Strategi för vatten & avlopp på landsbygden

Transkript

1 Strategi för vatten & avlopp på landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen Dnr KS 2008:

2 Organisation Framtagandet av denna strategi har gjorts genom ett samarbete mellan berörda förvaltningar inom Sigtuna kommun och med visst konsultstöd från WSP Samhällsbyggnad. Från miljö- och hälsoskyddskontoret har följande deltagit; Agneta Westerberg, Stefan Hellmin och Johanna Onshagen. Från kommunledningskontoret har Helen Ericson deltagit. Från stadsbyggnadskontoret har Anna-Karin Bergvall och Tom Karlsson deltagit samt Agneta Holm som varit projektledare. WSP Samhällsbyggnad har representerats av Anna-Jeanette Larnius och Anders Rydberg. Strategi för vatten & avlopp på landsbygden

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Mål och avgränsning Mål för va-strategin Avgränsning Styrande dokument och lagstiftning Prioriteringsgrunder Sjöar och vattendrag Grundvattensituation Känsliga områden med hänsyn till grundvattnet Områdesbeskrivning på landsbygden Områden på landsbygden med sammanhållen bebyggelse Övrig landsbygd Nyexploateringsområden Samordningsmöjligheter med grannkommuner Kostnader och intäkter för kommunalt VA Förutsättningar, kostnader för kommunen Förutsättningar, intäkter för kommunen Nettokostnad Övervägande om ekonomi Exempel på utbyggt VA på landsbygden Utbyggnad av kommunalt VA i Norrsunda Krogsta Slutsatser och rekommendationer till fortsatta arbeten Områden där kommunal VA-anslutning bör utredas Områden där gemensamhetsanläggning (GA) finns eller bör utredas Områden där enskilda VA-lösningar är huvudalternativet Fortsatta utredningar och arbeten BILAGOR 1. Tabell, slutsatser per område på va-lösning 2. Sjöar och vattendrag 3. Gemensamt avlopp, folder framtagen av Institutet för jordbruks- och miljöteknik 4. Enskilda avloppslösningar, beskrivning 5. Översiktskarta 6. Karta, avrinningsområden, vattenskyddsområden 7. Karta, Utrednings- och planeringsområden för ny bebyggelse enligt Översiktsplan Översiktskarta rekommendationer på va-lösningar

4 1 (33) 1. Inledning I Verksamhetsplan , VHP, återfinns det politiska beslut som initierat detta projekt. Där framgår att kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda möjligheterna till successiv utbyggnad av va på landsbygden. Detta har tillkommit mot bakgrund av att kommunen de kommande åren ska arbeta mer aktivt med att ur ett miljöperspektiv lösa vatten- och avloppsfrågan för många av bostadshusen på landsbygden. I VHP anges att en va-strategi ska tas fram som klargör vilka områden som skulle kunna ansluta sig till det kommunala va-nätet och vilka områden som lämpar sig för andra gemensamma lösningar. 2. Bakgrund I Sigtuna kommun finns några så kallade omvandlingsområden. Det vill säga områden som från början har bebyggts med fritidshus, men där människor allt mer börjat bosätta sig permanent. De främsta orsakerna till att fler bosätter sig permanent i fritidshusområden är den annalkande bostadsbristen i länet samtidigt som vägar och kommunikationer har byggts ut, vilket lett till kortare restider. Ett billigare boende i en lugn och naturskön miljö. Det är huvudsakligen två stora grupper som bosätter sig permanent i fritidshusområden nämligen unga människor som är på väg att bilda familj eller pensionärer. Ökad permanentbosättning i fritidshusområden medför problem med vatten- och avloppssituationen. I takt med ökad permanentning ökar också vattenanvändningen liksom mängderna avloppsvatten. Ofta i tätt bebyggda fritidshusområden är vatten- och avloppsanläggningar dimensionerade för fritidsboende och en situation med fler permanentboende medför ofta problem med vattentillgången, försämrade sanitära förhållanden och ökad miljöbelastning. Problem med sviktande vattenförsörjning på grund av föroreningar eller överutnyttjande åtgärdas ofta provisoriskt på den egna fastigheten. I tätbebyggda områden med små tomter blir det svårt att hålla skyddsavstånd mellan avloppsanläggningar och nedströms liggande brunnar. Med hög vattenförbrukning och ökad genomströmning i marken är det inte säkert att bakterier och virus hinner brytas ned innan de når en närbelägen brunn. Vid ökad permanentning av ett fritidshusområde kan vatten- och avloppslösningar av hygieniska skäl ej baseras på enskilda anläggningar utan gemensamma anläggningar eller bortledning av avloppsvattnet bör anordnas. Ofta uppstår en intressekonflikt mellan nya inflyttare som avser att bosätta sig permanent och de som vill fortsätta att utnyttja området för fritidsboende. Det är ofta de nyinflyttade och permanent bosatta som är mest intresserade av att lösa vatten- och avloppsfrågan gemensamt. Exempel på omvandlingsområden i Sigtuna kommun är Torsborg och Granby. Även vid bebyggelse på landsbygden och på sina håll förtätning av bebyggelsen kan det uppstå problem med vatten och avlopp. När bebyggelsen tätnar blir det svårare att lösa vatten och avlopp med enskilda anläggningar. Med tiden uppstår ett behov av gemensamma lösningar. För långsiktigt hållbara avloppslösningar på landsbygden krävs på sikt kretsloppsanpassning med återvinning av

