Vägverket L~ 02. Vattentäkter. - nära statliga vägar i Region Mälardalen.

Transkript

1 Vägverket L~ 02 Vattentäkter - nära statliga vägar i Regin Mälardalen.

2 ARBETSGRUPP: Miljöfunktinen: Helene Bermell Geteknikfunktinen: Leif Säfström Prjektanställda: hristina Larssn (smmaren 1994), arin Rimsten 1994 ch 1997 Text: arin Rimsten Bilder: hristina Larssn (L), arin Rimsten m ej annat anges. "Vägverket Regin Mälardalen" mfattar Uppsala, Södermanlands, Örebr ch Västmanlands län. mslagsblid: "Skyddat vatten, grundvattentäkt". Skyltning m skyddat grundvatten ch var man skall vända sig vid riskförförrening av vattentäkten är idag fta bristfällig utmed statliga vägar. 01

3 ~Vägverket Tjänsteställe, handläggare Avdelning Teknik Garin Rimsten, Enligt sändlista. atum Ert datum 1(2) Beteckning (anges vid svar) SA80 B 98:1102 Er beteckning lu-lu r"'") 1,- ~/, --." I,") h..i"-'-' \,.'. t.. c c Vattentäkter nära statliga vägar Vägverket Regin Mälardalen har under 1997 genmfört en kmpletterande inventering av vattentäkter nära statliga vägar. En rapprt från den inventeringen är nu klar ch bifgas med detta brev. Vi vill även passa på att tacka alla Er sm bidragit med uppgifter ch ber Er samtidigt att kntakta ss m ni upptäcker några felaktigheter. Vänliga hälsningar i Regin Mälardalen Pstadress Bx Eskilstuna BeSksadress Tullgatan 8 Telefn Telefax E-pstadress vagverket.esk@w.se

4 INNEHALL SAMMANFATTNING 1. Inledning 2. Vattenskyddsmråden. Skyddsföreskrifter samt gällande lagar 4. Inventering 5. Riskanalys -knsekvensklassificering 6. Knfliktpunkter 7. Studerade vattentäkter Enköpings kmmun, Vånsjöbr Tierps kmmun, Arvidsb Uppsala kmmun, Björklinge Uppsala kmmun, Lövstalöt Uppsala kmmun, Tunaåsen Älvkarleby kmmun, Krnsågen Eskilstuna kmmun, Kjula Flens kmmun, Malmköping Katrinehlms kmmun, Bie egerfrs kmmun, egemäs (uvedal) Lekebergs kmmun, Fjugesta Lindesbergs kmmun, Rya Ljusnarsberg kmmun, Finnhyttan Örebr kmmun, Eker Örebr kmmun, Garphyttan Fagersta kmmun, Viksviken Heby kmmun, Tärnsjö 8. Ytvattentäkter Strängnäs kmmun, Fågelsången Strängnäs kmmun, Vishlmen Askersunds kmmun, Harge Laxå kmmun, Östra Laxsjö 9. Ptentiella grundvattentäkter 10. Åtgärdade vattentäkter. 12. Referenser Vattentäkter -nära statliga vägar i... Bilagr 4 1. Knfliktpunkter i Uppsala län. 2. Knfliktpunkter i Södennanlands län.. Knfliktpunkter i Örebr län. 4. Knfliktpunkter i Västmanlands län. 5. Knfliktpunkter mellan ytvattentäkter ch vägar i Regin Mälardalen. 6. Knfliktpunkter mellan ptentiella grundvattentäkter ch vägar i Regin Mälardalen

