BILAGA 1. Roma vattentäkt REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 REGION GOTLAND Roma vattentäkt UPPDRAGSNUMMER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PÅ UPPDRAG AV REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ NIKLAS EKSTRAND HÅKAN WENNERBERG MARIA FORSGÅRD KARIN ALENIUS UPPDRAGSLEDARE HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE GRANSKARE repo001.docx

2 2 (32)

3 Sammanfattning (icke-teknisk) Region Gotland försörjer Roma samhälle och Dalhem med dricksvatten. Råvatten uttas från totalt tre bergborrade brunnar och dricksvatten produceras i ett vattenverk inne i Roma. Två av brunnarna ligger ca 4 km nordväst om Roma och en brunn (Brunn 5) ligger centralt inne i Roma. De två brunnarna nordväst om Roma har sedan tidigare lagligförklarats. Verksamheten vid brunn 5 är vattenverksamhet enligt miljöbalken och kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Region Gotland avser därför söka tillstånd för vattenverksamhet. Ansökan avser ett tillstånd för ett årsmedelvattenuttag på 35 kubikmeter per dygn. Verksamheten som beskrivs i ansökan och i denna MKB har pågått under lång tid. Berggrunden i Roma utgörs av sedimentärt berg, huvudsakligen märgelsten. Ovanpå berget förekommer generellt några meter med täta jordlager, lera och morän. Grundvatten förekommer både i jordlagren och i berggrunden. I jordlagren förekommer grundvattnet i jordens porer (håligheter). I berget förekommer grundvattnet i bergets sprickor och spricksystem (håligheter). Brunn 5 är borrad i berg och täta foderrör är neddrivna till 12 meter under markytan. Vid uttag av grundvattenuttag från Brunn 5 strömmar grundvatten fram i bergets sprickor och in i brunnen. Detta orsakar en sänkning av grundvattennivån i berget kring brunnen. Nivåsänkningen är störst närmast brunnen och minskar med ökat avstånd från denna. Nybildning av grundvatten i berget sker genom att en del av nederbörden infiltrerar jorden och så småningom når ned till grundvattnet i berget. Storleken på det område som påverkas av tryckförändringar bestäms bl.a. av balansen mellan vattenuttagets och nybildningen av grundvatten. Området kallas för influensområde. I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs och bedöms vattenuttagets omgivningspåverkan med avseende på bl.a. allmänna och enskilda intressen, natur- och kulturmiljö, buller och luftföroreningar samt om verksamheten strider mot gällande kommunala planer, miljömål eller miljökvalitetsnormer. Grundvattennivåer i berg kommer att påverkas inom ett avstånd av maximalt 370 m från uttagsbrunnen. Den största påverkan sker närmast Brunn 5 och avtar sedan snabbt med ökande avstånd. Grundvattennivåer i jord bedöms påverkas mycket lite av vattenuttaget och därför är risken för sättningar eller påverkan på jordbruks- och skogsmark också liten. Uttaget bedöms heller inte utgöra någon risk för grundvatten med avseende på vattenkemi, bakteriologi eller kontaminering. Energibrunnar inom det beräknade influensområdet ligger på sådana avstånd att påverkan från vattenuttaget bedöms vara liten eller försumbar. Verksamheten bedöms inte strida mot gällande kommunala planer eller miljömål och miljökvalitetsnormer. Vare sig kulturmiljön eller naturmiljön bedöms att påverkas och verksamheten orsakar inte buller eller luftföroreningar. Sammanfattningsvis så bedöms inte de befintliga allmänna och enskilda intressen som identifierats inom det teoretiska influensområdet att påverkas negativt av den ansökta verksamheten. repo001.docx

4 repo001.docx

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Administrativa uppgifter Markägarförhållanden Gällande beslut Vattenskydd Miljömål Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsnormer 4 2 Verksamhetsbeskrivning Lokalisering och planförhållanden Verksamhetens utformning och omfattning Tidplan 8 3 Samråd och avgränsningar Samråd Avgränsningar och metodik 9 4 Alternativ Nollalternativ Alternativa lösningar Överföringsledning från Visby vattenverk Överföringsledning från vattentäkt Follingbo Utöka uttaget från brunnarna i Busarve Transport av vatten från annat vattenverk Alternativa lokaliseringar Vattenverket, Roma Roma samhälle Sammanfattande bedömning 13 5 Beskrivning av området Allmänt Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Klimatförändringar och översvämningar 15 6 Vattenkvalitet 16 repo001.docx

6 7 Miljökonsekvenser till följd av vattenverksamheten Allmänna intressen Påverkan på grundvattennivåer i berg och jordlager Påverkan på skogs- och jordbruksmark Påverkan på grundvatten Sättningar Enskilda intressen Roma Kloster 1: Roma Kloster 1:42 1: Roma Kloster 1: Roma Kloster 1: Björke Varplöse 1: Roma Kloster 1: Andra enskilda intressen Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv Buller och luftföroreningar Energi- och resurshushållning Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer Miljömål Miljökvalitetsnormer 22 8 Skyddsåtgärder, försiktighetsmått och kontroll 22 9 Sammanfattande bedömning Referenser 24 Bilagor 1.1. Översikt energibrunnar inom teoretiskt influensområde repo001.docx

7 repo001.docx

8

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Region Gotland nyttjar i sin vattenförsörjning av Roma (inklusive Lövsta) och Dalhem en bergborrad brunn på fastigheten Roma Kloster 1:37 ( Brunn 5 ) som tillsammans med två andra brunnar står för råvattenproduktionen. Bortledning av grundvatten är, enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), så kallad vattenverksamhet, för vilken det krävs tillstånd. Region Gotland har därför för avsikt att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till mark- och miljödomstolen under Ansökan avser ett tillstånd för ett årsmedelvattenuttag på 35 m 3 /dygn. Denna miljökonsekvensbeskrivning ( MKB ) har utarbetats för att bifogas ansökan om tillstånd. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra på människor, natur- och kulturmiljö, mark och vatten, naturresurser samt motstående intressen. Hänsyn ska därvid även tas till störningar i form av luftföroreningar och buller. Region Gotland avser att, i en parallell process, ansöka om fastställande av vattenskyddsområde kring vattentäkten. 1.2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Tekniska nämnden Region Gotland Organisationsnummer Adress Region Gotland Visborgsallén VISBY Telefonnummer (vxl) E-post claudia.castillo@gotland.se Kontaktperson Claudia Castillo Internetadress Juridiskt ombud Teknisk konsult Foyen Advokatfirma KB Sweco Environment AB Fastighetsbeteckning Roma Kloster 1:37 Fastighetsägare Tillsynsmyndighet Hemsö Häggen Kommanditbolag Länsstyrelsen Gotlands län 1 (24) repo001.docx

