MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR VATTENVERKSAMHET Sweco Environment AB Sweco

2 Icke teknisk sammanfattning Vattentäkten i Dalsjöfors försörjer ca invånare med dricksvatten. Vattenförsörjningen för Dalsjöfors samhälle baseras idag på grundvattenuttag från en brunn benämnd B1. Vid Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2, men denna har uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet, vilket gör att den inte kan användas som reservbrunn. Borås Energi och Miljö AB avser nu att anlägga en ny permanent reservbrunn B3 för att ersätta B2, vilken ska säkerställa vattenförsörjningen i området, tillsammans med möjlighet av att använda undersökningsbrunnen Rb1301 som ytterligare en reservbrunn. Det finns i nuläget ett vattenskyddsområde för vattentäkten samt ett tillstånd för uttaget av grundvatten. Den nya reservbrunnen B3 och undersökningsbrunnen Rb1301 innefattas dock inte av tillståndet och därmed avser Borås Energi och Miljö AB att ansöka om tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken för både befintliga och nya uttagsbrunnarna i Dalsjöfors. Grundvattentäkten ligger i Rångedalaåns dalgång, ca 10 km öster om Borås tätort och ca 1 km norr om Dalsjöfors samhälle. Vattentäktens skyddsvärde anses vara mycket högt. Vattenprover har tagits från nuvarande uttagsbrunnen B1 samt från undersökningsbrunnen Rb1301 vid ett flertal tillfällen. Grundvattnet bedöms ha en förhållandevis god kvalitet. Vattentäkten har varit i drift sedan 1970-talet och nuvarande uttaget på ca 23 l/s har inte påvisats medföra negativa konsekvenser. Nybildningen av grundvatten är större än det uttag som görs idag och det ansökta uttaget, därför är kommunens förslag till uttag lämpligt. Dalsjöfors ligger i ett område av riksintresse för framtida järnväg. Lokalt förekommer fornlämningar. Kring Dalsjöfors finns även ett fåtal våtmarker med låga naturvärden. Vattenverksamhetens påverkan på miljön, riksintresseområdena samt friluftsliv bedöms vara försumbar. Genom vattenverksamheten får Dalsjöfors ett gott dricksvatten baserat på grundvatten av bra kvalité som ligger under kommunens ansvar för driften och ägarskap, vilket bedöms överväga de eventuella negativa konsekvenserna av vattenverksamheten. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Elodie Benac Vattenresurser Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) elodie.benac@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Inledning Bakgrund Avgränsning Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Samråd 3 3 Lokalisering och områdesbeskrivning Lokalisering Markanvändning Jord- och bergarter Hydrogeologi Nederbörd Ytvatten Vattenbalans Fastighetsförhållanden och rådighet Närboende 14 4 Beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning Anläggningens utformning Befintliga brunnar Nya brunnar Vattenverket Skyddsvärde Vattenverksamhet Vattenkvalitet Vattenförekomsten Nuvarande uttagsbrunn Ny reservbrunn 18 5 Underlag och förutsättningar Gällande lagstiftning Gällande planer Miljökvalitetsmål Aktuella nationella miljökvalitetsmål 19 3(2)

4 5.3.2 Regionala miljökvalitetsmål Lokala miljömål Miljökvalitetsnormer Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse 23 6 Alternativ Alternativa lösningar Ytvatten Alternativa lokaliseringar Nollalternativ 27 7 Bedömd miljöpåverkan Naturmiljö och kulturmiljö Infrastruktur Friluftsliv och rekreation Naturresurser och vattenbalans Landskap Lantbruk Boendemiljö Privata brunnar Sättningar Hälsa och säkerhet Hantering av kemikalier Luft och buller 33 8 Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder 34 9 Allmänna hänsynsregler Sammanställning av miljöeffekter 37 Bilagor Bilaga 1. Grodinventering, Naturcentrum AB, 2013

5 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Borås Energi och Miljö AB Adress: Västerlånggatan 10, Borås Telefon: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Toarp 2:1 Fastighetsägare: Prästlönetillgångarna i Skara stift Kontaktperson ansökan: Anders Jensen, projektledare Telefon: E-post: anders.jensen@borasem.se Tillsynsmyndighet: Miljö- och konsumentnämnden, Borås kommun Gällande tillstånd: Dom VA 10/75, Medeluttag per år: m 3 /d (ca 35 l/s) Maxuttag per dygn: m 3 /d (52 l/s) 1(40)

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund Dalsjöfors vattentäkt försörjer Dalsjöfors, Äspered, Dannike, Gånghester, Målsryd och Aplared samhällen med vatten. Vattentäkten baseras idag på grundvattenuttag från en brunn benämnd B1. Vid Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2. B2 har dock uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet, vilket gör att den inte kan användas som reservbrunn. Borås Energi och Miljö AB har under flera år undersökt möjligheten att anlägga en ny reservbrunn. Lämplig lokalisering med avseende på markens hydrauliska egenskaper hittades norr om brunn B1. En undersökningsbrunn benämnd Rb1301 borrades under 2013 genom 6 odexborrning. Vid borrningen visades bra hydrauliska egenskaper hos marken. Borås Energi och Miljö AB avser nu att anlägga en permanent reservbrunn B3 intill Rb1301. Undersökningsbrunnen Rb1301 ska användas som observationspunkt och eventuellt som framtida reservbrunn. Syftet är att säkerställa nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningens kapacitet och kvalitet i Dalsjöfors genom att nuvarande vattentäkt kompletteras med en ny uttagsbrunn och att undersökningsbrunnen används som reservbrunn. Borås Energi och Miljö AB avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för: o o o o bortledning av grundvatten för konsumtion (allmän vattenförsörjning) från fastigheten Toarp 2:1 befintlig uttagsbrunn B1 med tillhörande anordningar ny reservbrunn B3 med tillhörande anordningar undersökningsbrunn Rb1301 med tillhörande anordningar Ansökan omfattar ett årsmedeluttag på sammanlagt m 3 /d (ca 35 l/s) och ett dygnsmaxuttag på sammanlagt m 3 /d (52 l/s). 2.2 Avgränsning Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är en del av en ansökan om tillstånd för uttag av grundvatten samt därför erforderliga anläggningar enligt 11 kap. miljöbalken på fastigheten Toarp 2:1 i Dalsjöfors, Borås kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar Dalsjöfors vattentäkt och förutsedda miljökonsekvenser av grundvattenuttaget samt den nuvarande uttagsbrunnen, den planerade nya reservbrunnen, undersökningsbrunnen och därtill hörande anläggningar. 2.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 2(40) Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ingå i en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Syftet med en MKB är att beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra för att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Omfattningen av MKB anpassas till verksamhetens omfattning.

7 Denna MKB är en del av den ansökan om vattenverksamhet som upprättas för åtgärden enligt 11 kap miljöbalken och utgör ett beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten vid prövningen av den planerade verksamheten. Framtagandet av MKB och MKB-processen ger dessutom verksamhetsutövaren en ökad kunskap om hur den planerade verksamheten påverkar miljön. 2.4 Samråd Inför en tillståndsansökan skall samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samrådet även omfatta övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd ska utföras i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). För samrådet kommer samrådsunderlag att skickas ut till berörda parter där de planerade verksamheterna beskrevs utifrån lokalisering, utformning och omfattning, miljöpåverkan samt innehåll och utformning av förestående MKB. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag samt redogörelse för genomförda samråd kommer att redovisas i samrådsbilagan. Samråd planeras till hösten Tidigt samråd kommer att hållas hösten 2016 med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Borås kommun. Berörda sakägare kommer också att informeras om samråd. 3(40)

8 3 Lokalisering och områdesbeskrivning 3.1 Lokalisering Dalsjöfors vattentäkt ligger ca 10 km öster om Borås tätort och ca 1 km norr om Dalsjöfors samhälle, se Figur 3.1. Dalsjöfors nuvarande vattentäkt består av en brunn benämnd B1 och en reservbrunn benämnd B2. Aktuellt område för planerat nytt grundvattenuttag (brunn B3) är beläget ca 20 meter norr om befintlig brunn B1, alldeles intill undersökningsbrunnen Rb1301, se Figur 3.2. Vattentäkt Figur 3.1. Orienteringskarta med läge för Dalsjöfors vattentäkt ( Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599). 4(40)

9 Planerat läge för B3 Figur 3.2. Flygbild med läge för nuvarande brunnar B1 och B2, samt läge för undersökningsbrunn Rb1301. Uttagsbrunnen B3 planeras att anläggas invid Rb Markanvändning Dalsjöfors vattentäkt ligger i Rångedalaåns dalgång som sträcker sig i nord-sydlig riktning från Rångedala till Dalsjöfors. Vid Dalsjöfors är dalgången mycket bred och den smalnar av norr ut. I anslutning till vattentäkten är marken ganska flack och marknivån ligger på ca 220 meter över havet (m.ö.h.). Dalgången omges av höjdområden med nivåer på drygt 280 m.ö.h. Området kring Dalsjöfors vattentäkt består huvudsakligen av våtmark och jordbruksmark. Väg 1701, kyrkan och kyrkogården ligger på höjdområden knappt 200 meter väster och nordväst om täkten. Samlad bebyggelse finns i Dalsjöfors samhälle, ca 1 km söder om vattentäkten. 5(40)

