RAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret"

Jörgen Hedlund
för 5 år sedan
Visningar:

1 RAPPORT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby 2008 Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret

2 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Beskrivning av området 4 Tillvägagångssätt 5 Inventeringsresultat 5 Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning 6 Bilaga, inventeringsområdet 7 3

4 Bakgrund Som del av det pågående projektet med att inventera alla avloppsanläggningar i Sigtuna kommun planerade miljö- och hälsoskyddskontoret att genomföra inventering i området Skoby under Anledningen är att området har prioriterats högt utifrån Sigtuna kommuns strategi för vatten & avlopp på landsbygden. Inventeringen genomfördes i fält under hösten Inventeringen utfördes av Veronica Marklund och Stefan Hellmin. Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet Skoby ligger nordöst om Rosersberg och omfattar fastigheterna på båda sidor om Skobyvägen, väg 893, samt de fastigheter med beteckningen Mossmyran, som är belägna längs den mindre vägen direkt öster om väg 893. Inventeringen inkluderar även fastigheten Västerbytorp 1:1, lokaliserad öster om Mossmyran. Se även bilagd karta. Inventeringsområdet omfattar totalt 25 st. fastigheter. Området ligger utanför kommunala VA-verksamhetsområdet. Det finns inte heller några gemensamma avloppsanläggningar i området. Se bilagd karta. Området består främst av permanentboende. Området är beläget på Stockholmsåsen som löper i nord-sydlig riktning. Avrinningen från Skoby sker genom diken mot Åshusby och vidare ned till sjön Fysingen. Skoby ligger inom skyddsområde för vattentäkten vid Ströms gård, vilken utgör Norrvattens reservvattentäkt, som är viktig för den regionala dricksvattenförsörjningen. Enligt skyddsföreskrifterna rörande Ströms vattenskyddsområde så får inte avloppsvatten släppas ut på eller i marken. Avloppsledningar med tillhörande brunnar skall utföras av tätt material med täta fogar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inom yttre skyddszon, vilket Skoby tillhör, möjlighet att medge tillstånd för avloppsutsläpp, om det kan ske utan risk för grundvattnet. Avsaknaden av ordenliga avloppslösningar har sedan länge diskuterats. Redan på 60-talet konstaterades att avloppsvatten från de flesta fastigheter i Skoby leds ut via trekammarbrunnar till angränsande diken, i vilka det konstaterades en vidrig stank. Vattenförsörjningen sker med egna brunnar. 4

5 Tillvägagångssätt Inventeringen påbörjades genom utskick av enkäter där fastighetsägarna ombads att redovisa vilken avloppslösning som finns från hushållet. Under tiden som enkäterna samlades in undersöktes miljö- och hälsoskyddskontorets arkiv. Därefter gjordes besök på fastigheterna och bedömning av respektive avloppsanläggning. Efter bedömningen skedde indelning av de inventerade objekten i godtagbara anläggningar, fastigheter utan indraget vatten (ej krav på avloppsanläggning), samt ej godtagbara anläggningar. Anläggningens status registrerades i ärendesystemet Miljöreda och markerades som färgade objekt på skikt i kartprogrammet MapInfo. Godtagbara anläggningar och anläggningar utan indraget vatten blev gröna, ej godtagbara blev röda. Se även bilagd karta. Inventeringsresultat Skoby Totalt antal fastigheter i inventeringen: 25 st. Totalt antal fastigheter med indraget vatten (kräver avloppsanläggning): 23 st. Totalt antal fastigheter utan indraget vatten (kräver inte avloppsanläggning): 2 st. Rörande fastigheter med krav på avloppsanläggning: Fastigheter med godtagbar anläggning: 1 st. (4,3 %) Fastigheter utan godtagbar anläggning: 22 st. (95,7 %) Inventeringsresultatet visar att 22 st. anläggningar, motsvarande 95,7 %, i Skoby ej har godtagbar rening. Inventeringsresultat Fastigheter utan godtagbar anläggning (95,7 %) Fastigheter med godtagbar anläggning (4,3 %) Fastigheter utan indraget vatten Diagrammet visar hur stor andel fastigheter som inte har/har godtagbar avloppsanläggning, samt procentuell fördelning mellan dessa. Det visar även på hur stor andel av fastigheterna som inte har indraget vatten och därmed inte behöver någon avloppsanläggning. Vid inventeringen konstaterades även att av de som svarat på enkäten så hade 12 st. borrad vattenbrunn och 4 st. grävd vattenbrunn. 5