10 1.3 Markägarförhållanden Brunn 5 är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:37. Fastigheten ligger centralt i Roma och ägs av Hemsö Häggen Kommanditbolag. Roma Kloster 1:37 och platsen för Brunn 5 omfattas av detaljplan för Roma Kloster 1:214 m.fl., vilken vann laga kraft Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Vattentäkten med tillhörande vattenledningar skyddas med servitut belastande Roma Kloster 1:37. Servitutet omfattar även angöring till vattentäktsområdet. Servitutet gäller till förmån för fastigheten Roma Kloster 2:6. Vattenverket ligger på fastigheten Roma Kloster 2:6 vilken ägs av Region Gotland. 1.4 Gällande beslut Vattenförsörjningen i Roma tillgodoses av tre brunnar, varav uttaget från två av brunnarna (lokaliserade på fastigheten Roma Busarve 1:37) lagligförklarades via en dom från Stockholms tingsrätt (Dom nr DVA 34, mål nr VA 2/91). Övriga brunnar som lagligförklarades i denna dom har stängts av på grund av föroreningspåverkan och används inte i den regionala vattenförsörjningen. 1.5 Vattenskydd Vattentäkten Brunn 5 saknar fastställt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Arbete pågår hos Region Gotland med att ta fram vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Brunn 5 och för de två brunnarna i Busarve. Tidplanen för detta är svår att fastställa, då motstående intressen i stor grad kan komma att styra framdriften av detta arbete. 1.6 Miljömål Det finns 16 beslutade nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv. Det nationella miljökvalitetsmål som bedöms ha mest relevans för den sökta verksamheten är Grundvatten av god kvalitet. Till detta miljökvalitetsmål hör sex nationella preciseringar. Övriga miljömål bedöms inte påverkas negativt av den sökta vattenverksamheten. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för miljömålen på Gotland, i samverkan med både Region Gotland, ideell sektor och näringslivets organisationer. Länsstyrelsen ska därtill även utveckla sitt arbete med att integrera miljömålen i det regionala tillväxtarbetet. 2 (24) repo001.docx

11 Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland har tillsammans beslutat att anta de nationella preciseringarna som regionala. I och med det togs de Gotländska delmålen slutgiltigt bort Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. att grundvattnets kvalitet inte ska påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m., att det utläckande grundvattnets kvalitet ska vara sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag och att grundvattnet ska ha så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på god grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Preciseringar Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. I den senaste bedömningen av miljötillståndet på Gotland (Länsstyrelsen, 2014) anges bland annat att 3 (24) repo001.docx

12 4 (24) Problem fortfarande finns med kvaliteten i allmänna och enskilda vattentäkter, samt med tillräcklig mängd av grundvatten inom vissa områden. Det generellt på Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket inom stora områden är tunt och att det då ofta finns snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket ger grundvattnet ett dåligt skydd mot föroreningar. Grundvattnet blir då högst sårbart. Inom samhällsplaneringen fortsätter Region Gotland att arbeta mot en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner samt vid nyexploateringar är vattenfrågan central då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns. Vattenuttagets förenlighet med miljömålet Grundvatten av god kvalitet framgår av avsnitt nedan. 1.7 Miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten har implementerats i svensk lagstiftning genom 5 kap. miljöbalken. I enlighet med dessa bestämmelser har vattenmyndigheterna under år 2009 tagit beslut om miljökvalitetsnormer för i princip alla yt- och grundvattenresurser. Ett område som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten kallas vattenförekomst. Roma vattentäkt, Brunn 5, är belägen inom en grundvattenförekomst i den sedimentära berggrunden som enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har benämningen Mellersta Gotland-Roma (Figur 1). Enligt VISS är förekomsten 928 km 2 och ingår i Gothemsåns avrinningsområde. Grundvattenbildningen på formationen är inte bedömd. Enligt VISS klassas den kemiska statusen för denna grundvattenförekomst som god (2009). Klassificeringens tillförlitlighet bedöms dock som låg eftersom förekomsten är mycket stor till ytan. Det fastställda kravet är att den goda kvalitativa statusen ska bibehållas (2015). Grundvattenförekomstens kvantitativa status bedöms vara otillfredsställande. Uttagsmöjligheterna för en vattentäkt har, enligt VISS, bedömts till liter/timme ( m 3 /dygn). Uppgifterna i VISS baseras på SGU:s hydrogeologiska uppgifter. Av SGU:s grundvattenkarta framgår att Roma ligger inom ett område där berggrunden medger uttagsmöjligheter på liter/timme ( m 3 /dygn). Bedömningen är att SGU:s uppgifter om uttagsmöjlighet är den mest tillförlitliga uppgiften och som bäst beskriver de verkliga förhållandena. Den bedömda uttagsmöjligheten är högre än sökt årsmedelvattenuttag om 35 m 3 /dygn för Brunn 5. Aktuella uppgifter om hur mycket vatten som totalt uttas från hela grundvattenförekomsten är inte möjligt att sammanställa. I verkligheten utgörs den utpekade grundvattenförekomsten av många olika grundvattenmagasin, var och en med olika egenskaper. Det aktuella uttaget från Brunn 5 bedöms dock som mycket litet eller försumbart relativt hela den utpekade grundvattentillgången. De största dokumenterade problemen med vattentillgångarna repo001.docx

13 återfinns längs kusterna och Östergarnslandet, där uttagskapaciteterna generellt sett är relativt låga. Kravet är att den goda kvantitativa statusen ska bibehållas (2015). En revidering av statusklassningarna pågår och kommer preliminärt att beslutas under Vattenuttagets förenlighet med aktuella miljökvalitetsnormer framgår av avsnitt nedan. Figur 1: Grundvattenförekomsten i Roma. Ungefärligt läge för Roma vattentäkt är markerat med röd cirkel. VISS 5 (24) repo001.docx

