Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

Transkript

1 Skellefteå Kommun Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen - Utökade infiltrationsytor Selsforsen Umeå

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Samråd Tidigare meddelade beslut och tillstånd Beskrivning av projektet Lokalisering och nuvarande förhållanden Gällande planer och bestämmelser Befintliga infiltrationsytor Behov av utökade infiltrationsytor Utformning och genomförande Förutsättningar och miljöpåverkan Grundvatten Miljökvalitetsnormer vatten Naturmiljö Kulturmiljö Rennäring Jordbruk och skogsbruk Boendemiljö Fortsatt arbete Källor Bilagor 1. Fastighetskarta 2. Skiss infiltrationsytor 3. Blankett innehav av enskild dricksvattenbrunn i

3 Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen 1. Bakgrund och syfte Skellefteå kommun avser att anlägga ett nytt vattenförsörjningssystem för att försörja Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen med dricksvatten. I dagsläget baserar sig vattenförsörjningen på ett råvatten som pumpas från Skellefteälven in till ett vattenverk på Nordanå, Abborrverket, där vattnet renas. Kvalitén på råvattnet från älven varierar mycket under olika tider på året vilket gör att reningsprocessen blir komplicerad. Vattenverket är sårbart då råvattnet endast tas från en källa. Dessutom är vattenverket lokaliserat nära älven vilket medför risk för översvämning. Det befintliga vattenverket är också i stort behov av omfattande åtgärder för att uppnå modern standard på processen och en bra arbetsmiljö. På grund av ovanstående har Skellefteå kommun i många år planerat för en ny vattenförsörjning. Kommunen har därför beslutat att bygga ett nytt vattenförsörjningssystem baserat på konstgjord infiltration i Slindåsen. Som en del i den nya dricksvattenförsörjningen planeras därför infiltration av ytvatten till ett område i Selsforsen, se Figur 1. Skellefteå kommun har i dom meddelad fått tillstånd från Miljödomstolen att bl.a. anlägga tre infiltrationsdammar på fastigheten Medle 8:5. I beslutet lagligförklarades även fyra befintliga dammar på samma fastighet. Sedan tillståndet meddelades har anläggningens utformning och funktion justerats för att säkerställa god hållbarhet i systemet. Utöver det har ny information framkommit i samband med att förprojektering påbörjats. Det fortsatta arbetet i projektet har resulterat i att ett antal förbättringar identifierats för att uppnå en långsiktig och hållbar dricksvattenförsörjning. En av de viktigaste förändringarna som identifierats är behovet av ökade infiltrationsytor för att ge råvattnet bättre kvalitet. Skellefteå kommun planerar därför att utöka infiltrationsytorna från m 2 till m 2. Eftersom ökningen av infiltrationsytan inte är att betrakta som en anläggning eller åtgärd som utförs i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan har Skellefteå kommun valt att ansöka om tillstånd hos mark- och miljödomstolen för de utökade infiltrationsytorna. 1 av 12

4 Figur 1, Översiktskarta Skellefteå kommun och infiltrationsområdet i Selsforsen. 1.1 Samråd Planerad åtgärd att utöka infiltrationsytorna i Selsforsen till m 2 är tillståndspliktigt enligt miljöbalkens 11 kap 3 punkt 7 och kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. Detta då åtgärden innebär utförande av anläggning eller annan åtgärd för tillförsel av vatten i syfte att öka grundvattenmängderna. Som en del i tillståndsprocessen ska Skellefteå kommun samråda för att informera om planerade åtgärder och ge berörda möjlighet att lämna synpunkter och bidra med ytterligare information. Samråd sker med myndigheter, organisationer och enskilda som kan antas bli berörda av åtgärden. 1.2 Tidigare meddelade beslut och tillstånd I dom meddelad av Miljödomstolen (mål M ) fick Skellefteå kommun tillstånd till anläggande av ny vattentäkt, uttag av yt- och grundvatten samt infiltration m.m. vid Medle och Klutmark. Av domen framgår bland annat att Skellefteå kommun har tillstånd till: Att anlägga brunnar på fastigheterna Medle 24:1, Klutmark 4:35 och Medle 8:5. Att anlägga tre infiltrationsbassänger på fastigheten Medle 8:5 och en eller flera infiltrationsbassänger på fastigheten Medle 24:1. Att förlägga ledningar i älven inom ett antal fastigheter. Att anlägga anordning för ytvattenintag uppströms Selforsen inom fastigheterna Medle 8:5 och 12:74. Att avleda ytvatten ur älven momentant högst 150 l/s dock högst 70 l/s i årsmedeltal och att infiltrera detta vatten i marken. 2 av 12