10 Potentiellt förorenade områden finns i området 1. Vissa av områdena är riskklassade enligt MIFO 2. Avståndet mellan förorenade områden och vattentäkten är dock stort, vilket medför att risken för att de ska påverka vattentäkten är liten. Ca 1,1 km sydost om vattentäkter låg tidigare ett sågverk, men utan doppning/impregnering. Verksamheten är utpekad som ett potentiellt förorenat område men har inte riskklassats. Bensinstationer ligger ca 1,1 km sydväst om vattentäkten, 2,7 km norr om vattentäkten och 3,6 km söder om vattentäkten. Verksamheterna är utpekade som potentiella förorenade områden men har inte riskklassats. Ca 1,6 km söder om vattentäkten ligger en träimpregnerings verksamhet. Området har riskklass 3. Övriga potentiellt förorenade områden ligger mer än 2 km från vattentäkten. Inga miljöfarliga verksamheter ligger i vattentäktens närområde. 3.3 Jord- och bergarter Berggrunden i området utgörs av kristallina bergarter, främst gnejs. Större sprickzoner i berggrunden förekommer främst i riktningarna NNO-SSV och O-V. Det är i dessa sprickzoner som sjöar och dalgångar ligger. Hela Borås kommun ligger över högsta kustlinjen 3. Det innebär att det inte finns svallsediment avsatt i samband med landhöjning utan endast längs nutida stränder. I området finns en isälvsavlagring lokaliserad i den stora sprickdalen med riktning NNO- SSV. Denna benämns Helgeredsåsen eller Rångedalaåsen beroende på vilket parti som avses. Isälvsavlagringarna är avsatta i tunnlar eller sprickor vid isfronten och innehåller till största delen grova sediment. Rångedalaåsen är ett stråk av isälvsavlagringar som kan följas från Borås via Gånghester och Dalsjöfors förbi Rångedala och vidare norrut förbi Varnum till Fänneslunda. Vid Rångedala är åsen ca 1 km bred. Bitvis är denna del av avlagringen smal och inte sammanhängande. Vid Dalsjöfors och Toarp är dalgången utfylld med isälvssediment, se Figur 3.3. Längs den västra dalsidan finns en tydlig åsformation. Öster om åsformationen är isälvsavlagringen till stor del täckt av finmaterial i form av silt, avsatt i en issjö, Toarpssjön, som fanns i området i samband med isavsmältningen. Över lager av silt finns organiska jordarter (torv) som idag utgör Toarps mosse. 6(40) 1 Länsstyrelsens WebbGIS. 2 Inventeringsmetodik framtagen av Naturvårdsverket. 3 Den nivå som havet som högst hade i samband med avsmältningen av senaste inlandsisen.

11 Figur 3.3. Jordartsfördelning i anslutning till Dalsjöfors vattentäkt ( SGU). 7(40)

12 Jordlagrens mäktighet i området är inte känd överallt. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jordlagren mäktigast vid isälvsavlagringarna och främst torven, där jorddjupet kan uppgå till 50 meter under markytan. Jordlagrens mäktighet är betydligt mindre i övrigt, se Figur 3.4. På dalgångens sidor är den dominerande jordarten morän. Moränen är avsatt av inlandsisen och den ligger direkt på berggrunden. Lokalt förekommer även stora områden med berg i dagen eller med tunna moränlager (<0,5 m). Undersökningsborrningar har utförts i området runt brunnarna. Strax norr om vattentäkten består jordlagerföljden av torv (ca 2 meter) vilande på finsand och/eller mellansand (2 till 8 meter djup) ovan grusig sand (8 till 13 meter djup). Sedan ökar andelen silt med djupet. Strax öster respektive väster om B1 visade borrningar på mest mellansand med inslag av finsand. Äldre borrningar nära befintlig brunn B1 har visat på i huvudsak sand och grus på djupet 11 till 22 meter. Borrning av undersökningsbrunn Rb1301 visade överst på ca 2 meter torv och sedan finsand och mellansand ner till ca 7 meter. Därefter blev materialet något grövre med till största delen mellansand ner till ca 10 meter djup. Från 10 meter och ner till 18 meter var materialet grövre och bestod huvudsakligen av grusig sand. Vid 14 meter genomborrades ett mycket hårt lager. Från 18 meter blev materialet kantigt och inslaget av finare material ökade. Figur 3.4.Jorddjupskarta i anslutning till Dalsjöfors vattentäkt ( SGU). 8(40)

13 3.4 Hydrogeologi Dalsjöfors vattentäkt ligger i den södra delen av Rångedalaåsen. Den regionala grundvattenströmningen i åsen sker från sydväst mot nordost. Enligt SGU:s kartbeskrivning från 2015 är åsen indelad i två grundvattenmagasin i området, Häljered norr om Toarp och Dalsjöfors söder om Toarp, se Figur 3.5. Som kan ses i Figur 3.3 ovan minskar åsens bredd betydligt vid Toarps kyrka och även dess jorddjup. Dalsjöfors grundvattentäkt befinner sig i grundvattenmagasinet Dalsjöfors. I anslutning till vattentäkten har en rad undersökningar genomförts av Sweco, se Teknisk beskrivning. En kortare stegprovpumpning av B1 utfördes Resultatet av stegprovpumpningen gav grundvattenmagasinets transmissivitet 4, T= 1, m 2 /s samt att magasinskoefficient 5 S = 0,0009. En längre provpumpning utfördes under perioden till med ett totalt uttag på ca 46 l/s fördelat på de två brunnarna B1 och B2. Utvärderingen av transmissiviteten visar att den är relativt hög men normal för isälvsmaterial under finsediment. De utvärderade egenskaperna är mest gynnsamma längst i söder genom högst transmissivitet. De minst gynnsamma, med lägst transmissivitet, är i närområdet till uttagsbrunnarna B1 och B2 samt åt norr och nordost. Mediantransmissiviteten är 3, m 2 /s i hela området men cirka 30 % högre i söder. En stegprovpumpning av undersökningsbrunnen Rb1301 utfördes Transmissiviteten har utvärderats till ca 2, m 2 /s vid brunnen Rb1301. I anslutning till uttagsbrunn B1 är grundvattenmagasinet slutet, men både åt norr samt åt väster råder öppna förhållanden, vilket innebär att grundvattenbildningen kan ske över hela den ytan genom att nederbördsvatten infiltrerar i sand- och grusmaterialet och en stor del av nettonederbörden kan därmed bilda grundvatten. De öppna förhållandena medför också att isälvsavlagringen är mycket sårbar för föroreningsutsläpp direkt på markytan genom att det sker en snabb infiltration till grundvattenmagasinet. Grundvattentillgången i området vid vattentäkten är god. Enligt resultaten av bl.a. genomförda provpumpningar bedöms den långsiktiga kapaciteten till ca 50 l/s, se Teknisk beskrivning. Enligt SGU:s hydrogeologiska karta bedöms grundvattentillgången i området generellt till storleksordningen l/s, se Figur 3.5. Den opåverkade grundvattennivån är i dagsläget okänd då inga tester, förutom provpumpning från 1970-talet, gjorts i ett ostört läge. Om båda brunnarna B1 och B2 stängs av börjar dock vatten rinna ur brunnarnas dränering, vilket tyder på att grundvattennivån är artesisk. 4 Jordlagrets förmåga att leda fram grundvatten. 5 Magasinets förmåga att släppa ifrån sig vatten vid en trycksänkning 9(40)

14 Figur 3.5. Grundvattenkarta med tillrinningsområden ( SGU). 3.5 Nederbörd Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan: P = E + R + ΔS P = Nederbörd E = Avdunstning R = Avrinning ΔS = Förändring av lagrad volym (magasinsförändring) 10(40)

15 Enligt SMHI är årsmedelvärdet för nederbörd i Borås (station 7245) cirka 1030 mm för perioden Nederbörden varierar med årstiden, se Figur 3.6. Nederbörden vid Dalsjöfors kan uppskattas till ca mm/år. 120,00 110,00 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 Borås, medelvärden Figur 3.6. Månadsvis normalvärde för nederbörd i Göteborg, Borås och Alingsås ( ) och medelvärde för nederbörd i Göteborg och Borås ( ) ( SMHI). Nettonederbörden i området kan uppskattas till ca 500 mm/år, vilket motsvarar 16 l/s km 2. Enligt beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen, är avrinningen 6 kring Dalsjöfors cirka 500 mm/år. Enligt Vägverket (VVMB 310, publikation 2008:61) ligger den beräknade specifika medelavrinningen kring Dalsjöfors för perioden mellan 14 och 16 l/s km 2, d.v.s. mellan 440 och 500 mm/år. Grundvattenbildningen bedöms således till samma storleksordning i alla tre fall. I områden med grus och sand i ytan bedöms nettonederbörden till största delen bilda grundvatten. Grundvattenbildningen till isälvsmaterial bedöms vara i storleksordningen 90 % av nettonederbörden, d.v.s. 450 mm/år, vilket motsvarar 14,3 l/s km 2. Där grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre. 6 Enligt SGU är avrinningen skillnaden mellan korrigerad nederbörd och verklig avdunstning, vilket motsvarar summan av ytavrinning och grundvattenavrinning. Avrinningen motsvarar nettonederbörden. 11(40)

