Information om enskilda avlopp

Transkript

1 Information om enskilda avlopp Allmän information om enskilda avloppsanläggningar I vårt dagliga liv använder vi vatten bland annat till disk, tvätt, dusch, matlagning och toalettbesök. Efter användandet innehåller avloppsvattnet från hushållet en mängd föroreningar i form av exempelvis näringsämnen, organiskt material, bakterier och virus. Utsläpp av avloppsvatten räknas, enligt miljöbalken, som en miljöfarlig verksamhet och kan förorena dricksvattnet och grundvattnet samt orsaka övergödning av vattendrag och sjöar. Därför är det viktigt att reningen av avloppsvattnet fungerar på ett tillfredsställande sätt. En småskalig avloppsanläggning skall enligt miljöbalken ha längre gående rening än enbart slamavskiljare, det är olagligt att endast ha en trekammarbrunn på fastigheten. Efter slamavskiljaren skall det finnas ytterligare ett reningssteg, till exempel infiltration, markbädd eller minireningsverk. Detta gäller oavsett om WC (toalett) skall vara anslutet eller bara BDT-vatten (bad, disk, tvätt). Vilken lösning som tillåts beror på de lokala förutsättningarna. Avloppsanläggningen skall dimensioneras för 200 liter avloppsvatten per person och dag, och i de flesta fall för minst fem personer. Om endast BDT-vatten skall vara påkopplat till anläggningen dimensioneras anläggningen för 150 liter avloppsvatten per person och dag. Slamavskiljare för WC/BDT skall vara en typgodkänd trekammarbrunn på minst 2 m 3. För endast BDT-vatten kan det räcka med en tvåkammarbrunn. Kontakten med bygg- och miljöförvaltningen Eftersom bygg- och miljönämnden är tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avlopp är det viktigt att bygg- och miljöförvaltningen kontaktas i god tid innan anläggandet av en enskild avloppsanläggning påbörjas. Ärendets handläggning underlättas om dialogen mellan dig och handläggaren på bygg- och miljöförvaltningen är kontinuerlig. Ta gärna kontakt med handläggaren redan från början för att diskutera vad som finns på fastigheten i dagsläget. Avlopp regleras bland annat i miljöbalkens förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För att få anlägga ny avloppsanordning, till vilken vattentoalett skall anslutas, krävs tillstånd av bygg- och miljönämnden. För att göra en ändring av befintlig avloppsanordning, med ansluten vattentoalett, krävs en anmälan till bygg- och miljönämnden. Med ändring menas en åtgärd som kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Om endast BDTavlopp skall anläggas krävs en anmälan till bygg- och miljönämnden. 1(10)

2 Kontakten med bygg- och bygg- och miljöförvaltningen brukar i normala fall ha följande gång: 1. Inhämtning av information: Börja med att läsa igenom denna information för att få inblick i hur handläggningen av ärendet kommer att se ut och vilken typ av avloppsanläggning som skulle kunna passa på din fastighet. Eftersom avloppsområdet ständigt utvecklas finns det avloppsanordningar som inte beskrivs i detta informationsmaterial. En idé är att kontakta olika försäljare/entreprenörer och höra sig för om deras olika lösningar. Det kan också vara bra att titta på olika hemsidor på internet, till exempel den nationella kunskapsbanken för att få mer information. 2. Förslag: Ta fram ett förslag till plats på din fastighet där avloppet planerar att anläggas. Ta även fram ett förslag till vilken typ av avloppsanläggning du planerar. När du funderar på plats och typ av avloppsanläggning är det mycket viktigt att tänka på förhållanden på och runt fastigheten, skyddsavstånd och dylikt, se faktaruta nedan. Om du planerar att anlägga infiltration skall du om möjligt göra en provgrop för att kunna se vilka markförhållanden som råder. Se information längre bak om provgrävning. Ibland kan även en siktanalys vara nödvändig. 3. Kontakt/besök på plats: Kontakta bygg- och miljöförvaltningen och bestäm eventuellt en tid för att träffas på platsen. Det är fastighetsägaren som vid detta tillfälle skall föreslå typ av avloppsanläggning samt en lämplig plats. Den eventuella provgropen visas för att kunna göra en bedömning av marken. En ansöknings/anmälningsblankett delas ut vid detta tillfälle. Ibland kan ansökan skickas in till bygg- och miljöförvaltningen innan ett besök på plats blir aktuellt. 4. Ansökan/anmälan: Ansökan/anmälan skickas in till bygg- och miljöförvaltningen med samtliga bilagor/uppgifter som efterfrågas på blanketten. Tänk på att handläggningen av ärendet inte kan påbörjas ordentligt förrän alla handlingar har inkommit. Naturvårdsverkets allmänna råd (NSF 2006:7) tar hänsyn till att behovet av rening kan variera i landskapet, områden delas in i normal eller hög skyddsnivå. Bygg- och miljöförvaltningen bedömer från fall till fall när det räcker med normal skyddsnivå eller om högre skydd behövs. Både ansökan och anmälan är avgiftsbelagd, kontakta bygg- och miljöförvaltningen för uppgift om avgift för just er avloppsanläggning. Om hela eller delar av anordningen placeras på annans mark skall ett skriftligt godkännande från markägaren bifogas, servitut rekommenderas mer information om detta kan hämtas hos Lantmäteriet. 5. Handläggning: Tjänstemän på bygg- och miljöförvaltningen handlägger ärendet. Detta kan ta upp till 6 veckor beroende på vilken arbetsbelastning som råder för tillfället. 6. Beslut: När ärendet är utrett fattas ett beslut som skickas ut till sökanden. Det är viktigt att komma ihåg att det är belagt med miljösanktionsavgift att anlägga en avloppsanläggning innan skriftligt tillstånd erhållits. 2(10)

