Dialog i Grödinge den 19 januari Detta är det första mötet avseende Kagghamra, Sibble och Eldtomta

Transkript

1 Dialog i Grödinge den 19 januari 2012 Detta är det första mötet avseende Kagghamra, Sibble och Eldtomta

2 Dagordning, dialog Grödinge kl:19-22 (2-3 tim) Välkommen Birgitta Mörk (s), Ordförande för dialogforum 5 min Politisk inledning Dan Gahnström (mp), TN ordförande 5 min Peter Nyberg (s), SBN ordförande 5 min Moderator John Rawley, områdesutvecklare 5 min TN VA-utbyggnad Grödinge John Staberg, vatten och avloppschef 20 min KS Presentation av planeringsprocessen Anna-Bie Agerberg, Plan gruppchef Jenny Borheim, Planarkitekt 15 min Frågor/ diskussion Alla 35 min Kort information om grupparbete Sofia Wiberg, Dialog konsult 5 min Eventuellt grupparbete Alla 30 min Sammanfattning Sofia Wiberg, Dialog konsult 15 min Tidsaxel sammanfattning John Rawley, områdesutvecklare 5 min Avslutning Birgitta Mörk (s), Ordförande för dialogforum 5 min

3 VA-utbyggnad Uppdrag Bakgrund och syfte Kagghamra Sibble Ekonomi

4 Kagghamra, Sibble och Eldtomta Uppdrag finns för Tekniska nämnden (VA-utbyggnad) Kommunstyrelsen (planprogram) Dialog skall hållas med de boende ca: 700 personer har fått kallelse till mötet

5 Redan anslutna områden På Grödinge landsbygd är det idag tre områden som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp, nämligen Himmerfjärdsverket, Viad och Sibble (avlopp). Under 2009 anslöts även Olbergaskola till det kommunala dricksvattennätet efter att deras brunn blivit utdömd. Sibble området försörjs av egna brunnar men har kommunalt spillavlopp. Undersökning gjordes av kommunen 2009 och som skickat ut till alla fastigheter i Sibble som har en spillvattenanslutning. Resultatet visar att 50 % är nöjda med sin egen brunn och att 50 % skulle kunna tänka sig en kommunal vattenanslutning i framtiden.

6

7 Framtida behov Himmelsfjärdens verket (SYVAB) vattenbehov Från Botkyrka kommun har erhållits uppgifter om SYVABs vattenbehov i dag och i framtiden. Idag använder man cirka 3 m 3 /timme. För framtiden har man angett 5 m3/timme med ett max uttag på ca: 8 m 3 /timme. dimensionerande Andra områden som har frågat efter vatten och avlopp Sandviken är ett fritidsområde som försörjs av eget grundvatten och enskilda avloppslösningar. Det finns risk för saltvatteninträngning vid för stora uttag. Tillgången på vatten är begränsad men räcker till dagens behov beslutade miljöoch hälsoskyddsnämnden att inte tillåta flera enskilda avloppsanläggningar i området.

8

9 Områdets utveckling Folkbokförda boenden Kagghamra Folkbokförda boenden Sibble st personer st personer st personer st personer Antal hushåll 128 Antal hushåll 123

10 Bestämmelser som besluten grundar sig på Vårt beslut grundar sig på att i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster anges i 6 om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang. För en viss befintlig eller blivande bebyggelse skall kommunen se till att behovet tillgodoses genom en allmän VA-anläggning. Om detta inte görs har Länsstyrelsen enligt 51 möjlighet att förelägga kommunen att fullgöra sin skyldighet.

11 Kagghamras miljö Vatten- och avloppssituationen i Kagghamra är idag inte tillfredställande vare sig ur ett hälso- eller miljömässigt perspektiv. Den hälsomässiga aspekten är att utsläpp från många mindre och inte alltid helt fungerande avlopp förorenar grundvatten/vattentäkter och därmed orsakas brist på rent vatten för de boende. Den miljömässiga aspekten är att orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten påverkar omgivande ekosystem framförallt Kagghamraån och Kaggfjärden med kväve och fosforutsläpp.