5 avloppsfraktioner. Det är också viktigt att hushålla med naturens resurser så att det inte uppstår brist på dricksvatten. 2(33) Mot bakgrund av behovet att få en bild av dagsläget av va-situationen på landsbygden med en övergripande analys av problem och möjligheter kopplat till successiv förbättring av va på landsbygden har denna Strategi för vatten och avlopp på landsbygden tagits fram av Sigtuna kommun. I det uppdrag som demokratinämnden har att ta fram ett Landsbygdsprogram utgör denna Strategi för vatten och avlopp på landsbygden en viktig del. 3. Mål och avgränsning Uppdraget i VHP att utreda möjligheterna till successiv utbyggnad av va på landsbygden har lett till behovet av denna strategi som kallas för: Strategi för vatten & avlopp på landsbygden. 3.1 Mål för va-strategin Strategin för områdena ska tydliggöra för den enskilda fastighetsägaren vad som kan förväntas inom närområdet ur va-försörjningssynpunkt på såväl kort som lite längre sikt. Strategin ska också fungera som ett verktyg vid bygglovprövning och ge bygg- och trafiknämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden stöd i sin myndighetsutövning. I plan- och bygglovsarbetet ska strategin utgöra beslutsunderlag avseende VA-försörjningen för berört område samt ge viktiga aspekter på möjligheten av tillkommande bebyggelse i anslutning till berört område. Strategin ska, utifrån varje områdes problembild och möjligheter, föreslå önskvärd framtida va-lösning enligt följande tre grupperingar: A. Enskilda va-lösningar B. Gemensamhetsanläggning (GA) C. Anslutning till kommunalt va Inom dessa tre grupperingar ska en prioriteringsordning och en tidplan presenteras (kort respektive långt perspektiv med brytpunkt på ca 20 år). Den fastställda va-strategin läggs ut på kommunens hemsida, men är också ett levande dokument som måste uppdateras och förändras kontinuerligt utifrån nya förutsättningar och ny kunskap. En revidering beräknas ske under Avgränsning Va-strategin omfattar alla fastigheter i kommunen som befinner sig utanför dagens verksamhetsområde för kommunalt va. Inom verksamhetsområdet återfinns tätorterna Märsta, Sigtuna och Rosersberg. Även Arlandastad, Brista, Steningehöjden, del inom Norrsunda och Åshusby samt Lunda-Albano ingår i verksamhetsområdet. Vissa områden utanför verksamhetsområdet har kommunalt vatten och avlopp som då regleras via avtal tex. Arlanda flygplats, Venngarn, Ölsta Gårdar och Steninge slott.

6 3 (33) Arlanda flygplats MÄRSTA SIGTUNA ROSERSBERG Verksamhetsområden för vatten och avlopp 3.3 Styrande dokument och lagstiftning Dokument, lagstiftning och liknande som har utgjort styrande planeringsunderlag under framtagandet av denna Strategi för vatten och avlopp på landsbygden listas nedan: Översiktsplan 2002 där samlad bebyggelse, utrednings- och förändringsområden med mera finns definierade Sigtuna kommuns riktlinjer för dagvatten Vattenplan för Garnsviken Kommunala, regionala och nationella miljömål Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2006:7 SGU:s delmål om enskild vattenförsörjning Miljöbalken Lagen om allmänna vattentjänster EU:s ramdirektiv för vatten, berör både grund- och ytvatten. Avfallsplan för Sigtuna kommun Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd Enligt miljöbalken ska avloppsvatten tas om hand så att olägenhet inte uppstår. Vidare är det inte tillåtet att släppa ut avloppsvatten utan längre gående rening än slamavskiljare. Det behövs alltså en avloppsanläggning för rening av avloppsvatten. Enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får man inte anlägga en enskild avloppsanläggning dit WC är ansluten utan tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden.

7 För större avloppsanläggningar (> 25 pers) gäller anmälningsplikt för att få driva en miljöfarlig verksamhet. 4(33) År 2006 kom Naturvårdsverket med nya allmänna råd vad det gäller enskilda avloppsanläggningar, NFS 2006:7. Enligt dessa förtydligas kraven som ställs på enskilda avlopp. Bland annat talas om normal kravnivå och hög kravnivå för särskilt känsliga områden. Områden kan vara särskilt känsliga både utifrån hygieniska faktorer eller att naturen i området är känslig. Enligt NFS 2006:7 bör kommunen skapa förutsättningar för återanvändning av avloppsfraktioner, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring. Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen: 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Enligt praxis behövs det åtminstone en samlad bebyggelse av fastigheter som underlag för en allmän va-anläggning. Allmän va-anläggning: en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag. 3.4 Prioriteringsgrunder Nedan följer de kriterier som tagits fram och anses betydelsefulla vid förbättring av vattenförsörjning och avloppsrening på landsbygden. Kriterierna är även prioriterade i Ι, II och III där I är det kriterium som är mest angeläget. Kriterierna har använts som arbetsverktyg i syfte att åstadkomma en strategi. När bostadsområdena i kapitel 6 med sammanhållen bebyggelse redovisas och en strategi för respektive område beskrivs har utgångspunkten varit kriterierna i tabell 1.

8 5 (33) Prioriteringsgrunder för förbättring av VA på landsbygden i Sigtuna Kriterier Hygien och hälsoaspekter Risk för påverkan av dricksvatten Skyddsområde för vattentäkt Påverkan på yt- och grundvatten (recipienten) Kända problemområden Möjlig eller planerad förtätning eller utökning av bostadsområdet Utsläpp till sjöar och vattendrag Befintlig sammanhållen bebyggelse Närhet till kommunalt va-ledningsnät Ekonomi och avgifter. Hur ska va-utbyggnad finansieras? Naturvärden Flygbuller och restriktioner för nya bostäder Grannkommuners planer Tabell 1 Prioriteringsgrunder Prioritet Ι ΙΙ ΙΙΙ x x x x x x x x x x x x x Beskrivning av kriterierna i tabellen ovan Hygien och hälsoaspekter Kända förekommande problem finns med dåliga avlopp eller problem med dricksvattnet antingen pga. naturliga orsaker eller avloppspåverkan. Risk för påverkan på dricksvatten Tätbebyggelse med enskilda brunnar i kombination med enskilda avlopp ökar risken för drickvattenpåverkan. Skyddsområde för vattentäkt Ett område som har tillrinning av vatten till ett vattenverk. Det är skyddat genom skyddsföreskrifter och har en avgränsning i storlek. Inom sådana områden är det alltid mycket hög prioritet på att avloppslösningarna fungerar bra. Påverkan på yt- och grundvatten (recipienten) Området är beläget nära känsliga yt- eller grundvattenförekomster. Kända problemområden Områden med svåra geologiska förutsättningar för att ordna enskilt avlopp. Omfattar även områden där kommunen känner till att det finns problem med vatten- och/eller avloppshanteringen. Kunskapen kan ha erhållits antingen genom inventering eller kontakt med boende. Möjlig eller planerad förtätning eller utökning av bostadsområdet Redovisning av om det finns planer på eller möjligheter till exploatering i områdets närhet eller om området kan förtätas och hur ligger det i tid i så fall. Tillkommande bebyggelse utgör en bra ekonomisk förutsättning för utbyggnad av gemensamma va-lösningar då det blir fler kostnadsbärare. Utsläpp till sjöar och vattendrag Risk för att befintliga avloppslösningar påverkar närbelägna vattendrag.

