PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm

Transkript

1 Steninge Slott AB Steninge Slottspark Stockholm

2 Steninge Slottspark Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Granskningshandling Michael Eriksson Mattias von Brömssen Bo Granlund Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Områdesbeskrivning Kvartärgeologiska förhållanden Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Avrinningsområdesindelning Bedömning grundvattenförhållanden... 6 [1a.Beskrivning 1] Hanveden Vattenskyddsområde Unr Fel! Hittar inte referenskälla. i

4 Steninge Slottspark 1. Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen i Sigtuna kommun beslutade under år 2009 att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse nordväst om Steninge Slott. Som underlag för programarbete, dagvattenutredning, detaljplan och förslag till exploatering beskriver Ramböll Sverige AB här de hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningarna i området. 2. Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet utgörs i huvudsak av skogsbeklädda höjder och jordbruksmark, med ett mindre vattendrag som rinner från de norra delarna i området mot Mälaren i söder. De södra delarna av planområdet omfattar delar av parkmiljön omkring Steninge slott och Steninge slottsgalleria (Figur 1). Strax nordväst om Steninge slottsgalleria ligger en liten damm som tidigare nyttjats för bevattning. Dammen är fördämd med en jordvall. Enligt uppgift syns grundvatten tränga fram vid släntfoten av densamma, observationen har gjorts vintertid men kan antas pågå året runt. Uppströms, nordväst om, dammen finns ett kärr/sumpskog. Både öster och norr om planområdet ligger bebyggelse i form av radhus- och villaområden. Bebyggelsen är placerad på de höjder som omger jordbruksmarken i mitten av planområdet. Jordbruksmarken sluttar relativt brant upp från Mälarens strand till åkerholmen i de östra, centrala, delarna av planområdet. Åkerholmen når en nivå om ca m. Från denna åkerholme och norröver är jordbruksmarken dock betydligt mer plan och nivåerna når en elevation om knappt +30 m i de nordöstra delarna. Jordbruksmarken utgör lågpunkt längs med hela dess sträckning från norr mot söder och området avvattnas via det dike (till del täckt) som ligger i mitten av åkermarken. De skogsbeklädda höjderna i planområdets centrala delar når en högsta höjd om ca 50 m. De delar av planområdet som planeras bebyggas har dock en högsta höjd om ca +44 m. 1 av 7

5 Figur 1. Preliminärt planområde. Steninge slott syns i södra delen av figuren. 2 av 7

6 3. Kvartärgeologiska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta (1:50 000) utgörs lågpunkterna och jordbruksmarken av postglacial lera. Dessa områden ligger i de södra delarna av planområdet ned mot Mälaren liksom i de centrala delarna kring diket (Figur 2). I övrigt utgörs jordbruksmarken och dalgången av glacial lera. På höjderna går berget ställvis i dagen och ränderna av höjdområdena utgörs i huvudsak av sandig morän. Svackan mellan höjdryggarna i de centrala, västra, delarna av planområdet utgörs av glaciallera. Området söder om, nedanför, dammen utgörs av sandig morän. Figur 2. Jordartskarta för planområdet. Jordartsgränserna lägen är behäftade med viss osäkerhet på grund av underlag (skala 1:50 000) och anpassning. 3 av 7

7 4. Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Området ligger inom Norrströms (61) huvudavrinningsområde som mynnar i Mälaren. Årsmedelnederbörden i Sigtuna är ca 650 mm/år. Uppskattad evapotranspiration i området är ca 450 mm/år. Nettonederbörden, eller avrinningen, blir således cirka 200 mm/år, vilket motsvarar 7 l/s km Avrinningsområdesindelning Delavrinningsområden har karterats utifrån områdets topografi, för att uppskatta dess areal och avrinningen inom de olika delområdena (Figur 3). Karteringen har omfattat ett större område än själva planområdet för att få med hela avrinningsområdena. Cirka 2/3 av planområdet avvattnas via det delvis kulverterade dike/bäck som rinner från de norra delarna av jordbruksmarken söderut till Mälaren. Avrinningsområdet för diket/bäcken uppströms punkt 4 omfattar ett område om ca 2,7 km 2. Den nordvästliga delen som mynnar i punkt 1 (Figur 3) utgör 0, 75 km 2. Vid fältbesök i oktober noterades att en del av åkermarken var översvämmad (punkt 2; Figur 3) i en lågpunkt. Uppströms denna lågpunkt ligger i huvudsak bebyggelse. Detta delavrinningsområde är ca 0,48 km 2. Delavrinningsområdet som mynnar i Dammen (punkt 3) är ca 0,34 km 2. Uppskattad medelavrinning för diket/bäcken som avvattnar stora delar av planområdet har beräknas till ca 19 l/s (i punkt 4). Delflödet som mynnar vid punkt 1 kan beräknas till ca 6 l/s medan delflödet som avvattnas till dammen är ca 2,7 l/s. Ingen medlårsflöde har beräknats för delområdet uppströms punkt 2 då dagvattenhanteringen är okänd här, vi har dock antagit att avrinningen sker till diket nedströms punkt 2 och hänförs därför till det totala flödet inom bäckens/dikets avrinningsområde. 4 av 7