5 Att ur brunnarna ta ut 250 l/s som årsmedeltal, dock högst 350 l/s räknat som maxdygn. I övrigt lagligförklaras ett antal brunnar på fastigheterna Medle 8:5, Medle 41:1 och Klutmark 4:35 och infiltrationsbassänger på fastigheten Medle 8:5. 2. Beskrivning av planerad utökning av infiltrationsytor 2.1 Infiltrationsytornas lokalisering och nuvarande förhållanden Slindåsen är en mäktig isälvsavlagring av sand och grus med väst-östlig utsträckning, som ligger i anslutning till Skellefte älv, ca 12 km väst om centrala Skellefteå. Den naturliga grundvattenströmningen sker generellt österut längs åsen. Infiltrationsområdet är beläget nordväst om Selsforsen, ca 600 m norr om väg 855. Selsforsens uttagsområde är beläget nedströms i Slindåsen, ca 1 km öster om infiltrationsområdet, se Figur 2. Området kring Selsforsens infiltrationsområde består av skogsmark i huvudsak tallskog. I anslutning till infiltrationsområdet och uttagsområdet har grustäktsverksamhet tidigare bedrivits i mindre skala. Direkt öster om infiltrationsområdet sträcker sig en kraftledningsgata i nord sydlig riktning. Närmaste bebyggelse är lokaliserad ca 0,9 km söder om infiltrationsområdet i byn Selsforsen och i ett område med fritidsboenden längs med Skellefteälven. Väg 855 Figur 2, Karta över lokalisering för Slindåsens isälvsavlagring med infiltrationsområdet Selsforsen markerat med röd ring, intagsanordning i älven, samt uttagsområde i Hanssongropen. 3 av 12

6 2.2 Gällande planer och bestämmelser För området gäller Skellefteå kommuns översiktsplan antagen (Skellefteå kommun 1991). I översiktsplanen är området för planerade infiltrationsområden utpekat som restriktionsområde med starka exploateringsintressen. I planen anges att i områden där grusåsar finns bör lokalisering av verksamheter som kan påverka grundvattnet negativt noggrant prövas. Detta för att inte försämra förutsättningarna för grundvattenutvinning i kommunen. Infiltrationsområdet i Selsforsen ligger i skyddsområde för Slinds vattentäkt. Detaljplan saknas för infiltrationsområdet. 2.3 Befintliga infiltrationsytor I infiltrationsområdet finns idag tre infiltrationsbassänger med en sammanlagd infiltrationsyta på ca m 2 se Figur 3. För dessa finns ett gällande miljötillstånd från Miljödomstolen i dom meddelad I domen framgår att Skellefteå kommun bl.a. har rätt att avleda ytvatten ur älven med momentant högst 150 l/s, dock högst 70 l/s som årsmedeltal och infiltrera detta vatten i marken, dvs. samma volymer som planeras vid framtida anläggning. Med dessa infiltrationsytor och en planerad medelbelastning om 70 l/s, blir infiltrationshastigheten ca 3,4 m/dygn. Infiltrationshastigheten beskrivs genom antalet meter per dygn (m/d) som vattnet infiltreras i bassängytan. Vid maxbelastning av infiltrationsdammarna till planerade 150 l/s blir infiltrationshastigheten 7,2 m/dygn, förutsatt att hela bassängytan kan utnyttjas. Eftersom bassängerna tidvis måste rensas, kan infiltrationshastigheten periodvis bli så hög som ca 5 m/dygn vid medelbelastning. 2.4 Behov av utökade infiltrationsytor I samband med att en alternativutredning utfördes 2014 framkom att en utökning av befintliga infiltrationsytor är nödvändig både ur ekonomisk och ur miljömässig synvinkel. Detta då infiltrationshastigheten är direkt kopplad till ytbelastningen på infiltrationsdammarna. I svenska anläggningar ligger normalt infiltrationshastigheten, eller den hydrauliska belastningen, på mellan 1-3 m/dygn, med ett medelvärde på 2,3 m/dygn. Inom branschen eftersträvas dock normalt en betydligt lägre infiltrationshastighet kring 1 m/dygn. Den hydrauliska belastningen vid den tillståndsgivna och befintliga anläggningen i Selsforsens infiltrationsområde är därför vid samtliga driftscenarier väsentligen högre än i merparten av svenska infiltrationsanläggningar. Vid hög hydraulisk belastning erhålls sannolikt en råvattenkvalitet i uttagsområdet som innebär ett större behandlingsbehov i vattenverket än om belastningen varit lägre. Även risken för t.ex. genomslag av organiskt material i grundvattenzonen ökar och kan antingen direkt ge större behandlingsbehov genom högre COD-halt, eller indirekt genom att syrebrist leder till ökade järn- och manganhalter i uttagsområdet. 4 av 12