14 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Lokalisering och planförhållanden Brunn 5 är belägen på fastigheten Roma Kloster 1:37 i Roma, ca 15 km sydost om Visby (Figur 2). Ungefärlig lokalisering av Brunn 5 framgår av Figur 3. Fastigheten Roma Kloster 1:37 och platsen för Brunn 5 omfattas av detaljplan för Roma Kloster 1:214 m.fl., vilken vann laga kraft Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Figur 2: Regional orienteringskarta med ungefärligt läge för Roma vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ (24) repo001.docx

15 Figur 3: Lokal orienteringskarta med Brunn 5 utmärkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Inom fastigheten Roma Kloster 1:202 har AB Gotlandshem två huslängor med bostadslägenheter i ett plan. På fastigheten Roma Kloster 1:37 ligger det nya äldreboendet som togs i bruk 2010 med plats för ca 50 boende. På Roma Kloster 1:214 ligger den numera nedlagda Klostergården (tidigare äldreboende) som nu avses säljas. Byggnaden fungerar i nuläget som tillfällig förskola och framtida användning är inte i detalj bestämd, men regleras av gällande detaljplan. Det nya äldreboendet byggdes på platsen för den dåvarande vattentäkten, en brunn som kopplades in på det regionala nätet runt år 1970 när vattenbehovet sommartid inte kunde tillgodoses med övriga dåvarande vattentäkter. Bygget föranledde att en ny brunn behövde borras för att kunna fortsätta verksamheten, varvid Brunn 5 installerades Befintlig infrastruktur och det pressande behovet av en ersättningsbrunn gjorde att brunnsläget blev i direkt närhet till det föregående. Vattenkvaliteten förväntades också vara likartad i närheten av den tidigare brunnen, vilket ansågs positivt då det inte skulle föranleda någon förändring av processen i vattenverket. 7 (24) repo001.docx

16 2.2 Verksamhetens utformning och omfattning Råvatten till vattenverket i Roma uttas från totalt tre brunnar. Två av brunnarna är lokaliserade till fastigheten Roma Busarve 1:37 som är belägen ca 4 km nordost om Roma samhälle. Den tredje brunnen är den aktuella Brunn 5 för vilken tillstånd ska sökas. Råvattnet från brunnarna i Busarve leds i en gemensam ledning till vattenverket. Före processtegen i vattenverket blandas råvatten från Busarve med råvatten från Brunn 5 via ventiler. Vattenverket, beläget på fastigheten Roma Kloster 6:1 är försett med en reservoar på 160 m 3. Råvattentillförseln styrs av nivån i reservoaren. Vid sjunkande nivå startar pumparna i brunnarna och reservoaren fylls på. Råvattnet genomgår desinficering med monokloramin och UV-ljus innan det släpps till reservoaren. I skrivande stund pågår upphandling av utökad process i vattenverket i form av ett ultrafilter (ytterligare barriär mot bakterier), utrustning för ph-justering efter ultrafilter samt nytt UV-ljus.Den totala vattenförbrukningen från vattenverket är i snitt ca 300 m 3 /dygn. Maximal dygnsförbrukning under uppgick till 380 m 3 /dygn. Ur Brunn 5 kan kontinuerligt uttas ca 5 m 3 /h eller 1,4 l/s (maximal pumpkapacitet). Nuvarande sammanlagd drifttid för Brunn 5 per dygn uppskattas till ca timmar. Vanligen går pumpen med lägre kapacitet än den maximala. Det årliga uttaget uppgår som mest till mellan m 3 /år och m 3 /år baserat på uppgifter för åren , 2012 och Detta motsvarar omkring 30 m 3 /dygn. Uppgifterna om uttag är baserade på totalt inkommande råvatten till vattenverket i Roma och uttagen vattenmängd enbart från brunnarna i Busarve (Br 1 och U2). Det är sedan tidigare känt att den för det normala vattenbehovet i Roma erforderliga vattenmängden kan erhållas från brunnarna Br 1 och U2. Men med hänsyn till perioder med större vattenförbrukning (dom för Busarve begränsar uttagsmöjligheterna från Br 1 och U2), föroreningsrisk, ledningshaverier m.m. så vill Regionen dock även fortsättningsvis kunna utnyttja Brunn 5. Driften av Brunn 5 är likartad och jämn under året med relativt lågt flöde. 2.3 Tidplan Verksamheten bedöms pågå under överskådlig tid. Brunnens livslängd kan med rätt underhåll inte anses vara den begränsande faktorn för verksamhetens fortskridande. Den verksamhet som avses i ansökan vad gäller utformning och omfattning enligt avsnitt 2.2. är samma verksamhet som pågår idag. Brunnen kommer att förses med lås. Region Gotland kommer att se över behovet av en överbyggnad. 8 (24) repo001.docx

