KOMPLETTERAT SAMRÅDSUNDERLAG

Transkript

1 Uppdragsnr: (15) KOMPLETTERAT SAMRÅDSUNDERLAG Bortledande av grundvatten från Lindesåsen för utvinning av kyla och reservvatten, utsläpp i Bottenån av använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen, samt infiltration av grundvatten för att upprätthålla normala grundvattennivåer. Verksamhetsutövare/Sökande Linde Energi AB Skrinnargatan Lindesberg Org. nr: Kontaktperson Håkan Ohlsson hakan.ohlsson@lindeenergi.se Saken Berörda kommuner Linde Energi AB avser att söka tillstånd för uttag av grundvatten på fastigheten Norslund 6:17 för bortledning av grundvatten för produktion av kyla och reservvatten. I samband med detta kommer använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen att släppas tillbaka till Bottenån, på fastighet Sköndal 1:1. På samma fastighet kommer även infiltration av grundvatten ske för att upprätthålla normala grundvattennivåer i Lindesbergs centrum. Lindesberg Bakgrund Linde Energi AB har under 2015 påbörjat en tillståndsansökan för vattenverksamhet och samråd har genomförts med särskilt berörda. Efter synpunkter kommit in har Linde Energi AB beslutat att även infiltration av uppumpat grundvatten ska genomföras. Därför vill Linde Energi AB komplettera tidigare samrådsunderlag med att det även ska vara infiltration av grundvatten i Lindesåsen. Detta kompletterade samrådsunderlag ska läsas som en komplettering av tidigare samrådsunderlag. WSP Sverige AB Bergmästaregatan Falun Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (15) Lokalisering Det befintliga vattenuttaget sker i Lindesbergsåsen som går parallellt med Bottenån som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. Figur 1. Lindesberg, beläget norr om sjön Lindessjön. Bottenån sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. Uttagspunkt och utsläppspunkt är markerat i rött, uttagspunkten nordligast. (Eniro, 2015)

3 Uppdragsnr: (15) Figur 2. Fastighetskartan, läge för uttags- och infiltrationsbrunnarna, samt utsläppet är markerat. Infiltrationsbrunnen är belägen vid Prästbron på fastigheten Sköndal 1:1. Ungefärligt läge för infiltrationsbrunnen uttryckt i koordinater i SWEREF 99 TM: X: Y: Eftersom flödena för fjärrkyla till lasarettet och eventuellt kommunhuset klarar sig under den föreslagna gränsen på 35l/s för återinfiltration (se under rubrik Gällande förslag på åtgärd), så kommer ingen återinfiltration att ske av returvatten som idag leds ner till Bottenån från lasarettet. Avsikten är att i takt med att fjärrkylan byggs ut i centrala Lindesberg kommer återinfiltration att ske med det returvatten som kommer att ledas tillbaka från kylda anläggningar som kopplats in. Ett uppmätt delflöde kommer då återinfiltreras beroende på uppmätt flöde vid pumpstation i enlighet med det förslag som redovisas under rubrik Infiltration.