16 3.6 Ytvatten Vattentäkten för Dalsjöfors ingår i delavrinningsområdet Mynnar i Marsjön som är drygt 47 km 2, se Figur 3.7. Vattentäkten är belägen längs Häljaredsån, vilken övergår till Rångedalaån som i sin tur mynnar i Marsjön som ligger ca 9 km norr om vattentäkten. Figur 3.7. Avrinningsområde Mynnar i Marsjön ( VISS). Rångedalaån är vattenförekomst som är klassad enligt vattenförvaltningsförordningen (EU_CD SE ). För denna vattenförekomst finns även miljökvalitetsnorm fastställd, Tabell 1. 12(40)

17 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Rångedalaån ( VISS, version 2015). BESKRIVNING STATUS RISK ATT STATUS INTE UPPNÅS 2021 KVALITETS- KRAV EU-unikt ID Namn Ekologisk Kemisk Kemisk (exkl. kvicksilver) Ekologisk Kemisk Ekologisk Kemisk SE Rångedalaån (till Viskan) Måttlig 2015 Ej god 2015 God 2009 Risk Risk God 2021 God 2021 Bedömd ekologisk status för Rångedalaån har sin grund i att det har skett hydromorfologiska förändringar genom fysisk påverkan som gör att fiskar och andra djur inte kan vandra i vattensystemet. Nedströms vattenförekomsten finns vandringshinder som hindrar lax och öring från att nå lek- och uppväxtområden i Viskans vattensystem. Strandzonen är dessutom kraftigt påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Såväl näringsämnen som försurningsbedömningen visar på bra vattenkvalitet. När det gäller kemisk status överskrider halten av kvicksilver (Hg) sin miljökvalitetsnorm i vattenförekomsten som därmed Uppnår ej god status. Vattenförekomsten uppnår inte heller god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE 7 ). Detta med anledning av ett nytt europeiskt gränsvärde för PBDE (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154) i fisk, som tyder på att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten. 3.7 Vattenbalans Tillrinningsområdet för vattentäkten begränsas topografiskt av de moränbeklädda höjdområdena med berg i dagen som omger åsen. I de södra delarna avgränsas grundvattenmagasinet av en rörlig grundvattendelare, se Figur 3.5. Den bedömda grundvattenbildande ytan, som motsvarar isälvsavlagringar och torv, inom tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet är cirka 2,7 km 2. Huvuddelen av nederbörden som faller över isälvsdeltat bildar grundvatten. Där kan grundvattenbildningen uppskattas till 450 mm/år, dvs. 14 l/s km 2. Grundvattenbildningen har därmed beräknats vara cirka 38 l/s. Grundvattenbildningen är dock större då det även 7 PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler, plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Användning av PentaBDE och oktabde förbjöds 2004 inom EU medan vissa kedjor fortfarande är tillåtna. All användning är förbjuden i elektrisk och elektronisk utrustning. 13(40)

18 sker avrinning från de högre belägna partierna som infiltrerar i isälvsavlagringens randområden, samt att det kan förekomma inducerad infiltration. 3.8 Fastighetsförhållanden och rådighet Vattentäkten är belägen på fastighet Toarp 2:1 som ägs av Prästlönetillgångarna i Skara stift. Nyttjanderättsavtal finns (se Bilaga 8 i Teknisk beskrivning). Då den aktuella vattenverksamheten avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning har Borås energi och Miljö rådighet över vattnet i enlighet med 4, 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. 3.9 Närboende Den närmast belägna bebyggelsen ligger i Toarp. En del fastighetsägare i området har enskilda vattentäkter och energibrunnar. Enligt brunnsinventering som genomfördes under våren 2016 ligger 12 privata brunnar i påverkansområdet, vilket stämmer överens med resultat från brunnsinventeringen som genomfördes 2008 (enbart en bergborrad brunn har tillkommit). Brunnsinventeringarna redovisas i Bilaga 5 och Bilaga 6 i Teknisk beskrivning. I samband med brunnsinventering har även energibrunnar i området inventerats. Av alla inventerade energibrunnar hamnar ca 20 st. i påverkansområdet. Dessa är dock djupa bergborrade brunnar, vilket innebär att de inte påverkas av grundvattenuttag i jordlagren. 14(40)

19 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Allmän beskrivning Grundvattentäkten i Dalsjöfors består idag av en grusfilterbrunn benämnd B1, som byggdes år Det genomsnittliga uttaget från brunnen uppgår till ca 23 l/s. Vid Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2. Brunnen B2 har uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet än B1, vilket gör att den inte kan användas som reservbrunn. För att säkerställa reservvattenförsörjningen vid Dalsjöfors har Borås Energi och Miljö AB under flera år undersökt möjligheten att anlägga en ny reservbrunn. Lämplig lokalisering hittades ca 20 meter norr om B1. En undersökningsbrunn benämnd Rb1301 borrades under 2013 genom 6 odexborrning och visade på bra hydrauliska egenskaper hos marken. Borås Energi och Miljö AB avser nu att anlägga en permanent reservbrunn B3 intill Rb1301. Undersökningsbrunnen Rb1301 planeras att eventuellt användas som ytterligare en reservbrunn. För att säkerställa nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning i Dalsjöfors ska den nya brunnen B3 dimensioneras för ett uttag i storleksordningen 35 l/s. Lokalisering av fastigheten Toarp 2:1 där de befintliga och nya brunnarna ligger redovisas i Figur Anläggningens utformning Befintliga brunnar Dalsjöfors vattentäkt utgörs av två brunnar B1 och B2. Den nya brunnen kommer att ersätta nuvarande reservbrunnen B2. Brunn B1 är ca 22,5 m djup och är utformad som en grusfilterbrunn med grusfilter från 14-22,5 m under markytan och slitsar på nivåerna 14,8-17,8 m och 19,3-22,3 m. De två filtren är monterade med ett förlängningsrör på 1,5 meters längd mellan sig. Enligt gamla ritningar är förlängningsrörets diameter 0,30 m medan diametern på filterdelen är 0,20 m. Kunskapen om brunnen är dock begränsad och det saknas relationsritningar över brunnen. Det går därför inte med säkerhet att fastställa hur brunnen är utformad. B2 är reservbrunn men har sämre kapacitet och råvattenkvalitet. Brunnen bedöms i dagsläget leverera maximalt 10 l/s Nya brunnar Undersökningsbrunnen Rb1301 borrades cirka 20 meter nordost om den befintliga grävda brunnen B1, se Bilaga 3 i Teknisk beskrivning. Undersökningsborrningen utfördes genom 6 -odexborrning. Brunnen är 20 meter djup med ett 4 meters filter med slitsvidden 0,75 mm placerad mellan 14 och 18 meter djup under markytan. Vattenföringen bedöms där som mycket god och jordlagren utgjordes av grusig sand. Den nya uttagsbrunnen B3 är ännu inte byggd än men planeras att utföras som en grusfilterbrunn i dimensionen minst 250 mm. Brunnens filter ska placeras på djupet (40)

20 meter under markytan. Innerdiametern ska vara minst 240 mm och slitsvidden ska vara 1 mm. Omgivande grusfilter ska ha tjockleken mm och vara utfört med kornstorleken 1,4-2,2 mm med D50 på ca 1,8 mm. Under brunnens filter ska 0,5 meter sump finnas Vattenverket Dalsjöfors vattenförsörjning baseras på ett grundvatten. Från vattentäkten pumpas grundvattnet till vattenverket där vattnet filtreras och ph justeras. Vattenverket är även utrustat med UV-anläggning. Det pumpas sedan vidare till en lågreservoar varifrån det distribueras vidare till konsumenterna. Vattnet kloreras vid behov. 4.3 Skyddsvärde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dalsjöfors vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. 4.4 Vattenverksamhet Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken kommer att sökas hos Mark- och miljödomstolen för uppfordring av grundvatten samt för där till hörande uttagsbrunnarna samt avledning av det uppfordrade grundvattnet till det kommunala vattenverket. En ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning för verksamheten kommer att upprättas efter samrådet. Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inom ett område kring brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde. Inom detta område finns möjligheten att grundvattennivåerna påverkas utifrån ett ostört förhållande där inget vattenuttag sker. Storleken på detta påverkansområde styrs dels av uttagets storlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av grundvatten är också en viktig faktor som styr påverkansområdets storlek. Då verksamheten även omfattar avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte återförs till grundvattenmagasinet, utan den grundvattensänkning som uppstår inom påverkansområdet kvarstår så länge uttaget pågår. Påverkansområdet kan dels uppskattas som en funktion av antagen grundvattenbildning i isälvsmaterial samt uttaget, dels kan påverkansområdet uppskattas utifrån utförda provpumpningar och de avsänkningar som registrerats. 16(40)