6 Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning Avloppssituationen i Skoby är kritisk eftersom en mycket stor andel av avloppen enbart har slamavskiljare och saknar efterföljande rening. Slamavskiljarens funktion är att förbehandla avloppsvattnet, dvs. avlägsna grövre partiklar så att efterföljande rening inte sätter igen. Då de flesta föroreningarna är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grövre partiklar endast att en mycket liten del av föroreningarna avlägsnas i slamavskiljaren. Därför ställer miljöbalken krav på längre gående rening än slamavskiljning för behandling av avloppsvatten från enskilda avlopp. Till följd av att Skoby ligger inom skyddsområde för Norrvattens reservvattentäkt så bör avloppsfrågan i området prioriteras högt. Skulle reservvattentäkten förorenas av avloppsvatten skulle det kunna få omfattande konsekvenser på den regionala dricksvattenförsörjningen. Eftersom skyddsföreskrifterna rörande Ströms vattenskyddsområde säger att avloppsutsläpp inte får ske såvida inte tillstånd lämnats för att det kan ske utan risk för grundvattnet, så gör miljö- och hälsoskyddskontoret bedömningen att en kommunal anslutning av området är att föredra. I första läget borde således denna möjlighet utredas. Ansluts området inte kommunalt måste miljö- och hälsoskyddsnämnden besluta om förbud mot ytterligare utsläpp av avloppsvatten tills dess att anläggningarna uppfyller ställda krav. I detta läge skulle det kunna vara aktuellt att VA-situationen löses gemensamt. Inventeringen visade även på många enskilda vattentäkter och framför allt borrade sådana. Anläggandet av enskilda vattentäkter innebär att grundvattnet står i direkt kontakt med omvärlden och föroreningsrisken ökar. Skulle fastigheterna förses med kommunalt vatten skulle därför risken för grundvattenförorening även minskas. Detta är ytterligare en anledning till kommunal anslutning. Kommunledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, och miljö- och hälsoskyddskontoret har under 2008 tagit fram Strategi för vatten & avlopp på landsbygden. I denna strategi omnämns området Norrsunda-Skoby, vilket innebär den sammanhållna bebyggelsen i Skoby, dvs. fastigheterna på båda sidor av Skobyvägen. I strategin konstateras rörande Norrsunda-Skoby följande: Hög prioritet på förbättrad VA-situation eftersom området ligger inom vattenskyddsområde. Gemensam VA-lösning bör eftersträvas. Det finns inga förutsättningar för förtätning inom eller i anslutning till Norrsunda-Skoby pga. begränsningar mht flygbuller. På lång sikt bör förutsättningar för kommunal VAanslutning utredas, om inte förr så vid den tidpunkt då område Fs6 norr om området exploateras. 6

7 Bilaga, Inventeringsområdet Nedan återges hela inventeringsområdet = Godtagbara anläggningar och anläggningar utan indraget vatten = Ej godtagbara anläggningar 7

8 Nedan återges inventeringsområdet, exklusive Västerbytorp 1:1 = Godtagbara anläggningar och anläggningar utan indraget vatten = Ej godtagbara anläggningar 8

Relevanta dokument

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 RAPPORT Sigtuna kommun 2010-10-25 2010-10-01 Handläggare Veronica Widenmo och Åsa Persson Miljö- och hälsoskyddskontoret 2 Inventering