7 Med en lägre infiltrationshastighet (hydraulisk belastning) erhålls en större mäktighet på omättad zon och reningseffekten i filterbäddarna i bassängerna och i den omättade zonen kan förväntas bli effektivare. 3. Utformning och genomförande Uttaget av vatten baseras på grundvatten som huvudsakligen bildats genom konstgjord infiltration av ytvatten från Skellefte älv. Råvattenintaget ligger i älvens strömfåra, strax uppströms Selsforsens kraftstation. Från intaget pumpas råvattnet upp till Selsforsens infiltrationsområde, se Figur 2. De utökade infiltrationsytorna innebär en ökning i bassängyta från m 2 till ca m², men med samma totala infiltrationsvolym som i gällande tillstånd, se Figur 3. Detta innebär att den hydrauliska belastningen endast blir ca 25 % av den tillståndsgivna, dvs. samma volym vatten infiltreras i grundvattenmagasinet, men på en större yta. Om hela denna yta utnyttjas erhålls en infiltrationshastighet på 0,76 m/dygn vid ett medelflöde om 70 l/s respektive 1,62 m/dygn vid maxflöde om 150 l/s. Figur 3, Område aktuellt för utökade infiltrationsytor. Notera att hela det skrafferade området inte kommer att utnyttjas, utan representerar det område som bassängerna bör placeras inom mot bakgrund av de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna. En fiktiv yta om respektive m² har lagts in i figuren som storleksjämförelse. Befintliga infiltrationsytor enligt gällande tillstånd är markerade i mörkblått. 5 av 12

8 I Figur 4 redovisas ett förslag på lokalisering av framtida infiltrationsbassänger. Råvatten pumpat från Skellefte älv föreslås fördelas ut i sex infiltrationsbassänger med en total ytareal på ca m². Bassängerna lokaliseras inom fastighet Medle 8:5 som ägs av Skellefteå kommun. Infiltrationsbassängernas föreslagna lokalisering och utformning har anpassats till terrängen och områdets geologiska förutsättningar. Ett område centralt uppe på åsen har utifrån utförda undersökningar identifierats som aktuellt för utökade infiltrationsytor. Samtliga bassänger kommer att anläggas med en bädd av filtersand om minst ca 0,5 m, men sannolikt ca 1 m. Det är i dagsläget osäkert om denna sand till viss del kan siktas fram ur befintligt material eller om all filtersand ( m³) behöver fraktas till området. Figur 4, Skiss infiltrationsbassänger baserat på resultat från geologiska undersökningar. Notera att bassängernas form, väg, mm. kan komma att justeras något i detaljprojekteringsskede. Skissen redovisas i sin helhet i Bilaga Förutsättningar och miljöpåverkan 4.1 Grundvatten En storlek av m 2 infiltrationsyta har valts för att få en jämnare belastning på grundvattenmagasinet i det aktuella åsavsnittet jämfört med befintlig yta på m 2. Den ökade infiltrationsytan kommer medföra en lägre hydraulisk belastning och konsekvenserna på vattenkvalitén i det naturliga 6 av 12

9 grundvattenmagasinet bedöms bli positiva och det uppstår en större säkerhetsmarginal tills påverkan kan uppstå i grundvattenmagasinet. Lägre hydraulisk belastning minskar även riskerna för att de kemiska förhållandena med avseende på COD, syre och löst järn och mangan över tid förändras i vattenförekomsten. Med en lägre infiltrationshastighet ökar alltså behandlingseffekten i infiltrationsområdet, vilket som konsekvens ger en mindre förändring av den naturliga grundvattenkvalitén i området än vid en hög hydraulisk belastning. En ytterligare konsekvens är att en lägre infiltrationshastighet sannolikt ger en mer ytlig påverkan på grundvattenmagasinet i den händelse att en förorening i älvsvattnet vid en olycka skulle nå bassängerna. En sanering av området bedöms då normalt inte behöva bli lika omfattande eftersom avskiljning kan ske i mer ytliga lager. Figur 5, Principutseende (tvärsektion av åsen) vid olika hydraulisk belastning i det aktuella infiltrationsområdet i Selsforsen. I den övre figuren redovisas förväntat utseende på grundvattenytan och resulterande mäktighet på omättad zon vid en total bassängyta om m². Den övre streckade linjen representerar maxflöde (150 l/s) och den undre medelflöde (70 l/s). I den nedre figuren redovisas motsvarande förväntade grundvattennivåer för en lägre hydraulisk belastning på grund av en större infiltrationsyta om m². Notera att den totala infiltrationsvolymen är densamma i båda fallen. Det finns ingenting som pekar på att en lägre hydraulisk belastning skulle ge någon negativ påverkan på allmänna eller enskilda intressen i området utöver vad den redan tillståndsgivna verksamheten kan ge upphov till. Risken för marksättningar vid infiltrationsytornas närområde är låg då jordarten i området utgörs av grus och sand. 7 av 12