9 6(33) Befintlig sammanhållen bebyggelse Bebyggelse med fastigheter eller fler som ligger någorlunda samlat. Ju fler fastigheter och ju tätare dom ligger desto bättre ekonomi vid valedningsutbyggnad. Närhet till kommunalt va-ledningsnät För ett område som ligger nära befintligt kommunalt va-ledningssystem kan det vara av intresse att utreda förutsättningarna (tekniskt och ekonomiskt) för en anslutning av området. Ekonomi och avgifter Hur ska va-utbyggnaden finansieras? Det är alltid kostsamt att anlägga och driva en va-anläggning. För en gemensam va-anläggning blir det dyrt med ledningsutbyggnad om det är långt mellan fastigheterna. Finns det förutsättningar för att va-verket ska kopplas in är frågan om området ska ingå i kommunens verksamhetsområde eller om anslutningen ska regleras via avtal som exemplet Ölsta gårdar. Möjligheten att använda så kallad särtaxa bör övervägas, d v s de som ges en va-anslutning får betala faktiska kostnader då va-utbyggnad på landsbygd alltid blir dyrare jämfört med utbyggnad inom eller i anslutning till tätort. Naturvärden Risk för att befintliga avloppslösningar påverkar naturvärden i närområdet. Flygbuller och andra restriktioner för nya bostäder Områden där förtätning och utbyggnad inte är möjlig pga. olika restriktioner. Grannkommuners planer Finns det grannkommuner som har va-system i närheten av Sigtuna där det är bättre att samarbeta med dessa än att bygga ut eget inom kommunen? 4. Sjöar och vattendrag I Sigtuna kommun finns flera sjöar, främst kan nämnas Mälaren och Garnsviken, Fysingen samt Oxundasjön. De största ytvattendragen i Sigtuna kommun är: Märstaån, Oxundaån, Verkaån, Hargsån, Lövstaholmsån, Åkerströmmen och Vidboån. Samtliga sjöar och vattendrag får sitt vatten från jordbruksområden med näringsrika jordarter. Det innebär att näringsämnen bundna till jordpartiklar transporteras med regn- och smältvatten ut i vattendragen. Effekten förstärks om åkrarna är kraftigt gödslade. Vattendragen belastas också med utsläpp från enskilda avlopp och från dagvatten. Närmare beskrivningar om ytvattendragen och sjöarna finns i bilaga 4. Otillräcklig rening av avloppsvatten medför att sjöar och vattendrag belastas med näringsämnen som fosfor och kväve, vilket resulterar i problem med övergödning och igenväxning. Brister i reningen av avloppsvatten leder även till en risk för smittspridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Grundvatten och dricksvattenbrunnar kan förorenas, men även förorening av diken, vattendrag och sjöar leder till risk för smitta speciellt under badsäsong.

10 7 (33) Eftersom avloppsvatten innehåller stora mängder näringsämnen och det finns risk för smittspridning, behövs fungerande avloppsanläggningar. Under 2007 utfördes ett arbete att ta fram en vattenplan för Garnsviken. Inom ramen för vattenplanen har avrinningsområdet karterats och växtnäringstransport från diffusa källor (jordbruksmark, skogsmark osv.) samt punktkällor (t.ex. reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten) beräknats. Vattenmiljön i Garnsviken har karaktäriserats genom sediment- och vattenanalyser. Ett provfiske har också genomförts. Den totala belastningen av fosfor till vattendragen i avrinningsområdet beräknas till 2800 kg. Den dominerande källan är läckaget från åkermark, ca 40 % och enskilda avlopp ca 35 %. Kvävebelastningen till vattendraget beräknas till 110 ton varav åkermarken står för 50 %, skogsmark, enskilda avlopp och utsläpp från Knivsta reningsverk står för ca 12 % vardera. De åtgärder som i första hand föreslås är restaurering av våtmarker i avrinningsområdet, förbättrad standard på enskilda avlopp samt åtgärder för att minska växtnäringsläckaget från åkermarken. Det finns mer att läsa i rapporten Vattenplan för Garnsviken som finns på stadsbyggnadskontoret och på Stadsbyggnadskontoret arbetar tillsammans med Knivsta kommun på att få till en restaurering av våtmarker i anslutning till Garnsviken. Under 2008 kommer ett nytt provfiske att genomföras. En mätpunkt för att analysera näringshalten i sjön kommer upprättas under 2008 så att Garnsvikens tillstånd kan följas under de kommande åren. 5. Grundvattensituation Då grundvattenförekomst och kvalitet är en viktig förutsättning för val av valösning bör frågeställningar rörande kommunens grundvatten lyftas fram på sikt, eventuellt i form av en grundvattenutredning. Ingen heltäckande översyn är gjord för Sigtuna kommun, däremot finns en översiktlig bedömning gjord för hela Stockholms län. Grundvattentillgången finns översiktligt framtaget av SGU men kvalitetsparametrar är inte närmare undersökta. Vad det gäller grundvatten kan det förekomma naturligt förhöjda halter av bland annat radon, uran, och fluorid som kan inverka på vattnets kvalitet. Miljö- och hälsoskyddskontoret har inte noterat några problemområden med förhöjda salthalter t.ex. i form av relikt saltvatten som är ett vanligt problem i kustområden. 5.1 Känsliga områden med hänsyn till grundvattnet I Sigtuna kommun förekommer större grundvattentillgångar huvudsakligen i anslutning till Stockholmsåsen som löper genom kommunen. Särskilt intressant för den regionala dricksvattenförsörjningen är avsnittet vid Åshusby som har utpekats som lämplig för förstärkt grundvattenbildning för ett ökat vattenuttag vid vattentäkten vid Ströms gård. Vattentäkten vid Ströms gård utgör reservvattentäkt för Norrvattens dricksvattenförsörjning för norra Storstockholm. Befintliga skyddsområden för vattentäkt i kommunen omfattar vattentäkterna vid Ströms gård, Bärmö, Venngarn, Bodarna samt Lunda-Albano.