21 Provpumpningar och Thiems formel ger resultat som ligger i samma storleksordning med ett påverkansområde som sträcker sig ca 800 meter mot NNO-SSV, och 1 km mot NNV- SSO. Mot öster och väster avgränsas påverkansområdet av randzonen mellan isälvsmaterial och morän. Jämförelsen mellan påverkansområdet beräknat med vattenbalansmetoden utgående från grundvattenbildning 450 mm/år, vilket gav yta ca 3,7 km 2, och påverkansområdet framtaget utifrån provpumpningar och Thiems formel, vilket gav yta ca 1,9 km 2, indikerar att grundvattenbildningen sannolikt är större än 450 mm/år och runt 850 mm/år. Detta kan bero av flera orsaker t.ex, bidraget som kommer från de högre belägna partierna. Hela tillrinningsområdet, inkl. påverkansområdet och de högre belägna partierna med morän och berg i dagen, bedöms vara ca 8 km 2. Tillskott av grundvatten kan även komma från inducerad infiltration från närbelägna ytvatten, samt att det förekommer läckande akviferer i delar av tillrinningsområdet. Grundvattenbildning inom ett område ökar dessutom vid uttag ur akviferen. Eftersom jordlagren är mäktiga ovan berg och eftersom jordlagren består av finare material i djupet bedöms uttaget inte påverka grundvatten i berggrunden. Sprickriktningar är därmed inte av relevans för bedömning av påverkansområdets utformning. 4.5 Vattenkvalitet Vattenförekomsten I VISS 8 benämns grundvattenförekomsten som vattentäkten är belägen i SE Den kemiska och kvantitativa statusen i förekomsten är god och det bedöms enligt VISS inte finnas någon risk att kemisk och kvantitativ status inte uppnås 2015 och Nuvarande uttagsbrunn Råvattnet från Dalsjöfors vattentäkt analyseras med avseende på bland annat alkalinitet, turbiditet, färgtal, lukt, ph, karbonatsystem, konduktivitet, total hårdhet, järn och mangan samt mikroorganismer. Analysresultat från perioden visar att ph-värdet i grundvattnet ligger på 7-8. Råvattnet visar generellt på en bra kvalitet med tydlig grundvattenkaraktär. Vissa parametrar är förhöjda i råvatten vid vissa tillfällen såsom järn och mangan. Ingen tydlig variation av kvaliteten har observerats över tid. Analyser från provpumpning från 2009 med 46 l/s visar att råvatten från B1 håller bra kvalitet. Vid provpumpning ökade konduktiviteten, kalciumhalten och även alkaliniteten både i B1 och i B2. Vid B2 ökade järn- och manganhalten också efter några veckors pumpning. Vattenanalyserna indikerade inte att det skulle vara någon påverkan från ytvatten (40)

22 4.5.3 Ny reservbrunn Under provpumpningen år 2013 av Rb1301 togs fyra vattenprover för analys av vattenkvalitet, vid pumpstart, 1 dag efter pumpstart, 1 vecka efter pumpstart och 3 veckor efter pumpstart. Vattenkvaliteten i Rb1301 var god och hade en tydlig grundvattenkaraktär mycket likt den i B1. Alkaliniteten var något hög. Under pumpningen ökade alkaliniteten något liksom konduktivitet och ph. Efter en veckas pumpning kunde en svag ökning av manganhalten noteras. Totalkvävehalten minskade något liksom nitrathalten, medan ammoniumhalter ökade något. Några jämförande äldre vattenkvalitetsdata för Rb1301 finns inte. Under vattenkvalitetspumpningen i Rb1301 visade analyser på brunn B1 inte på någon markant förändring av vattenkvaliteten mot vad den brukar vara. Inledningsvis ökade järnhalten något, men återgick inom en vecka till de vanliga låga värdena. Efter en vecka kunde en svag ökning av manganhalten noteras liksom av totalkvävehalt och nitrathalt. Vattnet uppvisar inte någon mikrobiologisk påverkan. 18(40)

23 5 Underlag och förutsättningar 5.1 Gällande lagstiftning Vattenverksamheten regleras enligt miljöbalkens 11 kap. Enligt 6 kap 1 miljöbalken skall en MKB ingå i en ansökan om tillstånd för att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap miljöbalken. I miljöbalken regleras MKB:s utformning, innehåll, process med samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, kungörelser etc. Vid alla situationer, händelser, verksamheter eller åtgärder som omfattas av miljöbalkens bestämmelser skall de allmänna hänsynsreglerna, som definieras i 2 kap miljöbalken följas. Hur hänsynsreglerna uppfylls redovisas i tillståndsansökan. 5.2 Gällande planer Borås kommuns översiktsplan, ÖP06, antogs av kommunfullmäktige En ny översiktsplan (ÖP15) är under arbete. I ÖP06 nämns Borås kommun avser att värna grundvatten [ ] gentemot åtgärder som negativt påverkar vattenkvalitén. Verksamhetsområden för VA finns för Dalsjöfors. Gällande detaljplaner i området är P413, P448, P480, P532, P545, P590, P620, P670, P691, P716, P832 och P858. Dessa detaljplaner gäller främst bostadsområden. Detaljplanerna och vattentäkten bedöms inte strida mot varandra. 5.3 Miljökvalitetsmål Aktuella nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål, vilka ska beaktas vid all samhällsplanering. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målet Grundvatten av god kvalitet berör direkt skyddet av grundvatten som används för dricksvattenproduktionen. Det framgår att dessa vattenförekomster behöver skyddas som vattenskyddsområde. Riksdagen har också antagit Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier i propositionen 200/01:130. Nedan anges vilka nationella miljökvalitetsmål som berörs av vattenverksamheten samt på vilket sätt (anges i kursiv stil): Grundvatten av god kvalitet Vattenförsörjningsanläggningen ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning för boende i Dalsjöfors. God bebyggd miljö Anläggning av en vattentäkt bidrar till en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten. 19(40)

24 Levande sjöar och vattendrag Vattenuttaget kan ha påverkat nivån i närliggande sjöar och vattendrag inom påverkansområdet. Det sökta uttaget är dock samma som nuvarande uttaget, vilket innebär att ingen ytterligare påverkan på dessa ska ske. Vattenförsörjningen och vattenskyddsområdet innebär dock ett visst skydd för dem ur en kvalitativ synpunkt. Levande skogar Indirekt kan vattentäkten, genom vattenskyddsområdet, också skydda hotade arter och naturtyper. Ett rikt växt- och djurliv Vattentäkten bidrar till skydd av biologisk mångfald eftersom exploatering begränsas eller regleras i närområdet. Myllrande våtmarker Vattenuttaget kan ha påverkat våtmarker inom påverkansområdet genom avsänkta vattennivåer. Det sökta uttaget är dock samma som nuvarande uttaget, vilket innebär att ingen ytterligare påverkan på våtmarker ska ske. Vattenförsörjningen och vattenskyddsområdet innebär dessutom ett visst skydd för dem ur en kvalitativ synpunkt Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen på regional nivå. Länsstyrelsen i Västra Götalands län presenterade regionalt anpassade miljömål år Dessa reviderades i mars 2008, och kompletterades sedan i september 2015 med tilläggsmål. Västra Götalands miljökvalitetsmål har ambitionen att minst uppfylla de krav som ställs i de nationella miljökvalitetsmålen. Därför är många av de regionala målen identiska med de nationella Lokala miljömål Borås kommun har formulerat miljökvalitetsmål i dokumentet Miljömål fastställt av kommunfullmäktige 20 december De mål som är relevanta för Dalsjöfors och som berör vattenuttaget anges nedan, därefter anges hur de berörs (i kursiv stil): Hållbar samhällsplanering Mål 5: Borås planerar för ett hållbart samhälle Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Hållbar samhällsplanering Mål 6: Bättre förutsättningar för en hälsosam livsmiljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. 20(40)

25 Hållbar natur Mål 11: Minskad tillförsel av näringsämnen och föreningar till sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Sjöar och vattendrag i Borås kommun har stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Vissa är indirekt vattentäkt eller reservvattentäkt. Hållbar natur Mål 12: Bättre status för den biologiska mångfalden Våtmarkerna utgör generellt mycket viktiga biotoper, värdefulla för såväl arter knutna till dessa miljöer som arter knutna till kringliggande ekosystem och för rastande flyttfåglar. Borås kommun är rik på våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Många värdefulla naturskogar och andra skyddsvärda biotoper hotas av avverkning. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövården och sociala värden värnas. Grundvattnet i Borås kommun är på många håll av utmärkt kvalitet. Grundvatten skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det innebär bland annat att grundvattnets kvalitet inte får påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar, m.m. Vattenförsörjningen och åtgärder kopplad till den (kontrollprogram, skydd av vattentäkt, m.m.) bedöms bidra till att uppfylla ovanstående lokala miljömål. 5.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap miljöbalken och som anger kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. En miljökvalitetsnorm skall tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Fisk- och musselvatten Buller Vattenförekomster För de planerade åtgärderna bedöms endast MKN för vattenförekomster vara av betydelse. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster ska enligt huvudregeln i 4 kap. 2 vattenförvaltningsförordningen fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras, det s.k. icke-försämringskravet, och så att den status som Vattenmyndigheten fastslagit för respektive vattenförekomst uppnås till år (40)