17 3 Samråd och avgränsningar 3.1 Samråd Den 14 september 2015 genomfördes ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Gotlands län inför upprättande av ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Kallelse och samrådsunderlag skickades ut den 21 augusti Vid samrådsmötet lämnades information om den planerade verksamheten, dess lokalisering och förutsedda miljöpåverkan. Vid samrådsmötet diskuterades bland annat vilka enskilda sakägare som ska ingå i samrådskretsen. Kretsen av enskilda sakägare avgränsades till att omfatta fastighetsägare, vilkas fastighet ligger inom eller delvis inom ett beräknat teoretiskt influensområde (se Teknisk Beskrivning och avsnitt nedan), andra rättighetshavare på dessa fastigheter samt särskilda intressenter som länsstyrelsen lämnat uppgifter om. Samtliga som har fått en skriftlig inbjudan till samråd redovisas i bilaga 4A till ansökan. En förteckning över ägare till fastigheter som återfinns inom 370 meters radie från uttagsbrunnarna finns i bilaga 3 till ansökan, med tillhörande fastighetsbeteckning och adressuppgifter. Avståndet utgår från läget för Brunn 5 och motsvarar det teoretiska influensområdet. Ett samrådsmöte har hållits med enskilda sakägare den 16 november 2015 på Lövsta i Roma. Kallelse till mötet och samrådsunderlag skickades ut den 23 oktober Till det sistnämnda samrådsmötet informerades även potentiella sakägare som inte erhållit skriftlig information via post genom en annons in i Gotlands Allehanda samt Gotlands Tidningar den 24 oktober Sista datum för att inkomma med skriftliga synpunkter på samrådsunderlaget har formellt varit 1 december En samrådsredogörelse med redovisning av den information som framställts samt de frågor och synpunkter som inkommit, finns i bilaga 4A till ansökan. Region Gotland har valt att söka tillstånd för ett lägre uttag än det som presenterades i samrådet inför ansökan. Detta har fått till följd att påverkansområdet och därmed också kretsen enskilda sakägare blivit mindre än vad som presenterade i samrådet. Påverkansområdet har minskat från 500 meter till 370 meter, varför vissa sakägare som varit med i samrådet har fallit bort i denna ansökan. Länsstyrelsen i Gotlands län har den 19 januari 2016 fattat beslut om att vattenverksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 4B till ansökan. 3.2 Avgränsningar och metodik Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver miljöeffekterna inom det geografiska område där vattenverksamheten avses bedrivas, samt inom det område som kan tänkas påverkas. De miljöeffektområden som redogörs för är påverkan på grundvattnets trycknivåer i berggrunden, grundvattennivåer i jordlagren, risken för sättningar i jordlagren, påverkan 9 (24) repo001.docx

18 på dricksvatten, konsekvenser för natur-, kultur- och friluftsintressen samt utsläpp till luft och bullerpåverkan. Även påverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer berörs. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts med hjälp av olika typer av underlag, innefattande befintliga utredningar, insamlat material från myndigheters hemsidor, personliga kontakter och samråd. Underlaget framgår av källförteckning och utgör i vissa fall bilagor till ansökan. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ I en miljökonsekvensbeskrivning ska, enligt miljöbalken, ett föreslaget projekt jämföras med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet beskriver den framtida utvecklingen om önskad verksamhet inte bedrivs. Nollalternativet till verksamheten som avses i ansökan är därför att Brunn 5 inte används. Då vattenbehovet är en realitet idag så innebär detta konkret att kapacitet skulle saknas för att försörja Roma, Lövsta och Dalhem med dricksvatten. Konsekvensen av detta är att någon av de alternativa lösningar som presenteras i avsnitt skulle behöva utnyttjas. 4.2 Alternativa lösningar Ett antal alternativa lösningar till grundvattenuttag från Brunn 5 har studerats, vilka redovisas i följande delkapitel Överföringsledning från Visby vattenverk Alternativet innebär att vattenbehovet säkras genom distribution av dricksvatten via en överföringsledning från Visbys vattenverk Bingeby, beläget ca 15 km från Roma. Lösningen bedöms som ett kostsamt alternativ som dessutom kräver att kapaciteten i Visbys vattenverk ökas. En ökad kapacitet i Visbys vattenverk kräver större uttag från befintliga vattentäkter, anslutna till Visby vattenverk, vilket kan vara svårt då vattenbrist förekommer redan idag. Utökade vattenuttag kan också medföra nya tillståndsprocesser och förnyade vattenskyddsarbeten. Lösningen med överföringsledning från Visby skulle innebära lång ledningsdragning vilket ökar sårbarheten för vattenförsörjningen vid t.ex. ledningsbrott. Ledningsdragningen i sig skulle innebära ett intrång på ett flertal privata fastigheter. Utbyggnaden av en sådan överföringsledning och åtgärder vid Visbys vattenverks skulle också ta lång tid att genomföra. Tidsperspektivet för detta alternativ bedöms till ca 5-10 år Överföringsledning från vattentäkt Follingbo Alternativet innebär att vattenbehovet säkras genom råvatten distribueras via en överföringsledning från Visbys vattentäkt i Follingbo, belägen ca 10 km från Roma, till 10 (24) repo001.docx

19 Roma vattenverk för rening. Detta skulle ställa krav på ny reningsteknik i Roma vattenverk. Ökade uttag i Follingbo skulle också kräva utredning av vattentäktens kapacitet, ev. förnyat tillstånd för vattenverksamhet och eventuellt en revidering av befintligt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Lösningen skulle, precis som i alternativet med överföringsledning från Visby, innebära lång ledningsdragning, ökad sårbarhet för vattenförsörjningen, ett intrång på ett flertal privata fastigheter. Utbyggnaden av en sådan överföringsledning och genomförandet nödvändiga utredningar m.m. skulle även i detta fall kräva lång tid att genomföra. Tidsperspektivet för detta alternativ bedöms till ca 5-10 år Utöka uttaget från brunnarna i Busarve Alternativet innebär att vattenbehovet säkras genom ett utökat uttag av råvatten från de befintliga brunnarna på fastigheten Roma Busarve 1:37. Ett utökat uttag i Busarve skulle kräva en ny tillståndsprocess. Regionens pågående vattenskyddsarbete skulle också komma att påverkas på så sätt att ett större område skulle behöva skyddas. Lösningen innebär att vattenförsörjningen blir sårbar vid t.ex. eventuella ledningsbrott, föroreningsincidenter Transport av vatten från annat vattenverk Alternativet innebär att vattenbehovet säkras genom att vatten uttas från Busarve i enlighet med nuvarande tillstånd och att vatten transporteras med lastbil från annat vattenverk under tider med hög förbrukning. Transporterna kommer att bli kostsamma och ger upphov till utsläpp. Det kan också vara nödvändigt med kapacitetshöjande åtgärder vid de vattenverk som vattnet hämtas ifrån. Att transportera vatten med lastbil kan inte anses vara en miljömässigt eller ekonomiskt hållbar lösning. 4.3 Alternativa lokaliseringar Ett alternativ till de lösningar som redovisas i avsnitt 4.2 är att brunnen lokaliseras till en annan plats i Roma samhälle. Region Gotland har översiktligt utrett en alternativ lokalisering vid vattenverket i Roma samt, inom ramen för pågående tillståndsprocess och vattenskyddsarbete, översiktligt utrett möjligheterna inom Roma samhälle i allmänhet Vattenverket, Roma Ett specifikt område som översiktligt utretts för lokalisering av ny brunn är i anslutning till vattenverket. Vattenverket är beläget ca 200 meter norr om Brunn 5. Fördelarna med denna lokalisering är att Region Gotland har rådighet över området och att en brunn skulle kunna placeras i nära anslutning till befintligt ledningssystem. Detta skulle minimera kostnaderna för ledningsdragning. 11 (24) repo001.docx

