Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18)."

Elin Öberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 1(6) Mark- och miljödomstolen Växjö Tingsrätt Box VÄXJÖ Myndighetsnämnden i Nybro kommun har stämts till mark- och miljödomstolen att svara på vad kärande yrkar och i övrigt anför gällande mål nr , 3:4. Genom detta brev med bifogade handlingar bestrider Myndighetsnämnden kärandes yrkande. Myndighetsnämnden i Nybro kommun fattade beslut om att inte utvidga verksamhetsområdet för kommunalt VA i Orrefors så att det omfattar området Skälsek och fastighet Drottninghult 1:11. Därefter skickades beslutsunderlag och överklagandehänvisning till fastighetsägaren som valde att överklaga beslutet. Myndighetsnämnden väljer att främst svara på de kompletteringar som kärande har gjort i målet. I övrigt hänvisar Myndighetsnämnden till bifogat beslut, som innehåller beslutsunderlag i viket beslutet sedan tidigare motiverats, se bilaga 1a-e). Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18). Myndighetsnämnden anser att denna dom baseras på förhållanden som inte råder i Skälsek. Domen som kärande hänvisar till avser en fastighet belägen i område med hög skyddsnivå och där vattnet i den enskilda brunnen blivit otjänligt på grund av saltvatteninträngning. VA-nämnden bedömde att det vid tillfället för domen inte var praktiskt möjligt att lösa

2 2(6) VA-frågan enskilt. I jämförelse med det nu aktuella fallet i Skälsek finns därför avgörande skillnader. Kärande skriver i en komplettering till mark- och miljödomstolen ( ) att "Myndighetsnämnden har ännu ej utrett kringliggande fastigheters avloppsanläggningar enligt muntlig information ska detta ske den närmaste tiden. Här anser Myndighetsnämnden att en missuppfattning måste ha skett. Myndighetsnämnden har genom en avloppsinventering kännedom om statusen på de enskilda avloppen i området bl.a. genom en enkätstudie där fastighetsägare har haft möjlighet att svara på frågor om det enskilda avloppet på respektive fastighet. Kännedom finns i vissa fall också utifrån de tillstånd för anläggande av avloppsanläggningar som tidigare prövats av myndighetsnämnden. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns flera avlopp i området som inte uppfyller dagens krav på tillräcklig rening. I nedanstående kartsnitt och tabell redogörs kort för vilken typ av avloppsanläggning som finns på de olika fastigheterna. Myndighetsnämndens tillsynsplan styr i vilken ordning ytterligare tillsyn görs och i vilken ordning fastighetsägarna föreläggs att åtgärda sina avlopp. Kartsnitt 1. Visar de olika fastigheterna i området. Fastigheter öster om traktsgränsen har fastighetsbeteckning Drottninghult och fastigheter väster om traktsgränsen har fastighetsbeteckning Sugande.

3 3(6) Fastighet Drottninghult 1:10 Drottninghult 1:11 Drottninghult 1:8 Drottninghult 1:7 Sugande 1:10 Sugande 1:5 Sugande 1:9 Sugande 1:11 Avlopp 2-kammarbrunn, ingen infiltration 1-kammarbrunn, ingen infiltration 2-kammarbrunn, ingen infiltration Inget behov, används ej som bostad Uppfyller dagens krav 3-kammarbrunn (1971), infiltration Troligen ej 3-kammarbrunn (1967), infiltration Troligen ej 3-kammarbrunn (1991), infiltration Troligen Flertalet rensbrunnar, stenkista Enligt tillsynsplan Prio 2 (2016) Prio 1 (2015) Prio 2 (2016) Ej prioriterad Prio 3 (2017-) Prio 3 (2017-) Prio 3 (2017-) Prio 2 (2016) Tabell 1. Visar fastigheter vilken typ av slamavskiljare som finns och hur de prioriteras för vidare tillsyn i kommunens tillsynsplan. Käranden skriver risken förefaller överhängande att våra dricksvattenbrunnar blir förorenade om samtliga närliggande fastigheter bygger för avloppsinfiltration på sin egen fastighet Vatten från brunn på fastighet Drottninghult 1:10 har under 2015 analyserats och vid första analysen ( ) bedömts som otjänligt med anledning av att vattnet innehöll ett mycket högt antal koliforma bakterier. Denna typ av bakterier finns i jord och i tarmkanalen hos djur och människor. Höga halter av koliforma bakterier i brunnsvatten kan bero på inträngning av ej filtrerat ytvatten kommit ner i brunnen. Det aktuella brunnsvattenprovet innehöll också höga halter av E.coli. Förekomst av E.coli tyder på att brunnsvattnet påverkas av avlopp eller