26 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har beslutat om ett åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt , samt tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt I dessa program redovisas uppdrag som Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt riktar till myndigheter och kommuner mot vattenuttag och för skydd av dricksvatten. Dessa innefattar bland annat att kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat om föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet (FS 2009:533). Dessa finns antagna i Författningssamling för Västra Götalands län. Kvalitetskraven för grundvattenförekomster syftar till att samtliga grundvattenförekomster skall uppnå god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus senast den 22 december , om de inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 9 eller 10. Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till Både den kemiska och den kvantitativa statusen för grundvattenförekomsten i Dalsjöfors bedöms vara god både enligt den fastställda statusen från 2009 och enligt arbetsmaterialet från 2015, se Tabell 2. För samtliga grundvattenförekomster gäller de utgångspunkter för att vända uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen som framgår av bilaga 1 till Sveriges Geologiska Undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för Dalsjöfors grundvattenförekomst EU-unikt ID Kemisk Kvantitativ Risk kemisk Risk kvantitativ status status status status SE God God Ingen risk Ingen risk Den ansökta vattenverksamheten bedöms påverka vattenförekomstens kvantitativa status då grundvatten pumpas från isälvsavlagringar. Uttaget som sker är dock hållbart då grundvattenbildningen i området är större. Därmed bedöms verksamheten inte bidra till en statusförsämring av Dalsjöfors grundvattenförekomst. När det gäller den kemiska statusen bedöms grundvattenuttaget inte påverka grundvattenförekomsten. Vattenförekomsten bedöms därmed kunna bibehålla sin goda status. 22(40) 9 Regeringen beslutade under hösten 2015 att göra en överprövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för åren Beredning pågår inom Regeringskansliet, men det är inte fastslaget när beslut kommer att tas. 10 I det nya förslaget till åtgärdsprogram står 2021 som måldatum.

27 5.5 Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse I miljöbalken ges grundläggande bestämmelse för hushållningen med mark- och vattenområden s.k. riksintressen. Nedan redogörs för förekommande riksintressen, skyddade områden och övriga områden av intresse kring vattentäkten. En sammanfattande bedömning av konsekvenser redogörs även i avsnitt 8 nedan. Ett riksintresse för framtida järnväg finns i området. Det gäller Götalandsbanan mellan Linköping och Borås (förstudie). För Dalsjöfors vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställda av länsstyrelsen 1995, se Figur 5.1. Avgränsningen av skyddszoner och skyddsföreskrifter ska nu anpassas till gällande krav och lagstiftning. Ansökan om nytt vattenskyddsområde är under process. Dalsjöfors vattentäkt ligger även inom den tertiära skyddszonen för Öresjö och Ärtingens vattenskyddsområde. Skyddade områden, utöver vattenskyddsområden, förekommer inte inom vattentäktens tillrinningsområde. Figur 5.1. Gällande vattenskyddsområdet för Dalsjöfors och Öresjö ( Länsstyrelsen). Runt omkring vattentäkten finns ett antal våtmarker som ingår i VMI 11, se Figur 5.2. Alla dessa är klassade som våtmarker med låga naturvärden (klass 4). Klass 4 innebär oftast att våtmarkerna är starkt påverkade, även om en del opåverkade våtmarker kan förekomma. Klass 4 innebär också att våtmarkerna har vissa eller inga natur- och kulturvärden. Vid exploatering är det i första hand dessa som kan tas i anspråk. 11 Våtmarksinventering, Länsstyrelserna 23(40)

28 En grodinventering utfördes i våtmarken som ligger strax norr om Dalsjöfors vattentäkt 12, se Figur 5.2 och Bilaga 1. Våtmarken bedöms ha ett visst, men inte särskilt högt, värde för groddjur då det påträffades vanliga grodor samt några åkergrodor men inga vattensalamandrar under inventeringen. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 (med beteckningen N), vilket innebär ett tämligen strikt skydd för bland annat fortplantnings- och viloplatser (övervintring, till exempel). Vanlig groda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 2, vilket innebär att man inte får medvetet eller omedvetet döda individer (något som också gäller åkergroda). Lst våtmarksinventering Grodinventering Figur 5.2. Våtmarker i området kring Dalsjöfors ( Länsstyrelsen) och läge för grodinventeringen (Naturcentrum AB, 2013). Fornlämningar finns i området kring vattentäkten. I Toarp, närmaste vattentäkten, består fornlämningarna av en fyndplats, större ytor som utgjordes tidigare brott eller täkter, samt en mindre yta som utgjordes tidigare träindustri, se Figur (40) 12 Inventering av groddjur: Småvatten i norra delen av Dalsjöfors, Naturcentrum AB,

29 Figur 5.3. Fornlämningar i närheten av Dalsjöfors vattentäkt ( Länsstyrelsen). 25(40)

30 6 Alternativ 6.1 Alternativa lösningar Ytvatten Befintlig dricksvattenproduktion är baserad på ett råvatten från grundvatten. I samband med att Borås kommun, och sedan Borås Energi och Miljö AB, började titta på möjligheter att säkra dricksvattenproduktionen så var grundvatten det alternativ som var mest intressant då ytvattenförekomst saknas. Dessutom är vattenberedningen i vattenverket redan anpassad och utformad för råvatten från grundvatten. Att basera vattenproduktionen i Dalsjöfors på en ytvattentäkt där kvalitetskraven för allmänna vattentäkter säkerställs skulle kräva investeringar i mycket långa ledningar och ett nytt vattenverk med en förändrad beredning jämfört med nuvarande förhållanden. En ytvattentäkt medför även generellt sett ett större vattenskyddsområde och skulle därmed medföra en ökad risk för konflikter med andra samhälleliga intressen för naturvård, friluftsliv etc. Av ovanstående anledningar valde kommunen att gå vidare med att undersöka möjliga platser för kompletterande uttag av grundvatten för den ökade vattenproduktionen Alternativa lokaliseringar Kommunen har tittat på flera alternativ vad gäller placering av de kompletterande brunnslägena för grundvattenuttag, och valet av plats har styrts av: 1. Möjligheter att genomföra anläggningsarbeten och drift vilket kräver: o o Tillgänglig infrastruktur i form av vägar, vattenledningar, el etc. Närhet till nuvarande vattentäkt 2. Platsens geologiska förutsättningar vilket i huvudsak avser: o o Områden med rätt geologiska förutsättningar och jordarter Områden med tillräcklig vattenföring för behövt vattenuttag. Med målet att utöka vattentäkten med reservbrunnar för att avlasta den nuvarande brunnen så måste nya brunnar anläggas i anslutning till den befintliga dels för att all tillgänglig infrastruktur redan finns där, dels för att kostnader för att dra nya ledningar till en annan lokalisering skulle vara onödigt stora. Även platsens geologiska förutsättningar visar att de nya brunnarna bör placeras nära nuvarande vattentäkten. Sedan 70-talet har flera undersökningar utförts för att finna en plats inom rimligt avstånd från befintlig vattentäkt där det finns vatten i sådan mängd att det möjliggör kontinuerligt uthålligt uttag av den volym vatten som behövs. Undersökningarna har omfattat hydrogeologiska undersökningar, borrningar, jordartsbedömningar, siktanalyser och hydrauliska tester såsom provpumpningar. Genomförda undersökningar beskrivs mer ingående i den tekniska beskrivningen som bilagts ansökan. 26(40)

31 Figur 6.1.Hydrogeologiska undersökningsområden utförda kring vattentäkten. Borrningar i anslutning till nuvarande uttagsbrunn B1 har utförts i syfte att finna nytt brunnsläge. Figur 6.1 visar de områden som har varit intressanta för undersökningsborrningar, vilka genomfördes mellan 2009 och 2013 (Swecos undersökningar) eller tidigare. Resultat från undersökningsborrningar resulterade i provpumpningar av de brunnar som bedömdes ha störst uttagspotential. Resultat från undersökningsborrningar och provpumpningar beskrivs mer ingående i den tekniska beskrivningen som bilagts ansökan. Utgångspunkten var att genom den kompletterande brunnen säkerställa vattenförsörjningen för Dalsjöfors, vilket i praktiken krävde att den tillkommande vattentäkten behövde medge ett uttag större än 30 l/s. Det nu föreslagna kompletterande brunnsläget Rb1301 är den enda platsen som identifierats inom sökområdets avgränsning som medger det behövda uttaget. 6.2 Nollalternativ Nollalternativet, att tillstånd inte meddelas för den sökta verksamheten och att ytterligare uttags- och reservbrunnar inte utförs, innebär att inget vattenuttag kan utföras den kompletterande brunnen och reservbrunnen, men då nuvarande vattentäkten redan har tillstånd innebär nollalternativet inte att pumpningen ur grundvattenmagasinet stoppas. Nollalternativet medför därmed inte att ingen grundvattensänkning sker i området. 27(40)

