Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar.

Transkript

1 Till Dig som fastighetsägare på Slagavallen. Med anledning av de pågående diskussionerna gällande Vatten- och Avloppsfrågan på Slagavallen kommer här ett informationsmaterial sammanställt och framtaget av den, vid mötet i Glöte i januari, utsedda Arbetsgruppen. Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar. Vi i arbetsgruppen kan inte nog understryka vikten av att ni tar del av sammanfattning och bifogat material. I samband med Stugföreningens årsmöte den 18 April kommer Arbetsgruppen att finnas på plats för att svara på frågor. Vi vill också vädja till dig som inte är medlem i Stugföreningen att närvara vid mötet som hålls på den övre parkeringen kl , Långfredagen. Då detta är en fråga som rör alla fastighetsägare ser vi fram emot ett välbesökt möte. Vänliga häsningar Arbetsgruppen genom Torsten Byström Arbetsgruppen består av: Berit Svelander berit.svelander@telia.com Torsten Byström, torsten.bystrom@gmail.com Jan-Erik Johansson johansson.jan.erik@telia.com Olov Näslund, olov@noen.se Claes Wixner, claes@wreab.se Madelene Larsson (ordf i stugföreningen), madelarsson@hotmail.com ,

2 Sammanfattning I dag sker vattenförsörjning i Slagavallen via egna vattentäkter och hämtställen för vatten. Toalettlösningar i området utgörs av olika torrtoaletter, wc-infiltration, markbädd, sluten tank och minireningsverk. Bad, disk och tvättvatten (BDT) släpps i enklaste fall ut direkt på marken eller i marken via stenkistor eller BDT-infiltration. I Slagavallen lutar hela området och det som släpps ut högre upp riskerar påverka nedströms liggande brunnar och vattendrag. Enligt inventering gjord 2011 bedömdes ca 70 av 130 inventerade avlopp vara underkända och ca 40 vara i behov av förbättring eller sakna tillstånd. Endast 13 bedömdes uppfylla dagens krav och ha giltigt tillstånd. Miljö- och byggförvaltningen kommer att skicka ett meddelande till respektive fastighetsägare för att inleda en dialog utifrån resultatet av den inventeringen. Detta innebär att det är många fastigheter som inom en snar framtid är i behov av att åtgärda sina avloppsanläggningar. Även om alla fastigheter i området skulle ha torra toalettlösningar kvarstår problemet med att bli av med BDT-vatten. I dag sker en utveckling mot högre standard i fritidshusen med en vattenförbrukning som liknar den för permanentboende med dagliga duschar, diskmaskiner, tvättmaskiner och badtunnor. Det är också fler som hyr ut sina stugor vilket leder till en ökad vattenförbrukning och belastning av avloppsvatten. Härjedalens kommuns miljö- och byggförvaltning anser att detta enbart kan uppfyllas genom en gemensam eller kommunal anläggning. Mot denna bakgrund beslutade miljö- och byggnämnden den 13 februari 2014 att förbjuda all tillkommande byggnadsarea inom Slagavallen till dess att VA-frågan är löst på ett godtagbart sätt. Undantag kan göras för mindre uthus, skotergarage och liknande som inte innehåller installationer. Mot denna bakgrund och efter genomgång av lagar, domar och handledningar drar arbetsgruppen slutsatsen att fortsatt enskilda lösningar inte är något långsiktigt alternativ. En grov skiss och kostnadsberäkning har gjorts för kommunalt VA i Slagavallen. Kostnaden s.k. särtaxa per fastighet har uppskattats till mellan 150 och 200 kkr. Fördelarna med kommunalt VA är att fastighetsägarna inte behöver vara överens. Kommunen drar fram VA, upprättar anslutningspunkt vid tomtgräns och skickar därefter en faktura på anslutningsavgift för upprättad förbindelsepunkt. Brukaravgift tillkommer vid påkoppling. Om kommunen upprättar verksamhetsområde för VA och drar fram ledningar kommer anslutningspunkt att upprättas i anslutning till tomtgräns. Grävning in till husen får varje fastighetsägare ordna själv. Görs det som en gemensamhetsanläggning (GA) kan medlemmarna lättare styra hur och vilka grävarbeten som ska göras. En GA kan bli billigare än särtaxa vid kommunalt VA. Möjligheterna att påverka är större. Görs en GA för VA snarast behöver inte bristfälliga avlopp åtgärdas genom enskilda lösningar med risk för att sedan ändå ansluta sig till kommunalt. Bildandet av en GA kräver att fastighetsägarna är överens.