3 Bedöms avloppsanordningen uppnå de krav på rening som gäller, ges ett tillstånd för anläggandet. Det är viktigt att läsa igenom beslutet eftersom ett antal villkor och råd för hur anläggningen skall anläggas och skötas finns med. Bedöms däremot inte reningen uppfylla de krav som finns kan sökanden föreslå en annan lösning eller så skickas ett beslut om avslag på din ansökan/anmälan. Beslut om avslag från bygg- och miljönämnden kan överklagas till Länsstyrelsen. En överklagan måste inkomma senast tre veckor efter att berörda tagit del av beslutet. 7. Anläggning av avlopp: Arbetet med att anlägga avloppsanläggningen kommer igång. Vanligast är att sökanden anlitat en entreprenör, som utför hela eller delar av arbetet. Det är viktigt att den som anlitas för att anlägga avloppet är sakkunnig. 8. Slutbesiktning: Om det är en markbädd som anläggs skall bygg- och miljöförvaltningen komma ut och kontrollera anläggningen två gånger, när uppsamlingsledningarna har lagts ned och när spridarledningarna lagts ut, innan sand fylls på. Bygg- och miljöförvaltningen skall alltid slutbesiktiga avloppsanläggningen när spridningsledningarna har lagts ut, innan återfyllning sker med massor. Om avloppsanläggningen utförs av entreprenör som genomgått diplomutbildning behöver den inte slutbesiktigas om ifylld kontrollplan (följer med ansökan) med tillhörande fotodokumentation skickas in till bygg- och miljöförvaltningen. 9. Kontrollplan: I samband med att du mottar ditt tillstånd om anläggande av avlopp bifogas en kontrollplan. Denna kontrollplan med tillhörande fotodokumentation skall skickas in till bygg- och miljöförvaltningen när avloppsanläggningen har färdigställts. Kontrollplanen skall fyllas i under anläggandet och vissa delar skall fotodokumenteras. 10. Granskning av kontrollplan samt avslut av ärende om avloppsanläggningen är tillfredsställande. Att tänka på vid planering av avlopp Placering av vattentäkt Provgrop Jordbruksmark Träd Innan borring eller grävning av vattentäkt bör man veta var avloppsanläggningen skall placeras. Ibland kan det vara svårt att lösa både vatten- och avloppsfrågan på den egna tomten på ett godtagbart sätt. En gemensam vattentäkt och/eller avloppsanläggning för flera hushåll kan då utgöra en ökad möjlighet att klara skyddsavståndet. Eftersom provgropar helst ska stå öppna någon dag för att grundvattenytan skall hinna ställa in sig bör staket eller övertäckning anordnas för att undvika olyckor. Hur man gör en provgrop står på sidan 9. Slamavskiljare, markbädd och infiltration bör inte placeras på jordbruksmark. Anläggningen kan ta skada om man kör på den med tunga maskiner. För att minska risken att infiltrationer eller markbäddar sätts igen av inväxande rötter bör träd undvikas i närheten av avloppet. 3(10)