10 Som en följd av infiltrationen av älvsvatten kommer grundvattnet i det direkta infiltrationsområdet samt i ett bedömt influensområde att höjas. Då påverkan på grundvattennivåerna bedöms likvärdiga jämfört med alternativet med de mindre redan tillståndsgivna infiltrationsytorna redovisas figur och nivåhöjningar från miljökonsekvensbeskrivning daterad Vid maxbelastning på ca 150 l/s kan grundvattenytan i själva infiltrationsområdet komma att höjas med ca 7 m medan de i utkanterna av influensområdet kan höjas upp till 1 m. För ungefärliga nivåhöjningar av grundvattenytan se Figur 6. Maxbelastning på 150 l/s kommer inte vara aktuellt vid normal drift utan endast användas i krissituationer. Mätningar av infiltrationens påverkan på grundvattennivåerna kommer att fortsätta i de kommande arbetena för att få en mer detaljerad bild av påverkan. Utöver det kommer en hydrologisk grundvattenmodell att arbetas fram. Figur 6, Ungefärlig prognosticerad utbredning av influensområdet vid maxbelastning på 150 l/s. (Vatten och miljöbyrån 2008, ur underlag till tillståndsansökan). 4.2 Miljökvalitetsnormer vatten I det direkta området för infiltrationsanläggningen finns grundvattenförekomst (SE ) med ovanligt goda uttagsmöjligheter. Den kemiska och kvantitativa statusen i förekomsten är god. Miljökvalitetsnormen är fastställd till god kemisk och kvantitativ status 2015 vilket innebär att statusen inte får försämras (VISS 2015). Söder om infiltrationsområdet d.v.s. i infiltrationsområdets influensområde finns grundvattenförekomsten Älvsediment Medleområdet (SE ). Grundvattenförekomsten har goda eller mycket goda uttagsmöjligheter. Den kemiska och kvantitativa statusen i 8 av 12

11 förekomsten är god. Miljökvalitetsnormen är fastställd till god kemisk och kvantitativ status 2015 vilket innebär att statusen inte får försämras (VISS 2015). Konsekvensen av en ökning av infiltrationsytor är en jämnare belastning på grundvattenmagasinet i det aktuella åsavsnittet. Effekterna på vattenkvalitén i det naturliga grundvattenmagasinet bedöms bli positiva då större infiltrationsytor medför en lägre hydraulisk belastning och en mindre förändring av den naturliga grundvattenkvalitén. Ökade infiltrationsytor i Selsforsen kommer inte försämra den goda kemiska eller kvantitativa statusen i infiltrationsområdet eller i influensområdet. 4.3 Naturmiljö Naturmiljön i området för befintliga och planerade infiltrationsytor består av tallskog. I anslutning till infiltrationsområdet och uttagsområdet har grustäktsverksamhet tidigare bedrivits och området är därmed exploaterat. I artportalen finns inte några rapporterade rödlistade arter i området (Artportalen 2015). Naturmiljön ingår inte i något skyddsvärt naturområde eller område för riksintresse naturvård. Konsekvenser på naturmiljön i området vid utökade infiltrationsytor innebär att mer naturmark behöver tas i anspråk. Arbetet för planerade infiltrationsytor kommer att utföras på en ca m 2 stor yta. Då grustäktsverksamhet tidigare bedrivits i anslutning till platsen är förekomsten av tallskog på den berörda ytan liten. Avverkning kommer därför att ske i en mindre omfattning. Naturmiljön i övrigt bedöms inte påverkas negativt av de förändrade grundvattennivåerna i området. 4.4 Kulturmiljö I området för utökade infiltrationsytor finns inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar. Cirka 150 m väster om infiltrationsområdet finns ett högliknande röse (Riksantikvarieämbetet 2015). Området utgör inte något riksintresse för kulturmiljövård. Under en arkeologisk inventering har även en boplats observerats ca 500 m söder om infiltrationsområdet (Johansson 2016). Fornlämningar bedöms inte att påverkas av utökade infiltrationsytor. 4.5 Rennäring Infiltrationsområdet ligger inom Mausjaure sameby och är utpekat som riksintresse för rennäringen. Området är ett av renarnas viktiga områden inom beteslandet och utgör trivselland och uppsamlingsområde. Området utgör även vinterland och förvinterland vilket innebär att renarna kan uppehålla sig i området från november till mars (Sametinget 2015). Vattenverksamheten kommer inte direkt att påverka rennäringen. Däremot kan rennäringens verksamhet begränsas i ytan då infiltrationsområdet kommer inhägnas. Rennäringen kan också komma att påverkas av de skyddsbestämmelser 9 av 12