12 Markförhållanden och vattenbalans År 1991 lät miljöförvaltningen göra en översiktlig grundvattenutredning i Kagghamra stugområde. Utredningen konstaterade att ca 55 % av områdets yta består av berg i dagen och att det allmännt karaktäriseras av tunna jordlager. Bergarten är huvudsakligen gnejs med få och ofta parallella sprickor. Detta medför att marken har en mycket liten kapacitet att infiltrera regnvatten och därmed är grundvattenbildning i dessa områden ringa. Att ordna infiltrationsanläggningar för avloppen i magra eller obefintliga jordlager är svårt och ofta direkt olämpligt. Många av hushållen (ca 58 %) leder därför sitt avlopp helt eller delvis till slutna tankar. Detta medför att grundvatten inte återinfiltreras utan istället transporteras bort från området.

13 Dagens situation i Kagghamra Ett examensarbete Inventering av enskilda avlopp i Kagghamra fritidshusområde gjordes under I examensarbetet har man inventerat 187 bebyggda fastigheter, hälften av dessa var permanentboende. Idag är de sanitära kraven generellt sett betydligt högre ställda. Det innebär vanligtvis att vatten är indraget i huset till installationer som WC, dusch, tvättmaskin, diskmaskin mm. Detta genererar betydligt större uttagsmängder samtidigt som utsläppen av förorenat vatten ökar i motsvarande grad. En av slutsatserna i examensarbetet är att enbart ca 30% av fastigheterna har en godtagbar rening för bad-, disk- och tvättvatten (bdt). Miljöenheten har fått kopior på ca 40 analysresultat på dricksvatten från Kagghamra under Dessa visar att järnhalten är förhöjd med ett snittresultat på 1,17 mg/l där gränsen för tjänligt med anmärkning är 0,5mg/l. Även radonhalten var förhöjd med ett snitt på 182 Bq/l där gränsen för tjänligt med anmärkning är 100 Bq/l.

14 Uppföljning av Kagghamra Att alla fastigheter i Kagghamra ska ha enskilda avloppsanläggningar är inget hållbart alternativ. Både på grund av markförutsättningarna samt risken för negativ påverkan av de egna dricksvattentäkterna. Om miljöenheten skulle förelägga alla fastighetsägare med bristfälliga eller inga avloppsanläggningar att åtgärda sina anläggningar skulle det bland annat resultera i att ett flertal fastigheter skulle vara tvungna att återgå till att hämta vatten för hand. Om Kommunen ej agerar kan det bli aktuellt med ett statligt beslut på att kommunen måste dra fram kommunalt vatten och avlopp för boende i Kagghamra.

15

16 Områdets utveckling Folkbokförda boenden Kagghamra Folkbokförda boenden Sibble st personer st personer st personer st personer Antal hushåll 128 Antal hushåll 123

17

18 Sibble Sibble är ett område med stor andel permanentbostäder. Området försörjs av egna brunnar men har kommunalt spillavlopp. En undersökning som kommunen skickat ut till alla fastigheter i Sibble som har en spillvattenanslutning, visar att 50 % är nöjda med sin egen brunn och att 50 % skulle kunna tänka sig en kommunal vattenanslutning i framtiden. Problem finns med vattenbrunnarna Hälsorisk med Radon i vattnet (>100 Bq/l (tjänligt med anmärkning, otjänligt > 1000 Bq/l) - Den största hälsorisken med Radon i hushållsvattnet är att Radonen avgår från vattnet till inomhusluften och på så vis kan Radonhalten bli förhöjd i inomhusmiljön

19 Sibble Idag är de sanitära kraven generellt sett betydligt högre ställda. Det innebär vanligtvis att vatten är indraget i huset till installationer som WC, dusch, tvättmaskin, diskmaskin mm. Detta genererar betydligt större uttagsmängder samtidigt som utsläppen av förorenat vatten ökar i motsvarande grad.

