UNDERLAG FÖR SAMRÅD UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN - TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR NY GRUNDVATTENTÄKT UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN - TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR NY GRUNDVATTENTÄKT (15)

2 Innehåll 1 Saken 3 2 Inledning Bakgrund och lokalisering Administrativa uppgifter 5 3 Förutsättningar för ny vattentäkt Vattenbehov Befintlig anläggning (kapacitet och vattenkvalitet) Val av plats för borrhål Provpumpningar 6 4 Verksamhetens omfattning och utformning Planerade åtgärder 8 5 Avgränsning 9 6 Nulägesbeskrivning och förutsedda miljökonsekvenser Grundvatten Miljökvalitetsnormer Ytvatten och våtmarker Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Människors hälsa 13 7 Kontakta och mer information 14

3 1 Saken Säffle kommun, som är huvudman för den kommunala vattenförsörjningen i Värmlands Nysäter, har för avsikt att ansöka om tillstånd för vattenuttag ur en ny grundvattentäkt. Syftet är att trygga en framtida vattenförsörjning av god kvalitet. Brunnen anläggs inom fastigheten Nysäter 1:1. Uttag av grundvatten utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 miljöbalken och söks hos mark- och miljödomstolen. En tillståndsansökan påbörjas genom ett samrådsförfarande med bland annat Länsstyrelsen, kommunen och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För fullständig beskrivning av tillståndsprocessens olika delar, se faktarutan på sista sidan. Genom detta samrådsunderlag vill sökanden ge Er information om planerad verksamhet med möjlighet att lämna synpunkter samt annan information som kan vara av vikt för den fortsatta tillståndsprocessen. Uppgifter om hur och var information kan lämnas, framgår av rubrik 8 i detta underlag. Utöver möjligheten att lämna synpunkter med anledning av denna handling kommer Säffle kommun även att hålla ett offentligt möte med möjlighet att delta. Tid och plats för mötet kommer att annonseras via kommunens hemsida och i den lokala dagspressen. Detta samrådsunderlag har upprättats av Sweco på uppdrag av Teknik- och Fritidsförvaltningen Säffle-Åmål och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. 3 (15)

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund och lokalisering Värmlands Nysäter ligger i norra delen av Säffle kommun och har drygt 150 invånare. Genom tätorten sträcker sig länsväg 175 som går mellan Säffle och Arvika. Tätorten ligger i anslutning till Byälvens vattensystem. Värmlands Nysäter baserar idag sin vattenförsörjning på grundvattenuttag i berg, se figur 1. Den nuvarande uttagsbrunnen är en 115 meter djup bergbrunn. Analysresultat visar att kloridhalten successivt ökat i vattentäkten, vilket konstaterats beror på det vägsalt som sprids på den intilliggande väg 175. Kloridhalten har nu nått den nivå som medför att Säffle kommun bedömt att en ny vattentäkt är nödvändig för att trygga samhällets framtida vattenförsörjning. För att åtgärda problemet med ökande salthalt i uttagsbrunnen bestämdes att ta fram en ny grundvattentäkt där risken för saltpåverkan är mindre. Med hänsyn till de geologiska förutsättningarna inriktades arbetet med att finna en ny vattentäkt på området söder om den befintliga vattentäkten. Den nya brunnens slutliga lokalisering har efter genomförda utredningar förlagts inom fastigheten Nysäter 1:1, på platsen Br0802 se figur 1. Figur 1: Karta över borrhålens läge, se övre vänster hörn för förklaring.

5 2.2 Administrativa uppgifter Sökanden Kontaktperson Säffle kommun Organisationsnummer: Järnvägsgatan Säffle Berit Öhman VA-chef, Säffle kommun Tfn: eller E-post: berit.ohman@saffle.se MKB-ansvarig Martin Stenqvist Sweco Environment AB Box Karlstad Tfn: eller E-post: martin.stenqvist@sweco.se 5 (15)

