Underlag för samråd. Högestads & Christinehofs Förvaltnings AB. Torup bevattning. Malmö

Transkript

1 Underlag för samråd Högestads & Christinehofs Förvaltnings AB Malmö

2 Underlag för samråd Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Fastställd Elisabet Hammarlund Carl Johansson Elisabet Hammarlund Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Planerade grundvattenuttag Geologi och grundvattenmagasin Hydrologi Utförda undersökningar Brunnsenkät och brunnsinventering Provpumpning Influensområde/påverkansområde Uttagsbrunnen Källan Vattenbehov och vattentillgångar Riksintressen och andra områdesskydd Bedömd påverkan Grävda brunnar i jordlagren Borrade brunnar i urberg Sättningsrisk Naturmiljö och skyddade områden Övrigt Kontrollprogram Fortsatt handläggning...9 Bilagor Bilaga 1: Brunnar och praktiskt influensområde Bilaga 2a & 2b Skyddade områden och övriga intressen inom det praktiska influensområdet i

4 Underlag för samråd 1. Inledning Högestad Christinehof Fideikommiss AB bedriver konventionellt och ekologiskt (ca 20 %) jordbruk och har för avsikt att anlägga en fruktodling på fastigheten Simrishamn Torup 1:1. För att säkerställa kvalitetskraven måste odlingen bevattnas. Bevattningen planeras ske med grundvatten från en inbyggd källa och en djupborrad brunn. Båda är belägna vid brukningscentrum på fastigheten, se bilaga 1. Bevattningsvattnet kommer att lagras i en damm innan det pumpas till fruktodlingen. Källan används som vattentäkt till konsumtionsvatten på gården och en förskola. Fastighetsägaren (Högestad Christinehof Fideikommiss AB) har för avsikt att söka tillstånd ( vattendom ) till vattentäkt ur brunnarna för bevattningsändamål hos mark- och miljödomstolen i Växjö. Inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan kommer samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken att hållas med Länsstyrelsen i Skåne Län och miljömyndigheten i Simrishamns kommun representerad av Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Beräknat påverkansområd ligger till största delen på den egna fastigheten. Järnvägsfastigheten Ravlunda 27:2 går tvärs genom påverkansområdet. En liten del av fastigheten Ravlunda 11:24 ligger också inom påverkansområdet. Det finns inga enskilda brunna inom påverkansområdet varför inga enskilt berörda fastighetsägare förekommer. Föreliggande dokument utgör underlag för samrådet. Syftet med samråd är att informera om vattenverksamheterna samt att ge berörda myndigheter/enskilt berörda möjlighet att komma in med synpunkter och information rörande ärendet. 2. Planerade grundvattenuttag Den planerade ansökningen kommer att avse grundvattenuttag för bevattning. Vattendom kommer att sökas för uttag ur såväl brunn som källa. Källan förses med vatten från ytliga jordlager av issjösediment. Uttaget kommer att ske från en betongkassun som sedan tidigare har byggts runt källan. Från kassunen sker ett kontinuerligt utflöde som rinner omväxlande i ledning, i en betongränna och i öppet dike. Vattennivån i kasunen är konstant på nivån för den utgående ledningen. Den borrade brunnen är 190 m djup och tar vatten från berggrunden. Brunnen borrades 2011 med syfte att utgöra vattentäkt för bevattning. Inom aktuellt område finns inga andra kända grundvattenuttag. 1 av 9