5 Vattentäkter -nära statliga vägar i... SAMMANFATTNING et finns alltid en risk att drift ch underhåll av vägar såväl sm lyckr i samband med vägtrafik kan kmma att skada Yt- ch grundvattentäkter. I denna rapprt redvisas en inventering av knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter inm Regin Mälardalen, d v s Uppsala, Södermanlands, Örebr ch Västmaniands län. En knfliktpunkt definieras här sm ett begränsat mråde utmed en väg där risk fr frrening av vattentäkten freligger. Arbetet indelas i tre lika steg: 1. Inventeringsarbete, insamling av material främst från kmmuner. Kartläggning av samtliga knfliktpunkter. 2. Riskanalys -knsekvensklassning.. Upprättande av frslag på skyddsåtgärder. (Inkluderas ej i denna rapprt.) En nggrann hydrgelgisk utredning kmmer att genmfras fr de vattentäkter sm pririteras högst. Förslag på lämpliga skyddsåtgärder kmmer därefter att upprättas. Samtliga knfliktpunkter har lagts in i ett register i Excel, sm finns på Avdelning Teknik, Vägverket Regin Mälardalen. Registret mfattar fljande parametrar: län, kmmun, Inummer, namn, ägare, antal användare, berörda vägar, årsmedeldygnstrafik, andelen tung trafik, täkttyp, uttag i m /dygn, kapacitet i m /dygn, skyddsmråde. För att lyfta fram de viktigaste vattentäkterna bland det ttala antalet knfliktpunkter har mindre riskutsatta vattentäkter srterats brt efter fljande kriterier: 1. Vattentäkter där skyddet frbättrats i samband med vägmbyggnad. 2. Vattentäkter sm endast berörs perifert av statlig väg.. Vattentäkter med mindre eknmiskt värde. 4. Reservvattentäkter. et finns ttalt 152 knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Regin Mälardalen. Av dessa berör 127 grundvattentäkter, 1 ytvattentäkter ch 12 ptentiella grundvattentäkter. Efter utsrtering av mindre riskutsatta vattentäkter kvarstår 58 knfliktpunkter, 7 ytvattentäkter ch 51 grundvattentäkter. Arbetet med att utreda ch frbättra skyddet pågår redan fr 14 av grundvattentäkterna ch fr grundvattentäkter har åtgärder (tätning av vägdiken) redan vidtagits fr att frbättra skyddet mt frrening av grundvattnet. Bland de ptentiella grundvattentäkterna har ingen utsrtering gjrts utan samtliga redvisas i tabellfrm. en risk en väg innebär fr en vattentäkt kan beskrivas sm en sammanvägning av sannlikheten att en lycka inträffar ch den knsekvens lyckan får. På grund av bristfälliga data är det fr närvarande inte möjligt att bedöma sannlikheten av att en lycka kmmer att inträffa på en speciell vägsträcka. Riskanalysen mfattar därfr en knsekvensklassificering, d v s en bedömning av knsekvensen aven eventuell lycka. e vattentäkter sm kvarstd efter utsrteringen har delats in i tre lika knsekvensklasser, stra knsekvenser (), svårbedömda knsekvenser (2) ch små knsekvenser (1) enligt f- 4 01

6 U Vattentäkter -nära statliga vägar i... reskrifter i "Yt ch grundvattenskydd" (Vägverket, 1995). Knsekvenserna vid en eventuell lycka bedöms för 17 grundvattentäkter ch 2 ytvattentäkter att bli stra, 1 grundvattentäkter ch ytvattentäkter sm svårbedömda ch 2 grundvattentäkter ch 2 ytvattentäkter att bli små. Grundvattentäkterna i knsekvesklass (stra knsekvenser) har studerats i talt. e mest riskutsatta vägsträckrna, för varje vattentäkt, presenteras i denna rapprt. Fältundersökningen i kmbinatin med övriga uppgifter m vattentäktens kapacitet, läge etc kmmer att ligga till grund för en priritering av vilka vattentäkter sm först bör åtgärdas. 5