20 De hydrogeologiska förhållandena på denna plats vad gäller uttagsmöjligheter, grundvattenbildning m.m. bedöms likna de förhållanden som råder vid Brunn 5. Lokaliseringen vid vattenverket skulle innebära en lokalisering som ligger närmare avloppsanläggningar och en f.d. kemtvätt där förorening i grundvattnet konstaterats. Detta har inte bedömts som lämpligt och denna lokalisering har därför inte utretts vidare Roma samhälle Jordlagren inom Roma området utgörs huvudsakligen av finkorniga och täta jordarter som lera och morän med en mäktighet på någon eller några meter. Mindre områden med genomsläppliga jordarter som sand och grus förekommer huvudsakligen sydost om Roma. Översiktligt är bedömningen att grundvattenuttag i jordlager, för kommunal dricksvattenförsörjning, inte är möjligt inom Romas närområde. Jordlagren är generellt för täta och har för liten mäktighet eller utbredning. Små grundvattenförekomster i ytliga jordlager är också känsliga för t.ex. föroreningspåverkan. Det alternativ som är realistiskt inom Romas närområde är grundvattenuttag från sedimentberggrunden. Brunn 5 är idag lokaliserad till den geologiska enhet som kallas Slite märgelstensformationen. Formationen medger goda möjligheter till grundvattenuttag. Sydost om Roma gränsar formationen till Hallaformationen som medger sämre möjligheter för grundvattenuttag. Gränsen mellan Slite- och Hallaformatonen är inte tydlig och Roma kan ligga i en gränszon mellan dessa olika bergartsområden. Baserat på kartunderlag förekommer dock Hallaformationen ungefärligt öster och sydost om Gothemsån. På rent hydrogeologiska grunder borde därför en brunn i Roma placeras väster eller nordväst om Gothemsån för att erhålla lika eller bättre uttagsmöjligheter som i Brunn 5. Inom och i närområdet till Roma förekommer eller har förekommit en rad olika potentiellt miljöstörande verksamheter, bl.a. enskilda avlopp, avloppsdammar, kemtvätt, sockerfabrik, olika upplag och deponier m.m. För att minimera risken för ev. föroreningspåverkan bör en brunn inte placeras i anslutning till något känt eller potentiellt förorenat område. Brunnsplacering bör inte heller ske i grundvattnets strömningsriktning nedströms något sådant område. Den generella strömningsriktningen hos grundvattnet i Romaområdet är mot sydost. Detta innebär att en brunnsplacering teoretiskt bör göras nordväst om en känd eller potentiell föroreningskälla. Avlopps- och slamdammar förekommer direkt öster om Roma och dessa täcker relativt stora områden. Äldre kommunala brunnar norr om Roma har tidigare uppvisat höga bakteriehalter vilket tros ha orsakats av enskilda avlopp. En f.d. kemtvätt med konstaterad förorening i grundvattnet är belägen i de norra och centrala delarna av Roma. Nordväst om centrala Roma ligger ett äldre industriområde där framförallt f.d. sockerbruket bedrivit sin verksamhet. Baserat på kända eller potentiella föroreningskällor så begränsas de möjliga brunnsplaceringarna kraftigt. De bästa förutsättningarna, förutom nuvarande brunnsläge, bedöms finnas väster om centrala Roma. repo001.docx (24) Brunnsborrning är ett osäkert moment även om valet av lokalisering har föregåtts av utredningar. Varken grundvattnets kvantitet eller kvalitet kan fastställas förrän brunnen är

21 borrad. Detta innebär att flera borrningar på olika platser kan krävas för att erhålla en brunn som uppfyller kraven på tillräcklig kapacitet och råvattenkvalitet. Det finns aldrig några garantier för att alternativa lokaliseringarna skulle ge ett mer lämpligt vatten för dricksvattenproduktion än vad som Region Gotland nu erhåller från Brunn 5. En lokalisering på annan plats i Roma skulle förutom själva anläggandet av vattentäkten även kräva ledningsdragning, eventuell anpassning av reningsprocess i vattenverket samt tillstånd för vattenverksamhet och att vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställs. Flera av dessa moment innebär påverkan på närmiljön eller inskränkningar för boende och verksamheter. Det är därför önskvärt att en alternativ lokalisering medför så få motstående intressen som möjligt. Det område som, med hänsyn till vad som angivits ovan, översiktligt förefaller att vara den bästa alternativa lokaliseringen är ett skogsområde benämnt Sockerparken och som ligger omedelbart väster om Roma. Området används idag för bl.a. rekreation. Att anlägga en vattentäkt i Sockerparken skulle var förknippat med de osäkerheter och kostnader som angivits ovan. En vattentäkt i Sockerparken har därför bedömts som mindre lämpligt jämfört med att behålla den nuvarande vattentäkten, Brunn Sammanfattande bedömning Jämfört med de alternativa lösningar som presenterats ovan (avsnitt 4.2) så bedöms den sökta verksamheten, ur ekonomiska, miljömässiga och praktiska aspekter, att vara den mest fördelaktiga lösningen. Flera av de alternativa lösningarna skulle också ta lång tid att genomföra. Mot bakgrund av vad som beskrivits ovan (avsnitt 4.3), d.v.s. ur hydrogeologiska, miljömässiga, ekonomiska och praktiska aspekter, bedöms den nuvarande lokaliseringen att vara den mest fördelaktiga lokaliseringen i Roma samhälle. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att Brunn 5 såsom den är lokaliserad och utnyttjad idag utgör det bästa alternativet. Det saknas kända konkurrerande grundvattenuttag kring brunnen och vattenkvaliteten i brunnen är känd och processen i vattenverket är anpassad efter denna. Det faktum att anläggningen dessutom är befintlig och därmed inte ger upphov till ytterligare merkostnader för Region Gotland förstärker den slutsatsen. 5 Beskrivning av området 5.1 Allmänt Brunn 5 ligger i Roma samhälle och omgivningen utgörs huvudsakligen av bebyggelse. Marken där Brunn 5 är lokaliserad är enligt gällande detaljplan planlagd som kvartersmark för bostäder, kontor, skola, vårdinrättning eller s.k. centrumbebyggelse. Riskerna för vattentäkten baserat på denna markanvändning omfattar bland annat utfyllnad med orena massor i samband med anläggningsarbete, läckage från fordon och hantering av kemikalier för privat bruk. 13 (24) repo001.docx