5 3. Geologi och grundvattenmagasin De geologiska förhållandena inom området kan översiktligt beskrivas som ytliga lösa jordlager vilka i vissa fall underlagras av sedimentärt berg, vilka i sin tur underlagras av urberg. Större delen av området saknar sedimentärt berg och underlagras direkt av urberg. Enligt jordartskartan (SGU serie Ae nr 135) kan jordarterna kring Torup grovt indelas i antingen issjösediment bestående huvudsakligen av finsand eller sandig morän. Issjösedimenten sträcker sig N och NO om en tänkt linje mellan Kivik och Ravlunda, medan den sandiga moränen sträcker sig S och SV om denna linje. Precis NV om Torup samt vid Ravlundabro finns två mindre områden med isälvssand. Det finns också ett par mindre områden av sandig-siltig morän SV om Torup, och ett par svämsediment N och NO om Torup. Vid Ravlunda finns några små områden med glacial silt och halvvägs mot Vitemölla från Torup finns ett område med glacial lera. Enligt berggrundskartan (SGU serie Af nr 213) underlagras jordarterna i området kring Torup direkt av urberg, bestående av ortognejs, röd till rödgrå, finkornig till fint medelkornig. En deformationszon med brant sänkning mot NO sträcker sig mellan Kivik och Ravlunda. Här finns ett mindre område sedimentärt berg mellan urberg och jordlager med utbredning Kivik Ravlunda kyrka Skepparp Haväng bestående av kvartssandsten, kvartsit, glaukonitisk sandsten och kalksten. Inom detta område med sedimentärt berg finns ytterligare en deformationszon mellan Ängdala och Ravlunda, och ett mindre område bestående av alunskiffer, kalksten och orsten breder ut sig mellan Vitemölla, Ängdala, Havängs sommarby och Vitemölla strandbackar. Ett antal diabasgångar sträcker sig genom området i riktning NV till SO. Den närmaste diabasgången slutar ca 500 meter NV om uttagsbrunnarna. Borrningar i området kring Torup tyder på en jordmäktighet på ca 10 meter, men i Ängdala finns en borrpunkt som tyder på betydligt större mäktighet, > 61 meter. Anledningen till den stora skillnaden är att denna borrpunkt ligger precis i en deformationszon De nyttjade grundvattenmagasinen inom utredningsområdet utgörs av akvifererna i jordlagern respektive i urberget. Jordakviferen är en porakvifer där vattnet rör sig i porerna mellan partiklarna som bygger upp akviferen. Urberget kan ses som en sprickakvifer där vattenföringen är starkt knuten till sprickor i berget. Områdena med deformationszoner bildar sannolikt en barriär för grundvattenströmning i urberget. Diabasgångar kan däremot agera som transportzoner med större vattenströmning längs kontaktytorna än i kringliggande urberg. Tvärs diabasgångarna är det normalt dålig hydraulisk kontakt. 2 av 9

6 4. Hydrologi Uttagspunkterna och det beräknade hydrauliska influensområdet ligger i Klammersbäckens avrinningsområde. Bäcken mynnar i Östersjön inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Avrinningsområdet är 13 km 2 och dess utbredning framgår av bilaga 1. Medelflödet i bäcken har beräknats av SMHI till 0,12 m 2 /s. Medellågvattenföring är beräknad till 0,01 m 2 /s. Båda beräkningarna gäller för perioden Enligt SMHI är uppskattad årsmedelnederbörd i området ca 700 mm (normalperiod ) och medelavdunstning ca 500 mm. Nettonederbörden är ca 200 mm. 5. Utförda undersökningar 5.1 Brunnsenkät och brunnsinventering En brunnsenkät har (genom Jordbruksverkets försorg) skickats till ägarna till fastigheter (64 st) inom en cirkel med radien 1 km från uttagsbrunnen. Enkäten omfattade frågor om förekomst och användning av enskilda brunnar. Svar erhölls gällande 56 fastigheter (88%). Syftet med enkäten var att utreda vilka enskilda intressen som skulle kunna påverkas av de planerade uttagen och även att utgöra underlag för urval av observationspunkter för en provpumpning av uttagsbrunnen. Enligt enkätsvaren finns 22 grävda brunnar/spetsar i jord och 6 borrade brunnar. De flesta brunnarna besöktes och dokumenterades och av dessa valdes både grävda och borrade brunnar ut som observationspunkter. Lägen för brunnarna som använts som observationspunkter framgår av bilaga Provpumpning Provpumpning av djupborran startade och avslutades Flödet hölls någorlunda konstant till ca 2,1 l/s under hela pumpningen. Grundvattenytan i samtliga brunnar mättes manuellt 1-2 gånger per dag under pumptiden. Grundvattenytan i djupborran och i några utvalda brunnar mättes även digitalt med tryckgivare, s.k. divers. Avsänkningen i brunnen var mer än 150 meter. Efter avslutad pumpning mättes även återhämtning av vattenytan under 7 dagar i samtliga brunnar, fram till Ingen påverkan i tillgängliga observationsbrunnar konstaterades. Uppmätt respons på pumpning analyserades därför enbart för pumpbrunnen. Utvärdering av avsänkningsdata har utförts med metoder enligt Theis och Cooper- Jacob. Återhämtningsförloppet har utvärderats med hjälp av Theis Recoverymetoden. Utvärderingarna visar ett transmissivitetsvärde (T-värde) på kring 3 av 9