6 3 Förutsättningar för ny vattentäkt 3.1 Vattenbehov Till kommunens vattennät är hushåll och verksamheter motsvarande ca 200 personers vattenförbrukning anslutna. Medelvattenförbrukningen uppgår till ca 35 m 3 /d (ca 24 l/min, 0,4 l/s) med enstaka maxdygn på 125 m 3 /d (ca 86 l/min, 1,4 l/s). 3.2 Befintlig anläggning (kapacitet och vattenkvalitet) Den nuvarande uttagsbrunnen är en 115 meter djup bergbrunn, belägen centralt i samhället strax väster (ca 10 meter) om väg 175, på fastigheten Nysäter 1:11. Ur brunnen tas ca m 3 dricksvatten per år. Vattentäkten har ett grundvatten med relativt lågt innehåll av järn och mangan. Täkten är påverkad av vägsalt och kloridhalten tangerar 100 mg/l och har uppvisat stigande tendens. Radonhalten är ca 100 Bq/l eller strax däröver. Framförallt den stigande kloridhalten och närheten till vägen, har gjort att behovet av ny täkt uppkommit. Vid skapande av ett vattenskyddsområde för den befintliga täkten kommer vägen att hamna inom vattentäktszonen. Detta ger större risker vilket medför större skyddsåtgärder för vägen. 3.3 Val av plats för borrhål För att ge tillgång till en så säker vattenförsörjning som möjligt har utredningen av ny vattentäkt inriktats på bergborrade brunnar. Borrhålens lokalisering har valts utifrån tektonisk analys (kartmaterial och flygbilder) samt VLF mätning (geofysisk undersökningsmetod för identifiering av sprickzoner). Resultatet av undersökningen mynnade ut i att två bergborrade brunnar undersökts strax sydväst om Nysäter tätort (en tredje brunn i jord undersöktes som kontrollbrunn), se figur Provpumpningar Provpumpning är en metod att bestämma en brunns och/eller ett grundvattenmagasins hydrauliska egenskaper genom att under kontrollerade förhållanden pumpa ur en konstant vattenmängd och samtidigt mäta grundvattennivåns variation över tiden. För att undersöka uttagbar vattenmängd borrades i detta syfte tre undersökningsborrhål, Br 0801, Br 0802 samt en jordbrunn (se Figur 1). Grundvattennivåerna mättes i dessa borrhål. Brunn Br0802 (huvudalternativet) Provpumpningen startade och avslutades , dvs. efter ca 12 månaders pumpning. Det uppumpade vattnet släpptes ut i ett öppet dike för att undvika att det skulle rinna tillbaka till det grundvattenmagasin från vilket det pumpats upp. Pumpningen utfördes inledningsvis med ett konstant uttag av ca 30 l/min (43 m 3 /d). Vid uttaget ca 30 l/min var avsänkningen i borrhålet som mest ca 6,80 m. Flödet ökades till ca 60 l/min (86 m 3 /d) varvid avsänkningen uppgick till ca 13 meter.

7 Brunn Br0801 Med syfte att öka kapaciteten utfördes hydraulisk spräckning av Br 0801 i november En kortvarig kapacitetstest i september 2009 visade dock att den uttagbara vattenmängden är mycket begränsad. Brunnen bedöms endast kunna användas som mätbrunn för kontroll av grundvattennivån. Grundvattennivån i Br 0801 påverkas något av uttaget i Br Vid uttaget 60 l/min i Br 0802 bedömdes avsänkningen i Br 0801 vara ca 2 meter. Brunn Jordbrunn Stationära förhållanden bedöms ha uppnåtts, d v s den uttagna vattenmängden balanseras av nybildningen. I ett längre tidsperspektiv bedöms ett uttag av 60 l/min vara möjligt. Grundvattennivån i jordbrunnen bedöms inte ha påverkats av uttaget ur de övriga brunnarna. 7 (15)