7 Vattentäkter -nära statliga vägar i INLENING Vattentäkter skyddas i de flesta fall genm upprättande av ett skyddsmråde inm vilket speciella skyddsfreskrifter ska gälla. All miljöfarlig verksamhet sm trts allt bedrivs inm skyddsmrådet innebär en frreningsrisk fr vattentäkten. Vägar passerar i många fall inm eller på gränsen till vattenskyddsmråden. På många av dessa vägar transprteras farligt gds. m en lycka inträffar ch det farliga gdset läcker ut kan det få mycket svåra knsekvenser. Genm att leda m transprten av farligt gds ch frbättra skyddet utmed de vägar sm passerar inm eller i kanten av ett vattenskyddsmråde är det möjligt att minimera riskerna fr frrening av vattentäkten. Gemensamt fr många av vattentäkterna inm Regin Mälardalen (Uppsala, Södermanlands, Örebr ch Västmaniands län) är att de fta är lkaliserade till rullstensåsar eller isälvsmaterial. På många ställen utökas den naturliga grundvattenmängden genm infiltratin av ytvatten. Längs med rullstensåsarna utbreder sig ftast ett bälte av grus, sand, silt ch lera. Genm att studera utbredningen av de lika jrdarterna är det möjligt att lkalisera vägarna så att vattentäkterna i större utsträckning mges av naturligt skyddande jrdlager. Många vägar i det befintliga vägnätet ligger utefter gamla sträckningar sm lades vanpå eller längs med rullstensåsrar. För dessa vägar samt för de vägar sm skär genm grusåsar eller isälvsmaterial finns ftast inte någt naturligt skydd mt frrenat ytvatten. På Avdelning Teknik i Vägverket Regin Mälardalen har arbetet med att utreda vilka vägar sm utgör ett ht mt kmmunala ch större enskilda vattentäkter pågått under flera år. Arbetet syftar till att kartlägga samtliga knfliktpunkter (mellan väg-vattentäkt) ch därefter utreda vilka åtgärder sm behövs fr att minska riskerna fr vattenfrreningar. Arbetet initierades under smmaren 1994 då en frsta inventering ch riskklassificering genmfrdes. Utifrån den inventeringen gjrdes ett urval ch en riskanalys sm resulterade i att 18 vattentäkter valdes ut. Utav dessa har idag tre åtgärdats (fått ett frbättrat skydd). enna rapprt är en frtsättning ch till viss mån en revidering av tidigare rapprt "Skyddsvärda vattentäkter inm Regin Mälardalen" (Vägverket Regin Mälardalen, 1995). Syftet är att inventera ch riskklassa de knfliktpunkter sm kvarstår enligt freskrifterna i Vägverkets publikatin "Yt- ch grundvattenskydd" (Vägverket, 1995). 2. VATTENSKYSMRAEN Skyddsmrådet fr en vattentäkt delas fta in i ett inre ch ett yttre skyddsmråde. et yttre skyddsmrådet bör i princip mfatta hela tillrinningsmrådet, men av praktiska skäl är det inte alltid möjligt eftersm det kan röra sig m ett mycket strt mråde. är det inte är möjligt att inbegripa hela tillrinningsmrådet bör det yttre skyddsmrådet mfatta en så str yta att vattnet sm passerar skyddsmrådet har en mlppstid (tiden från att det når skyddsmrådet tills att det tas ur täkten) på minst ett år. Inm det inre skyddsmrådet ska grundvattnet ha en uppehållstid på dygn eller ligga minst 100 meter från brunnsmrådet. Uppehållstiden inm det inre skyddsmrådet är beräknat så att bakteriella fårreningar i vattnet ska hinna brytas ner innan vattnet tas ur täkten. et mest skyddsvärda mrådet inm vattenskyddsmrådet är brunnsmrådet samt mråden sm utnyttjas fr infiltratin av vatten, knstgjrd grundvattenbildning. Inm brunnsmrådet är ingen annan verksamhet tillåten. etta mråde bör alltid skyddas genm tätning ch dränering så att ytvatten inte kan tränga direkt ner till grundvattnet (SNV, 1991) L 6 G