4 Uppdragsnr: (15) Nuvarande förhållanden Ingen värmeutvinning har skett i den befintliga brunnen (BR2) sedan Det finns ett tillstånd (vattendom) att bortleda grundvatten, VA 63/85 DVA 24 Aktbil 24. Domen är daterad I denna framgår att Lindesbergs kommun bland annat har tillstånd att: ur grundvattenbrunn för värmeutvinning bortleda grundvatten till en mängd av m 3 /d (cirka 130 l/s) i medeltal per år och högst m 3 (cirka 140 l/s) under ett och samma dygn. i en infiltrationsbrunn få återföra grundvatten till en mängd av m 3 /d (cirka 50 l/s) i medeltal per år, dock högst m 3 (cirka 55 l/s) under ett och samma dygn. Se Figur 2 för läge på uttagsbrunnar och infiltrationsbrunnar. Uttagsbrunnen (BR2) var i drift från 1985 till När brunn BR2 var i drift för värmepumpsanläggningen uttogs ca 130 l/s ur BR2 och ca 50 l/s återfördes i brunn BR1 (senare en ny BR1A) vid Prästbron. Återföringen av vattnet syftade till att förhindra grundvattensänkning i åsen söderut eftersom detta bedömdes kunna medföra sättningsskador. Hela det tillsståndsgivna uttaget används inte idag, utan nuvarande uttag varierar mellan ca 5-40 l/s, med ett medel på ca 28 l/s, vilket används till kyla. I dagsläget leds allt uppumpat grundvatten via en befintlig ledning rakt ut till Bottenån efter kylning av sjukhusutrustning och inget vatten infiltreras (återförs till grundvattnet). Första förslag på åtgärd som nu är ändrat Uttagsbrunnarna skulle användas för uttag av upp till 70 l/s grundvatten för utvinning av kyla och reservvatten till sjukhuset. Det använda kylvattnet skulle gå direkt, via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Reservvattnet var tänkt att renas i en vattenreningsanläggning och spolvattnet från vattenreningsanläggningen skulle blandas med använt kylvatten, som därefter går i samma ledning som kylvattnet till Bottenån. Gällande förslag på åtgärd Uttagsbrunnarna planeras att användas för uttag av grundvatten upp till 100 l/s och grundvatten används för utvinning av kyla och reservvatten. Gällande förslag på åtgärd är uppdelat i två delar. Ett vid ett uttag på 0-35 l/s och ett vid ett uttag på l/s. Vid ett uttag upp till 35 l/s går det använda kylvattnet direkt, via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Reservvattnet renas och spolvattnet från vattenreningsanläggningen blandas med använt kylvatten och går i samma ledning som kylvattnet till Bottenån. När uttaget är mellan l/s kommer använt kylvatten att infiltreras i åsen av den mängd som krävs för att bibehålla den naturliga grundvattennivån i Lindesberg centrum. Stycken nedan redovisar åtgärderna mer detaljerat. Fjärrkyla Utformningen av kylan kommer inte förändras något från förslaget i tidigare samrådsunderlag förutom att en återinfiltreringsbrunn kommer att tas i bruk vid Prästbron.

5 Uppdragsnr: (15) Reservvatten Utformningen av reservvatten kommer inte förändras något från förslaget i tidigare samrådsunderlag. Infiltration Vid ett uttag av grundvatten från 35 l/s upp till 100 l/s i Br2 ska vatten infiltreras i infiltrationsbrunn på fastigheten Sköndal 1:1 med den mängd som krävs för att bibehålla den naturliga grundvattennivån i Lindesberg centrum. Infiltrationsmängden har beräknats till att behöva vara 39% (härefter avrundat till 40%) av den totala uttagsmängden, dock som mest uttagets storlek som överstiger 35 l/s. Infiltration görs för att bibehålla den naturliga grundvattennivån i Lindesbergs centrum. I tabell 1 redovisas infiltrationsmängder vid olika uttag. Tabell 1. Infiltrationsmängder vid olika uttag, samt nettouttag i Lindesåsen. Uttag (l/s) Infiltration (l/s) Nettouttag (l/s)

6 Uppdragsnr: (15) Totalt grundvattenuttag I nuläget uttas upp till 30 l/s för fjärrkyla. Detta uttag bedöms täcka sjukhusets behov av kyla och reservvatten. Vid en utbyggnad av systemet till andra intressenter och en större uttagsmängd än 35 l/s kommer även en anslutning till infiltrationsbrunnen anläggas. Det totala grundvattenuttaget för kyla och reservvatten blir som mest 100 l/s. Med detta uttag bedöms nettouttaget av grundvatten från Lindesbergsåsen i framtiden bli mindre vid alla uttagsmängder än gällande vattendom, se exempel Tabell 2. Tabell 2. Historiska uttags- och infiltrationsmängder och exempel på framtida uttags- och infiltrationsmängd i Lindesåsen Grundvatten uppumpat 130 l/s 100 l/s Vatten infilterat 50 l/s 40 l/s Nettouttag 80 l/s 60 l/s Detta grundvattenuttag bedöms på sikt täcka det sammanlagda behovet av vatten för fjärrkyla och reservvatten.