3 Information från arbetsgruppen om vatten och avlopp i Slagavallen. Arbetsgruppen På mötet om vatten och avlopp för Slagavallen som hölls i Glöte den 2 januari 2014 utsågs representanter för området bilda en arbetsgrupp som med stöd av kommunen med uppdraget att vidare utreda VA-frågan. Arbetsgruppen består av: Berit Svelander berit.svelander@telia.com Torsten Byström, torsten.bystrom@gmail.com Jan-Erik Johansson, johansson.jan.erik@telia.com Olov Näslund, olov@noen.se Claes Wixner, claes@wreab.se Madelene Larsson (ordf i stugföreningen), madelarsson@hotmail.com , Från kommunen deltar: Pär Olofsson, VA-chef Irene Kolare, Miljö- och byggchef Patrik Bergman, VA-ingenjör Ida Dahl, Miljöinspektör Elise Nilsson, Planingenjör

4 Arbetsgruppen har haft tre möten och där kommit fram till att gemensamt eller kommunalt avlopp är något som förr eller senare måste till i Slagavallen. Arbetsgruppen har därför tagit fram detta informationsblad för att klargöra förutsättningarna. Enskilda vatten- och avloppslösningar Ett behov av en samlad lösning ur hälsoskyddsperspektiv föreligger då enskilda lösningar inte är tekniskt/ekonomiskt möjliga att åstadkomma ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Vid en traditionell bedömning av om det i ett område finns förutsättningar att ordna individuella va-lösningar har stor hänsyn tagits till möjligheten att infiltrera avloppsvatten i marken. Högt grundvatten, täta eller för genomsläppliga jordarter är aspekter i som talar emot möjligheten att ordna individuella avloppslösningar. Därtill beaktas närheten till vattentäkter m.m. I dag sker vattenförsörjning i Slagavallen via egna vattentäkter och hämtställen för vatten. Toalettlösningar i området utgörs av olika torrtoaletter, wc-infiltration, markbädd, sluten tank och minireningsverk. Bad, disk och tvättvatten (BDT) släpps i enklaste fall ut direkt på marken eller i marken via stenkistor eller BDT-infiltration. I Slagavallen lutar hela området och det som släpps ut högre upp riskerar påverka nedströms liggande brunnar och vattendrag. Marken i området utgörs av finkorniga jordar med liten infiltrationskapacitet. Avstånd till berg är enligt brunnsarkivet endast ett par meter på många ställen. Ytligt grundvatten står periodvis endast en eller ett par dm under markytan p.g.a. den låga genomsläppligheten i marken och närheten till berg. Enligt inventering gjord 2011 bedömdes ca 70 av 130 inventerade avlopp vara underkända och ca 40 vara i behov av förbättring eller sakna tillstånd. Endast 13 bedömdes uppfylla dagens krav och ha giltigt tillstånd. Miljö- och byggförvaltningen kommer att skicka ett meddelande till respektive fastighetsägare för att inleda en dialog utifrån resultatet av den inventeringen. En väl fungerande och godtagbar anläggning ska bestå av slamavskiljare (förbehandling) och minst ett efterföljande reningssteg. Detta utgörs oftast av en infiltrations- eller markbädd men det finns även andra typer av lösningar. Fastighetens lokalisering, markförhållandena, topografi och förekomst av vattentäkter avgör vilken typ av anläggning som är lämplig. Endast slamavskiljare och ett rakt rör ut uppfyller inte dagens krav på rening. Endast stenkista för bad-, disk- och tvättvatten uppfyller inte dagens krav på rening. Detta innebär att det är många fastigheter som inom en snar framtid är i behov av att åtgärda sina avloppsanläggningar. Vanlig kostnad för material och anläggande av BDT-avlopp är kkr, dyrare om upphöjd infiltration krävs eller markbädd. Kommunens handläggningsavgift för BDT-avlopp är i dag kr. Kostnad för torrtoalett tillkommer. Därutöver tillkommer kostnader för inventering och eventuella förelägganden om att åtgärda avloppen. Enligt taxa beslutad av kommunfullmäktige är avgiften 850 kr per timme. Även om alla fastigheter i området skulle ha torra toalettlösningar kvarstår problemet med att bli av med BDT-vatten. I dag sker en utveckling mot högre standard i fritidshusen med en vattenförbrukning som liknar den för permanentboende med dagliga duschar, diskmaskiner, tvättmaskiner och