20

21 Ekonomi Den bedömda investeringskostnaden är ca: miljoner kronor De som ska anslutas är 200 fastigheter i Kagghamra (vatten och avlopp) och nytillkommande fastigheter De som bör/vill anslutas sig kan vara 200 fastigheter i Sibble (endast vatten).

22

23 Särtaxa, Vad innebär särtaxa? Särtaxa innebär en förhöjd anläggningsavgift. Enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 31 ska särtaxa tas ut när kostnaden att ansluta en fastighet i beaktansvärd omfattning avviker från de normala kostnaderna inom verksamhetsområdet. Kommunfullmäktige har godkänt principerna för särtaxa i Botkyrka kommun.

24 Varför särtaxa? Taxan för anslutning till spillvattenledningar för boende i Sibble och Kagghamra kommer att vara högre än normalt i ett tätbebyggt område. Anledningen är kostnadskalkylen för VA-utbyggnaden visar på en mycket låg täckningsgrad (intäkter/kostnader). De höga kostnaderna beror framförallt på det faktum att området redan är bebyggt och att VA-anläggningarna måste anpassas därefter. När kostnaderna i "beaktansvärd omfattning" avviker från vad som är normalt för en utbyggnad är huvudmannen Botkyrka kommun, enligt lag, skyldig att ta ut en avgift som harmoniserar med kostnaderna.

25 Hur räknas särtaxan fram? Först görs en projektering där alla kostnader för utbyggnaden tas fram och antalet tomter i området beräknas. Kostnaden fördelas på antalet fastigheter i området. Fastighetsägaren betalar den framräknade anläggningsavgift för vatten och avlopp enligt fastslagen särtaxa. Om projekteringskostnaderna sedan blir större än beräknat så får kommunen ta den extra kostnad som uppstår.

26 Hur kan man få ner kostnaderna? Fler delar på kostnaderna Möjlighet att förtäta ses över Eventuellt behövs nya detaljplaner

27 Plan- och bygglagen - portalparagraf 1 kap. 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

28 dvs En avvägning av enskilda och allmänna intressen Fokus idag: gemensamma och allmänna intressen men det blir fler tillfällen Så här ser processen ut:

29 Program: planens utgångspunkter och mål - ger tidig insyn och möjlighet att påverka Detaljplan: markanvändning, t ex bebyggelse, vägar, parkmark mm

30 Programskedet Sibble, Kagghamra, Eldtomta Bredda kunskapen om området (kultur, natur, social service, trafik, miljö, strandskydd, markförutsättningar mm) Samordna frågor kring VA-utbyggnad och behov av eventuellt nya detaljplaner Programhandling utarbetas och skickas ut på programsamråd Öppet hus Inkomna synpunkter diskuteras och sammanställs Programhandling och samrådssammanställning ligger till grund för fortsatt arbete

31 Vad är en detaljplan? Bestämmer mark- och vattenanvändningen Ger möjligheter och sätter begränsningar Består av olika handlingar som plankarta, planbestämmelser, planbeskrivning och en separat behovsbedömning Eventuella utredningar kan behövas Exempel plankarta

32 Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser finns i Kagghamra, Sibble och delvis i Eldtomta

33 Tidsaxel Dagens dialog Programarbetet påbörjas 2012 Programsamråd med öppet hus Samråds sammans tällning klar Program met godkänns av KS Detaljplane arbete påbörjas 2014 Påbörja VAutbyggnad 2016 VA-utbyggnad klar (kan bli flera parallella detaljplaner) Planarbete Samråd Planarbete Granskning Antagande Laga kraft

34

35 Grupparbete Utse en person i gruppen som tar anteckningar. Vad är viktigt att bevara i Sibble och Kagghamra? Vad är mindre viktigt att bevara i Sibble och Kagghamra? Hur ser ditt område ut om 20 år? Avslutningsvis skriv ned de viktigaste punkterna ni pratat om inom gruppen och redovisa detta.