7 Uppdragsnr: (15) Områdesbeskrivning Geologiska och hydrogeologiska förhållanden De geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna är inte förändrat från förslaget i tidigare samrådsunderlag. Förändringarna redovisas nedan. Lermäktighet i centrala Lindesberg Lermäktighet i centrala Lindesberg har inte förändrats, men redovisas i Figur 3. Figur 3. Lermäktighet i Lindesberg centrum Information om lermäktighet har tagits från rörborrningar vid installation av observationsrör från grundvattenundersökningar och SGU:s brunnsarkiv. Lerdjupet i denna del av Lindesberg bedöms vara mellan 1-15 m djup. Bedömning av påverkansområdet Vid tillfället då uttagsbrunnen provpumpades med 110 l/s mättes hur mycket grundvattennivåerna sjönk (avsänkningen) i omkringliggande observationsrör. Utifrån resultatet från den provpumpningen har avsänkningen beräknats för ett uttag på 100 l/s, med infiltration vid Prästbron på 40 l/s. Grundvattenavsänkningen vid ett uttag på 100 l/s beräknas bli som mest 1,3 m närmast uttagsbrunnen. Utifrån avsänkningen har ett påverkansområde avgränsats, se Figur 4. Påverkansområdet definieras som det område där man kan förvänta sig en grundvattensänkning större än 0,1 m, jämfört med opåverkade nivåer (situation utan grundvattenuttag). Inom påverkansområdet bedöms grund-

8 Uppdragsnr: (15) vattennivån bli avsänkt mellan 0,1 m och 1,3 m. 1,3 m närmast uttagsbrunnarna och minskande mot utkanterna av påverkansområdet där avsänkningen bedöms vara 0,1 m. Dessutom har påverkansområdet avgränsats för ett uttag på 35 l/s utan infiltration, se Figur 4. Figur 4. Beräknat påverkansområde vid ett uttag på 100 l/s, med infiltration på 40 l/s (vänstra bilden). Beräknat påverkansområde vid ett uttag på 35 l/s (högra bilden). Utifrån dessa påverkansområden har ett sammanvägt, maximalt, påverkansområde tagits fram för sökt verksamhet där 0,1 m eller mer avsänkning av grundvattennivån kan uppkomma. Påverkansområdet för ett uttag på 100 l/s med infiltration har fått utgöra gräns för påverkansområdet i norr och påverkansområdet för ett uttag på 35 l/s har fått utgöra gräns för påverkansområdet i söder, se Figur 5.

9 Uppdragsnr: (15) Figur 5. Beräknat maximalt påverkansområde för sökt verksamhet för en avsänkning 0,1 m.

10 Uppdragsnr: (15) Förutsättning för miljöpåverkan och bedömning av omgivningspåverkan Underlagsmaterial har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. De områden som har funnits inom påverkansområdet redovisas i styckena som följer och i Figur 6. För enkelhetens skull redovisas alla områden och inte bara ändringar. Figur 5. Påverkansområde samt bevarandeintressen inhämtade från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Riksintressen Den befintliga järnvägen (se Figur 6) som till viss del passerar över Lindesåsen är ett område som av Trafikverket har utpekats som riksintresse för järnväg enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Ett område som är utpekat som Riksintresse för kust- turism och friluftsliv enligt miljöbalken 4:2, har namnet Kloten och gränsar till påverkansområdet i norr.