11 6. Områdesbeskrivning på landsbygden Av kommunens areal om ca 327 ha mark utgörs den större delen av renodlad landsbygd. I Sigtuna kommun finns vacker uppländsk kulturbygd med höga naturoch kulturvärden. Där bebyggelse finns någorlunda samlat i byar eller grupper av hus kan problem uppstå med de enskilda avloppsanläggningarna kanske kombinerat med problem för enskilda vattenbrunnar. Det är också där bebyggelsen finns samlad som rimliga förutsättningar kan finnas för att hitta gemensamma lösningar för vatten och avlopp. Därför beskrivs i det följande de byar eller grupper av hus som har bedömts såsom en grupp med sammanhållen bebyggelse. Ofta sammanfaller dessa områden med dem som i PBL-sammanhang har definierats såsom samlad bebyggelse. Inom dessa områden, samlad bebyggelse, finns ingen lättnad vad gäller bygglovplikt som råder för övrig landsbygd. 8(33) Varje sådant område med sammanhållen bebyggelse beskrivs här vad gäller antal fastigheter, befintlig vatten- och avloppslösning, planstatus, bebyggelsetryck, möjlighet till förtätning, framtida planer enligt ÖP 2002 med mera. Avslutningsvis redovisas en strategi för varje område utifrån en bedömning med utgångspunkt från de kriterier som tagits fram och redovisas i tabell 1. Varje område har åsatts ett nummer och dess geografiska läge redovisas på kartbilaga Översiktskarta VA-strategi. Det finns en sammanställning i tabellform där de olika bebyggelsegrupperna redovisas på ett åskådligt sätt avseende status, olika prioriteringar och strategi för området för framtiden, se Bilaga Områden på landsbygden med sammanhållen bebyggelse

12 9 (33) Holmen (1) Området är kommunens utpost åt väster och omfattar 64 fastigheter som ligger på en höjd vid Mälaren. Området planlades och byggdes ut under 50- och 60-talen avsett för fritidshus. Detta är ett av kommunens fyra fritidshusområden av större omfattning. Holmen har utvecklats till ett omvandlingsområde där allt fler bosätter sig permanent. Vatten & avlopp Dricksvatten tas från en gemensam brunn där samfälligheten är huvudman medan avloppsanläggningarna är enskilda. Delar av området ligger inom skyddsområdet för den gemensamma vattentäkten där också utsläpp av avloppsvatten är förbjudet. På grund av vattentäktens placering och de naturliga förutsättningarna i området är risken för påverkan på vattentäkten stor. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Holmen att det ligger i ett bevarandeområde. Hela Holmenområdet (59 fastigheter) har detaljplan. Byggnadsplan för området fastställdes 1952 och ger en byggrätt om 120 m 2. Tomterna varierar mellan m 2. Söder om planlagda Holmen finns sex fastigheter, Bodarna som tillsammans med Holmen utgör detta områdes sammanhållna bebyggelse. Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Intresset handlar inte om att bygga fler hus, utan snarare bygga om och till det befintliga huset alternativt bygga ett ersättningshus. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning för området bör eftersträvas. Begränsat med framtida förtätningsmöjligheter. På längre sikt kan tänkas att kommunen sjöförlägger va-ledning från Sigtuna till Erikssund och Holmen kan eventuellt ges möjlighet att ansluta sig. Torsborg (2) Området ligger i den nordvästra delen av kommunen längsmed en västsluttning mot Mälaren Skofjärden. Husen i Torsborg har uppförts successivt under talet och omfattar idag 91 fastigheter varav ca 65 är bebyggda. Detta är ett av kommunens fyra fritidshusområden av större omfattning. Karaktären har varit fritidshusområde från början men på senare år märks en viss ökning av åretruntboende. Vatten & avlopp Enskilda lösningar. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Torsborg att det ligger i Bevarandeområde. Omedelbart öster om den långsmala utsträckningen av Torsborg återfinns dessutom så kallat tyst område. Ett av de områden i kommunen där

13 bullerbelastningen är som minst och de sparsamma förändringar som kan tänkas ske får inte medföra intrång i form av ökad bullerbelastning. 10(33) För Torsborg finns Områdesbestämmelser, laga kraft De syftar till att bibehålla områdets särdrag och dess användning som fritidshusbebyggelse. Därför har byggrätten begränsats till 60 m 2 för nya hus och minsta tomtstorlek är m 2. Åretruntbosättning skulle kräva en helt annan standard på teknisk och social infrastruktur som i nuläget inte kan tillgodoses. Enligt områdesbestämmelserna ska nytillkommande avloppsanläggningar eller utökning av befintliga installationer kompletteras med sluten tank eller gemensamhetsanläggningar. Omedelbart norr respektive söder om Torsborgsområdet med Områdesbestämmelser finns några hus som här inkluderas i området för sammanhållen bebyggelse inom området Torsborg (2). Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Strandskydd om 100 m råder. Bebyggelsetryck Medelmåttigt bebyggelsetryck. Det finns visst intresse av att bygga om och till befintligt hus alternativt bygga ett ersättningshus. Inom områdesbestämmelserna finns en grupp om 14 obebyggda tomter som får bebyggas den dag en gemensam va-lösning görs. Strategi för området Medelprioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning för området bör eftersträvas. Det finns vissa framtida förtätningsmöjligheter om va-frågan löses. Detaljplan krävs. Kontakt har tagits med Håbo kommun om möjligheten att ansluta via sjöförlagd ledning över Skofjärden till deras reningsverk i Skokloster. Hälgesta (3) Norr om Sigtuna i Haga socken ligger Hälgesta och gränsar mot Knivsta kommun. Under årens lopp har här en relativt stor bybildning utvecklats. Det finns 29 fastigheter. Viss verksamhet pågår också här, utöver jord- och skogsbruk, såsom Mälarens Hästklinik. Vatten & avlopp Enskilda lösningar. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Hälgesta Bevarandeområde. Viss påverkan av flygbuller finns. Området ligger utanför gällande FBN 55 dba för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar att delar av området berörs eller kan komma att beröras av flygbuller. Riksintresse, AB 66, område för kulturmiljövård.