8 4 Verksamhetens omfattning och utformning 4.1 Planerade åtgärder Utifrån genomförda provpumpningar har kommunen bedömt att brunn Br0802 är den bästa för att långsiktigt trygga en god vattenförsörjning för Värmlands Nysäter. Kapaciteten bedöms som tillräcklig och vattenkvaliteten ger en hanterbar reningsprocess. Vattnet har något höga halter av flourid samt radon. Båda parametrarna kräver att vattnet renas. Övriga parametrar är bra, låga halter av järn och mangan samt hög alkalinitet. Vidare är den mikrobiologiska statusen bra. Den vattenbehandling som behövs fokuseras i första hand på reduktion av flourid samt radon. Ett omfattande driftförsök med membranreningsteknik har utförts på plats under 4 månader och den erhållna vattenkvaliteten var godkänd. Kommunen avser att använda denna teknik för vattenverket. Den planerade reningsprocessen kommer enligt aktuellt förslag att bestå av förfiltrering, membranrening samt desinfektion med UV-ljus. Eventuellt kan även ph-justering med t.ex. soda komma att utföras. Reningsutrustningen kommer att placeras i en vattenverksbyggnad, där även distributionspumpar och utrustning för el och styr placeras. Under vattenverksbyggnaden byggs en renvattenreservoar i betong, med en ungefärlig volym på m 3. Ur driftsäkerhetssynpunkt kommer vattenverket att utföras med automatik för anslutning av ett stationärt reservkraftsaggregat. Det nya vattenverket kommer att dimensioneras för ca 75 m 3 /dygn. Enskilda maxdygn med högre distributionsbehov kommer att kunna hanteras via den tilltagna volymen för renvattenreservoaren. Det aktuella dygnsbehovet är mindre och ligger idag på m 3 /d. Den tänkta reningsprocessen genererar ett spolvatten vilket medför att den dimensionerande kapaciteten är högre. Det tidigare medeldygnsbehovet, ca m 3 /d, var högre än dagen dygnsbehov. Detta berodde sannolikt på fler läckor i dricksvattennätet, där nu åtgärder har genomförts. Råvattenbrunnen kommer inte att vara placerad inne i vattenverket utan kommer att förses med separat mindre brunnsöverbyggnad. Den nya vattenverksbyggnaden kommer troligtvis att placeras intill Br0801 där bättre utrymme för byggnaden och bättre tillgänglighet för tillfartsväg finns. Mellan brunnen Br0802 och vattenverksbyggnaden kommer en råvattenledning att utföras. Det tänkta läget invid Br0801 ger även kortare anslutningsledningar till kommunens befintliga dricksvattenledningar. Spolavlopp från reningsprocessen liksom vatten från golvbrunnar i byggnaden kommer att avledas till närliggande dagvattenledning alternativt spillvattenledning. Vattenverksbyggnaden bedöms få en byggnadsyta på ca 50 m 2.

9 5 Avgränsning En inventering av viktiga/skyddsvärda natur- och kulturmiljöer, riksintressen, natura områden mm har utförts inom bedömt påverkansområde, d.v.s. det område där det bedöms kunna uppstå en mätbar grundvattenavsänkning (en cirkel runt brunnen med ca 300 meters radie). Identifiering av sakintressen inom påverkansområdet har inhämtats från: Länsstyrelsens hemsida ( ) Skogens Pärlor ( ) Vattenkartan/VISS ( ) Fornsök ( ) SGU ( ) En beskrivning samt konsekvensbedömning av identifierade sakintressen görs under rubrik 6 nedan. 9 (15)

10 6 Nulägesbeskrivning och förutsedda miljökonsekvenser 6.1 Grundvatten Provpumpningen visar att avsänkningen i den aktuella brunnen (Br0802) uppgår till 13 meter vid uttaget 60 l/min. Avsänkningen i den andra brunnen (Br0801) var på grund av uttaget i Br0802 ca 2 meter, vilket ger en indikation om storleken på påverkansområdet. Då vattenföringen förekommer i sprickor är dock avsänkningen inte jämt fördelad och går inte att avgöra med bestämdhet. Avstånden mellan brunnarna är ca 200 meter. Med hjälp av vattenbalansberäkning kan förhållandet mellan den mängd vatten som finns tillgängligt i grundvattenmagasinet och uttagets storlek beräknas. Med hjälp av uppgifter om nederbörd, avdunstning och avrinning kan man uppskatta grundvattenbildningen i området. Utifrån mängd uttaget vatten och grundvattenbildningen beräknas hur stor infiltrerbar markyta som behövs för att tillräckligt mycket vatten ska nå grundvattenmagasinet. Infiltration till grundvattenmagasinet sker huvudsakligen genom de områden som har genomsläppliga isälvsavlagringar. Berggrunden har en kapacitet att nybilda ca mm (l/m 2 ) på årsbasis. Där isälvsavlagringar ligger ovanpå berggrunden kan 100 mm antas, eftersom dessa fungerar som ett magasin som försörjer berggrunden med vatten. I Nysäter har beräkningar gjorts med resultatet att ett uttag av 86 m 3 /dygn (tidigare bedömt medeldygn, men större än aktuellt dygnsbehov idag) kräver ett infiltrationsområde runt brunnen med 0,3 km 2 yta för att vattenbalans ska uppnås. Detta område kan illustreras med en cirkel runt brunnen med ca 300 meters radie. Med hänsyn till att en begränsad uppmätt avsänkning (2 meter) registrerats 200 meter från brunnen bedöms den teoretiska distansen 300 meter rimlig som påverkansområde. Det bör dock poängteras att vattenföringen sker i sprickor och att det faktiska infiltrationsområdet därmed inte är helt cirkulärt, utan kan ha en oregelbunden form beroende av sprickornas läge. Inom det bedömda påverkansområdet finns enligt SGUs (Sveriges geologiska undersökning) brunnsarkiv inga enskilda brunnar (SGU, 2013). Påverkan Avståndet mellan den nya och den gamla vattentäkten är knappt en kilometer. Mot bakgrund av att påverkansområdet för den nya brunnen bedömts vara ca 300 meters radie från brunnen bedöms inte de två vattentäkterna påverka varandra. Flytten av vattentäkten innebär att grundvattenytan i berget i påverkansområdet för den nya brunnen kommer att avsänkas med ett antal meter, beroende på avståndet från brunnen. På motsvarande sätt kommer grundvattenytan i berget i påverkansområdet för den gamla brunnen att höjas när den vattentäkten tas ur drift. Förändringen i grundvattennivå bedöms inte få några praktiska konsekvenser. Påverkansområdet är i detta skede endast översiktligt avgränsat, främst i syfte att kunna bedöma miljöpåverkan, samt för att avgränsa sakägarkretsen. Ett arbete med att