4 Dagvatten Ansvar Följande avstånd finns att ta hänsyn till: Annans mark Dagvatten- och dräneringsledningar får inte anslutnas till avloppsanläggningen. Tänk på att det ligger i fastighetsägarens intresse att avloppsanläggningen görs på ett riktigt sätt. Förutom miljön är det fastighetsägaren som drabbas, både ekonomiskt och arbetsmässigt, om avloppet genom felaktigt utförande inte kommer att fungera tillfredställande och därmed måste göras om. Om någon vattentäkt förorenas eller sanitär olägenhet förorsakas av avloppsanläggningen är fastighetsägaren ansvarig för de skador som kan uppstå. - Dricksvattentäkt bör vara minst 50 meter från avloppsanordningen. I vissa jordar räcker det med 20 meter. Avloppsanläggningen bör placeras nedströms dricksvattentäkten. - Vattendrag bör vara minst 30 meter från avloppsanordningen. - Väg och fastighetsgräns minst 4 meter från avloppsanordningen. - Avståndet mellan bostad/fastighetsgräns och slamavskiljare 10 meter. - Avståndet till uppställningsplatsen för slamtömningsfordonet bör vara mindre än 15 meter. - Avståndet mellan spridarledningarna och högsta grundvattenytan skall vara minst en meter. I vissa fall placeras avloppsanläggningar eller ledningar på annans mark. Om detta sker rekommenderas servitut för att undvika problem i framtiden. Rätten att nyttja annans fastighet kopplas då till fastigheten och inte en enskild person. Beskrivning av olika komponenter och reningsmetoder Det finns många olika tekniker för rening av avloppsvatten och det kan vara svårt att bestämma vilken typ av avloppsanläggning som skall upprättas på fastigheten. Det finns både ny och gammal teknik och vissa tekniker (ej en heltäckande bild av vad som finns på marknaden) kommer att beskrivas nedan. Det är inte säkert att varje anordning i sig uppnår de reningskrav som finns, oftast kan det behövas en kombination av tekniker för att uppnå tillräcklig rening. Slamavskiljare Trekammarbrunn De flesta avloppsanläggningar behöver en slamavskiljare. Slamavskiljare fungerar som ett förbehandlingssteg och avskiljer slam som annars skulle täta och förstöra det efterföljande reningssteget. I slamavskiljaren sker i stort sett ingen annan rening än avskiljning av slammet och därför måste avloppsvattnet ledas vidare för fortsatt rening. Slamavskiljare kan vara utförda i plast eller betong. För samtliga gäller att de ska vara antingen typgodkända eller uppfylla kraven enligt svensk standard. 4(10)

5 Till avloppsanläggning där WC är anslutet skall en trekammarbrunn, eller liknande, användas. När inte WC är påkopplat räcker det oftast med en tvåkammarbrunn med en något mindre volym. I gamla befintliga slamavskiljare har ibland t-röret, som sitter i sista kammaren, ramlat bort. Saknas t- rör måste ett nytt sättas dit eftersom det förhindrar att slam följer med ut i den efterföljande reningen. Pump Avloppsvattnet kan behöva pumpas i något steg om naturligt fall saknas på tomten. Om höjdskillnaden mellan slamavskiljaren och den efterföljande avloppsanläggningen inte är tillräcklig för självfall, måste avloppsvattnet pumpas. Avloppsvattnet kan även pumpas mellan avloppsanläggningen och utsläppspunkten. Det är belastningen som påverkar vilken pumpstorlek som behövs, men det skall finnas minst 500 liter reservvolym/hushåll. Larm är nödvändigt. Infiltration I en infiltration sprids avloppsvatten ut genom perforerade rör som ligger i ett spridningslager. Från spridningslagren sjunker avloppsvattnet ner genom marklagren för att slutligen nå grundvattnet. Infiltration är en beprövad behandlingsmetod för att ta hand om avloppsvatten. Rätt utförd ger den en god rening och är därför en av de vanligaste behandlingsmetoderna. Det är mycket viktigt att tänka på att infiltration av avloppsvatten endast kan fungera i genomsläppliga och väldränerade marklager, eftersom vattnet skall sjunka ner och infiltreras i marken. Om marken består av lera, hårt packat material eller många stora stenar är platsen inte lämplig för infiltration. 5(10)