7 m 2 /s. I analysen har hänsyn tagits till att akviferens mäktighet reduceras till följd av den stora avsänkningen. En magasinskoefficient (S-värde) går ej att beräkna utan avsänkning i kringliggande brunnar. Influensområdet beräknas till en cirkel med radien 400 m vid flödet 2 l/s. Influensområdet begränsas i nordöstra delen av cirkeln av förkastningszonen som skiljer urbergsområdet från intilliggande sedimentärt berg. 6. Influensområde/påverkansområde 6.1 Uttagsbrunnen Bortledande av grundvatten från pumpbrunnen ger upphov till en trycksänkning i grundvattenmagasinen, varvid en avsänkningstratt bildas kring brunnen. Avsänkningen är störst närmast brunnen och avtar ju längre från brunnen man kommer. Det är brukligt att tala om ett praktiskt influensområde, som definieras som det område där djupborrade brunnar påverkas med mer än 0,3 meter och grävda brunnar med mer än 0,1 meter. Avsänkningar mindre än detta brukar vara svårt att urskilja gentemot naturliga variationer. Utvärderingen av uttagsbrunnen har visat på ett praktiskt influensområde med radien 400 m. I jordakviferen har ingen påverkan observerats, men då ingen observationsbrunn (utöver källan) ligger inom influensområdet är det svårt att utesluta påverkan i jord. Influensområdets utseende framgår av bilaga Källan Inför bevattningssäsongen (april) kommer det överflödiga vattnet från källan att ledas till bevattningsdammen i stället för till diket som leder till Klammersbäck. Eftersom källan kontinuerligt leder bort vatten som överstiger bräddningsnivåen i kasunen och detta inte kommer att förändras blir det inte frågan om någon grundvattensänkning runt källan. Bortledningen av vatten kommer i stället att leda till en tillfällig minskad tillrinning till Klammersbäck. Bortledning kommer enbart att ske när det är högt flöde i Klammersbäcken så att negativ påverkan inte riskerar uppkomma i bäcken. 6.3 Bevattningsdammen Bevattningsdammen är ca 20 meter i diameter och 2,5-3 m djup. Volymen uppgår till ca 750 m 3. Dammen är omgiven av jordvallar och har ett utlopp till ett dike med avledning mot Klammersbäcken. Dammen är belägen precis norr om markvägen ca 300 m VNV om uttagsbrunnen. Dammen bedöms inte stå i hydraulisk kontakt med något grundvattenmagasin eftersom vallarna i huvudsak ligger högre än omgivande mark. 4 av 9