32 Nollalternativet innebär dock en fortsatt extremt osäker vattenförsörjning för omkring pe. då behovet av vatten till Dalsjöfors m.fl. inte kan tillgodoses om nuvarande uttagsbrunnen blir obrukbar. Annan vattenförsörjning är svårligen möjlig, men skulle t.ex. kunna utföras genom transport av ca m 3 med omkring 200 lastbilstransporter per dygn. Alternativet medför en kraftigt negativ omgivningspåverkan eftersom ett stort antal lastbilar måste gå i skytteltrafik för att upprätthålla vattenförsörjningen. Kommunen har skyldighet enligt lagen om allmänna vattentjänster att säkerställa en vattenförsörjning av god kvalitet. Dessutom anges att vattenförsörjningen i första hand skall tillgodoses genom allmän VA-anläggning. Befintlig brunn kan inte ensam tillgodose vattenbehovet om en olycka inträffar vid brunnen eller om brunnen av annan orsak blir obrukbar. För detta krävs inte bara uttag ur befintlig brunnen, utan även uttag ur en reservbrunn. Nollalternativet skulle innebära att Borås Energi och Miljö inte kan fullgöra den lagstadgade skyldigheten att säkert tillhandahålla dricksvatten av tillräcklig mängd och kvalitet för boende i Dalsjöfors. 28(40)

33 7 Bedömd miljöpåverkan 7.1 Naturmiljö och kulturmiljö Omgivningar kring Dalsjöfors är rika på våtmarker. Runt Dalsjöfors finns det dessutom fornlämningar. En avsänkning av grundvattennivån har skett i området sedan 1973 till följd av pågående grundvattenuttag. Eftersom uttag redan sker och storleken inte ska förändras bedöms dock ingen ytterligare påverkan uppstå på vare sig naturmiljö eller kulturmiljö. Ett modernt vattenskyddsområde kommer att tas fram för vattentäkten. Vattentäktszonen kommer då att hägnas in i enlighet med gällande lagstiftning vilket medför att den inte längre blir tillgänglig för t.ex. större vilda djur. Den negativa påverkan som detta innebär på djuren bedöms dock som försumbar i jämförelse med vattentäktens skyddsbehov. Verksamheten bedöms innebära enbart ringa negativa påverkan på naturmiljön och ingen påverkan på kulturmiljön. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.2 Infrastruktur Verksamheten finns redan idag och medför inte några inskränkningar vad gäller möjligheten för framtida utveckling av järnväg även om järnvägen så långt som möjligt ska läggas utanför vattentäktens tillrinningsområde. Linjesträckningen mellan Borås och Linköping är inte bestämd idag, men det bedöms som högst osannolikt att järnvägen ska passera Dalsjöfors. Ingen negativ påverkan bedöms tillkomma. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.3 Friluftsliv och rekreation Det finns inget område av riksintresse för friluftsliv inom det föreslagna påverkansområdet. Tillgången till vatten av god kvalité under kommunens ansvar är positivt för de som bor i Dalsjöfors men även för de som har fritidshus som är anslutna till det kommunala ledningsnätet. Anläggningarna (vattenverket, brunnarna, m.m.) finns redan och kommer inte att påverka friluftslivet ytterligare. Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp. Vattentäktszonen kommer inte längre att vara tillgänglig för annat än vattenförsörjningsändamål. Området som ska hägnas in redan idag saknar intresse för friluftsliv och rekreation på grund av dess otillgänglighet, vilket innebär att ingen ytterligare negativ påverkan ska tillkomma till följd av inhängning av vattentäktområdet. Ingen negativ påverkan bedöms tillkomma. Inga skyddsåtgärder föreslås. 29(40)

34 7.4 Naturresurser och vattenbalans Kommunen strävar efter ett uthålligt vattenuttag, d.v.s. att nybildningen av grundvatten är större än uttaget som görs, sett över ett flerårsperspektiv. Den översiktliga vattenbalansen för Dalsjöfors visar att kommunens förslag till uttag är lämpligt och att negativ påverkan på naturresurser inte skall uppkomma. Huvuddelen av vattnet som pumpas upp i Dalsjöfors kommer att distribueras i Dalsjöfors samhälle. Avloppsvattnet från Dalsjöfors överförs, sedan åtminstone 1996, till Gässlösa avloppsreningsverk. Från Gässlösa avloppsreningsverk släpps vattnet till Viskan nedströms Borås (delavrinningsområde Vid Q i Län punkt, ), se Figur 7.1. Det innebär att av det vattnen som tas ut i Dalsjöfors vattentäkt överförs ca 21 l/s till Viskan nedströms Borås via spillvattennätet. En liten del at av uttagen vattenmängd från Dalsjöfors vattentäkt, ca 0,5 l/s, distribueras till Äspered och leds efter rening i lokalt avloppsreningsverk till sjön Tolken som utgör ett av Viskans källflöden. Till Aplared och Dannike distribueras ca 1,5 l/s och efter användande och rening släpps vattnet till sjön Såkern och tillförs därmed Ätrans vattensystem. Det faktum att uppumpat grundvatten efter nyttjande och rening släpps till utsläppspunkter långt nedströms Dalsjöfors eller till annat avrinningsområde medför att vattenföringen blir något mindre i Häljaredsån, Rångedalaån och Viskan nedströms Dalsjöfors fram till att vattnet via Gässlösa avloppsreningsverk åter tillförs Viskans vattensystem, jämfört med om bortförandet av vatten inte skulle ske. Mellan Dalsjöfors och Rångedala bedöms inga intressen, som påtagligt kan påverkas negativt till följd av detta, förekomma. I vattensystemet mellan Rångedala och Gässlösa finns en del motstående intressen i form av främst bolag som använder Viskan för kraftproduktion. Den vattenmängd som bortförs från Rångedalaåns vattensystem är idag i storleksordningen 23 l/s vilket motsvarar mindre än 2,5 % av medelflödet i Rångedalaån (0,92 m 3 /s vid delavrinningsområdets utlopp) och 0,3 % av medelflödet i Viskan (7,79 m 3 /s strax innan Gässlöda avloppsreningsverkets utlopp). Vid maximalt utnyttjande av tillståndet för Dalsjöfors vattentäkt bortförs 35 l/s från området vilket då motsvarar 3,8 % av medelflödet i Rångedalaån och 0,45 % av medelflödet i Viskan. Den praktiska påverkan på vattenbalansen på grund av detta bedöms vara försumbar. Vissa mindre sjöar och vattendrag som ligger i anslutning till åsen inom vattentäktens påverkansområde bedöms påverkas med avseende på nivåer och flöden till följd av grundvattenuttaget. Den ekologiska eller kemiska statusen i Rångedalaån bedöms dock inte påverkas till följd av uttaget. Borås Energi och Miljö kommer, genom kontrollprogrammet, att följa upp eventuella variationer i vattennivåer och flöden. 30(40)

35 Delavrinningsområdets utlopp Medelflöde i Rångedalaån: 0,92 m 3 /s Vattentäkt Gässlösa ARV Delavrinningsområdets inlopp Medelflöde i Viskan: 7,79 m 3 /s Delavrinningsområdet Vid Q i Län punkt ID Yta = 21 km 2 Delavrinningsområdet Mynnar i Marsjön ID Yta = 47 km 2 Figur 7.1. Delavrinningsområden " Mynnar i Marsjön " och " Vid Q i Län punkt " och påverkan på vattenbalansen till följd av bortledning av grundvatten från Dalsjöfors till Gässlösa, Äspered, Dannike och Aplared. Från vattentäkten till Gässlösa avloppsreningsverk (svart pil) finns en brist ca 23 l/s i vattensystemet (motsvarande uttaget), och från Gässlösa (grå pil) och neråt finns en brist på ca 1,5 l/s då vatten från Aplared och Dannika släpps i Ätran vattensystem. 7.5 Landskap Landskapet kring Dalsjöfors är flackt med mycket sjöar, myrar och våtmarker. Markanvändningen utgörs huvudsakligen av jordbruk och bostadsbebyggelse. Anläggningar för vattenverksamheten, dvs. vattenverket, brunnarna och ledningsnätet är redan byggt. Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp. Vattentäktszonen kommer inte längre vara tillgänglig för annat än vattenförsörjningsändamål. Staketet kommer till stor del att döljas av sly, men bitvis kommer det att synas. Den nya uttagsbrunnen kommer dessutom att förses med en överbyggnad, vilken kommer också att påverka landskapsbilden. Förändringen av landskapsbilden blir dock minimal och påverkan på landskapsbild bedöms som försumbar i förhållanden med vattentäktens skyddsbehov. Eftersom vattenanläggningarna redan finns bedöms ingen ytterligare påverkan tillkomma på landskapsbilden förutom planerat stängsel. Inga skyddsåtgärder föreslås. 31(40)