5 badtunnor. Det är också fler som hyr ut sina stugor vilket leder till en ökad vattenförbrukning och belastning av avloppsvatten. Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan kring tillsyn och tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet. Deltagare är Sveriges länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havsoch vattenmyndigheten. Enligt detta samverkansorgan bör kommuner som aktivt verkar för alternativa avloppslösningar inom ett mindre bebyggelseområde kunna styra undan från skyldigheten att inrätta allmän avloppsanläggning. Naturligtvis under förutsättning att valda lösningar inte riskerar att medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön. Individuella lösningar som små avlopp bör tillämpas restriktivt i större sammanhang. I Slagavallen finns i dag ca 150 fritidsfastigheter ganska samlat vilket bedöms som ett större sammanhang utifrån lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Efter genomgång av lagar, domar och handledningar drar arbetsgruppen slutsatsen att fortsatt enskilda lösningar inte är något långsiktigt alternativ. Kommunalt VA En grov skiss och kostnadsberäkning har gjorts för Slagavallen. Kostnaden per fastighet har uppskattats till mellan 150 till 200 kkr. Vid skissning av ledningsdragning har ledningarna till stor del lagts i befintliga vägar, mycket för att ingrepp i naturen ska vara så få som möjligt samt för att grävningen av ledningarna också ska bidra till att förbättra vägar och diken. Anslutningsavgiften enligt i dag gällande taxa är kr exklusive moms. Om skillnaden i taxan och kostnaden för arbete med kommunalt VA i området är stor (normalt överstiga 20 procent) så ska särtaxa användas enligt vattentjänstlagen. Denna kostnadsberäkning är som nämns en grov uppskattning Den slutliga exakta kostnaden per fastighet kan fastställas först när arbetet är genomfört. Enligt 51 Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) utövar länsstyrelsen tillsyn över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 LAV att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. Om detta sker ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsterna behöver ordnas och sedan se till att behovet snarast ordnas genom en allmän va-anläggning. Fördelarna med kommunalt VA är att fastighetsägarna inte behöver vara överens och inte heller behöver komma överens om en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp. Kommunen drar fram VA, upprättar anslutningspunkt vid tomtgräns och skickar därefter en faktura på anslutningsavgift för upprättad förbindelsepunkt. Brukaravgift tillkommer vid påkoppling. Gemensamhetsanläggning Utförs i princip som kommunalt VA men en gemensamhetsanläggning (GA) bildas vid en lantmäteriförrättning. Då bestäms regler för hur fastigheterna ska samverka för att bygga, sköta och fördela kostnader för anläggningen, vilket kan inkludera kostnad från tomgräns in till huset. I en GA är det fastigheterna som är anslutna och inte ägarna personligen. Det innebär att det som beslutas i lantmäteriförrättningen, även gäller för framtida ägare. Fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för framtiden och det finns en ekonomisk trygghet för anläggningens framtida drift och underhåll. I en GA kan även vägar och andra gemensamma områden ingå. Om kommunen upprättar verksamhetsområde för vatten och avlopp och drar fram ledningar kommer anslutningspunkt att upprättas i anslutning till tomtgräns. Grävning in till husen får varje

