TOLG, VA-LÖSNINGAR

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "TOLG, VA-LÖSNINGAR"

Nils Fredriksson
för 4 år sedan
Visningar:

1 TOLG, VA-LÖSNINGAR 1

2 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning, jordart (sandig och genomsläpplig eller lerigt och tät) Grundvattenytan inom fastigheten då olika val av avloppslösningar förutsätter att anläggningen är belägen minst 1,0 m över högsta grundvattennivå. Närhet till egen dricksvattenbrunn och brunn på grannfastighet. Man pratar generellt om ca 50 m mellan vattentäkt och avloppsanläggning. Avståndet är inte lagstadgat utan kan variera beroende på de faktiska markförhållandena på platsen. Närhet till recipient dvs sjö, vattendrag skall med normal skyddsnivå på avlopp avseende Tolg vara större än 50 m beroende på Tolg sjöns ekologiska status. Fastighetens storlek dvs möjligheten att anlägga en avloppsanläggning på den egna fastigheten. Vid placering av anläggning på annan fastighet bör servitut upprättas mellan fastigheterna vilket är ett kontrakt mellan fastigheterna som reglerar rätten till att avloppsanläggningen är belägen på en annans fastighet. I samband med detta så bör möjligheten undersökas om man skall använda samma anläggning för båda fastigheterna en sk. gemensamhetslösning. 2

3 Olika typer av lösningar på enskilda avlopp På marknaden finns det ett flertal olika typer av lösningar för enskilt avlopp. Flertalet lösningar kan med fördel användas av flera hushåll i sk. gemensamhetsanläggning. I nedanstående lista några olika typer av lösningar. Infiltrationsanläggning Markbädd Minireningsverk Torrtoalett, övrigt BDT vatten till tex. infiltration Snålspolande toalett till sluten tank, övrigt BDT vatten till tex infiltration 3

4 Gemensamhetsanläggning (samfällighet) Gemensamhetsanläggning innebär att flera fastigheter är anslutna till en och samma avloppslösning som tex markinfiltration/markbädd, minireningsverk mm. Varje enskild fastighet har en slamavskiljare som leder avloppsvattnet till exempelvis en gemensam infiltration med en eller flera fördelningsbrunnar. Alternativt har man även slamavskiljaren gemensamt mellan fastigheterna. Gemensamhetsanläggningen registreras hos Lantmäteriet via en förrättning så att juridiken och kostnadsfördelningen är klarlagd. Gemensamhetsanläggningen reglerar byggande, drift och underhåll i ett avtal som följer respektive fastighet, detta för att säkerställa att en avloppslösning inte upphör för att en fastighet säljs. I de fall där avloppsanläggningen är belägen så att ledningen till fördelninsbrunnen måste korsa en allmän väg eller privat väg måste tillstånd och servitut för ledningen medges av väghållaren. Hantering av denna typ av avtal sker med hjälp av Lantmäteriet. 4

5 Infiltrationsanläggning Anläggningen består av tre huvuddelar: slamavskiljare, fördelningsbrunn och infiltration med spridnings rör och luftningsrör. Till detta kan det ibland behövas en pumpstation beroende på marklutning och närhet till grundvatten för att få vatten från slamavskiljare till fördelningsbrunn vid avloppsanläggning. Förutsättningar för att anläggningen skall fungera är att grundvattenytan är belägen 1 m under den lägsta delen av infiltrationsytan och att jorden tillåter infiltration dvs inte är för tät. Principskiss på infiltrationsanläggning 5

6 Man räknar med att en infiltrationsanläggning kräver en yta om ca m 2 beroende på markens genomsläpplighet. Den stora kostnaden för en infiltrationsanläggning är själva byggnationen med schaktning för slamavskiljare, (eventuell pumpstation), ledningar, fördelningsbrunn och själva infiltrationsdelen. Slamavskiljningsbrunnen placeras max 15 m från körbar väg I vissa fall så placeras slamavskiljningsbrunnen nära byggnaderna eller väg och själva infiltrationsdelen betydligt längre ifrån och då krävs det längre ledningar mellan slamavskiljare och fördelningsbrunn. Om marken är kuperad eller det är nära till grundvattnet kan det krävas en pumpstation som pumpar vattnet från slamavskiljare till fördelningsbrunnen. Idag finns det på marknaden speciellt utformade infiltrationslösningspaket som är anpassade till mindre fastigheter med begränsat utrymme. 6

7 Markbädd Markbädd liknar infiltrationsanläggningen men istället för att till största del använda sig av rening i de naturliga jordlagren är markbädden helt uppbyggd av tillfört material. En markbädd reducerar inte fosforhalten i avloppsvatten i tillräcklig grad. Därför krävs ett extra reningssteg av fosfor i anläggningen, ofta i form av en efterpoleringsbädd. Om markbädden utförs med tät botten samlas allt det delvis renade vattnet upp i en ledning och leds vidare till en efterpoleringsbädd. Vid otät botten samlas endast delar av det delvis renade vattnet upp och leds till efterpoleringsbädd och övrigt vatten infiltrerar ned i jordlagren. Principskiss på markbädd 7

