SAMRÅDSUNDERLAG. Blankaholms dricksvattenförsörjning VÄSTERVIK MILJÖ OCH ENERGI AB JÖNKÖPING PROCESSANLÄGGNINGAR UNDERLAG FÖR SAMRÅD

Transkript

1 VÄSTERVIK MILJÖ OCH ENERGI AB Blankaholms dricksvattenförsörjning UPPDRAGSNUMMER UNDERLAG FÖR SAMRÅD JÖNKÖPING PROCESSANLÄGGNINGAR MATS KALL NIKLAS EKSTRAND KRISTIN BARKMAN MARIA FORSGÅRD repo001.docx

2 2 (14) c:\users\aa1990\appdata\local\temp\fcctemp\samrådsunderlag_ docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Administrativa uppgifter Gällande beslut och tillstånd 2 2 Lokalisering, plan- och ägarförhållanden 2 3 Nuvarande verksamhet 3 4 Framtida verksamhet 4 5 Beskrivning av området Allmänt Geologi och hydrogeologi samt förutsättningar för grundvattenuttag Skyddade områden 5 6 Utförda undersökningar Brunn P Brunnarna B1601 och B Förutsedd miljöpåverkan Påverkan på grundvattennivåer Påverkan i övrigt Motstående intressen särskilt berörda Miljökonsekvensbeskrivning Alternativa lösningar och lokaliseringar 9 8 Tidplan 10 Bilagor Bilaga 1 Influensområden repo001.docx

4 repo001.docx

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Västervik Miljö och Energi AB (härefter benämnt som VMEAB) är huvudman för den allmänna dricksvattenförsörjningen inom Västerviks kommun. För orten Blankaholms vattenförsörjning nyttjar VMEAB idag grundvatten ur en befintlig bergborrad brunn (P5) på fastigheten Blanka 1:111. VMEAB har för avsikt att komplettera Blankaholms vattenförsörjningen med grundvattenuttag från två nya bergborrade brunnar, B1601 och B1602. Dessa brunnar är också belägna inom fastigheten Blanka 1:111, dock på annan plats än brunnen P5. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. VMEAB har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen för uttag av grundvatten från brunnarna B1601 och B1602. Brunn P5 har inget tillstånd och därför kommer VMEAB även att lämna in en tillståndsansökan för uttaget från denna brunn. Således kommer två tillståndsansökningar att lämnas in samtidigt, en för respektive grundvattentäkt. I syfte att förenkla samrådsprocessen beskrivs de två vattentäkterna i samma samrådsunderlag. Ansökan om tillstånd för bortledning av grundvatten från brunn P5 avses att göras för ett årsmedelvattenuttag på 100 m 3 /dygn och ett maximalt uttag på 200 m 3 /dygn. Ansökan om tillstånd för bortledning av grundvatten från brunnarna B1601 och B1602 avses att göras för ett årsmedelvattenuttag på 100 m 3 /dygn och ett maximalt uttag på 200 m 3 /dygn. 1.2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Västervik Miljö & Energi AB Affärsområde Vatten Organisationsnummer: Adress: Box VÄSTERVIK Telefonnummer (vxl): Kontaktperson: E-post: Juridiskt ombud: Teknisk konsult: Ruben Öberg ruben.oberg@vastervik.se Rickard Hulling, Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Sweco Environment AB 1 (10)

6 Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: Tillsynsmyndighet Blanka 1:111 (gäller båda grundvattentäkterna) Sveaskog Länsstyrelsen i Kalmar län 1.3 Gällande beslut och tillstånd Vattenförsörjningen i Blankaholm tillgodoses för närvarande av en brunn, P5. Tidigare har även andra bergborrade brunnar i området kring Blankaholm nyttjats för vattenförsörjningen. Tillstånd för grundvattenuttaget saknas men däremot finns ett skyddsområde med skyddsbestämmelser, fastställt av länsstyrelsen Kalmar län Lokalisering, plan- och ägarförhållanden Blankaholm är beläget ca 20 km sydväst om Västervik, se figur 1. Brunn P5 samt brunnarna B1601 och B1602 är alla belägna nordväst respektive väster om Blankaholm, se figur 2. Samtliga brunnar ligger inom fastigheten Blanka 1:111. Fastigheten är en större jord- och skogsfastighet som ägs av Sveaskog. Figur 1. Regional orienteringskarta. Blankaholms läge i Västerviks kommun. Lantmäteriet. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 2 (10) För området gäller översiktsplanen ÖP 2025 för Västerviks kommun, antagen den 7 november Lokaliseringen av vattentäkterna strider inte mot översiktsplanen.