8 . SKYSFÖRESKRIFTER SAMT GÄLLANE LAGAR Vattentäkter -nära statliga vägar i. Skyddsföreskrifter för vattentäkter syftar till att infrmera markägare samtnyttj are av mrådet vilka regler ch begränsningar sm gäller inm skyddsmrådet. Genm fastställande av vattenskyddsmråde, enligt vattenlagen (VL), har länsstyrelsen befgenhet att upprätta vilka regler ch begränsningar sm ska gälla inm mrådet. Skyddet består främst av att man kan förbjuda samt begränsa viss verksamhet sm utgör en vattenförreningsrisk. et finns dck en mängd lagar sm är tillämpbara. Inm naturresurslagen (NRL) finns en rad regler för skydd av såväl kmmunikatin sm vattenförsörjning. Vid knflikt mellan flera intressen pririteras riksintressen eller det sm har det mest långsiktiga perspektivet. Vidare finns bestämmelser m planläggning av mark, vatten ch bebyggelse i plan- ch bygglagen (PBL). Enligt miljöskyddslagen (ML) skall för miljöfarlig verksamhet" väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång ch lägenhet utan skälig kstnad"(4 ). Med miljöfarlig verksamhet avses bl a vägar sm indirekt kan riskera att yt- ch grundvatten förrenas. et är i princip förbjudet att transprtera farligt gds på vägar sm passerar genm ett inre skyddsmråde aven vattentäkt. m en väg genm inre skyddsmrådet måste användas för miljöfarliga transprter så ska, enligt Naturvårdsverket (SNV, 1991), vägen vara försedd med räcken samt avledningsanrdningar för dagvatten, i frm av täta vägdiken eller kantsten. Vägar inm yttre skyddsmrådet ska ckså vara försedda med skyltar sm upplyser trafikanten m att det är ett vattenskyddsmråde ch vart man ska vända sig vid en eventuell lycka (SNV, 1991). Vägverkets ansvar Inm vattenlagen finns det en allmän aktsamhetsregel sm säger att "den sm ska bedriva verksamhet sm kan skada en Yt- eller grundvattentillgång är skyldig att vidta de anrdningar. tåla de begränsningar av verksamheten ch iaktta de försiktighetsmått i övrigt sm skäligen kan frdras för att förebygga eller avhjälpa skadan". Enligt väglagen är aktsamhetsregeln tillämpbar på befintliga vägar. Vägverket har enligt väglagen ansvar för väghållningen på allmänna vägar ch har därmed skyldighet att iaktta de försiktighetsmått sm skäligen kan fdras gentemt förreningar av Yt- ch grundvattentäkter. Nybyggnad av vägar innefattas ckså genm att de ska prövas enligt naturresurslagen ch väglagen ingår under naturresurslagen vid fastställelse av arbetsplan. Vägverket ger ut väginfrmatinskartr över de allmänna vägnätet, där man bl a ger rekmmendatiner för vilka vägsträckr sm bör användas för transprter med farligt gds. Flera av de rekmmenderade vägarna passerar genm vattenskyddsmråden. Vägsträckr sm inte utgör primära eller sekundära transprtvägar för farligt gds, d v s de tillhör inte de av Vägverket rekmmenderade vägarna, belastas ckså av miljöfarliga transprter. Att ändra de rekmmenderade transprtvägskartrna så att de i möjligaste mån inte leder genm vattenskyddsmråden är således ingen garanti. Förbud av transprter med farligt gds skulle vara nödvändigt för att förbättra säkerheten för dessa vägar. Ett prblem är dck att det är betydligt lättare att upprätta förbud i tätrtsbebyggelse där faran är uppenbar jämfört med vattenskyddsmråden där någn märkbar risk inte är synlig för ögat. 7