11 bestämma påverkansområdet mer i detalj kommer att utföras i samband med att ett skyddsområde för vattentäkten upprättas. Detta arbete kommer att utföras enligt metodik beskriven i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5). 6.2 Miljökvalitetsnormer Grundvattenförekomstens kemiska status är enligt senaste bedömningen från vattenmyndigheten god (arbetsmaterial ). Bedömningen baseras på att råvattenanalyser från Vattentäktsarkivet från 1-2 provtagningar under åren visar att SGU:s riktvärden för bekämpningsmedel inte överskrids (15 parametrar har analyserats). I tidigare data från perioden var halten bekämpningsmedel över SGU:s riktvärden i 4 av 94 analyser. Statusen har ändrats sedan förra bedömningen på grund av att nya mätdata visar att riktvärden inte längre överskrids. Provtagningen har skett i grundvatten i berg, under grundvattenförekomsten i sand/grus. Statusbedömningens tillförlitlighet är låg, då den baseras på analysresultat från endast ett par provtagningar, och det är osäkert om statusen i grundvattnet i berg motsvarar statusen i grundvattnet i sand/grus. Eftersom den nya vattentäkten är en brunn borrad i berg kan den nya statusklassningen, god kemisk status, anses ha relevans för denna vattentäkt. Den kvantitativa grundvattenstatusen bedöms som god. Påverkan En ny uttagsbrunn i vattenförekomsten bedöms inte påverka vattenförekomstens kemiska eller kvantitativa status. Eventuell påverkan på grundvattnet, inklusive vattenverket och den verksamhet som förknippas med denna, kommer att regleras i förskrifter för vattenskyddsområde för täkten. Införandet av ett nytt vattenskyddsområde bedöms innebära förbättrade förutsättningar för att uppnå god status inom denna del av vattenförekomsten. Arbetet med att upprätta ett vattenskyddsområde har påbörjats. Detta arbete sker dock separat från ansökan om tillstånd att utvinna grundvatten. Ansökan om tillstånd till vattentäkten prövas av Mark- och miljödomstolen, medan vattenskyddsområde fastställs av Länsstyrelsen. 6.3 Ytvatten och våtmarker Ca 400 meter söder om uttagsbrunnen rinner ett mindre vattendrag i väst/östlig riktning. Vattendraget har ett slingrande lopp och kantas av värdefulla naturmiljöer, se nedan. Inom influensområdet finns i övrigt inga kända vattenförekomster eller våtmarker. Påverkan Grundvattenuttaget sker ur en 62 meter djup brunn och bedöms inte få någon effekt på vattenföringen i ytvatten. 11 (15)