6 Upplyft eller ytlig infiltration Om grundvattennivån i området ligger högt, men marken för övrigt är lämpad för infiltration kan en upplyft eller ytlig infiltration vara en tänkbar lösning. Infiltrationsledningarna läggs då nära markytan. Anläggningen måste isoleras mycket noggrant för att undvika att vattnet fryser. I detta fall kan pumpning av avloppsvattnet krävas upp på infiltrationsytan. Förstärkt infiltration När marklagrens genomsläpplighet är något begränsad kan förutsättningarna förbättras för infiltration genom att öka infiltrationsytan. Ett bredare och djupare dike än för vanlig infiltration grävs och förstärkning görs med markbäddssand. Kompaktfilter och biomoduler Inneslutna kompaktfilter eller biomoduler är konstruktioner där det sker en biologisk rening på en veckad geotextil eller ett annat bärarmaterial. Det finns alternativ på marknaden som innebär att man lägger ner kassetter med ett konstgjort infiltrationsmaterial i marken och på så vis förstorar infiltrationsytan. Genom att luft kommer in i kassetterna bidrar det till nedbrytning av det organiska materialet. Dessa kassetter kan användas för att konstruera en infiltration eller markbädd. Förutsättningarna för denna typ av avloppsanläggning är att marken måste ha en relativt god genomsläpplighet samt vara väl dränerad. När biomoduler används kan anläggningen oftast göras antingen lite mindre till ytan eller större till ytan men inte lika djup. Kassettens uppbyggnad Kassetter med konstgjord infiltration. 6(10)

7 Markbädd När marken består av täta material kan markbädd vara en tänkbar lösning. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt grus- och sandlager. Från markbädden avleds det renade avloppsvattnet till ett lämpligt dike, vattendrag eller dräneringssystem. Observera att avloppsvattnet inte får avledas till ett dike eller till ett vattendrag där det kan leda till olägenhet, till exempel där betande djur kan dricka av vattnet. På grund av markbäddens djup, vanligen drygt två meter, är det svårt att anlägga en markbädd på tomter med ingen eller liten marklutning. Det måste vara en viss höjdskillnad mellan huset, markbädden och utsläppspunkten. Om tillräcklig höjdskillnad saknas måste pumpning av avloppsvattnet ske. Minireningsverk Det finns minireningsverk i många olika fabrikat och med lite olika utformning och funktion. De varierar en del i storlek, kostnad och utseende. På marknaden finns minireningsverk dimensionerade för ett eller flera hushåll. Principen för minireningsverk är dock likartad i de flesta fall och innebär att reningen, ofta biologisk och kemisk, sker i ett slutet system från vilket avloppsvattnet sedan leds ut till ett dike, dräneringssystem eller annat vattendrag. Oftast krävs någon form av efterpolering innan utsläpp i vattenområde sker. Kemikalier tillsätts för att fosfor och andra små partiklar skall fällas ut. Reningen i dessa verk blir oftast lika bra eller bättre jämfört med markbädd eller infiltration, men undersökningar visar att många anläggningar fungerar dåligt på grund av bristande tillsyn och underhåll. Det ställs krav på den som vill installera ett minireningsverk när det gäller service enligt tillverkarens instruktioner, egenkontroll och påfyllning av kemikalier. De flesta minireningsverk säljs med serviceavtal för att underlätta skötseln. 7(10)

8 Kemisk fällning och fosforfilter Det finns sätt att förbättra reningen från till exempel markbäddar och minireningsverk. Det kan vara extra motiverat när avloppsvattnet skall ledas till ett vattenområde som är känsligt för utsläpp av näringsämnen. Kemisk fällning och fosforfilter uppfyller inte i sig de krav som ställs på rening idag utan ses som komplement för att få en effektivare rening. Vid kemisk fällning tillsätts fällningskemikalier i avloppsvattnet för att fälla ut fosfor och små partiklar, vilket gör att man på ett relativt enkelt sätt kan minska utsläpp av fosfor. Doseringen kan ske till ledningssystemet, detta ökar dock mängden slam vilket kan innebära att slamtömning måste ske oftare eller att volymen på slamavskiljaren måste utökas. När det gäller rening i ett fosforfilter bygger det på att fosfor i avloppsvattnet binds in till ett material med hög kapacitet för fosforbindning. Det finns till exempel tömningsbara filterkassetter där filtermassan byts ut med jämna mellanrum. Sluten tank Sluten tank är ett uppsamlande system och innebär att avloppsvattnet samlas upp i en tank. Detta ses i allmänhet som en nödlösning som endast används i undantagsfall när inga andra alternativ fungerar, enligt den avloppspolicy som finns i Hallstahammars kommun bör sluten tank undvikas. En sluten tank kräver många tömningar och transporter av vatten vilket inte kan räknas som en miljömässigt hållbar lösning. Ibland bedöms dock infiltration eller markbädd som olämpligt eller otillräckligt, exempelvis på grund av stor risk för påverkan av grundvattnet eller att vattenområdet har för mycket näring i vattnet. Då kan sluten tank för omhändertagande av spillvatten från WC vara en möjlig dellösning. För att begränsa antal tömningar får normalt endast avloppsvattnet från snålspolande toalett avledas till tanken, inte BDT-vatten. Allt övrigt avloppsvatten måste tas om hand i en separat avloppsanläggning. Separerande toalettsystem Urin och fekalier avskiljs i olika grad för att återföras till exempelvis jordbruksmark eller trädgårdar. Spolvatten reduceras eller utesluts helt. I den mån toalettvatten avgår skall detta renas. Reningsanläggning krävs också för bad-, disk-, och tvättvatten (BDT). 8(10)