36 7.6 Lantbruk 32(40) Jordbruk och djurhållning förekommer i närheten av vattentäkten. Den del runt uttagsbrunnarna som planeras att stängslas in är inte aktuell för lantbruk annat än i södra delen, uppskattat 100 m 2 där betande kor fanns förr i tiden. Tillgången till vatten av god kvalité under kommunens ansvar är positivt för både människor och djur. Anläggningarna (vattenverket, brunnarna, m.m.) finns redan och kommer inte att påverka jordbruket ytterligare. Påverkan på lantbruk bedöms som försumbar. Inga skyddsåtgärder föreslås. 7.7 Boendemiljö Privata brunnar I Dalsjöfors finns ett flertal privata brunnar för egen dricksvattenförsörjning och energibrunnar. Av alla dessa bedöms ca 12 enskilda vattentäkter och ca 20 energibrunnar ligga inom det aktuella påverkansområdet. Av dessa bedöms ca 9 brunnar kunna påverkas negativt av verksamheten. Dessa motsvarar grävda brunnar i jordlagren. De andra brunnarna är bergborrade och bedöms inte påverkas. Grundvatten har uttagits från området sedan 1970-talet och en viss grundvattensänkning har redan upplevt av de närboende som tidvis har haft mindre vatten i sina grävda brunnar. Grundvattennivån inom påverkansområdet bedöms ha sjunkit till följd av grundvattenuttaget och närliggande grävda brunnar kan ha brist på vatten vid vissa speciella omständigheter, t.ex. vid långvarig torka. Några klagomål har inte inkommit de senaste 45 åren, men i samband med provpumpning på 1970-talet med stora uttagsvolymer (ca 50 l/s) under lång tid, så sinande enligt hörsägen några brunnar. Bergborrade brunnarna bedöms däremot inte påverkas av verksamheten. Borås Energi och Miljö kommer, genom kontrollprogrammet, att följa upp grundvattennivåer för att kunna förutse och agera om enskilda fastighetsägare påverkas negativt. Energibrunnarna är djupa bergborrade brunnar. Avsänkning i jordlagren bedöms inte påverka grundvatten i berg. Därför föreslås ingen skyddsåtgärd för energibrunnarna Sättningar När grundvattennivån sänks i ett grundvattenmagasin kan sättningar uppkomma, framförallt i finkorniga jordarter. Inom påverkansområdet består marken mest av grovkorniga jordarter (mest grus och sand). Avsaknad av större lerlager innebär dessutom att sättningar som följd av en trycksänkning i underkant på leran inte kan uppkomma. Grundvatten har uttagits från området sedan 1970-talet och inga sättningar har inträffat fram till idag. Grundvattennivåsänkningen bedöms därför inte ge några sättningar. Inga skyddsåtgärder föreslås.

37 7.8 Hälsa och säkerhet Efter behandling uppfyller vattnet Livsmedelsverkets krav på sammansättning och kvalitet, enligt de analyser som Borås Energi och Miljö AB gör. Råvattnet påvisar också en god kvalitet. Utnyttjande av det högkvalitativa grundvattnet för kommunal vattenförsörjning bedöms ligga väl i linje med miljöbalkens grundläggande bestämmelser om hushållning med resurser och bedöms även främja långsiktigt hållbar utveckling formulerad i miljömålen. Vad gäller kommunens ansvar för vattenförsörjning har verksamheten betydande positiva konsekvenser eftersom kommunen följer ett kontrollprogram samt ett provtagningsprogram för att säkerställa en bra dricksvattenkvalitet för invånare i Dalsjöfors. Kommunen planerar dessutom att utforma ett nytt kontrollprogram i samråd med tillsynsmyndighet. 7.9 Hantering av kemikalier För att producera dricksvatten av det råvatten som hämtas från grundvattentäkten erfordras låga halter kemikalier. Risken kopplad till kemikaliehantering är därmed försumbar Luft och buller Dalsjöfors är ett samhälle med liten folkmängd och är därför påverkat relativt lite av utsläpp till luft eller buller från bilar. Buller kan dock förekomma pga. närliggande vägar. Vattenverksamheten bedöms inte ha någon påverkan på trafiken, utsläpp eller buller. Inga skyddsåtgärder föreslås. Mindre temporära utsläpp till luft kommer att ske i form av avgasemissioner från arbetsfordon under tiden för anläggningsarbeten. Under driftskedet medför verksamheten inga särskilda utsläpp till luft. 33(40)

38 8 Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inom ett område kring brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde. Storleken på influensområdet styrs huvudsakligen av uttagets storlek, av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper samt av nybildningen av grundvatten. Då verksamheten innebär avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte återförs till grundvattenmagasinet, utan den grundvattensänkning som uppstår inom influensområdet kommer att finnas kvar så länge uttag sker. Påverkansområdet motsvarar området inom vilken avsänkningen är större än 0,3 m. Beräkningar visar att påverkansområdets yta kan förväntas uppgå till 1,9 km 2. Figur 8.1 illustrerar det bedömda påverkansområdet. Påverkansområdet redovisas även i Teknisk beskrivning. Figur 8.1. Påverkansområde för Dalsjöfors vattentäkt och allmänna och enskilda intressen. 34(40)

39 Som framgår av Tabell 3 (avsnitt 10) görs sammanfattningsvis bedömningen att fortsatt grundvattenuttag ur vattentäkten innebär ringa påverkan på miljön och omgivningen i övrigt. Ett kontrollprogram kommer att utformas i samråd med Länsstyrelsen efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Följande parametrar föreslås som minst ingå i kontrollprogrammet: o o o o Grundvattennivån mäts i ett par representativa observationsrör en gång/månad Grundvattennivån mäts i närliggande observationspunkter för att bedöma omfattning av avsänkningen vid speciella omständigheter såsom torka Vattennivån i uttagsbrunnar registreras kontinuerligt och dygnsvärden sparas en gång/månad Uttagen vattenmängd registreras kontinuerligt och dygnsvärden sparas en gång/månad Vattenprov ur vattentäkten tas med frekvens och analysomfattning enligt gällande föreskrifter från lokala miljönämnden. Inga skyddsåtgärder föreslås förutom det kontrollprogram som föreslås. 35(40)

40 9 Allmänna hänsynsregler Kunskapskravet Borås Energi och Miljö AB har drivit grundvattentäkten och vattenverket i Dalsjöfors sedan lång tid tillbaka. Kunskap finns för att undvika negativ påverkan på människor och miljö. Försiktighetsprincipen Huvudmannen kommer att tillse att lämpliga åtgärder för att undvika negativ påverkan på människor och miljö. Åtgärder består i att regelbundet mäta grundvattennivåer och uttagen vattenmängd samt utföra regelbundna analyser på rå- och dricksvattnet. Bästa möjliga teknik För att driva verksamheten så effektivt som möjligt nyttjar huvudmannen bästa möjliga teknik vid uppfordring och transport av råvattnet och vid behandling i vattenverket. Produktvalsprincipen Vatten är att betrakta som ett livsmedel vilket innebär att produkter som är stabila vid kontakt med vattnet måste väljas i första hand. Så långt det är möjligt väljs sådana material som även påverkar miljön i minsta möjliga utsträckning. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Huvudmannen driver verksamheten så effektivt som möjligt vilket bl.a. innebär minimering av energiförbrukning och kemikalieanvändning i behandlingsprocessen. Mark- och vattenområden skall användas för de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov i enlighet med Miljöbalken. Naturresurser skall nyttjas försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs. Förnyelsebara resurser skall nyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga. Lokaliseringsprincipen Av naturliga skäl måste grundvattentäkter lokaliseras till områden med förutsättningar för uttag av tillräckligt stor mängd grundvatten. Detsamma gäller för ny uttagsbrunn och reservbrunn i förhållande till befintlig uttagsbrunn. Skälighetsregeln Kostnaden för den nya brunnen i Dalsjöfors bedöms motiverad då en säker vattenförsörjning med dricksvatten av hög kvalitet är en förutsättning för ett samhälles fortlevnad. Skadeansvar Huvudmannen är ansvarig för att förhindra skada eller olägenhet för miljön. Stoppregeln Grundvattenuttag i det aktuella grundvattenmagasinet har pågått sedan lång tid tillbaka, närmare 65 år, med känd teknik och känt resultat. Någon konflikt där stoppregeln behöver tillämpas bedöms inte uppkomma. 36(40)

41 10 Sammanställning av miljöeffekter I Tabell 3 följer en sammanfattande bedömning av miljöeffekter vid utförandetid och drift av grundvattentäkten och ledningarna. En bedömning av miljöeffekterna för olika faktorer ges enligt följande: + positiv effekt 0 ingen förändring negativ effekt De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och därför ska konsekvensbedömas i denna MKB, har avgränsats utifrån fakta, information och kunskap om förutsättningarna i det aktuella området. I detta kapitel redovisas verksamhetens påverkan i tre olika klasser, se förklaring av klassindelning nedan. BETYDANDE PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms leda till betydande positiv eller negativ påverkan på viss aspekt. MÅTTLIG PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms leda till måttlig positiv eller negativ påverkan på viss aspekt. INGEN/RINGA PÅVERKAN Aktuella åtgärden bedöms inte påverka en viss aspekt. Aspekten behandlas inte vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. 37(40)