9 Vattentäkter -nära statliga vägar i INVENTERING Knfliktpunkter mellan statliga vägar ch kmmunala (eller större enskilda) vattentäkter i Regin Mälardalen har inventerats. Inventeringen baseras i huvudsak på material från kmmuner ch länsstyrelser, SGU:s jrdarts- ch hydrgelgiska kartr samt till viss del eget faltarbete. Uppgifterna från kmmuner ch länsstyrelser innehåller i första hand kmmunala vattentäkter ch i mycket begränsad mfattning större enskilda vattentäkter. På grund av att underlagsmaterial varierat beträffande mfattning ch kvalitet är kartläggningen inte fullständig, men bör mfatta samtliga större yt- ch grundvattentäkter i närheten av statliga vägar. Samtliga knfliktpunkter läggs in i ett register i Excel, sm finns på Avdelning Teknik Vägverket Regin Mälardalen. Registret mfattar följande parametrar (under förutsättning att de finns tillgängliga), län, kmmun, I-nummer, namn, ägare, antal användare, berörda vägar, årsmedeldygnstrafik (AT), andelen tung trafik, täkttyp, uttag i m /dygn, kapacitet i m /dygn, skyddsmråde. För att lyfta fram de viktigaste vattentäkterna bland det ttala antalet knfliktpunkterna har mindre riskutsatta vattentäkter srterats brt efter följande kriterier: l. Vattentäkter där skyddet förbättrats i samband med vägmbyggnad eller annan mbyggnad. 2. Vattentäkter sm berörs endast perifert av allmän väg. en allmänna vägen går genm tillrinningsmrådet i ett sådant läge att påverkan bara kan bli marginell.. Vattentäkter med begränsat eknmiskt värde. Små vattentäkter, farre än 1000 persner anslutna eller uttag < 250 m /dygn; belägna så att de kan ersättas till en måttlig kstnad. Bedömningen m vattentäkten har ett högt eknmiskt värde, trts ett mindre antal användare är anslutna, har baserats på uppgifter från kmmunerna. 4. Vattentäkter sm tagits ur bruk eller vattentäkter sm används sm reservtäkter. 5. RISKANALYS- KNSEKVENSKLASSIFIERING en risk en väg eventuellt innebär för en vattentillgång är berende av många faktrer. Risken kan beskrivas sm en sammanvägning av sannlikheten att en lycka inträffar längs en vägsträcka ch den knsekvens lyckan får. På samma sätt beskrivs knsekvensen sm en sammanvägning av värde ch sårbarhet, Figur l. På grund av bristfälliga data beträffande bl a mängden farligt gds är det för närvarande inte möjligt att bedöma sannlikheten av att en lycka kmmer att inträffa på en speciell vägsträcka. En bedömning av varje enskild knfliktpunkt kmmer därför främst innefatta en knsekvensklassificering, d v s i första hand grundas på vattentäktens värde ch sårbarhet. 8

10 RISK / ~ Knsekvens Sannlikhet -trafikmängd -andel farligt gds -vägstandard -klimat Grundvattentäktens sårbarhet /~ Värde Sårbarhet -strlek / -kvalitet Grundvatten Ytvatten -vatten- -djup till grundvatten -strlek försörjning -strömningshastighet -msättning -naturmiljö -avstånd väg- -avstånd vägvattenresurs recipient -mättade znens -tpgrafi beskaffenhet -hälsstatus -strlek Vattentäkter -nära statliga vägar i... Figur 1: "Riskträd"för miljöpåverkan på mark ch vatten vid vägar (Vägverket, 1995). Enligt Vägverket (1995) bör en sårbarhetsbedömning i första hand grundas på grundvattnets djup under markytan, jrdens genmtränglighet ch avstånd till eventuella brunnar. På grund av svårigheter att få tillgång till tillförlitliga uppgifter m grundvattnets djup under markytan ch jrdens genmtränglighet kmmer vi i detta skede att förenkla sårbarhetsbedömningen avsevärt. Vattentäktens sårbarhet kmmer att bedömas utifrån följande tre parametrar; 1. avståndet mellan väg ch brunnsmråde, 2. vägsträckans längd genm inre respektive yttre skyddsmrådet ch. vägens läge i förhållande till, för vattentäkten, känsliga vattendrag etc. Efter en sammanvägning av samtliga parametrar kmmer varje vattentäkt klassas i sårbarhetsklass 1,2 ch, varav har den högsta sårbarheten (Tabell l). Tabell 1: Enförenklad bedömning av vattentäkters sårbarhet, uttryckt sm en siffra mellan 1 ch (sårbarhetsklasser). Avstånd vägbrunnsmråde -Sm m 200 m- SARBARHETSKLASS Genm inre skyddsmråde 2 Genm yttre skyddsmråde Vägen krsar känsligt vattendrag 2-2-