14 11 (33) Bebyggelsetryck Medelmåttigt bebyggelsetryck. Visst intresse finns av ytterligare bostadshus men flygbullret begränsar möjligheterna. Strategi för området Medelprioritet på förbättrad va-situation. Enskilda anläggningar även framöver. Delar av området har idag begränsningar mht flygbuller och om en medelmåttig förtätning kan bli möjlig måste först samsyn finnas hur influensområdet ska tolkas just här. Vid en eventuell förtätning är en förutsättning att en gemensam valösning inrättas. Detaljplan krävs. Venngarn (4) Venngarns slott från 1600-talet med sitt gamla institutionsområde, personalbostäder med mera ligger norr om Sigtuna stad. Vatten & avlopp Har enskilt vatten och kommunalt avlopp som omhändertas genom överföringsledning genom Garnsviken till Färjestadsbron. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Venngarn Bevarandeområde och pekar på behovet av en fördjupning av översiktsplan, så kallad FÖP, för att i detalj studera området både ur bevarande- och utvecklingssynpunkt. Riksintresse, AB 66, område för kulturmiljövård. Bebyggelsetryck Stort bebyggelsetryck råder och området bör enligt ÖP 2002 översiktligt studeras i en fördjupning av översiktsplan för att hitta lämplig avvägning av bevarande- och utvecklingsintressena. Strategi för området Området är anslutet till kommunalt avlopp men har egen dricksvattentäkt. Granby (5) Nordväst om Sigtuna stad ligger fritidshusområdet Granby för vilken det togs fram en byggnadsplan kring 1960 och utbyggnad kunde påbörjas under 60-talet. Detta är ett av kommunens fyra fritidshusområden av större omfattning. Området omfattar idag 83 bebyggda fastigheter belägna i sluttning mot Mälaren Skofjärden. Under årens lopp har alltfler bosatt sig permanent i Granby. Mot bakgrund av bristande avloppslösningar och närheten till Mälaren med risk för förorening accepterade kommunen under 90-talet en planläggning som medför 57 nya villor och större byggrätt för de befintliga husen under förutsättning av att ett lokalt reningsverk anordnas som även de befintliga husen ansluts till. Vatten & avlopp De befintliga husen har idag enskilda avloppslösningar och gemensam vattentäkt vid Bärmö.

15 12(33) Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Granby att det ligger inom ett Förändringsområde, F10. Den gamla byggnadsplanen för Granby angav en byggrätt för husen på 60 m 2. För de befintliga fastigheterna inom Granby fritidshusområde och de nytillkommande blev en detaljplan klar under 2006 efter många års planeringsinsatser. Planen har vunnit laga kraft Planen löser genomförandet av de problem med avlopp som de befintliga fastigheterna har genom det reningsverk som exploatören ska uppföra gemensamt för de gamla och nya husen. De befintliga husen kommer att kunna byggas till under förutsättning av att anslutning av avloppet till reningsverket sker. Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Strandskydd råder inom området. Bebyggelsetryck Stort bebyggelsetryck för att få bygga större hus och erhålla bättre förutsättningar att bo permanent. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning för området bör eftersträvas. Framtida exploateringsmöjligheter finns i den detaljplan som är framtaget. På längre sikt kan tänkas att kommunen sjöförlägger va-ledning från Sigtuna till Erikssund och Granby kan eventuellt ges möjlighet att ansluta sig. Erikssund (6) Erikssund är beläget i väster invid Mälaren vid det smala sundet mellan Sigtuna och Upplands Bro kommuner. Aktuellt område ligger väster om väg 263 och omfattar 21 fastigheter i strandnära läge. Intill det avgränsade området finns en omfattande verksamhet med travhästar vid Erikssunds säteri. Vatten & avlopp Enskilda avloppslösningar och gemensam vattentäkt vid Bärmö. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Erikssund att det är ett Utredningsområde, U4. Avgränsningen av U4 är större än hur område 6 här har definierats som Sammanhållen bebyggelse. För U4 anger ÖP 2002 att området kan vara aktuell för planmässig prövning under kommande tioårsperiod. Kan på sikt utveckla en sammanhållen bebyggelse kanske på båda sidor om sundet. Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Strandskydd 300 m råder. Bebyggelsetryck Medelmåttigt bebyggelsetryck. Visst intresse finns av att dela befintliga strandtomter och bygga nytt.

16 13 (33) Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning för området bör på sikt eftersträvas. Begränsade förtätningsmöjligheter inom området, men framtida förtätningsmöjligheter kan finnas i områdets närhet, inom U4. På längre sikt kan tänkas att kommunen sjöförlägger va-ledning från Sigtuna till Erikssund och området kan då ges möjlighet att ansluta sig. Håtunabo (7) Håtunabo ligger i västra delen av kommunen alldeles intill Erikssunds säteri. Området omfattar 18 fastigheter som ligger i en vacker dalgång som sluttar ned mot Mälaren, Håtunaviken. Vatten & avlopp Enskilda lösningar. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Håtunabo att det ingår i ett större Utredningsområde, U4. För U4 anger ÖP att området kan vara aktuell för planmässig prövning under kommande tioårsperiod. På sikt kan eventuellt en sammanhållen bebyggelse komma att utvecklas på båda sidor om sundet. Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Strandskydd 300 m råder. Direkt gränsande öster om Håtunabo anger ÖP 2002 Bärmö som Förändringsområde, F13. På den skogsklädda höjden skulle en planläggning kunna ske för friliggande villor med relativt gles exploateringsgrad. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Enskilda anläggningar även framöver. Begränsade förtätningsmöjligheter inom området men framtida förtätningsmöjligheter kan finnas i områdets närhet, inom U4 och F13. På längre sikt kan tänkas att kommunen sjöförlägger va-ledning från Sigtuna till Erikssund och Håtunabo kan då ges möjlighet att ansluta sig. Hammaren (8) Bebyggelsegruppen ligger i den västra kommundelen invid väg 263 mellan Erikssund och Granby. Området omfattar totalt 16 fastigheter varav 13 av dessa är belägna på en skogsklädd höjd med barrskog. De husen byggdes under tidigt 90- tal. Nedanför skogshöjden ligger tre fastigheter bebyggda långt tidigare. Vatten & avlopp Den tätbebyggda västra delen av området har gemensam samfälld avloppsanläggning för 13 fastigheter. Övriga hus antas ha enskilda avloppsanläggningar. Vad det gäller drickvattenförsörjning finns gemensam vattentäkt vid Bärmö.Va-situationen är godtagbar i dagsläget.