8 1 25 m 40 m 2 20 m 3 4 Figur 3. Figuren visar de naturliga, topografiskt styrda, avrinningsriktningarna (blå pilar) liksom dikets avrinningsområde, dessutom visas delavrinningsområdesavgränsningar för i) diket i norra delen av jordbruksområdet och dess lägsta punkt (1), ii) översvämmad lågpunkt (2), iii) dammen (3) och liksom utloppet för diket till Märstaån (4). Tre höjdangivelser är angivna (grönt) för att ge en uppfattning om lutningarna/gradienterna inom planområdet. 5 av 7

9 4.2 Bedömning grundvattenförhållanden Ingen fältundersökning eller grundvattenmätning har genomförts. En bedömning av grundvattenförhållandena har dock gjorts med avseende på möjligheter att förlägga fördröjningsmagasin för dagvatten och/eller infiltrera detsamma. Bedömningen har genomförts utifrån givna jordartsförhållanden, topografi liksom fältbesök i oktober I området finns inga kända grundvattenförekomster i de kvartära avlagringarna. Inga grundvattenmagasin kan ej heller förväntas inom området. Utifrån den inventering som genomförts synes grundvatten endast kunna tas ut från bergborrade brunnar alternativt i begränsad mängd. En brunnsinventering via SGU:s brunnsdatabas har genomförts Vid Steninge slott finns en bergborrad brunn från 1949 med ett djup om 102 m. I övrigt finns inga brunnar för uttag av grundvatten, däremot finns ca 5-10 energibrunnar i de bebyggda delarna på höjderna öster om planområdet. Grundvattennivåerna kan förväntas stå högt, nära markytan, i de låglänta delarna med lera, d.v.s. jordbruksområdena. Här är möjligheterna till infiltration obefintliga. Den norra delen av planområdet, i svackan kring diket som mynnar vid punkt 1 (Figur 4) bör utredas avseende geotekniska förutsättningar för grundläggning liksom möjligheter för avvattning. Likaså kan man förvänta sig att grundvattennivån är hög (nära markytan) i de centrala, västra, delarna av planområdet som underlagras av lera. I moränområdena, ränderna på de höjdområden, som ligger inom planområdet kan det däremot finnas bättre möjlighet att placera dagvattenmagasin. Dels då ytvattenavrinningen liksom grundvattenflödet är topografiskt styrt och man kan förvänta sig en förhållandevis lägre grundvattennivå här och dels då en sandig morän är mer genomsläpplig. Den damm som har används för bevattning (punkt 3; Figur 4) däms av en jordvall. Genom jordvallen har ett grundvattenflöde identifierats vilket kan ge upphov till stabilitetsproblem om flödet uppströms förändras. Av denna anledning finns det särskilt behov att beakta hur eventuell dagvattenhantering uppströms hanteras. Denna, eventuella risk, kan idag inte uppskattas men i samband med förändrade flöden, eller ingrepp kring jordvallen bör en geoteknisk utredning genomföras. Förutsägelser kring grundvattenförhållandena är behäftade med osäkerheter då inga grundvattennivåmätningar genomförts. I samband med geotekniska undersökningar bör man komplettera med installation av grundvattenrör för fortsatta dagvattenutredningar. 6 av 7

10 1 2 3 Figur 4. Figuren visar de naturliga, toppgrafiskt styrda, avrinningsriktningarna (blå pilar) liksom dikets avrinningsområde, dessutom visas delavrinningsområdesavgränsningar (se figur ovan) och jordartsfördelning över området. 4 7 av 7