42 Tabell 3. Bedömning av miljökonsekvenser av uppfodring och bortledning av vatten från befintliga samt kompletterande brunnarrlägen samt anläggningsarbeten för iordningställanden av dessa. Intresse Miljöeffekt Kommentar Riksintressen, allmänna intressen Infrastruktur Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Yt- och grundvatten Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Måttlig påverkan Måttlig påverkan Befintliga och tillkommande uttagsbrunnar och ledningsnedläggningen bedöms inte påverka de allmänna riksintressen som finns inom området. Verksamheten påverkar inte nuvarande infrastruktur och bedöms inte komma i konflikt med framtida infrastrukturprojekt. Med hänsyn till områdets geologi samt att vattentäkten har varit i drift sedan 1970-talet förväntas ingen sättningsrisk till följd av grundvattenavsänkningen föreligga. Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp och den nya brunnen kommer att förses med en överbyggnad. Påverkan på landskapsbilden är försumbar. Inga kulturmiljöintressen eller fornlämningar berörs av den sökta verksamheten med tillhörande anläggningar. En del våtmarker ligger i området. Dessa bedöms kunna påverkas av den sökta verksamheten. Dessa är dock inte våtmarker med högt skyddsvärde. Övriga skyddsvärda naturmiljöer bedöms inte påverkas av den sökta verksamheten. Grundvattenuttag från reservbrunnen blir detsamma som uttaget som sker i nuläget från brunnen B1. Anläggande av en reservbrunn kommer därmed inte att medföra att grundvattennivån kommer att sänkas ytterligare, annat än runt nya reservbrunnen. Vid normaldrift bedöms varken enskilda eller allmänna intressen påverkas ytterligare av grundvattenuttaget jämfört med dagsläget. Under perioder med maximala uttag eller under perioder av torka bedöms avsänkningen vara större och viss negativ påverkan kan ske på närliggande ytvatten. Vattenbalansen i vattensystemet är lokalt rubbad fram till Gässlösa avloppsreningsverk. En minimal förändring sker inom hela Viskans och Ätrans vattensystem i och med att vatten, ca 1,5 l/s, lyfts från Viskan till Ätran. Påverkan på 38(40)

43 Intresse Miljöeffekt Kommentar yt- och grundvatten till följd av detta bedöms som mycket liten. Kraftproduktion Boendemiljö Friluftsliv och rekreation Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till luft Måttlig påverkan Måttlig påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan Ingen/ringa påverkan I vattensystemet mellan Rångedala och Gässlösa finns kraftverk. Den minskade effekten för dessa till följd av att ca 23 l/s leds bort från vattensystemet bedöms som ringa. Sökt verksamhet kommer att påverka boendemiljön positivt då den bidrar till bra dricksvattenförsörjning i området. Brunnsinventering har visat att det förekommer enskilda vattentäkter inom influensområdet. Dessa kan påverkas negativt av grundvattensänkningen. Påverkan bedöms dock inte vara större än dagens situation. Området är inte av riksintresse för friluftsliv. Sökt verksamhet bedöms dessutom inte störa framkomligheten inom området eller på annat sätt förhindra/försämra möjligheten till friluftsliv och rekreation i området. Arbetsmaskiner som nyttjas för anläggningsarbetet medför normalt inga andra utsläpp än avgasemissioner till luft. Någon risk för att maskiner ska förorena vatten eller botten föreligger normalt inte. Vid haveri föreligger dock risk för läckage av t.ex. oljor eller andra vätskor. Absorbent kommer att finnas tillgänglig för att kunna samla upp olja eller vätska vid ett eventuellt haveri eller olycka med arbetsmaskiner. Ingen tankning, förvaring eller uppställning av arbetsmaskiner kommer att ske inom området. Vattenverksamheten bedöms ej att medföra några utsläpp till vatten eller mark. Vägen till nya uttags- och reservbrunnar har redan anlagts och är utförd av naturgrus för att minimera risk för påverkan från föreningar. Anläggandet av vägen föregicks av en grodinventering, se Bilaga 1. I enlighet med förslaget i inventeringen har kompensations-åtgärder genomförts. Mindre temporära utsläpp till luft kommer att ske i form av avgasemissioner från arbetsfordon under tiden för anläggningsarbeten. Under driftskedet medför verksamheten inga särskilda utsläpp till luft. 39(40)

44 Sammantaget bedöms att den aktuella verksamheten inte medföra sådana förändringar i miljöpåverkan att tillåtligheten kan ifrågasättas. 40(40)

45 Inventering av groddjur: Småvatten i norra delen av Dalsjöfors 1. Uppdrag På uppdrag av SWECO Environment utfört en inventering av groddjur i en våtmark strax norr om Dalsjöfors vattentäkt, Borås kommun. Inventeringen föranleds av att en mindre del av våtmarken planeras att fyllas ut. 2. Metoder Våtmarken besöktes två gånger under våren 2013, och Vid de båda tillfällena genomsöktes våtmarken noggrant i de delar där det gick att ta sig fram till fots och översiktligt (med lyssning och spaning på håll i de delar där det inte gick. Första besöket gjordes genom ett kombinerat eftermiddags- och kvällsbesök och det andra som ett rent kvälls-/nattbesök. Det första besöket gjordes under grodornas lektid, vilket gjorde det möjligt att höra spel även ute i de delar där det inte gick att gå. Det andra besöket var huvudsakligen inriktat på eftersök efter vattensalamandrar, som har sin lektid något senare än grodorna. Dagbesöket gjordes eftersom grodor ofta och gärna spelar under gynnsamma (varma) eftermiddagar. Nattbesöken gjordes eftersom groddjur generellt är som mest aktiva nattetid och eftersom det dessutom är lättast att se ner i vattnet med hjälp av en stark pannlampa. Föreliggande rapporterings-pm är skrivet av Johan Ahlén och Oskar Kullingsjö. Johan svarar för styckena 1, 2 och 4. Oskar, som gjort fältarbetet svarar för stycke Resultat Våtmarken är näringsrik och består av mer eller mindre täta ruggar med vass, kaveldun och starr och av mindre öppna vattenytor däremellan. Jag mätte djupet på några ställen och det var på de flesta ställen ca cm djupt, i nordvästra delen mätte jag till ca 70 cm, det kan finnas djupare ställen längre ut. Våtmarken är omgärdad av en trädkrans med tall och björk och det växer också en del vide i kanterna av kärret. Flera diken går i kanten av kärret. I den delen som är aktuell att lägga igen är ett område med mycket vide/pil som står i ett par decimeter djupt vatten. Områdena kring kärret består annars av nedlagd jordbruksmark, dikad åkermark som vuxit igen med bland annat älggräs. Skogssnäppa, enkelbeckasin, morkulla och gräsand sågs/hördes i området.

46 Första besöket: I östra kanten hittade jag ca 15 äggklumpar av vanlig groda. Spelet satte igång ordentligt och jag räknade till 20 vanliga grodor, ytterligare vanliga grodor satt längre ut där jag inte kunde se dem (men jag tror inte att det var så väldigt många fler). Alla utom en groda satt i östra och norra delen av dammen, en vanlig groda satt strax norr om området som ska läggas igen. Åkergroda hördes från några ställen, men ganska sporadiskt och jag lyckades inte få syn på någon. Inga paddor eller salamandrar sågs. Andra besöket: Enstaka grodor spelade fortfarande, men inga salamandrar kunde hittas. 4. Bedömning Med en medelstor förekomst av vanlig groda och några individer av åkergroda och utan några fynd av vattensalamandrar bedöms våtmarken ha ett visst, men inte särskilt högt värde för groddjur. Utfyllnaden påverkar ett område som åtminstone i år verkar vara mindre frekvent använt av grodorna, åtminstone vid leken Någon allvarligare förlust av lekmiljö bedöms därmed inte bli resultatet. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 (med beteckningen N), vilket innebär ett tämligen strikt skydd för bland annat fortplantnings- och viloplatser (övervintring, till exempel). Något mer än marginell påverkan på denna typ av platser för åkergroda bedöms alltså inte den aktuella utfyllnaden medföra. Vanlig groda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 2, vilket innebär att man inte får medvetet eller omedvetet döda individer (något som också gäller åkergroda). Naturligtvis finns en liten risk att detta sker, men den är knappast särskilt mycket större än vid gräv- eller utfyllnadsarbeten i vilken fuktig miljö som helst. Vill man ändå vara på helt säkra sidan och förstärka förutsättningarna för groddjur bedömer vi att det bästa vore att gräva en ny groddamm i närheten. Detta är sannolikt bättre än att utvidga den befintliga eftersom den redan utgör en fungerande miljö och kan riskera att påverkas negativt av ytterligare grävning. En ny damm placeras i ett läge där den kan förväntas bli permanent vattenhållande, solexponerad och fiskfri alltså inte med en direkt koppling till fiskförande vattendrag. Nordsidan görs med fördel grund och djupet tillåts i övrigt variera, med en djuphåla i någon del. Stenungsund Johan Ahlén Naturcentrum AB

47 Våtmarken vid Dalsjöfors Karta över området. Våtmarken är belägen sydsydväst om Stommen, strax nordost om texten Gärdhem 2:1 3.