SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Transkript

1 SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU

2 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet i frågor som rör jord, berg och grundvatten SGU sorterar under Näringsdepartementet

3 SGU kartlägger Sveriges geologi Jordarter - markförhållande Berggrund Grundvatten Maringeologi Geokemi Geofysik

4 SGU har mycket information som kan vara till nytta i planeringen

5 Utströmningsområde Inströmningsområde

6 Geologin styr sårbarheten Hög genomsläpplighet - hög sårbarhet Kristallina berggrundens spricksystem - mycket sårbart Hög sårbarhet Låg Sårbarhet Måttlig sårbarhet Finkorniga sediment - låg genomsläpplighet, låg sårbarhet Moränmark måttlig och varierande genomsläpplighet, måttlig sårbarhet

7 Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan Djup till grundvattenytan Jordart Vattenhastighet 1 m 5 m 10 m Tid till grundvattenytan Grus m/h < 1 h < 1 h < 1 h Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år Lera 1-10 cm/år 1 mån - 1 år - - Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Lerig morän 10 cm m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år Torv m/år > 1 d - - Från NV rapport 4852, Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

8 Grundvattnets sårbarhet Foto Lena Blad

9 Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den mättade zonen

10 Spridningen av en förorening beror av Utsläppt förorening och mängd Läget för utsläppet i terrängen Jordartens genomsläpplighet Avståndet till grundvattenytan Grundvattnets strömningsriktning Grundvattnets strömningshastighet Grundvattenmagasinets storlek Egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!

11 Infiltration av föroreningar till bergets spricksystem, sanering i stort sett omöjlig Viktiga faktorer vid olyckor Tiden för vertikal transport mellan utsläppspunkt och grundvattenytan Tiden för horisontell transport mellan utsläppspunkt och vattentäkt i händelse av att föroreningen nått grundvattnet 4 meters regeln, möjligheten att sanera snabbt

12 Kartor som tagits fram åt FOI på uppdrag av Fortifikationsverket (FortV) för att användas som ett underlag för miljöriskbedömning av skjutfält.

13

14 21 olika klasser ska bli 4. Hög, medel, låg samt ytvatten.

15 Hög, medel, låg samt ytvatten.

16 Hög, medel, låg samt ytvatten.

17

18

19 1 droppe diesel ger smakförändringar på 1 m 3 vatten

20

21

22 Sanering Saneringsinsatser är effektivare och billigare i den omättade zonen I den omättade zonen är flödet huvudsakligen vertikalt I grundvattenzonen ett horisontellt flöde Förorening i grundvattenzonen får en större utbredning och kan spridas i ett mycket oregelbundet mönster Sanering av grundvatten är mer komplicerat än sanering av jordmassor.

23 Syftet med sårbarhetskartan Visa grundvattnets sårbarhet vid utsläpp av förorening på markytan, för användning främst av räddningstjänsten När är det extra bråttom? Vägleda valet av insatsmetod Användas i ett förebyggande planeringsskede Minimera skadorna på grundvattnet

24 Sårbarhetskartor för Räddningstjänst Ett samarbetsprojekt mellan MSB och SGU Startade under 2004 Kartan redovisar översiktligt grundvattnets sårbarhet med avseende på hur snabbt ett farligt ämne kan ta sig till grundvattnet. Kartan utgör beslutstöd för räddningstjänsten och bygger på SGUs jordarts- och grundvatteninformation Konceptet har utförts i: Umeå, Norrtälje, Katrineholm, Eskilstuna, Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Växjö, Alvesta, Ljungby, Uppsala, Gävle samt Stockholms län Nu finns en heltäckande sårbarhetskarta över Sverige

25 Att väga in - andra viktiga sårbarhetsfaktorer som kartan inte beaktar Mängden förorening Föroreningstyp Avstånd till grundvattenytan Allmänna vattentäkter Övriga brunnar Ev. tätskikt/geomembran Ledningsgravar, täckdiken etc Andra skyddsvärden (Kultur, natur, etc.)

26

27