11 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Grundvattnets värde Grundvattnets värde uttrycks, enligt Vägverket (1995), efter möjligt vattenuttag (vattentäktens kapacitet). Vattentäkten ges ett värde mellan 1 ch 9 berende på vattentäktens kapacitet ch verkliga uttag (Tabell 2). Värdet bör justeras m det finns möjlighet att ersätta vattentäkten med vatten från någn närliggande täkt. Tabell 2: Grundvattentillgångens värde uttryckt sm en siffra mellan 1 ch 9. Värdet ökar med uttagsmöjlighet ch utnyttjandegrad (Bearb. av Tabell., Vägverket, 1995). TILLGÅNG VÄRE utnyttjad Kmmunal Enskild större m /dygn akvifer vattentäkt vattentäkt Mycket str > Str Måttlig <400 1 ytvattnets sårbarhet ch värde Ytvattnets sårbarhet är mycket svårbedömt, någt system för att beräkna sårbarheten finns fömärvarande inte. Med hänsyn till räddningstjänstens möjligheter till snabba insatser bör sårbarhetsklasserna enligt Vägverket (1995), baserats på strömningstiden mellan väg ch recipient. I de fall vägen går över eller utmed ett vattendrag blir strömningstiden extremt krt. Ytvattnets värde bedöms med stöd från kmmuner ch länsstyrelser. Bedömningen baseras på ytvattnets värde för bl a, fiske, friluftsliv ch vattenförsörjningen (Tabell ). Tabell : Ytvattnets sårbarhetsklass ch värde. enligt Vägverket (1995). Strömningstid Sårbarhetsklass Rangrdning ch värde för Värde (h) vattenförsörjning > 1 pririterad, vattenresurs Länsunik, viktig vattenresurs 2 <1 Sverigeunik, viktig vattenresurs 10 i i '!

12 Knsekvensklasser KNSEKVENSKLASSER grundvattentäkter 2 Sårbarhet 6. KNFLIKTPUNKTER V ä r d e l ytvattentäkter 2 Sårbarhet 11 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Knsekvensen aven lycka är ett mått på sårbarheten sammanvägt med resursens värde. Enligt Vägverket (1995) är en indelning i tre klasser lämplig för både grund- ch ytvattentäkter. e tre knsekvensklasser är följande, stra knsekvenser (), svårbedömda knsekvenser (2) ch små knsekvenser (), ch illustreras i Figur 2. Figur 2: Knsekvensklasser för grund- ch ytvattentäkter, genm sammanvägning av sårbarhet ch värde. Vattentäkter inm knsekvensklass 2 ch, dvs svårbedömda knsekvenser ch stra knsekvenser bör utredas vidare. För vattentäkter inm knsekvensklass l (små knsekvenser) behövs trligen inga speciella skyddsåtgärder, enligt Vägverket (1995). Inventeringen av knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Regin Mälardalen resulterar i ttalt 152 stycken. Av dessa berör 127 grundvattentäkter, 1 ytvattentäkter ch 12 ptentiella grundvattentäkter. Samtliga knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter finns redvisade länsvis i Bilaga 1-4. e ptentiella grundvattentäkterna finns redvisade separat i Bilaga 6. En utsrtering av mindre riskutsatta vattentäkter, enligt givna kriterier (kap. 4), medförde att 82 vattentäkter srterades brt. Av dessa har 5 vattentäkter fått förbättrat skydd i samband med vägmbyggnad, för av vattentäkterna utgör närliggande statlig väg inte någn direkt förreningsrisk, 51 vattentäkter har ett uttag på mindre än 250 m /dygn ch slutligen används 2 av vattentäkter sm reservvattentäkter. Bland de ptentiella grundvattentäkterna har ingen utsrtering gjrts utan samtliga redvisas separat, Kap. 9 ch Bilaga 6.