22 Öster om Roma ligger ett område med slamdammar tillhörande samhällets avloppsreningssystem. Tidigare renade även sockerbruket vatten i närliggande slamdammar. Läckage från avloppsanläggningar kan ge försämrad vattenkvalitet och kräva beredning i vattenverket. Sydväst och sydost om Brunn 5 förekommer mindre skogsområden i anslutning till bebyggelsen. Brunn 5 är omnämnd i detaljplanens planbeskrivning på så sätt att servitut ska ordnas för väg och ledningar samt ny fastighet bildas för brunnen. Genomförandet av detaljplanen har lösts så att servitut erhållits även för brunnsområdet (se avsnitt 1.3). 5.2 Kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv Inom närområdet kring vattentäkten saknas områden med skydd enligt Natura 2000, natur- och kulturreservat. Närmaste naturreservat, Klosteränge naturreservat (artskyddsområde för bland annat tickor och rödlistade lavar), är lokaliserat ca 2 km sydost om vattentäkten. Ett större område av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län återfinns öster om Roma samhälle, med början ca 100 meter öster om vattentäkten. Området är benämnt Roma och Halla socknar och består enligt beskrivningen av en centralbygd och klostermiljö av mycket stor betydelse som gotländskt maktcentrum från förhistorisk tid till talen. 5.3 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Den övre berggrunden på Gotland är uppbyggd av olika typer av sedimentära bergarter. De övre sedimentära bergarterna i Romaområdet tillhör den stratigrafiska enheten som kallas Slitegruppen och utgörs huvudsakligen av märgelsten. Jordlagren i området domineras av moränlera eller lermorän. Områden med sand, torv och lera förekommer. Sand, torv och lera är jordarter som företrädelsevis är postglaciala och sannolikt förekommer därför morän (moränmärgel eller lermärgel) under dessa. I området förekommer ett fåtal områden med hällmark. Jordlagren är generellt omkring 4 m mäktiga. Vid Brunn 5 är jordlagren dock ca 6 m mäktiga. Markytan ligger på ca +30 m.ö.h. och området är flackt. Topografiskt lutar markytan svagt mot öster i riktning mot Gothemsån. Gothemsån avrinner mot nordost ca 400 meter öster om Brunn 5. Ån är recipient för ytvattenavrinningen och sannolikt delar av grundvattenavrinningen från området. I områden med berg i dagen eller genomsläppliga ytjordarter kan grovt sett hela nettonederbörden antas bilda grundvatten. I områden med täta jordarter bildar endast en del av nettonederbörden grundvatten. Nettonederbörden är den del av nederbörden som är tillgänglig för grundvattenbildning. Grundvattenbildningen i området kring Brunn 5 har bedömts till 30 mm/år. 14 (24) repo001.docx

23 Den regionala grundvattenströmningen i Romaområdet sker i stort från NV mot SO (VBB Viak, 1991). Den bedömda gradienten är i storleksordningen ca 1. Tillrinningsområdet för vattentäkten (Brunn 5) begränsas av vattentäktens influensområde (balansen mellan uttag och grundvattenbildning), grundvattenmagasinets gränser samt av topografin. Sydost om Roma begränsas grundvattenmagasinet av Hallaformationen vilken har sämre hydrauliska egenskaper. Denna gräns går ungefärligt längs linjen Atlingbo Roma Kloster, och är sannolikt ingen skarp hydraulisk gräns (Viak, 1978). I nordväst avgränsas grundvattenmagasinet mot höjdområdena längs en linje ungefärligt längs Träkumla Follingbo. Det är mycket svårt att avgöra om och var yt- och grundvattendelare sammanfaller i detta höjdområde. Tillrinningsområdet för vattentäkten är stort och svårdefinierat. Sedimentbergets spricksystem, där grundvattentransporten sker, kan delas in i ett antal huvudspricksystem som huvudsakligen är horisontella och vertikala. Enskilda sprickor eller spricksystem kan ha stor effekt på vattenföringen i denna typ av grundvattenmagasin. Enligt SGU kännetecknas grundvattenmagasinen i berggrunden på Gotland av låg porositet, men hög hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) (SGU, 2005). Detta innebär att grundvattenmagasinen har låg förmåga att magasinera vatten samtidigt som vattenföringen kan vara hög till t.ex. brunnar. Man kan därför förvänta sig att grundvattennivåer varierar relativt kraftigt under året och att grundvattenuttag får stor omgivningspåverkan. Brunn 5 korttidsprovpumpades i juni Provpumpningen utfördes med ett medelflöde på ca 1,4 l/s vilket resulterade i en bedömt stabil avsänkning i brunnen på drygt 3,6 m vid provpumpningens slut. Brunnens specifika kapacitet (qs) beräknades till ca 0,4 l/(s m). Transmissiviteten (T) beräknades till ca 1, m 2 /s med Jacobs approximationsmetod (Gustafsson, 1984). Områdets geologiska och hydrogeologiska förhållanden beskrivs utförligare i bilaga 2 till ansökan, Teknisk beskrivning. 5.4 Klimatförändringar och översvämningar SMHI har studerat utvecklingen av klimatet på Gotland utifrån framtida utsläpp av växthusgaser, kopplat till användningen av fossila bränslen (SMHI, 2015). Geografiskt detaljerade klimatdata har tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Till slutet av seklet bedömer SMHI att: - medeltemperaturen på Gotland ökar med 3-5 grader. Störst ökning väntas ske sommartid samt i de centrala delarna av ön. - Vegetationsperioden ökar med 2-4 månader. - Antalet varma dagar blir fler. - Årsmedelnederbörden ökar med % jämfört med referensperioden Störst ökning bedöms ske i de centrala och östra delarna av ön. 15 (24) repo001.docx