17 Planstatus Översiktsplan 2002 anger att denna del av Bärmö ligger i utkanten av det Utredningsområde, U4, som sträcker sig från Erikssund och österut till just detta område. 14(33) De 13 tillkommande husen i den västra delen tillkom genom en detaljplan som vann laga kraft Tomter om ca m 2 med byggrätt på ca 160 m 2 samt garage/förråd. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Befintlig gemensam va-lösning fortlever. Begränsade förtätningsmöjligheter inom området men framtida förtätningsmöjligheter kan finnas i områdets närhet, inom U4 och F13. På längre sikt kan tänkas att kommunen sjöförlägger va-ledning från Sigtuna till Erikssund och Hammaren kan då ges möjlighet att ansluta sig. Österby by (9) Cirka 3 km norr om Sigtuna stad ligger Österby by beläget väster om väg 263. Området har byggts ut i två etapper under 90-talet. Idag finns det 23 fastigheter inom Österby by. Vatten & avlopp Området har utbyggt gemensamt vatten och en gemensam avloppsanläggning. Vattentäktens kapacitet är begränsande för området, dock är VA-situationen i området godtagbar i dagsläget. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Österby by att det ligger inom ett Bevarandeområde. För utbyggnaden av Österby by har detaljplaner tagits fram. Den första etappen om 15 villor har en plan från Sedan tillkom en detaljplan 1999 som möjliggjorde 6 ytterligare villor. Dessutom har en komplettering gjorts under 2006 med en tredje detaljplan som medger byggrätt för en villa. Samtliga fastigheter har en generös byggrätt med tomter om m 2. Det finns tre fastigheter närmast vägen som ej ingår i planlagt område. Riksintresse, AB 66, område för kulturmiljövård. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck men i omgivningarna finns ett visst tryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Befintligt gemensam va-lösning fortlever. Begränsade förtätningsmöjligheter inom området men framtida förtätningsmöjligheter kan finnas i områdets närhet. Kapaciteten på vattenverket är fylld och tillgången på dricksvatten är begränsande för tillkommande bebyggelse.

18 15 (33) Charlottenberg Smedsbol Bromsta Källbo 18 Åslunda norra 16 Herresta 17 Håsta hage 12 Svalängen 13 Södertil/Rävsta Smedsbol (10) Nordväst om Märsta längs väg 255 nära kommungränsen finns en by, Smedsbol, som växt fram under många år längs en liten byväg. Området omfattar idag 27 fastigheter med 29 bostadshus. De flesta hushållen bor permanent där. Vatten & avlopp Området har enskilda lösningar och dessa har inventerats av miljö- och hälsoskyddskontoret. Vid inventeringen konstaterades att ca 60 % av avloppsanläggningarna är undermåliga. Avledning av avloppsvatten från området sker via åkerdiken till Lövstaholmsån som mynnar i Garnsviken. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Smedsbol att det är ett Förändringsområde, F12. Området har bedömts som lämplig för viss förtätning och detaljplan ska tas fram utifrån ett helhetsperspektiv med stort hänsynstagande till kulturlandskapet. Kommunstyrelsen har lämnat ett planuppdrag för att möjliggöra igångsättning men arbetet har ännu inte prioriterats. Bebyggelsetryck Högt bebyggelsetryck råder. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning för området bör eftersträvas. Förtätningsmöjligheter finns. Detaljplan krävs. Charlottenberg (11) Öster om Garnsviken finns en bebyggelsegrupp, Charlottenberg, längsmed en byväg mellan Svalängen och Lövstaholm. Området omfattar 20 fastigheter. Där finns visst inslag av verksamheter.

19 Vatten & avlopp I området finns en gemensam avloppsanläggning för 8 hushåll (40 pe). I övrigt är avloppslösningarna enskilda. Området ligger nära Garnsviken vilken belastas av avloppsvatten från området. Vattentäkterna är enskilda. 16(33) Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Charlottenberg att det ingår i ett större Utredningsområde, U6. ÖP beskriver att översiktligt bedöms förutsättningarna för exploatering inom området ligga i den senare delen av planperioden. Bebyggelsetryck Högt bebyggelsetryck. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam va-lösning bör eftersträvas. Förtätningsmöjligheter finns inom och i anslutning till området. Då förändringar och exploatering inom U6 och F8 planeras kommer förutsättningarna för kommunalt va även för Charlottenberg att studeras. Svalängen (12) Öster om Garnsviken, 1 km norr om väg 263, finns en bebyggelsegrupp som omfattar 21 fastigheter och kallas för Svalängen. I den nordöstra delen med en lång rad av hus så byggdes 8 st av dessa under 80-talet, medan övrig bebyggelse i huvudsak utgör äldre fritidshus som under årens lopp byggts om och till och numera bebos permanent. Vatten & avlopp I området finns en gemensam avloppsanläggning för 8 hushåll (40 pe) i övrigt är avloppslösningarna enskilda. Området ligger nära Garnsviken vilken belastas av avloppsvatten från området. Vattentäkterna är enskilda. Den gemensamma avloppsanläggningen bedöms ej klara påkoppling av ytterligare hushåll. Planstatus Översiktsplan 2002 visar att Svalängen berörs av såväl Utredningsområde U6 och Förändringsområde F8. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Befintlig gemensam va-lösning fortlever. Förtätningsmöjligheter finns i anslutning till området. Då förändringar och exploatering inom U6 och F8 planeras kommer förutsättningarna för kommunalt va även för Svalängen att studeras. Den gemensamma avloppsanläggningen bedöms ej klara påkoppling av ytterligare hushåll.

20 17 (33) Södertil-Rävsta (13) Öster om Munkholmen på den stora udden ned mot Rävsta naturreservat utbreder sig ett större fritidshusområde, Södertil-Rävsta. Detta är ett av kommunens fyra fritidshusområden av större omfattning. Det är cirka 110 fastigheter som är belägna inom Södertil-Rävsta. Viss permanentning har skett under årens lopp. Djupviken är klassad som ett objekt med höga naturvärden i biotopkaraktäriseringen av Mälarens stränder. Framförallt utgör bottnen utanför Djupvik ett viktigt föryngringsområde för fisk. Vatten & avlopp Enskilda va-lösningar. Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört inventering i området och har gjort bedömningen att generellt förbud mot ytterligare utsläpp av WC-spillvatten är aktuellt såvida inte VA-situationen löses gemensamt. Situationen är särskilt problematisk i och runt Djupvik vilket innefattar ca 30 fastigheter. Markförhållandena är svåra i området med berg i dagen och tunt jordtäcke. Avledning av avloppsvatten sker till sänkor och sprickor i berg. Dricksvattensituationen nere i Djupvik är särskilt problematisk där några hus har vatten från gemensamt grävd brunn medan övriga har enskilda brunnar. Nere i Djupvik tränger grundvatten upp ovan mark. Området i Djupvik omfattar ca 20 hushåll och ca 10 hus i området ovanför. Planstatus Översiktsplan 2002 anger att området är ett Förändringsområde, F9. Kommunen ser här möjligheten att skapa en ny stadsdel. Till största delen är området tänkt att planeras för villatomter men med inslag av tätare bebyggelse. En förutsättning för en sådan utveckling är anslutning till det kommunala va-nätet. Områdesbestämmelser gäller för området och dessa vann laga kraft Tillåten byggrätt är 60 m 2 samt minsta tomtstorlek har satts till m 2. Bestämmelserna syftar till att bevara områdets karaktär av gles fritidshusbebyggelse i skog. Vidare anges att den ska hindra en oplanerad permanentning/förtätning av området vilket skulle kunna hindra genomförandet av en framtida planläggning och ändrad markanvändning på lång sikt. Avsikten är att låta förtäta efter planläggning och utbyggd infrastruktur. Riksintresse, Mälaren med öar och strandområden. Även riksintresse genom att det är bullerstört från Kungsängens skjutbana och övningsområde. Strandskydd om 300 m råder. Bebyggelsetryck Stort bebyggelsetryck råder då det finns stort intresse av att bygga mer och större. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Förtätning/exploatering inom området planeras på sikt. Kommunalt va förutsätts vid kommande förändring. Under tiden