7 Lokaliseringen av vattentäkterna är utanför detaljplanelagt område. Närmast angränsande bebyggelse till brunn P5 ligger på ett avstånd av ca 750 m. Närmast angränsande bebyggelse till B1601 och B1602 ligger på ett avstånd om ca 400 m. Figur 2. Översikt Blankaholm, brunnar och vattenverk. Lantmäteriet. 3 Nuvarande verksamhet Råvatten för dricksvattenförsörjning i Blankaholm uttas idag endast från brunn P5. Råvattnet behandlas i ett vattenverk som ligger i samhällets utkant, se figur 2. Blankaholms vattenverk uppfördes på 1980-talet och processen består av intensivluftning för avdrivning av radon, dosering med kaliumpermanganat och avskiljning i ett Dynasandfilter samt RO-membran. Slutligen desinficeras vattnet med klor. I systemet finns en lågreservoar och en högreservoar om vardera 150 m 3. I Blankaholm har råvattenkvalitén försämrats med åren på grund av stigande radon- och flouridhalter. Även kapaciteten har under senare år varit ett problem under sommarhalvåret då förbrukningen är högre jämfört med resten av året. Blankaholm är en turistort med betydande, säsongsvis, variation i dricksvattenförbrukning. Vid lågförbrukning, höst, vinter och vår uppgår förbrukningen till ca m 3 /dygn och vid högförbrukning under sommaren till ca 140 m 3 /dygn. 3 (10)

8 4 Framtida verksamhet För att kunna säkerställa och öka dricksvattenproduktionen samt förbättra råvattenkvaliteten vill VMEAB komplettera vattenförsörjningen med uttag av grundvatten från två bergborrade brunnar (B1601 och B1602), se figur 2. VMEAB har bedömt att ett framtida råvattenuttag i Blankaholm måste ha en kapacitet om minst 200 m 3 /dygn för att kunna säkerställa de behov som finns främst under sommaren. Önskemålet är att kunna ha alla tre brunnarna i drift och att kunna växla råvattenuttaget mellan dem beroende på aktuellt dricksvattenbehov, eventuell varierande råvattenkvalité eller underhållsbehov. Brunnen P5 respektive brunnarna B1601 och B1602 ska därmed kunna agera reserv åt varandra. Ett uttag med kapacitet på 200 m 3 /dygn bedöms motsvara ett årsmedeluttag på ca 100 m 3 /dygn. 5 Beskrivning av området 5.1 Allmänt Området omkring Blankaholm domineras av skog och jordbruksmark. Terrängformerna styrs av en varierande berggrundstopografi. Genom landskapet löper mer eller mindre tydliga låglänta dalstråk (sprickdalar) där mindre vattendrag rinner fram. I dalstråken förekommer ofta jordbruksmark. Brunnen P5 är belägen i kanten mellan skogs- och jordbruksmark. Markytan ligger på nivån ca +20 m (RH2000). Brunnarna B1601 och B1602 ligger på jordbruksmark längs infartsvägen till Blankaholm. Området benämns Dalkärret. Markytan ligger på nivån ca +10 m respektive +15 m (RH2000). Risker för vattentäktsverksamheten utgörs främst av markanvändningen (näringsämnen och bekämpningsmedel) samt för B1601 och B1602 även infartsvägen till Blankaholm (vägolyckor, vägsalt etc.). 5.2 Geologi och hydrogeologi samt förutsättningar för grundvattenuttag Uttag av tillräckliga mängder grundvatten för kommunal dricksvattenförsörjning i området kring Blankaholm är i första hand begränsat till berggrundvatten. Uttagsmöjligheterna i jord är små då förekomsten av grus och sandavlagringar är begränsade. Jordlagren domineras av tunna eller osammanhängande jordlager på berg, främst morän. I dalstråken finns mäktigare jordlager avsatta, främst finkorniga jordar. Dessa områden utgör i dag odlingsmark. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 4 (10) Berggrunden i området kring Blankaholm utgörs av kvartsit (sedimentärt ursprung) med inslag av (röd)granit och sedimentgnejs. Graniterna är yngst och har trängt in i kvartsiten.