8 7. Vattenbehov och vattentillgångar Bevattningsbehovet för äppelodlingen bedöms av Äppelriket Österlen Ek. För. uppgå till 1500 m 3 /år/ha för droppbevattning. 20 hektar fruktodling planeras vilket ger ett behov av maximalt m 3 /år. Behovet per dygn vid torrt och varmt väder är ca 240 m 3 vilket motsvarar ett kontinuerligt uttag på 2,8 l/s. Kapaciteten i brunnen 2,0 l/s. För att klara det maximala bevattningsbehovet krävs att vatten lagras i en damm. För ändamålet har en damm som tidigare har använts som bevattningsdamm ställts i ordning. Volymen uppgår till ca 750 m 3. Den lagrade volymen kan räcka för att täcka skillnaden mellan maximalt behov och kapaciteten för kontinuerligt uttag i närmre 70 dygn vilket bedöms vara mer än tillräckligt. Dammen kommer även att utjämna vattenbehovet över dygnets timmar. Uttaget ur brunnen på m 3 /år och ett tillrinningsområde (påverkansområde) till brunnen på 0,5 km 2 (se bilaga 1) motsvarar en grundvattenbildning till berget på 60 mm/år. Det bedöms vara ett rimligt värde för en sprickakvifer i gnejs som överlagras av sandig morän. Överledning från källan till bevattningsdammen kommer att ske på våren för att vid behov fylla dammen inför bevattningssäsongen. Källans tillrinningsområde är inte möjligt att rita ut eftersom de hydrogeologiska förhållandena som skapar källan inte är kända i detalj. Utifrån markytans topografi kan man ändå misstänka att tillflödet kommer från sydväst. Baserat på ett kontinuerligt flöde om 1,6 l/s och antagande om 200 mm/år möjlig grundvattenbildning blir tillrinningsområdet ca 25 hektar. Det motsvarar en yta av 500x500 m. Tillgången kommer dock endast att utnyttjas tillfälligt. 8. Riksintressen och andra områdesskydd Inom influensområdet finns riksintresse för kust, turism och friluftsliv enligt Miljöbalken 4 kap 2 och 3 kap 6. Det finns också riksintresse för Kustzonen enligt Miljöbalken 4 kap 2, samt riksintresse för naturvård. Klammersbäcken är utpekad som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. Det består av två delar. Delen uppströms väg 9 betecknas Klammersbäck-Torup och delen nerströms väg 9 betecknas Klammersbäck. Strax utanför influensområdet finns också ett skyddsområde för den kommunala vattentäkten i Ravlunda. Väg 9 mellan Brösarp och Kivik är rekommenderad väg för farligt gods. Lite längre bort, vid kusten finns naturreservatet Vitemölla strandbackar. Utbredningen av områdesskydden framgår av bilaga 2a och 2b. Ytterligare områdesskydd som ej är redovisade på karta är riksintresse för kulturmiljövård och riksintresse för totalförsvar (bullerområde för Ravlunda skjutfält). Det förekommer fornlämningar i området. 5 av 9

9 I Vatteninformationssystem Sverige (VISS) finns en grundvattenförekomst inom influensområdet. Detta är en sand- och grusförekomst med ID-nummer SE , vars utbredning framgår av figur 1. I tabell 1 sammanfattas grundvattenförekomstens status. Torup Figur 1 Utbredning av sand- och grusförekomsten SE , VISS Tabell 1 Vattenförekomster med kemiska och kvantitativa status enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Sand- och grusförekomst SE Status Kemisk status God Kvantitativ status God Riskbedömning Risk att kemisk status inte uppnås 2015 Ingen risk Risk att kvantitativ status inte uppnås 2015 Ingen risk Miljökvalitetsnorm Kemisk status grundvatten Status 2009 God kemisk grundvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk grundvattenstatus 2015 Kvantitativ status Status 2009 God kvantitativ status Kvalitetskrav God kvantitativ status 2015 Skyddade områden Kvalitetskrav Krav enligt drickvattenföreskrifterna Områdestyp Dricksvattenförsörjning, Artikel 7 6 av 9