6 fastighetsägare ordna själv. Görs det som en GA kan medlemmarna lättare styra hur och vilka grävarbeten som ska göras. En GA kan bli billigare än särtaxa vid kommunalt VA. Möjligheterna att påverka är större. Görs en GA för VA snarast behöver inte bristfälliga avlopp åtgärdas genom enskilda lösningar med risk för att sedan ändå ansluta sig till kommunalt. Bildandet av en GA kräver att fastighetsägarna är överens. Bygglov förbud Enligt Plan och bygglagen 2 kap 5 får bygglov endast medges om det finns möjligheter att ordna vatten och avlopp på en fastighet. Enligt plan och byggförordningen (PBF) 3 kap 9 ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av bristfällig hantering av avloppsvatten. För Slagavallen anser miljö- och byggförvaltningen att detta enbart kan uppfyllas genom en gemensam eller kommunal anläggning. Mot denna bakgrund beslutade miljö- och byggnämnden den 13 februari 2014 att förbjuda all tillkommande byggnadsarea inom Slagavallen till dess att va-frågan är löst på ett godtagbart sätt. Undantag kan göras för mindre uthus, skotergarage och liknande som inte innehåller installationer. Bygglovsbefriade byggnader I dag får en eller flera friggebodar uppföras utan lov i omedelbar närhet av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte vara större än 15 m 2. Önskar fastighetsägaren installera vatten och avlopp i friggeboden krävs dock att en anmälan görs till byggnadsnämnden om att detta ska ske. Det finns i dagsläget ett förslag som diskuteras. Förslaget innebär att utan bygglov få bygga ett s.k. komplementbostadshus (Attefallhus). En anmälan till miljö- och byggnadsnämnden kommer dock att krävas där det bl.a. ska anges om vatten och avlopp installeras eller ej. Förslaget om komplementbostadshus har dock stött på motstånd, senast av lagrådet, och inget beslut är ännu fattat. Detaljplan Enligt kommunens taxa är den ungefärliga kostnaden för att upprätta detaljplanen kr för hela det befintliga området exklusive Lofsdalen 1:7, förutsatt att planprocessen löper problemfritt. Här ingår planbesked, upprättande av handlingar samt handläggning. Kostnaden är beräknad utifrån en schabloniserad tidsåtgång och aktuell taxa. Vid all detaljplanering förs tidsjournal. Detta innebär att kostnaden både kan bli lägre och högre beroende på hur många arbetstimmar som läggs. Utöver kostnad för planbesked, handläggning och upprättande av handlingar kan kostnader tillkomma för eventuella utredningar så som grundkarta, geotekniska undersökningar, dagvatten och VA utredningar m.m. I den del av Slagavallen som är planlagd står det i den gamla byggnadsplanen att Inom byggnadsplaneområdet får ej uppföras byggnad, vars användande kan antagas orsaka behov av avloppsanordning. Ska vatten och avlopp dras fram bör området detaljplaneläggas så att ledningar kan dimensioneras efter tilltänkta byggrätter och områden för ledningsdragning ritas in i planen. Ska detaljplanen ändras är det lämpligt att se över även byggrätterna, sedan om byggrätterna ska ändras eller ej är något som får utredas i detaljplanearbetet.

7 När en detaljplan ska arbetas fram måste en grundkarta tas fram. I denna grundkarta ska bl.a. fastighetsgränserna finnas med. Vid flygfotografering över området uppmärksammades att fastighetsgränserna i verkligheten och i lantmäteriets kartmaterial inte stämmer överens. Det är gränserna i verkligheten som gäller men dessa måste dock föras in i kartan. Lantmäteriet utför inte eller bekostar detta arbete utan det är fastighetsägarens ansvar. Exploatering Arbetsgruppen vill förtydliga att kommunen redan hösten 2010 planerade för inventering av avloppen i området sommaren Inventeringen tydliggjorde den ohållbara situationen i Slagavallen. Kommunen beställde därefter framtagen vägvalsutredning för VA i Slagavallen. Nuvarande ägare till fastigheten Lofsdalen 1:7, Olov Näslund, blev lagfaren ägare först i november 2011 och har inget att göra med kommunens bedömning av området. Arbetsgruppen anser i detta sammanhang att en exploatering av Lofsdalen 1:7 istället skulle kunna vara en fördel för angränsande fastighetsägare då det finns möjligheter till samordningsvinster vad gäller t.ex. ledningsdragning, avloppsreningsanläggning, framtagande av detaljplan, projektering m.m. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Lofsdalen Glöte, som antogs av kommunfullmäktige i Härjedalens kommun den Kf 175, är det tänkta exploateringsområdet lämpligt för boende. Samordning fiber Det kan vara möjligt att få bidrag för nedläggning av fiber. Arbetsgruppen anser att detta bör undersökas för att eventuellt få en bättre ekonomi i projektet. Värdeökning fastighet Efter samtal med Lofsdalens Fastighetsbyrå framkom att en anslutning till motsvarande kommunalt vatten och avlopp skulle innebära en värdestegring på fastigheterna. Dess storlek är dock svår att bedöma då fler faktorer spelar in. Vem ska betala Det är varje fastighetsägare som står för kostnader för framtagande av detaljplan, kommunalt eller gemensamt avlopp, eventuell fiber, m.m. Om en GA bildas vid en lantmäteriförrättning bestäms regler för hur fastigheterna ska samverka för att bygga, sköta och fördela kostnader för anläggningen. Sannolikhet 6-område enligt LAV Enligt 51 Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) utövar länsstyrelsen tillsyn över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 LAV att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Enligt 52 LAV får ett sådant beslut överklagas av kommunen hos Statens va-nämnd. Fastighetsägare kan ej överklaga ett sådant beslut. Enskilda fastighetsägare eller kommunens miljökontor kan kontakta länsstyrelsen för att initiera frågan. Det går inte på förhand säga om länsstyrelsen vid en sådan förfrågan skulle bedöma att kommunen ska ordna vatten och avlopp i Slagavallen enligt 6. Det är en bedömning som Länsstyrelsen gör efter vidare utredningar och som sedan kan överklagas till Statens va-nämnd. Liknande fall talar dock för att kommunen kan bli skyldig att ansluta området till en kommunal anläggning. Se beslut från Statens va-nämnd , BVa 49, VA 110/11, länk nedan.