24 - Den kraftiga nederbörden ökar, maximal dygnsnederbörd kan öka med 25 % - Tillrinningen till vattendrag ökar under höst och vinter (pga ökad nederbörd och att snön sällan lagras) men minskar under vår och sommar (pga ökad avdunstning). SGU har studerat klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna i Sverige (SGU, 2015). För sydöstra Sverige (Kalmar län, dit Gotland har hänförts p.g.a. brist på mätserier) har man beräknat att: - årsmedelvärdet av grundvattennivåerna blir oförändrade eller att det eventuellt kan uppstå en liten sänkning av årsmedelvärdet (upp till 15 cm) framåt slutet av seklet. Avseende årsvariationer anger SGU att: - grundvattennivåerna beräknas vara oförändrade under vinter och sommar, men sjunka något under vår och höst (det senare p.g.a. ökad avdunstning). Dock anges att grundvattenbildningen bedöms kunna ske tidigare på året och fortsätta längre in på hösten. Sammanfattningsvis konstateras alltså att nederbörden bedöms öka på Gotland i framtiden, vilket ger större flöden i vattendrag. Men på grund av ökande temperaturer (och därmed ökad avdunstning) riskerar grundvattennivåerna istället att sjunka. En temperaturförhöjning kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd vattentemperatur vilket kan påverka de markkemiska processerna och därmed ha betydelse för vattenkvaliteten. Sänkta grundvattennivåer till följd av klimatförändringar bedöms ha ringa påverkan på vattentäkten i Roma förutsatt att inga motstående vattenuttag anläggs i brunnens omedelbara närhet. Vid dagens grundvattenuttag erhålls en avsänkning på maximalt ca 3,6 meter i Brunn 5. Det finns således marginal mot den grundvattensänkning som SGU beräknat fram. Till de slutna grundvattenmagasinen i Romaområdet begränsas grundvattenbildningen huvudsakligen av förekomsten av täta jord- och berglager. Den största delen av nederbörden i området bildar inte grundvattenavrinning utan ytvattenavrinning. 6 Vattenkvalitet Enskilda analyser har utförts på råvatten (obehandlat vatten) från Brunn 5 under år 2009, 2013 och delvis även 2014 och Vattenkemin i Brunn 5 indikerar sannolik påverkan av relikt saltvatten (gammalt havsvatten från tiden efter den senaste nedisningen då stora områden täcktes av hav), men höga halter av klorid och sulfat kan även indikera påverkan från deponiverksamhet. 16 (24) repo001.docx

25 Vid flera av provtagningstillfällen har vattnet varit otjänligt eller tjänligt med anmärkning med avseende på koliforma bakterier och e-coli. Halterna av bakterier antyder påverkan från fekalier eller avloppsvatten. Vid ett provtagningstillfälle i november 2015 detekterades spår tetrakloretylen i råvattnet. Detta kan vara ett tecken på påverkan från den konstaterade grundvattenföroreningen vid f.d. Roma kemtvätt. I vattenverket blandas råvattnet från Brunn 5 med råvatten från brunnarna i Busarve och behandlas för att uppnå dricksvattenkvalitet. 7 Miljökonsekvenser till följd av vattenverksamheten 7.1 Allmänna intressen Påverkan på grundvattennivåer i berg och jordlager Ett grundvattenuttag från berg, likt uttaget från Brunn 5, orsakar en lokal sänkning av grundvattennivåerna i berggrunden. Sänkningen är störst närmast uttagsbrunnen och avtar med avståndet från brunnarna. Att exakt bedöma influensområdet eller avsänkningstrattens form kring uttagsbrunnen, vid grundvattenuttag ur berg, är i praktiken omöjligt. Storleken på en vattentäkts influensområde beror av grundvattenbildning, vattenuttag, grundvattenytans naturliga lutning och grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. För vattentäkten i Roma Kloster har det totala influensområdet och influensavståndet uppskattats baserat på vattenbalansberäkningar. Medelvattenuttaget under 1 år ska balanseras av den årliga grundvattenbildningen. Grundvattenbildningen till sedimentberget har tidigare bedömts utifrån den provpumpning som gjordes av en brunn i Busarve (ca 4 km nordväst om Roma Kloster) på 1970-talet (Viak, 1978 och Viak 1980). Grundvattenbildningen beräknades då till 15 mm/år. Vidare angavs att grundvattenbildningen skulle kunna vara högst 100 mm/år och då i de ytligaste berglagren. Brunn 5 i Roma Kloster är inte lika djup som brunnarna i Busarve och antas ta sitt vatten från ytligare grundvattenmagasin. Borrprotokoll anger också att de övre delarna av berget är uppsprucket och vattenförande. Dock är de ytliga spricksystemen borttätade med foderrör. Mot bakgrund av dessa uppgifter och utifrån vad som är känt i Busarve har grundvattenbildningen i Roma Kloster ansatts till 30 mm/år. Årsmedeluttaget har ansatts till 35 m 3 /dygn. Den beräknade influensradien blir då 370 m (Figur 6). Påverkan är störst i uttagsbrunnens närhet och avtar, teoretiskt, till opåverkade förhållanden vid 370 m avstånd från brunnen. Vid normal drift är avsänkningarna i brunnens närhet i storleksordningen någon meter. I den Tekniska beskrivningen, bilaga 2 till ansökan, redovisas utförda beräkningar. Avsänkningen av grundvattennivåerna i jordlager, till följd av planerad verksamhet, bedöms vara mycket liten, bland annat tack vare att grundvattenuttaget inte sker i jord, att 17 (24) repo001.docx