9 En bergborrad brunns kapacitet beror av både brunnens och berggrundens egenskaper. För att erhålla god kapacitet måste brunnen dels penetrera tillräckligt vattenförande sprickor och dels måste dessa sprickor ha stor utbredning för att brunnens tillrinningsområde och därmed vattentillgången ska vara tillräcklig. Detta innebär att en brunn med bra momentan kapacitet kan ge dåligt med vatten över tid, man tömmer ett magasin med begränsad påfyllning. Detta har varit fallet i flera tidigare utförda brunnar. Avrinningen (summan av yt- och grundvattenavrinningen) inom området uppgår till mm/år enligt SGU:s hydrogeologiska karta (Ah nr 1). Grundvattenbildningen till berg i området är inte känt, men kan antas vara betydligt lägre. Vid uttag av grundvatten ökar grundvattenbildningen till berg p.g.a. ändrade tryckförhållanden. Ändrade tryckförhållanden medför också ändrade strömningsmönster i berggrunden. Risk finns att utströmningsområden vänds till inströmningsområden (grundvattenbildning) vilket, över tid, kan leda till t.ex. ökade järn- och manganhalter i uttaget grundvatten. Befintliga bergborrade brunnar i Blankaholmsområdet har erfarenhetsmässigt kvalitetsproblem med uran, radon, radium samt järn, mangan och fluorid. Uran, radon och radium är förknippade med den röda graniten. I kvartsiten kan dessa ämnen förväntas förekomma i lägre halter. Det kompliceras dock av att den röda graniten har trängt in i kvartsiten. Då Blankaholm ligger kustnära bör även saltvatteninträngning till brunnar beaktas. Erfarenheter från driften av vattentäkterna visar dock att saltvatteninträngning inte utgör ett kvalitetsproblem. 5.3 Skyddade områden Inom närområdet kring vattentäkterna saknas områden med skydd enligt Natura 2000, natur- och kulturreservat. Närmaste naturreservat, Blankavikens naturreservat (habitat/artskyddsområde), är lokaliserat ca 500 m öster om B och 1 km sydost om P5. Ett större område av riksintresse för det rörliga friluftslivet sträcker utmed kusten och in över Blankaholm och båda vattentäktsområden, Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland, 4 kap 2. Så gör även riksintresset för obruten kust. Vid brunnslägena B1601 och B1602 finns inga kända fornlämningar. I nära anslutning till P5 finns däremot fyra röjningsrösen dokumenterade. 6 Utförda undersökningar 6.1 Brunn P5 Brunnen borrades och provpumpades år 1992 samt filmades Totaldjupet uppgår till 148 m och större sprickor påträffades i brunnens nedre delar. Brunnen är borrad genom kvartsit med inslag av röd granit. Kapaciteten är god eller mycket god relativt brunnar i området. Kvalitetsproblem med järn, mangan, fluorid, zink och radon. Filmningen 2014 syftade till att undersöka om zoner med röd granit i brunnen kunde tätas bort för att 5 (10)