21 får de enskilda lösningarna för va fungera samtidigt som den restriktiva hållningen med begränsad byggrätt och tomtstorlek kvarstår i enlighet med Områdesbestämmelserna. 18(33) Källbo (14) Nästan 3 km nordväst om Märsta finns en mindre bebyggelsegrupp som omfattar 13 fastigheter och ligger öster om väg 255. Sex av dessa bostadshus uppfördes kring Vatten & avlopp Den södra delen med 6 fastigheter har gemensam avloppsanläggning medan övriga har enskilda lösningar. Enskilda vattentäkter. Kravnivå NFS 2006:7: hög kravnivå på hälsoskydd/smittskydd. Planstatus Översiktsplan 2002 anger att aktuellt område är beläget i Utredningsområde U3. Förutsättningarna för exploatering har bedömts ligga i den senare delen av planperioden efter Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Befintlig gemensam va-lösning finns för delar av området. Bra om de med egna anläggningar ansluter sig till den gemensamma men troligtvis är det ej möjligt med fler hushåll på den gemensamma anläggningen men möjligheten bör undersökas. Förtätningsmöjligheter finns i anslutning till området. Då förändringar och exploatering inom U3 planeras kommer förutsättningarna för kommunalt va även för Källbo att studeras. Bromsta (15) Längs hela Odensala-Hova dalgången finns bebyggelse längs vägen. En av de större bybildningarna utgörs av Bromsta där det samlat finns 17 fastigheter. Samtliga ligger norr om vägen. Stora tomter med lantlig karaktär. Vatten & avlopp Enskilda va-lösningar. Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört inventering av de enskilda avloppen i området. De flesta har en lösning med infiltration och egen brunn. Vid åtgärdande av äldre anläggningar är det ibland svårt att hitta lämpliga platser för infiltration. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Bromsta att den södra delen ligger inom Bevarandeområde medan den norra övergår i Landsbygdsområde. Riksintresseområde, AB 67, för kulturmiljövård.

22 19 (33) Råd och anvisningar för byggande i dalgången från järnvägen till Hova finns framtagen Bebyggelsetryck Stort bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Enskilda anläggningar även framöver. Önskvärt om det på sikt kan bli en eller flera gemensamma lösningar. Odensala-Herresta (16) I Odensala i Herresta finns kring Odensala bygdegård och IP en bybildning som omfattar 26 fastigheter. Vatten & avlopp Enskilda va-lösningar Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Odensala-Herresta att det är Bevarandeområde. Den 17 mars 2008 gav kommunstyrelsen planuppdrag för Herresta by för att utreda förutsättningarna för bostadsbebyggelse i anslutning till befintligt bostadsområde. Riksintresseområde, AB 67, för kulturmiljövård. Viss påverkan av flygbuller finns genom sällan förekommande flygrörelser som berör området. Råd och anvisningar för byggande i dalgången från järnvägen till Hova finns framtagen Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Gemensam lösning bör eftersträvas. Förtätning/exploatering kan ses som lämplig under förutsättning av att rimliga ekonomiska förutsättningar finns för anslutning kommunalt va. En inledande översiktlig utredning har gjorts 2007 som visar att det kan vara möjligt. Om detaljplan vinner laga kraft och nytt bostadsområde byggs kommer kommunalt vatten & avlopp att anläggas. Håsta hage (17) I Odensala strax norr om Odensala kyrka ligger en bybildning som kallas Håsta hage och där finns 19 fastigheter. Norr om byn går Arlandabanan. Vatten & avlopp I området finns en gemensamhetsanläggning för avlopp för 8 hushåll (40 PE) samt i övrigt enskilda avloppsanläggningar och enskilda vattentäkter.

23 20(33) Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Håsta hage att det är Landsbygdsområde. Riksintresseområde, AB 67, för kulturmiljövård. Viss påverkan av flygbuller finns. Området ligger utanför gällande FBN 55 dba för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar att delar av området berörs eller kan komma att beröras av flygbuller. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Enskilda anläggningar även framöver. Begränsade förtätningsmöjligheter inom Håsta hage pga flygbuller. Åslunda norra (18) I Odensala cirka 1 km norr om Odensala kyrka ligger en bybildning som kallas Åslunda. Området omfattar 19 fastigheter. Söder om byn går Arlandabanan och väg E4 går en bit öster om byn. Vatten & avlopp Enskilda va-lösningar. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Åslunda att det är Landsbygdsområde. Viss påverkan av flygbuller finns. Området ligger strax utanför gällande FBN 55 dba för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar att området berörs eller kan komma att beröras av flygbuller. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Enskilda anläggningar även framöver. Begränsade förtätningsmöjligheter inom Håsta hage pga flygbuller.

24 21 (33) Skånela (19) I Skånela norr om sjön Fysingen finns gammal kulturbygd med hus som ligger utspritt på var sida om den slingrande vägen. Det område som här avgränsas omfattar 57 fastigheter. Det finns också verksamhet, Ekebylunds behandlingshem, inom området. Vatten & avlopp Fastigheterna har egna enskilda avloppslösningar och vattentäkter förutom Ekebylunds behandlingshem som har en egen större avloppsanläggning samt eget vattenverk. Avloppsutsläpp från området avleds i stor utsträckning utan rening direkt till Fysingen som står i förbindelse med grundvattenmagasinet för Ströms vattentäkt. I området råder på sina håll problematiska förhållanden för enskilt va. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Skånelaområdet att det är Bevarandeområde. Viss del i norr ingår i Landsbygdsområde med bullerstörning från Arlanda flygplats. Riksintresseområde, AB 71, för kulturmiljövård.