13 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Efter utsrtering kvarstår därmed 58 knfliktpunkter mellan statlig väg ch vattentäkt. Av dessa berör 7 ytvattentäkter, vilka i frtsättningen kmmer att behandlas separat, ch 51 grundvattentäkter. Utredningsarbeten ch skyddsåtgärder pågår för närvarande för 14 grundvattentäkter ch för 4 har skyddsåtgärder redan vidtagits. Antalet vattentäkter sm bör ingå i en knsekvensklassning är således grundvattentäkter ch 7 ytvattentäkter. Knsekvensklassningen (kap. 5) resulterade i: 17 grundvattentäkter ch 2 ytvattentäkter i knsekvensklass (stra knsekvenser), 1 grundvattentäkter ch ytvattentäkter i knsekvensklass 2 (svårbedömda knsekvenser) ch grundvattentäkter ch 2 ytvattentäkter i knsekvensklass 1 (små knsekvenser). I de fall nödvändiga uppgifter saknas har uppskattningar gjrts. Knsekvensklassningen sm används i denna rapprt är dessutm, sm beskrivits i kapitel 5, en förenkling av Vägverkets rekmmendatin "Yt- ch grundvattenskydd" (Vägverket, 1995). Indelningen i lika knsekvensklasser bör därför framförallt användas sm en vägledning inför en mer nggrann hydrgelgisk utredning. 7. STUERAE GRUNVATTENTÄKTER Samtliga grundvattentäkter inm knsekvensklass, där en eventuell lycka bedöms medföra stra knsekvenser för vattentäkten, har studerats i fålt. Uppgifter m vägstandard, skyddsåtgärder i frm av räcke eller liknande ch skyltning för skyddat grundvatten, har nterats. Varje vägsträcka närmast brunnsmrådet eller andra vägsträckr sm bedömts utgöra str risk för förrening av vattentäkten har dessutm ftgraferats. e studerade vattentäkterna redvisas nedan. 12 '

14 Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Enköping; Vattentäkt: Vånsjöbr ; Antal anslutna: persner. ~ Vånsjöbr vattentäkt, \ 1 Brunnsmrådet till Vånsjöbrs vattentäkt, ligger helt skyddat mellan väg 558 ch 566. Vägnummer: 558, (566) Vägsträckning: L. Härnevi Vånsjö Vägstandard: 6,0 m, BKI Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 70 Andel tung trafik: 4% Referenshastighet: 90 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >l km Sträcka genm inre skyddsznen: 2 km Avstånd vägbrunnsmråde: m '" Allmän beskrivning: Väg 558 går i kanten av åsen rakt genm inre skyddsznen för Vånsjöbrs vattentäkt. Brunnsmrådet ligger helt skyddat precis där väg 558 ch 566 möts. Varken stängsel eller skyltar m skyddat grundvatten finns uppsatt närmast brunnsmrådet. en yttre skyddsznen är gemensam med Enköpings stads vattentäkt Munksundet. El8 skär rakt genm åsen inm den yttre skyddsznen, cirka en mil söder m Vånsjöbrs vattentäkten. Knflikten med eurpavägen har dck redan utretts. 1