10 minska förekomsten av radioaktiva ämnen. Bedömningen var att detta skulle leda till en allt för stor kapacitetsminskning. Inga åtgärder har vidtagits. Brunn P5 har god kapacitet och idag baseras vattenförsörjningen i Blankaholm helt på uttag från brunn P Brunnarna B1601 och B1602 Utredningar och undersökningar i området Dalkärret har omfattat momenten; förstudie, geofysisk undersökning, brunnsborrning, hydrauliska tester (provpumpningar), vattenprovtagning samt förslag till process för dricksvattenberedning. Förstudien visade att området Dalkärret hade teoretiska förutsättningar för att anlägga vattentäkter i berg. Baserat på den geofysiska undersökningen lokaliserades två borrlägen, längs en sprickzon, med förväntat goda förutsättningar för vattenuttag. Undersökningsborrningar och kapacitetstester (2016) bekräftade att de båda brunnarna (B1601 och B1602) hade god kapacitet relativt tidigare undersökningar och befintliga bergborrade brunnar i Blankaholmsområdet. B1601 är 140 m djup och gradad 10 i riktning mot B1602. Mindre sprickor påträffades vid 27, 44, 96 och 132 m djup. Vid 91 m påträffades en marginellt större spricka. Berget var huvudsakligen grått och kvartsrikt ner till ca 40 m, därefter rödare (granitiskt) och återigen grått och kvartsrikt vid 65 m och nedåt. Jordlagermäktigheten uppgår till 3 m lera och brunnen är fodrad med stålrör till ett djup av 12 m för att täta bort ytliga sprickor. B1602 är 83 m djup och gradad 10 i riktning mot B1601. En stor spricka påträffades på 82 m djup. I samband med sprickan avbröts borrningen eftersom berget rasade ihop och det innebar en risk att fortsätta. Berget var huvudsakligen grått och kvartsrikt ner till 35 m, därefter rödare (granitiskt) för att igen övergå i grått och kvartsrikt vid 75 m och nedåt. Jordlagermäktigheten uppgår till 5 m lera och brunnen är fodrad med stålrör till ett djup av 12 m för att täta bort ytliga sprickor. Brunnarnas kapacitet och vattenkvaliteten samt berggrundens hydrauliska egenskaper har undersökts i ett längre perspektiv genom en långtidsprovpumpning under vilken vattennivåer mättes och vattenprover uttogs och analyserades. Pumpningen pågick i knappt 6 månader. Ingen mätbar eller utvärderingsbar påverkan uppstod i omgivande brunnar där mätning skedde, se bilaga 1. Uttaget orsakar initialt en avsänkning längs en primär sprickzon. Efter en viss tid påverkar även omgivande bergs egenskaper på så sätt att avsänkningarna ökar. Om uttaget överstiger en viss nivå sker en tömning av grundvattenmagasinet. Under denna uttagsnivå stabiliseras trycknivåerna i berget eller ökar beroende på aktuell grundvattenbildning. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 6 (10) Båda brunnarna har en individuellt långsiktigt hållbar kapacitet på omkring 90 m 3 /dygn. Brunnarna har dock hydraulisk kontakt och för att inte riskera magasinstömning under långvariga torrperioder bör ett långsiktigt uttag begränsas till totalt 150 m 3 /dygn från brunnarna, vilket har bekräftats vid provpumpningen.

11 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Påverkan på grundvattennivåer Ett grundvattenuttag från berg orsakar en lokal sänkning av grundvattennivåerna i berggrunden. Sänkningen är störst närmast uttagsbrunnen och avtar med avståndet från brunnarna. Att bestämma influensområdet vid grundvattenuttag ur berg är i praktiken mycket svårt. Detta beror på att grundvattenmagasinet i berg inte är homogent då grundvattnet förekommer i sprickor i berget. Influensområdes form blir därför sällan eller aldrig cirkulärt i berg utan beror på framförallt på sprickförekomsten men också på grundvattenytans lutning och om andra grundvattenuttag förekommer i närheten. För uttaget från B1601 och B1602 har ett preliminärt praktiskt influensområde bedömts baserat på resultatet av provpumpningen, se bilaga 1. Provpumpningsresultatet visade tydligt att avsänkningarna följer en sprickzon med kanalliknande utbredning. Det är därför rimligt att influensområdet i stort begränsas till de huvudsakliga spricksystemen, vilka antas följa dalstråken i området. Influensområdet begränsas i sina ytterområden av de observationsbrunnar där ingen påverkan kunnat konstateras vid provpumpningen. Det bedömda influensområdet har en area på 57 ha. För ett uttag på 100 m 3 /dygn krävs vattenbalansmässigt en grundvattenbildning på 65 mm/år. För P5 saknas i dagsläget uppgifter om de huvudsakliga spricksystems utbredning samt influensområdets form. Därför har ett praktiskt influensområde beräknats utifrån en låg men rimlig grundvattenbildning i berg på 50 mm/år. Influensområdet har preliminärt ansats som en cirkulär yta med arean 74 ha, givet ett uttag på 100 m 3 /dygn, se bilaga 1. De praktiska influensområdena är sannolikt överskattade och de verkliga influensområdena förväntas att finnas inom de praktiska influensområdena. Syftet med de praktiska influensområdena är huvudsakligen att kunna välja ut en tillräckligt stor samrådskrets. 7.2 Påverkan i övrigt Bortledningen av grundvatten från brunnarna P5, B1601 och B1602 bedöms inte ha någon påverkan vad gäller: - Ytvattendrag (mindre bäckar och diken finns i dalstråken) - Risk för sättningar på byggnader/konstruktioner - Emissioner och lukt - Buller - Estetisk påverkan - Riksintressen och kulturmiljö - Påverkan på växt- och djurliv - Inverkan på grundvattenkemi 7 (10)