26 uttaget är relativt litet, att grundvattenbildningen i jord sannolikt är större än i berg och att det finns närliggande ytvattendrag. Det beräknade teoretiska influensområdet bedöms ge marginal mot de osäkerheter som finns. Osäkerheter är framförallt avsänkningar längs vissa sprickriktningar, variation i grundvattenbildning, ev. vattenuttag i andra brunnar och effekt från lutande grundvattenyta. Figur 4: Bedömt teoretiskt influensområde i sedimentär berggrund, baserat på årsmedeluttag från Brunn 5 samt uppskattad grundvattenbildning Påverkan på skogs- och jordbruksmark Eftersom avsänkningen av grundvattennivå i jordlager bedöms vara mycket liten enligt resonemanget i avsnitt 6.1.1, bedöms heller inte någon nämnvärd risk för påverkan på skogs- och jordbruksmark föreligga. Grundvattenuttaget har pågått under lång tid utan att påverkan på skogs- och jordbruksmark kunnat konstateras Påverkan på grundvatten Uttag av grundvatten från Brunn 5 bedöms ha obefintlig påverkan vad gäller: 18 (24) repo001.docx

27 - Inverkan på grundvattenkemi - Bakteriologisk påverkan på grundvattnet - Kontaminering av grundvattnet Det finns inga kända grundvattenuttag för dricksvattenförsörjning inom det teoretiska influensområdet (370 m) kring Brunn Sättningar Risk för sättningar hos byggnader eller andra konstruktioner, grundlagda i jordlager, kan föreligga då grundvattennivån i jordlager påverkas genom trycksänkning. I det aktuella fallet bedöms grundvattennivån i jordlager inte att påverkas av vattenuttaget och därför bedöms heller inga risker för sättningar föreligga. Grundvattenuttaget har pågått under lång tid utan att påverkan på grundvattennivåer i jordlager eller sättningar kunnat konstateras. 7.2 Enskilda intressen Enskilda intressen som upptas nedan utgörs huvudsakligen av bergborrade energibrunnar inom det teoretiska influensområdet (370 m) kring Brunn 5. Vid samråd har framkommit att dessa intressen hittills inte har kunnat konstatera någon påverkan från det nuvarande grundvattenuttaget som pågått under lång tid. En översikt av de energibrunnar som ligger inom influensområdet (enligt SGU:s brunnsarkiv samt kompletterande uppgifter som framkom vid samråd) och deras placering i förhållande till Brunn 5 framgår av bilaga 1.1. Dessa bedöms teoretiskt att kunna påverkas av vattenverksamheten i form av sänkt grundvattenyta. Påverkan är störst närmast uttagsbrunnen för att sedan minska med ökat avstånd från denna. Brunnar som används för energiuttag (värme och kyla) är beroende av grundvatten, eftersom grundvattnet överför energi mellan berget och kollektorslangen. Bedömning av en energibrunns kapacitet utgår från det s.k. aktiva djupet, vilket är brunnsdjupet från en stabil grundvattenyta och ner till brunnens botten. En energibrunn beräknas kunna ge en effekt på uppskattningsvis Watt per meter aktivt djup (SP, 2012). Vid ett kontinuerligt uttag av värme kommer temperaturen runt energibrunnen att sjunka (sänkt effekt som följd), liksom den kommer att öka kring en energibrunn som nyttjas för uttag av kyla. Under den säsong då brunnen inte används kommer en naturlig återladdning att ske som återställer den naturliga temperaturen kring brunnen. Å ena sidan innebär en avsänkning av grundvattenytan i energibrunnen att den uttagbara effekten från brunnen sjunker med ca Watt per meter grundvattenavsänkning på platsen, vilket således är en negativ effekt. Å andra sidan sätter ett ökat grundvattenuttag igång en extra rörelse (flödesökning) i grundvattenmagasinet vilket kommer hjälpa den naturliga återladdningen av borrhålet och motverka en förändring av temperaturen och sänkt effekt. Denna rörelse, som är platsspecifik till storlek och större närmare Brunn 5, är således en positiv effekt av grundvattenuttaget för energibrunnarna. 19 (24) repo001.docx

28 Sammantaget bedöms påverkan på energibrunnar att vara liten för närliggande energibrunnar (100 meter avstånd eller mindre) och mycket liten eller obefintlig för mer avlägsna brunnar (mer än 100 meter avstånd) Roma Kloster 1:39 På fastigheten Roma Kloster 1:39 återfinns en 100 meter djup energibrunn. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 50 meter. Maximal avsänkning till följd av uttag i Brunn 5 bedöms vara i storleksordningen 0,5 meter. Detta motsvarar en minskning av det aktiva djupet i brunnen med ca 0,5 % och energiförlusten till följd av detta blir mycket liten Roma Kloster 1:42 1:45 På fastigheten Roma Kloster 1:42 1:45 återfinns två 30 meter djupa energibrunnar. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 100 meter. Grundvatten pumpas ur en av brunnarna, genom en värmeväxlare, och släpps ut i den andra. Maximal avsänkning till följd av uttaget i Brunn 5 bedöms vara i storleksordningen 0,3 meter. Vattenuttagsmöjligheterna i energibrunnen kommer inte att påverkas nämnvärt av en så liten avsänkning Roma Kloster 1:56 På fastigheten Roma Kloster 1:56 återfinns en 120 meter djup energibrunn. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 130 meter. Avsänkningen till följd av uttaget i Brunn 5 bedöms vara mindre än 0,1 m och påverkan därför närmast obefintlig Roma Kloster 1:30 På fastigheten Roma Kloster 1:30 återfinns en 160 meter djup energibrunn. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 230 meter. Avsänkningen till följd av uttaget i Brunn 5 bedöms vara mindre än 0,1 m och påverkan därför närmast obefintlig Björke Varplöse 1:26 På fastigheten Björke Varplöse 1:26 återfinns en 154 meter djup energibrunn. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 280 meter. Avsänkningen till följd av uttaget i Brunn 5 bedöms vara mindre än 0,1 m och påverkan därför närmast obefintlig Roma Kloster 1:66 På fastigheten 1:66 återfinns en ca 180 meter djup energibrunn. Avståndet till Brunn 5 uppgår till ca 330 meter. Avsänkningen till följd av uttaget i Brunn 5 bedöms vara mindre än 0,1 m och påverkan därför närmast obefintlig Andra enskilda intressen Ett skriftligt yttrande har inkommit från Telia Sonera Sverige Net Fastigheter AB (TSSNFAB) som har en telestation på fastigheten Roma Kloster 1:181. Fastigheten ligger ca 250 m från Brunn 5 vilket innebär att den ligger inom beräknat influensområde för 20 (24) repo001.docx