9 Torra toalettsystem Dessa kallas även biologiska toaletter eller multrum. Det finns likheter med separerade system men här åtskils oftast inte urin och fekalier. Vissa system har dock separering. Restprodukterna går normalt att använda som naturgödsel efter kompostering. Reningsanläggning krävs för BDT-vatten. Kompostering För att kompostera urin eller fekalier krävs tillstånd från bygg- och miljönämnden. Komposten skall till exempel vara utformad på särskilt vis för att smitta inte skall kunna spridas till omgivningen. Markundersökning Allmänt När en avloppsanordning skall anläggas för behandling i mark behöver en markteknisk undersökning göras. Detta för att avgöra vilken typ av anläggning som är lämplig och var den kan placeras på fastigheten. Undersökningen skall ge svar på bland annat följande frågor: Är jordmaterialet lämpligt för infiltration, d.v.s. kan en sådan avloppsanläggning fungera tillfredsställande? Är avståndet till högsta grundvattennivå eller berg tillräckligt? På vilken marknivå bör ledningarna läggas? Finns det risk att närliggande vattenbrunnar påverkas? Provgrävning För att få en uppfattning om de naturliga förutsättningarna att infiltrera avloppsvattnet behöver en eller flera provgropar grävas. Groparna görs i nära anslutning till tänkt placering av anläggningen. Groparna grävs i det område, som med hänsyn till vattenbrunnar, marklutning etcetera, bedöms vara det lämpligaste för infiltration. Tänk dock på att inte gräva sönder marken precis där infiltrationen ska placeras. Marken ovanför högsta grundvattenytan kan ha en rödbrun färgton, medan den under den högsta grundvattenytan kan vara blågrå, detta gäller i moräner och liknande. I lera och annan finjord kan jorden vara likfärgad över och under grundvattenytan. Det är en fördel om undersökningen kan göras på våren då grundvattennivån i allmänhet är högst. Det är dock fullt möjligt att utföra provgrävning till och med under vintern. Gropens djup skall vara ca 2 m. 9(10)

10 Jordprov vid infiltration Markmaterialet består ofta av en blandning av grövre och finare partiklar. När det inte är möjligt att bedöma förutsättningarna för infiltration enbart genom att se och känna på materialet i provgroparna, skall ett jordprov lämnas in för siktanalys. Denna analys ligger även till grund för dimensioneringen av anläggningen. Provet, ca 2 kg, skall tas på den nivå där man planerar att lägga infiltrationsledningarna. Det är den som söker tillstånd som ansvarar för provtagningen och bekostar analysen. Provet kan lämnas in för siktning hos geoteknisk konsult eller väglaboratorium. Drift och skötsel När avloppsanläggningen är anlagd är det fastighetsägaren som är ansvarig över drift och skötsel. Anläggningen skall skötas och underhållas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med till exempel leverantörens instruktioner och villkor i tillståndet från bygg- och miljönämnden. Det är viktigt att se till att avloppsanläggningen fungerar och att den uppfyller kraven. Detta innebär att anläggningen regelbundet måste kontrolleras och när det gäller tekniskt avancerade anläggningar behövs regelbunden service. Anlägga utan tillstånd Anlägger du en avloppsanläggning utan tillstånd kan du bli skyldig att betala en miljösanktionsavgift (3 000 eller kronor). Dessutom kan du bli tvungen att bygga en ny anläggning eller på annat sätt ändra den avloppsanläggning du redan anlagt eftersom du ändå måste visa att anläggningen har rätt utformning och funktion i enlighet med de krav som skulle ha ställts vid ansökan om tillstånd. Här finns bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Adress: E-postadress: Tfn: Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 Hallstahammars kommun Bygg- och miljöförvaltningen Hallstahammar byggochmiljonamnden@hallstahammar.se (vxl) (bygg- och miljöförvaltningen) 10(10)