11 Uppdragsnr: (15) Rya vattentäkt Rya vattentäkt är huvudvattentäkt för Lindesberg. Uttagsbrunnarna för Rya vattentäkt är belägna söder om Lindesberg centrum. De viktigaste brunnarna ligger söder om Lindessjön. En brunn ligger i norra delen av Pälsärmen, men är reservvattenbrunn. Tillrinningsområdet till Rya vattentäkt sträcker sig både norr och söder om Rya vattentäkt. Påverkansområdet till sökt verksamhet täcker en stor del av norra delen av Rya vattentäkts tillrinningsområde. Tillrinningsområdet för grundvatten till sökt verksamhet är litet och ett stort nettouttag kan leda till att ytvatten infiltrerar in i åsen från Bottenån och Stora Lindessjön. Detta har tidigare befarats kunna medföra kvalitetsförändringar i Rya vattentäkt, vilket skulle kunna innebära ett större reningsbehov i vattenverket. Kulturmiljö Vid Lindesbergs södra strand till sjön Stora Lindessjön finns ett större utpekat fornlämningsområde av Riksantikvarieämbetet. Området är beskrivet som ett eventuellt kulturlager från 1600-talsstaden, och kan omfattas av stadsprivilegier från Området sträcker sig från Bottenåns utlopp från Loppholmarna söderut till Sundsbron (Linde 484:1). Inom påverkansområdet finns en fyndplats (Linde 32:1), ett minnesmärke (Linde 273:1), en plats med tradition (Linde 275:1) och ett vägmärke (Linde 36:1). Naturmiljö och vegetation I påverkansområdets norra del finns ett område som är upptaget i Ängs- och betesmarksinventeringen, avseende bete. Råsvalens naturreservat är beläget cirka 1,7 km norr om BR2 intill Bottenån och avgränsas av Riksväg 68 i dess södra ände. Reservatet har en storlek av 7 hektar och ägs av Lindesbergs kommun. En vandringsstig går parallellt med reservatets östra kant. Reservatet tillkom redan 1965 för att skydda den 130-åriga granskogen i branten ner mot sjön Råsvalen. Reservatet utgörs av gammal granskog med inslag av grova aspar. Reservatet inrymmer även flera djupa raviner, den största av dem är mer än tio meter djup. Detta område är också ett Natura 2000 område enligt Habitatdirektivet. I samma område som i Råsvalens naturreservat finns ett område med nyckelbiotop kallat Andersviksravinerna som utgörs av ravin och barrnaturskog. Söder om detta område finns ytterligare en nyckelbiotop kallad Solbacken som utgörs av en ravin. Ett område utpekat som naturvärde cirka 350 m norr om BR2, kallas Norslund och utgörs av lövskog. Två områden upptagna i våtmarksinventeringen finns, 1,4 km respektive 2,2 km norr om BR2. Båtnadsområden I höjd med Katrinelund på östra sidan av Bottenån ligger Katrinelunds dikningsföretag. Området omfattas av dikningsåtgärder som förbinder åkermarken med våtmarken intill ån. Företaget tillkom Miljökvalitetsnormer vattenförekomster Sveriges vattenmyndigheter har identifierat vattenförekomster och statusklassat dem samt angivit framtida kvalitetskrav för dem. Lindesåsen och Bottenån är vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster presenteras i Tabell 3.