12 som kommer att upprättas i samband med beslut om vattenskyddsområde. Då ytan som kommer att påverkas av infiltrationsområdet är liten jämfört med det område som är utpekat för riksintresse vid Skellefteälven bedöms konsekvenserna för rennäringen bli små. Figur 7, Miljöintressen i området. Riksintresse för rennäring, vattenskyddsområde för Slinds vattentäkt och enskilda avlopp. 4.6 Jordbruk och skogsbruk Vid förberedelserna för de planerade infiltrationsytorna kommer skog att behöva avverkas inom en yta på ca m 2. Avverkningen bedöms bli mindre omfattande då området är ianspråktaget sedan tidigare. Då fastigheten ägs av Skellefteå kommun kommer inte några fler skogsägare att påverkas av åtgärderna. De ökade infiltrationsytorna kommer inte medföra någon försumpning av skogsbruket då avståndet från markytan till grundvattennivån kommer uppgå till flera meter inom närliggande skogsområden. Det finns ingen jordbruksmark inom en 2 kilometers radie från infiltrationsområdet. 10 av 12

13 4.7 Boendemiljö I Selsforsen ca 0,9 km sydöst om infiltrationsområdet finns ett antal bostadshus. Dessa bostadshus är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Cirka 1 km från infiltrationsområdet i riktning åt sydväst finns ett antal fritidsboenden i ett stråk längs med Skellefteälven. I det bostadsområdet finns 4 kända enskilda avlopp och en enskild dricksvattenbrunn. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns uppgift om en enskild dricksvattentäkt direkt söder om väg 855. Läget för den dricksvattenbrunnen är inte känd varför den inte redovisas på kartan i Figur 7. Dricksvattenbrunnen bedöms vara belägen ca 0,9 km sydväst om infiltrationsytorna. Enskilda avlopp bedöms inte påverkas negativt av utökade infiltrationsytor. Vattenkvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar bedöms i nuläget inte påverkas negativt av de utökade infiltrationsytorna. Detta på grund av avståndet till infiltrationsområdet, de långa uppehållstiderna och med anledning av utspädningen av grundvattnet. Möjligen kommer vattentillgången i brunnarna att öka vilket medför en positiv effekt. Det finns inte några energibrunnar i området för befintliga eller planerade infiltrationsytor. 5. Fortsatt arbete Inkomna synpunkter på samrådsunderlaget kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse. Denna skickas tillsammans med samrådsunderlaget in till Länsstyrelsen som underlag i deras beslut om vattenverksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan eller inte. Efter det kommer en miljökonsekvensbeskrivning för vattenverksamheten att upprättas tillsammans med en teknisk beskrivning och en ansökningshandling. Parallellt med det kommer fortsatta mätningar och utredningar av infiltrationens påverkan på grundvattennivåerna att pågå. Detta för att få en mer detaljerad bild av hur mycket nivåerna kommer att påverkas inom influensområdet. Ansökan om tillstånd för vattenverksamheten skickas in till mark- och miljödomstolen. 11 av 12

14 6. Källor SLU, Artportalen hämtat Riksantikvarieämbetet Fornsök edium=block&utm_campaign=ux-test Sametinget hämtat Skellefteå kommun, Vatten och miljöbyrån tillståndsansökan Översiktsplan för Skellefteå kommun Västerbottens län, VISS Vatteninformationssystem Sverige hämtat Johansson, Lage Rapport Arkeologisk inventering och bedömning av sträckning för huvudvattenledning Medle-Skellefteå samt Selsforsen, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Skellefteå museum, av 12

15

16 BILAGA 2 - ÖVERSIKT SKISS Ra mböll Sverige AB mboll.se

17 Samrådsblankett angående innehav av enskild dricksvattenbrunn Planerad åtgärd: Vattenverksamhet utökade infiltrationsytor Selsforsen Namn och adress: Fastighet: Telefon och mail: Beskrivning av enskild dricksvattenbrunn på fastigheten Tex: lokalisering, djup, typ av brunn (borrad, grävd, filterbrunn) Ort, datum och namnteckning