8 En markbädd kan med fördel användas om grundvattennivån är väldigt ytlig eller då genomsläppligheten i marken inte är lämplig för en vanlig infiltration, då den kan byggas upp ovanför befintlig markyta. Då behöver oftast vattnet från slamavskiljaren pumpas till fördelningsbrunnen om inte marklutningen inom fastigheten möjliggör att självfall kan utföras. Man räknar med att en markbädd kräver en yta om ca 20 m 2 /hushåll (enligt Naturvårdsverkets allmänna råd). Den stora kostnaden för en markbäddsanläggning är själva byggnationen med schaktning för slamavskiljare, (eventuell pumpstation), ledningar, fördelningsbrunn och själva markbädden och efterpoleringsbädd. Slamavskiljningsbrunnen placeras max 15 m från körbar väg och själva infiltrationsdelen kan placeras betydligt längre ifrån. Om marken är kuperad eller det är nära till grundvattnet kan det krävas en pumpstation som pumpar vattnet från slamavskiljare till fördelningsbrunnen. 8

9 Minireningsverk Till minireningsverket leds allt avloppsvatten för rening. Beroende på minireningsverkets reningsgrad behövs det i många fall en efterpolering. Många minireningsverk bygger på att efterlikna de kemiska och biologiska reningssteg som sker i ett kommunalt avloppsreningsverk. Vid val av fabrikat på minireningsverket är det viktigt att verkets prestandadeklaration visar att en tillräcklig reningsgrad uppnås. Ett minireningsverk kräver en egen kontroll. Principskiss minireningsverk 9

10 Flera leverantörer erbjuder serviceavtal som innebär att leverantören av anläggningen svarar för service och underhåll under en kontrakterad tid. Ett minireningsverk grävs oftast ned i marken. Ett minireningsverk kräver mindre yta än infiltrations/markbäddsanläggningarna. Ett minireningsverk kan vara ett alternativ om man behöver uppnå en högre reningsgrad t.ex. vid närhet till dricksvattenbrunn, sjö eller vattendrag. Kostnaden för minireningsverk varierar kraftigt mellan olika tillverkare, storlek på reningsverket och deras erbjudanden för drift och underhåll. 10

11 Torrtoalett, övrigt BDT-vatten till tex. infiltration Torrtoaletten kräver inget vatten. Torrtoaletten finns i flera olika utföranden och avfallet hanteras på olika sätt. Dels finns det torrtoaletter där man komposterar toalettavfallet och dels finns det anläggningar som förbränner avfallet. Bad-, disk- och tvättvatten (BDT vatten) i denna typ av anläggning kan omhändertas på flera olika sätt, som exempelvis i en: infiltrationsanläggning/markbädd, Biomoduler/kompaktfilter, BDT filter Minireningsverk 11

12 Principskiss torrtoalett, övrigt BDT-vatten till tex. infiltration 12

13 Toalett till sluten tank, BDT-vatten till tex. infiltration Vatten från snålspolande toalettstol eller vakuumtoalett med avföring, urin och papper avleds till en sluten tank. Tanken töms vid behov av slamsugningsbil och tankens måste placeras max 15 m från farbar väg. Bad-, disk- och tvättvatten (BDT vatten) i denna typ av anläggning kan omhändertas på flera olika sätt, som exempelvis i en: infiltrationsanläggning/markbädd, Biomoduler/kompaktfilter, BDT filter Minireningsverk 13

14 Principskiss toalett till sluten tank BDT-vatten till tex infiltration 14

15 Samfälligheter Infiltrationsanläggning Stenkista o dyl. Direkt utsläpp Gemensamhetslösning Gemensam idag Möjlig anslutning

16 Jonas Backö

17 Typkostnader för entreprenad Ungefärliga entreprenadkostnader för några olika delar i avloppslösningar avloppsledning dimension 160 mm kvalitet PP plast 970 kr/m (KP-fakta 2018), i priset ingår schakt i naturmark, ledning, kringfyllning samt återfyllning av schakt. Slamavskiljare 4 m3, material samt entreprenad ca kr. ( KP fakta 2018), i priset ingår schakt i naturmark, slamavskiljare, kringfyllning samt återfyllning av schakt.

Relevanta dokument

Allmänna uppgifter Namn Personnummer Telefon dagtid. Medsökande - vid gemensamt avlopp med annan fastighet Namn Personnummer Telefon dagtid

Allmänna uppgifter Namn Personnummer Telefon dagtid. Medsökande - vid gemensamt avlopp med annan fastighet Namn Personnummer Telefon dagtid Växjö kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 0470-410 00 miljokontor@vaxjo.se Uppdaterad 2018-09-14 Ansökan eller anmälan om enskild avloppsanläggning Avgiften för prövningen är normalt