4 4(6) gödsel. Vid en andra provtagning ( ) var halterna lägre och vattnet bedömdes då som tjänligt med anmärkning. Myndighetsnämnden håller med käranden om att det finns problem med kvalitén på vattnet men anser att detta går att lösa genom att fastighetsägarna i området åtgärdar sina avlopp. Det ingår i kommunens tillsynsplan för enskilda avlopp att förelägga fastighetsägare i området att åtgärda sina avlopp, om inte detta görs på fastighetsägarens eget initiativ. Eventuellt behöver brunnar också ses över. Det är fastighetsägarens eget ansvar att se till att inte ytvatten kan tränga ner och förorena grundvattentäkten t.ex. genom markavrinning eller otäta foderrör. Myndighetsnämnden vill vara tydlig med att man beaktat svårigheterna med de många närliggande brunnarna och att relativt stora mängder avrinningsvatten också passerar några av fastigheterna under regniga perioder. Detta leder till att den hastighet vattnet rör sig från utsläppspunkten till brunnarna blir högre, vilket i sig leder till att möjlig efterföljande rening genom naturlig infiltration försämras. Myndighetsnämnden menar dock att det i dag finns möjlighet att rena avloppsvattnet så att det är rent vid utsläppspunkten. Kärande skriver i sin komplettering att Våra avlopp mynnar ut i ett dike som sedan rinner vidare till Ljungbyån nedströms Orrefors. Myndighetsnämnden har intresserat sig för diket för att det kan påverka bedömningen av skyddsnivå, för de närmast angränsande fastigheterna i samband med tillstånds prövning av nya avloppsanläggningar. det kan ha transporterats bort förorenat vatten så att problemet med föroreningar flyttats nedströms. Problemen med grundvattnet kan då lokalt ha ökat om ledningsrör satts igen samtidigt som reningen fortfarande är otillräcklig. dess anknytning till övriga vattensystem skulle kunna ge upphov till särskilt starka miljörekvisit. I samband med besök på platsen ( ) visade käranden den punkt vid vilket avloppsledningarna från 2 utav hushållen enligt kärande troligen rann ut. Denna del av diket var då helt torrlagd och det är inte troligt att allt avloppsvatten från minst 3 personer (2 hushåll) rann ut här. Diket var heller inte bevuxet med t.ex. nässlor som är vanligt vid sådana utsläppspunkter. Kärande har säkert rätt i sin uppfattning om att avloppsvatten har avletts hit, men det kan vara så att rensbrunnar högre

5 5(6) upp är igensatta eller att dessa äldre ledningar är trasiga. Detta innebär troligen att en stor del av det orenade avloppsvattnet redan i dag släpps högre upp och alltså redan nu belastar de enskilda vattentäkterna. Då fastighetsägarna åtgärdat sina avlopp så att de uppfyller dagens krav på tillräcklig rening är det Myndighetsnämndens uppfattning att avloppen inte ska utgöra en belastning för dricksvattentäkterna. Området avvattnas genom biflöden till Vapenbäcksån som passerar Gagnsmads våtmarkskomplex där viss retention av näringsämnen kan förväntas. Dessa våtmarker avvattnas till Bolanders bäck och senare till S:t Sigfridsån, som nedströms mynnar ut i egentliga Ljungbyån. Myndighetsnämndens uppfattning är att vattenföringen i diket snabbt kan variera beroende på att området tydligt sluttar mot diket. Från besöket har dock noterats en uppgift om att diket är torrlagt under stora delar av året. Myndighetsnämndens uppfattning är att avloppsfrågan kan lösas enskilt utan att försämra statusen med avseende på näringsämnen nedströms. Övrigt I Nybro kommun pågår ett arbete med att ta fram en plan för utbyggnaden av kommunalt VA, både vad gäller att utvidga befintliga verksamhetsområden och att skapa nya verksamhetsområden. Skälsek har utifrån hälsoskyddsaspekter, miljöaspekter och antal fastigheter i detta arbete inte bedömts vara i behov av kommunalt VA. Den aspekt som har varit svår att ta ställning till utifrån tidigare rättspraxis har varit avståndet till närliggande verksamhetsområde. I nedanstående bild visas ett kartsnitt där det befintliga verksamhetsområdet i Orrefors syns i nordvästra hörnet och där avståndet till Skälsek (ca m) är inmätt. Ca.300 m från Orrefors ligger ett helt enskilt beläget hus.

6 6(6) Kartsnitt 2. Avståndet mellan befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp i Orrefors (nordväst) och Skälsek är inmätt ( m). Domen kan komma att ha stor betydelse hur kommunen prioriterar i vidare VA-planering. Peter Lilja Ordförande Myndighetsnämnden, Nybro kommun Bilaga 1 a-e Myndighetsnämndens beslut (5 sidor)

Relevanta dokument

Beslutande. Robert Ternström. Utses att justera. Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen

Beslutande. Robert Ternström. Utses att justera. Justeringens plats och tid Kommunstyrelseförvaltningen Sammanträdesdatum 144 Plats och tid Eken, förvaltningshuset, Nybro, klockan 13.00-15.15 Beslutande Peter Lilja, ordförande (M) Ann Hammenholt, vice ordförande (S), utom 86 Albert Madebjörk (C) Robert Ternström