12 Uppdragsnr: (15) Tabell 3. I tabellen syns miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster, dvs Lindesåsen och Bottenån(Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön). EU-ID Namn och typ Status 2009 Vattenförekomst Kvalitetskrav och tidpunkt Status (förslag) Kvalitetskrav (förslag) SE Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön Vattendrag Måttlig ekologisk status God kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2013 Uppnås ej god kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus SE Lindesbergsåsen, Lindeområdet Grundvattenförekomst God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvatten-status 2015 God kvantitativ status 2015 God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status Infiltration Vattnet som infiltreras kommer vara samma vatten som tas ut ur uttagsbrunnen. Den enda förändringen i grundvattnet är att vattnet planeras användas till kyla och inte värme och kommer troligtvis värmas upp mellan 2-3 grader. Infiltrationsmängden kommer som bli som störst 40 l/s, vid ett uttag på 100 l/s. Utsläpp av spol- och kylvatten i Bottenån Använt spol- och kylvatten planeras att släppas ut i Bottenån. Medelflödet i Bottenån är enligt SMHI 13,8 m 3 /s, motsvarande l/s. Medellågvattenflödet i Bottenån är 2,3 m 3 /s, motsvarande 2300 l/s. Utsläppet av spolvatten från reningsanläggningen uppgår som mest till ca 0,1% av medellågvattenflödet i Bottenån. Miljöskydd I närområdet till Lindesåsen finns flera inventerade potentiellt förorenade områden och miljöfarliga verksamheter.

13 Uppdragsnr: (15) Enskilda intressen En inventering av enskilda brunnar har genomförts för den gällande vattendomen samt vid tiden för provpumpningen Resultatet från den brunnsinventeringen redovisas i figur 6. Figur 6. Inventerade privata brunnar inom påverkansområdet En kompletterande undersökning av energibrunnar som finns registrerade hos kommunen pågår. Merparten av de fastigheter som finns inom påverkansområdet har kommunalt vatten. Sättningsbedömningar Sättningsmätningar på 61 hus har gjorts kontinuerligt mellan 1985 och år Sättningen varierade mellan 0-10 mm, med undantag för 2 punkter där sättningen var 2,4 cm respektive 1,2 cm. Den största grundvattensänkningen sker i åsmaterial (sand och grus) som är mindre sättningskänsligt. En beräkning av sättningar till följd av planerad verksamhet har genomförts och redovisas nedan. Eftersom uttag har skett av grundvatten enligt gällande tillstånd med 130 l/s i BR2 samt infiltration 50 l/s i BR1 under bedöms jorden vara förkonsoliderad för det förhållandet, dvs att jorden redan har utbildat sättningar för den grundvattensänkning som varit. Därför har det endast studerats hur mycket större grundvattenavsänkningen kommer att bli mot gällande tillstånd. Där grundvattenavsänkningen blir större kan sättningar

14 Uppdragsnr: (15) komma att utbildas i lera. Där grundvattenavsänkningen blir större är i närområdet runt Prästbron och söder om Prästbron. Vidare har Stora Lindessjöns nivå historiskt varit betydligt lägre (innan sjön reglerades med dammbyggnad vid utloppet), vilket sannolikt också inneburit att grundvattennivåerna i omkringliggande mark varit lägre. Även detta innebär att jorden bör vara förkonsoliderad för lägre grundvattennivåer. Eftersom det är okänt vilka nivåer Stora Lindesssjön haft samt vilka grundvattennivåer som tidigare varit rådande i kringliggande mark, har dock ingen hänsyn tagits till detta. Antagen jordmodell Jordmodellen för respektive punkt har baserats på protokoll från tidigare provborrningar/provbrunnar. Undersökningar av jordmaterialens deformationsegenskaper saknas, men erfarenheter från området säger att leran ofta är överkonsoliderad för ca 40 kpa. För laster under detta sätts E-modul för silt och lera till 2 MPa vilket anses vara löst. Detaljerad kännedom om grundvattenförhållanden i varje punkt saknas. Det har därför antagits enligt värsta scenario att grundvattenytan ligger i överkant leran och att hela mäktigheten av leran påverkas. Beräkningar och resultat Vid sättningsberäkningar görs följande antaganden; Sättningar i eventuella lager av friktionsjord är försumbara, dvs. all sättning uppstår i leran. Grundvattenytan förutsätts idag ligga i nivå med överkant lera, dvs. hela lerans mäktighet påverkas. Leran är förkonsoliderad för 40 kpa. Sättningsberäkningar har utförts för grundvattensänkning 1,3 och 5 dm för mäktigheter på leran om 5, 10 och 15 m. Resultatet redovisas i tabell 4. Tabell 4. Beräknade sättningar i mm Sättning [mm] Lerdjup [m] Sänkning [dm] ,5 5 7, Utifrån tabell 4, bedömda ökade avsänkningar mot tidigare förhållande och lerdjupet har sättningarna bedömts i de punkter där information om lermäktighet har funnits. Ett uttag på 35 l/s bedöms ge sättningar på upp till 1 cm inom påverkansområdet och söder om Prästbron. För att ta hänsyn till osäkerheter anges sättningar på upp till 1,5 cm.