10 Kemisk och kvantitativ status är för närvarande god för grundvattenförekomsten, och det finns ingen klassad risk att kemisk eller kvantitativ status inte uppnås Knappt 1 km öster om uttagsbrunnen ligger vattensamlingen Torupa flo med omgivande strandskyddsområde. Den omfattas inte av generellt biotopskydd eftersom ytan är ca 2,2 hektar (gränsen går vid 1 ha). Vattensamlingen har sitt inlopp i den södra delen men saknar egentligt utlopp. Endast vid mycket hög vattennivå kan det ske en bräddning till en dräneringsbrunn intill markvägen på norra sidan. Vattentillgången varierar med nederbörd och årstid. Det förekommer att vattensamlingen torkar ut men normalt finns det vatten året runt. Vattensamlingen utnyttjas flitigt av rastande vattenfåglar och även av häckande fåglar som grågås, tofsvipa och gulärla. Intill finns även den mindre vattensamlingen Tuefloen (även kallad Tuvekorran). Den har inget strandskyddsområde och är mer benägen att torka ut än Torupa flo. Även denna vattensamling är av betydelse för rastande och häckande fåglar. Vattensamlingen är skyddad genom generellt biotopskydd. 9. Artskydd I vattensamlingarna Torupa flo och Tuefloen förekommer större och mindre vattensalamander, långbensgroda och lövgroda. Även strandpadda kan finnas i Torupa flo vissa år. 10. Bedömd påverkan 10.1 Grävda brunnar i jordlagren Ingen påverkan har påvisats i grävda observationsbrunnar, dock ligger ingen grävd observationsbrunn inom det beräknade influensområdet och därför kan det inte uteslutas att trycknivåsänkningen i bergakviferen slår igenom i jordlagren Borrade brunnar i urberg Borrade brunnar i urberget inom influensområdet bedöms kunna påverkas av uttagsbrunnarna. I närområdet kring uttagsbrunnarna bedöms trycknivåsänkningen kunna uppgå till mer än 150 meter medan avsänkningen i influensområdets utkanter bedöms uppgå till 0,3 meter. Ingen av de bergborrade brunnarna i området avsänktes under provpumpningen. Dessa ligger alla på större avstånd från uttagsbrunnen än det beräknade influensområdet och bedöms inte heller påverkas av ett kontinuerligt vattenuttag. 7 av 9

11 10.3 Sättningsrisk Några sättningar i marklagren är inte sannolikt eftersom grundvattensänkningen i jordlagren bedöms som liten och förekomsten av sättningsbenägna jordar som torv, gyttja och lera inte förekommer i någon större utsträckning Naturmiljö och skyddade områden Grundvattenuttagen bedöms inte påverka strandskyddsområden i området. De bedöms heller inte påverka vattendragen, natura2000-områdena eller riksintresseområdena för naturvård, kustzon eller kust, turism och friluftsliv i och med att den förväntade grundvattensänkningen i jordlagren är liten. Då influensområdet bara precis tangerar vattenskyddsområdet för den kommunala vattentäkten i Ravlunda och den kommunala vattentäkten ligger uppströms uttagsbrunnen bedöms inte denna påverkas. Naturreservatet Vitemölla strandbackar ligger mer än 1 km från influensområdet och påverkas inte av vattenuttagen. Större mängd bevattning än vad träden kan ta upp kan dock leda till läckage av gödningsmedel till grundvattnet. Vattenuttaget bedöms inte påverka vattenförekomsten SE , varken vad gäller kemisk eller kvantitativ status. Inte heller vattentillgången i Torupa flo och Tueflon bedöms påverkas. Ingen negativ påverkan förväntas på populationer av förekommande skyddade/ rödlistade grod- och kräldjur i området. Ingen påverkan förväntas på riksintressena för kulturmiljövård eller totalförsvar eftersom dessa är oberoende av vattenförhållandena Övrigt Planerade grundvattenuttag bedöms inte ha någon påverkan på de fornlämningar som finns i området. 11. Kontrollprogram I samband med att tillstånd för grundvattenuttag för bevattning meddelas föreskrivs ett antal villkor. I dessa villkor ingår bland annat ett kontrollprogram som upprättas i samråd med Länsstyrelsen. 8 av 9

12 12. Fortsatt handläggning När de sökande tagit del av inkomna synpunkter från myndigheter och enskilt berörda och Länsstyrelsen har fattat beslut om huruvida verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas. När allt underlag sedan är klart skickas ansökan till mark- och miljödomstolen i Växjö. 9 av 9

13

14

15