Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Transkript

1 Vatten Avlopp Kretslopp Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se SGUs roll i grundvattenfrågor som expertmyndighet svara på grundvattenfrågor tillhandahålla och aktivt kommunicera ett hydrogeologiskt planeringsunderlag arbeta strategiskt med hydrogeologiska frågor, t ex inom Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv. ansvarar för den nationella miljöövervakningen av grundvatten Grundvattennätet Representerar olika geologiska miljöer och opåverkade förhållanden Observationer av grundvattennivåer och kemi sedan slutet av 60-talet Ca 70 stationer och ca 300 grundvattenrör som mäts 2 gånger/månad Vattnets kretslopp Nederbörd Grundvattenbildning Transpiration och avdunstning Källa Kondensation Nederbörd Avdunstning Avdunstning Grundvattenmagasin Magasinen kan vara stora, t ex i våra rullstensåsar, eller små som i morän. Ett grundvattenmagasin är en geologisk formation (t.ex. en rullstensås) med en sammanhängande grundvattenzon. 1

2 Grundvattenmagasin Grundvattenregimer Två typer av grundvattenmagasin: Nivåvariationer under ett år i snabbreagerande grundvattenmagasin Snabbreagerande Morän, berg inomårsvariationer större än mellanårsvariationer Snösmältning, nederbörd och avdunstning Långsamreagerande Isälvsmaterial mellanårsvariationer större än inomårsvariationer Omöjligt att avgöra bara av att se på ytan, man måste mäta! Finns flera sätt att ta reda på grundvattennivån i ett område. Men det vanligast som SGU använder är grundvattenrör eller grävda brunnar. Grundvattenytan varierar över året. Hur ser det ut på platsen: Jordart och terrängläge Vilken är min frågeställning? Djupet till grundvattennivå? Räcker oftast med grundvattennivån i en punkt. Årstidsvariationer kräver flera mätningar under ett år Grundvattnets strömningsriktning? Minst tre punkter inom området Provtagning av eventuella föroreningar? Helst fler än en punkt, måste ligga nedströms den eventuella föroreningskällan Grundvattennivån mäts i samband då nivåerna är höga vanligtvis i på våren/försommaren i slutet av snösmältningsperioden Grundvattennivån mäts då nivåerna är låga, vanligtvis i slutet av sommaren eller slutet av vintern. Klimatförändringarnas påverkan på grundvattennivåerna Beakta grundvattennivå i förhållande till aktuell fyllnadsgrad och grundvattensituation. Relatera grundvattennivån till den enskilda brunnens nivå och läge, speciellt om det är en grävd brunn. 2

3 Generellt ökande nivåer i hela landet (ett par cm till decimeter), speciellt påtagligt senaste åren i södra Sverige. Lägstanivåerna har framförallt blivit högre vilket har jämnat ut nivåerna mer. Kartan visar 1977, 1994 och 2012 års gränser Från 1977 fram till idag har det skett förändringar i grundvattenregimern a genom förskjutning av gränserna Regimkarta för 2012 Mindre markerad snösmältningstopp i södra Sverige pga. regn istället för snölagring. Ökande nivåer framförallt under sommaren och början på året (upp mot 30 cm i södra kustområdena). 2 1 Sammanfattande slutsatser Resultaten visar bl. a på en tidigareläggning av grundvattenbildningen i samband med snösmältningen Avsänkningsperioden under sommaren har blivit längre Ca två veckor längre avsänkningsperiod de senaste 20 åren. 4 3 Grundvattennivåerna uppvisar en generell ökning under perioden i praktiskt taget hela landet, även i de sydöstra delarna Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåerna fram till år 2100 Största förändringarna i norra Sverige Främst under vintern och våren Endast två regimtyper förväntas vara kvar i slutet av seklet För norra Sverige förflyttas tidpunkten för de lägsta grundvattennivåerna till hösten 3

4 Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåer i ett snabbreagerandegrundvattenmagasin i norra Sverige Tydligt med förskjutningen av nivåökningen vid snösmältningen Ökad grundvattenbildning under hösten Grundvattennivåerna fram till år 2100 Grundvattennivåer i sydöstra (5_1) och sydvästra (52_13) Sverige Västra delarna ingen större skillnad Östra delarna tydligt med den längre perioden utan grundvattenbildning Station 52_13 smedelvärde Station 5_1 smedelvärde Station Pålkem (37_49) smedelvärde smedelvärde smedelvärde smedelvärde Några effekter på små avlopp Material och underlag från SGU Regimförändringar, dvs. grundvattennivåernas årstidsvariation kommer förändras, främst i norra delen av Sverige Påverkar vid vilken tidpunkt som man ska mäta grundvattennivåerna Grundvattennivåerna kommer att vara lägre under sensommar och tidig höst Minskad tillgång (enskild vattenförsörjning) kan leda till ändrade strömningsförhållanden och avloppspåverkade dricksvattenbrunnar Årsmedelnivån beräknas höjas men maxvärdet i samband med snösmältningen kommer att minska i större delen av Sverige För ett bättre skydd bör skyddsavståndet till grundvattenytan ses över för att klara även kommande förhållanden. Grundvattensituationen Samarbete med SMHI För enskilda avlopp mest intressant med fyllnadsgrad Fyllnadsgraden tas fram genom att jämföra aktuella grundvattennivåer med samtliga uppmätta grundvattennivåer sedan mitten av 1970-talet Modellkörningar kommer att göras dagligen med den hydrologiska modellen S-HYPE Grundvattenresultat i form av fyllnadsgradsberäkningar för morän och isälvsmaterial Historiska data

5 Kartvisare Genomsläpplighet Förenklad bild över markens genomsläpplighet Första underlag vid bedömning av spridningsrisken av förorenande ämnen från olyckor. Ska alltid göras en platsspecifik bedömning i terrängen. Informationen bygger på en omklassning av grundlagret i jordartskartan Mer information Utvärdering och utveckling av Grundvattennätets nivådata 2004 Rapporter från 2010 och 2012 Grundvattennivåer och kemi i framtiden S-HYPE och uppmätta grundvattennivåer Grundvattennivåer för perioden Tidsmässiga variationer i morän Grundvattennivåer i ett förändrat klimat nya scenarier, Underlagsdata från SMHI:s modell S-HYPE. m.fl. Tack för uppmärksamheten! 5