8 C3%A4rden+VAn%C3%A4mndens+dom.pdf Aktualiseras ett 6 område kommer inga enskilda avloppslösningar att tillåtas förutom i de fall där inget vatten är indraget i stugan eller i övrigt väldigt låg standard. Kommunen ska dock även i sådana fall fakturera anslutningsavgift enligt LAV. Det framgår också tydligt i lagtexten att det är fastighetens nytta av vattentjänsten som avgör avgiftsskyldigheten, inte fastighetsägarens. Enkät intresse gemensamhetsanläggning Så länge inget beslut finns från Länsstyrelsen om att kommunen måste ordna VA i området finns handlingsutrymme för en gemensamhetsanläggning. För att en sådan ska komma till stånd måste dock en stor del av fastighetsägarna i området vara överens om att bilda gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp. För att stämma av om det är aktuellt att arbeta vidare med frågan om GA föreslår arbetsgruppen att en enkät distribueras till samtliga fastighetsägare för att kartlägga hur intresset ser ut för gemensamt avlopp i Slagavallen. Konsekvens inget intresse gemensamhetsanläggning Förutsättningarna är sådana på Slagavallen att de samlade behoven, så som kommunen beskriver det, inte kan tillgodoses med enskilda anläggningar. Det är uppenbart att endast slamavskiljare och ett rör ut inte uppfyller dagens krav på rening. Endast stenkista för bad-, disk- och tvättvatten uppfyller inte heller dagens krav på rening. Arbetsgruppen har förstått att en ny inventering av området sommaren 2014 inte kan uteslutas. Syftet med en sådan inventering skulle då vara att förelägga fastighetsägare med bristande anläggningar att åtgärda dessa om det är möjligt utifrån givna förutsättningar. Enligt kommunen kommer eventuell inventering och föreläggande att debiteras respektive fastighetsägare enligt gällande taxa (timavgift, 850 kr per timme). Arbetsgruppen har förstått att miljö- och byggnämnden också överväger möjligheten att vända sig till länsstyrelsen för en utredning om kommunens skyldighet att ordna VA i området. Aktualiseras detta och länsstyrelsen bedömer att kommunen ska ordna vatten och avlopp tillkommer kostnader för kommunalt avlopp utöver kostnader för tillsyn, handläggning och kostnad för att åtgärda enskilda avloppslösningar. Utdrag från aktuella lagar Enligt Plan och bygglagen 2 kap 5 får bygglov endast medges om det finns möjligheter att ordna vatten och avlopp på en fastighet. Enligt plan och byggförordningen (PBF) 3 kap 9 ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av bristfällig hantering av avloppsvatten. Enligt PBF 20 ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten. Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver. Enligt Förordning (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd 33 skall en bostad i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa särskilt ge möjlighet att

9 upprätthålla en god personlig hygien, ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Blir det kommunalt verksamhetsområde ska en fastighetsägare enligt 24 LAV betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.