25 Skånela är påverkat av flygbuller och är beläget inom gällande FBN 55 db(a) för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar här fortsättningsvis på flygbullerstörningar över FBN 55 db(a). 22(33) Bebyggelsetryck Medelmåttigt bebyggelsetryck. Det finns intresse av att bygga ytterligare men flygbullersituationen begränsar möjligheterna till det. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. En eller flera gemensamma va-lösningar bör eftersträvas. Det finns inga förutsättningar för förtätning inom Skånelaområdet pga. begränsningar mht flygbuller. En översiktlig utredning av förutsättningarna för kommunal va-anslutning har utförts 2006/07. Den utredningen visar på alltför höga kostnader för att det ska vara rimligt att försörja området med kommunalt va. Vantarboda (20) I västra utkanten av Rosersberg söder om Slottsvägen ligger en bebyggelsegrupp om 13 fastigheter. Det är stora tomter med äldre villor och karaktär av lantlig bebyggelse. Vatten & avlopp Området är inventerat av miljö- och hälsoskyddskontoret. Uppgifter finns om att tre fastigheter är anslutna till kommunalt avlopp. De övriga har enskilda lösningar för va och de har bedömts ej godtagbara. Eftersom området har funnit med i bostadsförsörjningsprogrammet en tid avvaktas vilken lösning som kan bli resultat efter planläggning. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Vantarboda Utredningsområde U8. ÖP 2002 anger att här finns goda förutsättningar för förtätning med anslutning till befintliga vägar, vatten- och avloppsledningar. Detta är under förutsättning att flygbullerfrågan kan hanteras. Vantarboda är beläget inom kulturhistoriskt intressant närmiljö genom sin närhet till Rosersebergs slott. Viss påverkan av flygbuller finns. Området ligger utanför gällande FBN 55 dba för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar dock att delar av området berörs eller kan komma att beröras av flygbuller. Vantarboda finns upptaget i det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet, KBP, för planerat bostadsbyggande inom det större området Västra Rosersberg. Planläggning avvaktar att tolkning av förutsättningarna för bostadsbebyggelse inom influensområdet ska klargöras. Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck.

26 23 (33) Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation. Mindre del av fastigheterna har redan anslutning till kommunalt va. Det vore dock önskvärt om samtliga fastigheter kan erhålla sådan anslutning. Delar av området har idag begränsningar mht flygbuller och om en medelmåttig förtätning kan bli möjlig måste först samsyn finnas hur influensområdet ska tolkas. Om förtätning blir möjlig är en förutsättning att en anslutning till kommunalt va görs. Detaljplan krävs. Norrsunda Kyrkby (21) Strax norr om Rosersberg ligger Norrsunda Kyrkby med bebyggelse på båda sidor om väg 859. Området omfattar 15 fastigheter. Vatten & avlopp Sju fastigheter har kommunalt VA och resterande har enskilda va-lösningar. Planstatus Översiktsplan 2002 anger Bevarandeområde. Riksintresseområde, AB 71, för kulturmiljövård. Norrsunda Kyrkby är påverkat av flygbuller och är beläget inom gällande FBN 55 db(a) för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar här fortsättningsvis på flygbullerstörningar över FBN 55 db(a). Bebyggelsetryck Medelmåttigt bebyggelsetryck. Strategi för området Låg prioritet på förbättrad va-situation. Del av fastigheterna har redan anslutning till kommunalt va. Det vore dock önskvärt om samtliga fastigheter kan erhålla sådan anslutning. Det finns inga förutsättningar för förtätning inom eller i anslutning till Norrsunda Kyrkby pga begränsningar mht flygbuller. Eftersom ledningsdragning ändå finns i närheten bör förutsättningarna för kommunal vaanslutning för resterande fastigheter undersökas. Åshusby (22) Nordöst om Rosersberg ligger Åshusby. Byn är belägen på Stockholmsåsen som löper i nord-sydlig riktning. I Åshusby finns 23 fastigheter. Vatten & avlopp Inom området finns fem fastigheter som är anslutna till kommunalt va. De ligger i den västra delen av byn. Övriga fastigheter har enskilt va. Åshusby ligger inom skyddsområde för vattentäkten vid Ströms gård vilken utgör Norrvattens reservvattentäkt som är viktig för den regionala dricksvattenförsörjningen. I området får avloppsvatten generellt sett ej släppas ut. Området är känsligt med tanke på grundvattnet.

27 Större delen av de enskilda avloppsanläggningarna är troligen undermåliga. Det är angeläget att gemensam avloppslösning kommer till stånd i området. 24(33) Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Åshusby att det utgör Bevarandeområde. Riksintresseområde, AB 71, för kulturmiljövård. Åshusby är påverkat av flygbuller och är beläget inom gällande FBN 55 db(a) för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar här fortsättningsvis på flygbullerstörningar över FBN 55 db(a). Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck. Strategi för området Hög prioritet på förbättrad va-situation eftersom området ligger inom vattenskyddsområde. Del av fastigheterna har redan anslutning till kommunalt va. Det vore dock önskvärt om samtliga fastigheter kan erhålla sådan anslutning. Det finns inga förutsättningar för förtätning inom eller i anslutning till Åshusby pga. begränsningar mht flygbuller. Eftersom ledningsdragning ändå finns i närheten bör förutsättningarna för kommunal va-anslutning för resterande fastigheter undersökas. Norrsunda-Skoby (23) Nordöst om Rosersberg ligger Norrsunda-Skoby med bostadsbebyggelse på båda sidor om Skobyvägen, väg 893. Området omfattar 19 fastigheter och är beläget på Stockholmsåsen som löper i nord-sydlig riktning. Vatten & avlopp Enskilda va-lösningar. Större delen av avloppsanläggningarna är troliga undermåliga. Norrsunda-Skoby ligger inom skyddsområde för vattentäkten vid Ströms gård vilken utgör Norrvattens reservvattentäkt som är viktig för den regionala dricksvattenförsörjningen. I området får avloppsvatten generellt sett ej släppas ut. Området är känsligt med tanke på grundvattnet. Planstatus Översiktsplan 2002 anger för Norrsunda-Skoby i huvudsak Bevarandeområde. Norra delen av området tangerar Förändringsområde för arbetsområde, Fs6. Riksintresseområde, AB 71, för kulturmiljövård. Norrsunda-Skoby är påverkat av flygbuller och är beläget inom gällande FBN 55 db(a) för trebanesystemet. Influensområdet för Stockholm-Arlanda flygplats visar här fortsättningsvis på flygbullerstörningar över FBN 55 db(a). Bebyggelsetryck Lågt bebyggelsetryck.