15 Uppdragsnr: (15) Bedömd påverkan Förutsedda miljökonsekvenser bedöms i dagsläget som relativt små. Uttaget kommer att minska från det tillståndsgivna 130 l/s till l/s. Eftersom uttag skett under lång tid i BR2 bedöms påverkan från ett minskat uttag norr om BR2 vara försumbara. Närmare Lindesbergs centrum kan området bli något påverkat av det tillståndssökta uttaget vid fallet då det inte kommer ske någon infiltration. Eftersom motsvarande uttag har skett under 2 år utan infiltration och inga negativa effekter har kommit Linde energi till känna, bedöms påverkan från tillståndssökt uttag utan infiltration vara liten. Den befintliga järnvägen kan närmast Lindesberg centrum påverkas något av sättningar, de bedöms dock som små och acceptabla för verksamheten. Eftersom grundvattennivåerna kommer sjunka 1,3 m som mest (invid uttagsbrunnarna) och att uttaget historiskt varit större åren bedöms tillkommande påverkan vara liten. Av en grundvattensänkning på 35 l/s, utan infiltration, beräknas sättningarna i Lindesbergs centrum som utbildas bli som mest 1,5 cm. Dessa sättningar bedöms ske under lång tid och bli mjuka, vilket bedöms ge marginell påverkan. Bedömningen är konservativ eftersom vi räknat med att hela leran är vattenmättad, men det finns flera uppgifter på att grundvattennivån är ca 6 m under marknivå i detta område, vilket minskar sättningarna. På grund av risken för kvalitetsförändringar i Rya vattentäkt kommer uttaget grundvatten infiltreras vid prästbron av den mängd som behövs för att upprätthålla normala grundvattennivåer i centrala Lindesberg. Ett uttag på upp till 35 l/s ger små nivåförändringar och påverkan bedöms därför inte ge väsentlig påverkan på Rya vattentäkt. Desssutom har uttag skett med 5-40 l/s i Br2 de senaste 2 åren utan att Linde Energi fått vetskap om några negativa effekter. I samråd med BKT för gällande utformning har de meddelat att de "bedömer att grundvattennivåerna i Lindesbergs centrum inte kommer att påverkas nämnvärt. Vilket betyder att vattenkvalitén i Rya vattentäkt inte kommer att påverkas av uttaget." Vattnet som infiltreras bedöms vara ca 2-3 grader varmare än vattnet som uttas, vilket kan ha en viss påverkan. Uttagsmängden kommer minska från l/s och infiltrationsmängden kommer också minska. Risken för termiskt genomslag i uttagsbrunnen bedöms därför bli mindre jämfört med gällande vattendom. Denna eventuella påverkan kommer utredas närmare i ansökan. Med infiltration finns även en möjlighet att kunna öka eller minska infiltrationen om det noteras kvalitetsförändringar i Rya vattentäkt, alternativt sättningar eller annan oförutsedd negativ påverkan. Eventuell påverkan bedöms också kunna uppkomma på enskilda brunnar, fast mindre än vid gällande tillstånd förutom söder om Prästbron. Utsläppet av kyl- och spolvatten bedöms i nuläget inte ge några betydande miljökonsekvenser, men kommer undersökas närmare. Ett kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet kommer det att bestämmas vilka mätningar som ska göras för att följa upp verksamhetens påverkan på omgivningarna. WSP Sverige AB Falun