12 6.4 Naturmiljö Längs vattendraget i söder ligger två biotopskyddsområden som utgörs av ravinskogar med ordinär lövskog. Områdena sammafaller i sort med en nyckelbiotop (N ). Nyckelbiotopen är ca 2,8 ha och har stora ornitologiska värden och rikligt med lågor (omkullfallna trädstammar). Ca 300 meter öster ut ligger ytterligare en nyckelbiotop (N ), också denna med höga ornitologiska värden. Utöver ovanstående utpekade värden har stora delar av vattendraget och dess närområde pekats ut som naturvärden och flera naturvårdsavtal finns. Påverkan På grund av att brunnen är förlagd i berg bedöms inte markvattenzonen att påverkas. Konsekvenserna på mark och vegetation inom brunnens influensområde bedöms därför inte påverkas negativt. Med beaktande av att brunnen förläggs i bergs bedöms inga sättningar ske i omgivande mark. 6.5 Kulturmiljö Ca 200 meter öster om uttagsbrunnen finns två kulturhistoriskt intressanta objekt, RAÄnummer: Gillberga 297 och Gillberga 206:1. Gillberga 297 utgör en fast fornlämning i form av en boplats med oklar avgränsning. I området har man återfunnit bränd lera och skrävsten. Gillberga 206:1 utgör en övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen beskrivs som en fornlämningslikande bildning, 4 m i diameter. Påverkan Uttag av grundvatten samt uppförande av anordningar för detta, sker på stort avstånd från registrerade lämningar (ca 200 m). Vidare upptar vattenverket endast en liten yta. Detta sammantaget gör att ingen negativ påverkan bedöms uppstå för registrerade lämningar. Om det under exploateringens genomförande ändå påträffas okända fynd, omfattas dessa av lagskyddet enligt 2 kap. kulturminneslagen. Detta innebär att i det fall en fornlämning påträffas under grävnings eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Genom lagskyddet säkerställs de lämningar som eventuellt påträffas under arbetets utförande. 6.6 Landskapsbild Landskapet kring Värmlands Nysäter präglas i mångt och mycket av ett småbrutet landskap med åkerholmar, betesmarker samt områden med brukad mark. Påverkan En mindre brunnsöverbyggnad kommer att iordningställas över uttagsbrunnen. Byggnaden kommer att vara förhållandevis liten och placeras i anslutning till omgivande

13 skogsparti. Byggnaden kommer vidare att utformas och färgsättas så att den smälter in i landskapsbilden. Byggnaden bedöms sammantaget inte påverka landskapsbilden negativt. 6.7 Människors hälsa Närmsta bostadsfastighet ligger ca 300 m norr om uttagsbrunnen. Ca 400 m nordost om brunnen ligger ett villakvarter som också utgör starten för samhället Värmlands Nysäter i väster. Påverkan Under arbetsskedet kommer verksamheten bland annat att generara visst buller till omgivningen. Arbetstiden beräknas dock bli kortvarig och koncentreras i huvudsak till normal arbetstid (07-16) varför störningen bedöms bli acceptabel. Under driftskede kommer verksamheten inte att generera utsläpp till luft eller buller till omgivningen. Människors hälsa bedöms därför inte påverkas negativt. Den nya vattentäkten bedöms uteslutande medföra positiva konsekvenser för de boende i Värmlands Nysäter genom att trygga en långsiktig vattenförsörjning av god kvalitet. 13 (15)

14 7 Kontakta och mer information Vi vill genom denna information ge Er möjlighet att lämna synpunkter på planerade arbeten samt få kompletterande information om det aktuella området. Eventuella synpunkter eller annan information bör vara oss tillhanda senast den 28 februari Eventuell information skall förmedlas skriftligen till adressen nedan. Synpunkter kan även mailas in till adress: Ange kontaktinformation, vilken fastighet som berörs och på vilket sätt ni är sakägare (fastighetsägare, arrendator, nyttjanderättshavare, etc.). Synpunkter skall vara VA-enheten till handa senast den 28 februari Säffle Kommun Teknik- och Fritidsförvaltningen Järnvägsgatan Säffle Att VA-enheten På uppdrag av Teknik- och Fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Martin Stenqvist Dag Cederborg

15 FAKTARUTA Beskrivning av tillståndsprocessen Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljödomstolen (I detta fall, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt). Tillståndsprövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Innan tillståndsansökan upprättas och inlämnas till Miljödomstolen skall verksamhetsutövaren lämna upplysningar till berörda så att de ges möjlighet att ställa frågor och lämna in synpunkter. För Dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad beskrivning. 1. Samråd inklusive yttranden 2. Det som framkommer under samrådet sammanfattas av verksamhetsutövaren i en samrådsredogörelse. 3. Verksamhetsutövaren upprättar en miljökonsekvensbeskrivning, som tillsammans med ansökan och teknisk beskrivning lämnas in till Miljödomstolen. 4. Vid behov åläggs verksamhetsutövaren att komplettera ansökan. 5. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till domstolen. Om du har synpunkter är det viktigt att Du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Miljödomstolen begär också in yttranden från övriga berörda myndigheter. 6. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. 7. Miljödomstolen håller huvudförhandling i målet. 8. Miljödomstolen fattar beslut om tillstånd. 9. Beslutet kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar och andra berörda. 10. Eventuella överklaganden avgörs av Miljööverdomstolen. 15 (15)