12 - Bakteriologisk påverkan på grundvattnet - Kontaminering av grundvattnet 7.3 Motstående intressen särskilt berörda Särskilt berörda bedöms i detta fall att i första hand vara enskilda fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende med bergborrade brunnar för grundvattenuttag inom eller i nära anslutning till det beräknade influensområdet. Några övriga större grundvattenföretag eller enskilda intressen har inte påträffats i samband med utförda utredningar. Inga energibrunnar finns med i SGU:s brunnsarkiv eller har påträffats på annat sätt. 7.4 Miljökonsekvensbeskrivning Till ansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Enligt Miljöbalken 6 kap 3 är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n kommer även att innehålla en beskrivning av hur verksamheten överensstämmer med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Förslag till innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivningen redovisas nedan. 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Administrativa uppgifter 1.3 Markägarförhållanden 1.4 Gällande beslut 1.5 Miljömål 1.6 Miljökvalitetsnormer 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Lokalisering och planförhållanden 2.2 Verksamhetens utformning och omfattning 2.3 Tidplan Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 8 (10) 3 SAMRÅD OCH AVGRÄNSNINGAR 3.1 Samråd 3.2 Avgränsning och metodik 4 ALTERNATIV

13 4.1 Nollalternativ 4.2 Alternativa lösningar 4.3 Alternativa lokaliseringar 4.4 Sammanfattning 5 OMRÅDETS GEOLOGI OCH HYDROGEOLOGI 5.1 Berggrund och jordlager 5.2 Topografi, nederbörd och avrinning 6 MLJÖKONSEKVENSER TILL FÖLJD AV VERKSAMHETEN 6.1 Allmänna intressen 6.2 Enskilda intressen 6.3 Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv 6.4 Buller och luftföroreningar 6.5 Energi- och resurshushållning 6.6 Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer 7 SKYDDSÅTGÄRDER, FÖRSIKTIGHETSMÅTT OCH KONTROLL 7.1 Driftskede 7.2 Kontroll av påverkan på omgivande miljö 8 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 9 REFERENSER 7.5 Alternativa lösningar och lokaliseringar VMEAB och Västerviks kommun har under mer än 10 års tid gjort flera insatser för att förbättra och säkra dricksvattenförsörjningen i Blankaholm. Huvudspåret har varit att leta efter nya brunnslägen men de senaste två åren har även andra alternativ utretts. Förutom att på nytt undersöka nya brunnslägen gjordes utredningar kring tre andra alternativ: 1. Avsaltning av vatten från Östersjön Alternativet innebär en intagsanläggning i Östersjön och en utbyggnad och komplettering av befintligt vattenverk. Investeringskostnaden för en avsaltningsanläggning bedömdes som hög. 2. Överföringsledning från Gunnebo Gunnebo försörjs med vatten från Västerviks vattenverk Hjorten och dricksvatten skulle härifrån ledas vidare till Blankaholm. Tre alternativa sträckningar utreddes, alla omkring 20 km långa. Investeringskostnaden beräknades till mellan 16 och 21 miljoner kr (förutom marklösen). 3. Optimering av befintlig process 9 (10)

14 8 Tidplan En särskild utredning gjordes för optimering av befintlig process. I utredningen konstaterades att vissa direkta åtgärder kunde göras för att förbättra såväl vattenkvalitet som kvantitet. Dock klarar inte befintlig råvattenbrunn att producera det flöde som önskas. Samråd med länsstyrelse utförs i slutet av år Samråd med enskilda, fastighetsägare och verksamhetsutövare m.fl., genomförs under våren Därefter skickas en samrådsredogörelse in till Länsstyrelsen i Kalmar län. Förutsatt att inga fler samråd krävs, planeras därefter ansökan inkl. teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning att tas fram och lämnas in till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt under sommaren/tidig höst Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 10 (10)

15 ± Brunnsområde P5 Brunnsområde Dalkärret Lantmäteriet, Geodatasamverkan BILAGA 1 Preliminära praktiska influensområden, Blankaholm TECKENFÖRKLARING Influensområde P5 UPPDRAGSANSVARIG Mats Kall KONSTR Maria Forsgård ORT DATUM Jönköping SKALA 1: FORMAT A4 REV Influensområde B1601 och B m