15 c c : Vattentäkter -nära statliga vägar i... Arvidsb vattentäkt Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Tierp; Vattentäkt: Arvidsb; Antal anslutna: 5480 persner. Väg 292 skär raktgenm åsen i kanten av inre skyddsznen,jörarvidsb vattentäkt. Ft el. Vägnummer: E4 ch 292 Vägsträckning: Trslunda Gubb Vägstandard: 11,5 m, BKl Vinterstandard: A2, saltas Trafik årsmedeldygn: 8170 Andel tung trafik: 9% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >10 km Sträcka genm inre skyddsznen: i kanten Avstånd vägbrunnsmråde: 150 m Allmän beskrivning: Både väg 292 ch E4 passerar precis i kanten av inre skyddsznen för Arvidsb vattentäkt. Väg 292 skär rakt genm grusåsen cirka 150 meter nrr m brunnsmrådet. Grundvattenströmmen går från nrr mt söder, dvs från väg 292 mt brunnsmrådet. Några skyddsåtgärder i frm av räcken eller tätning av vägdiken finns inte, varken utmed väg 292 eller E4. Båda vägarna är primära transprtvägar för farligt gds. Ny vägsträckning för E4 är fastlagd, byggstart är planerad till år Trafikmängden kmmer därefter att minska kraftigt åtminstne på nuvarande E4. 14

16 Kmmun: Uppsala; Vattentäkt: Björklinge; Antal anslutna: persner. Björklinge vattentäkt (J l 1_-- ~--1-~------=~---' _.~' ~---.~.. ~_ _:"-= Brunnshuset (gula tegelhuset) för Björklinge vattentäkt intill väg 705 mt Sätuna. Vägnummer: 705, (E4) Vägsträckning: Björklinge Sätuna Vägstandard: 5,5 m, BKl Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 640 Andel tung trafik: uppgift saknas Referenshastighet: 50 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 1,5 km Avstånd vägbrunnsmråde: 5 m Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser..rt",,',~' \ ~- ~. t j --* Allmän beskrivning: Väg 705 är en rak, smal asfalterad väg i utkanten av Björklinge samhälle. Vägen passerar rakt genm inre skyddsznen för Björklinge vattentäkt. Brunnsmrådet ligger bara 5 meter från vägen. Brunnsmrådet är mgärdat av stängsel ch det finns en skylt m skyddat grundvatten uppsatt, men i övrigt finns inga skyddsåtgärder vidtagna. E4 passerar i kanten av inre skyddsznen för Björklinge vattentäkt, avståndet till brunnsmrådet är sm minst 400 meter. Jrdarten mellan eurpavägen ch brunnsmrådet består enligt jrdartskartan av lera vilket trligen innebär att förreningsrisken är relativt liten. E4 är primär transprtväg för farligt gds. en planerade nya sträckningen av E4 kmmer medföra att trafikarbetet minskar genm yttre skyddsznen. 15 i f I \ ii

17 Q [J Vattentäkter -nära statliga vägar i... Lövstalöt vattentäkt Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Uppsala; Vattentäkt: Lövstalöt; Antal anslutna: 00 persner. E4 passerar i kanten av inre skyddsznenjör Lövstalöts vattentäkt. Vägkanten sluttar brant ner mt Björklingeån (längs brt i bilden). Vägnummer: E4 Vägsträckning: Uppsala Björklinge Vägstandard: 1 m, BKl Vinterstandard: A2, saltas Trafik årsmedeldygn: Andel tung trafik: 8% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: i kanten Avstånd vägbrunnsmråde: 150 m Ii}'...:. Allmän beskrivning: E4 passerar i kanten av inre skyddsznen till Lövstalöts vattentäkt. Brunnsmrådet ligger 150 meter från vägen. Björkligeån, sm först krsas av E4 en kilmeter uppströms vattentäkten ch därefter går i kanten av vägen, passerar mycket nära brunnsmrådet. Räcken finns uppsatt där vägen krsar Björklingeån. Skyltar m skyddat grundvatten saknas helt. E4 är primär transprtväg för farligt gds. en planerade nya sträckningen av E4 kmmer att medföra att trafikarbetet minskar genm skyddsmrådet. 16

18 Tunaåsens vattentäkt E4 passerar genm yttre skyddsznenför Tunaåsens infiltratinsanläggning. Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Uppsala; Vattentäkt: Tunaåsen; Antal anslutna: pe. (eg /4). Vägnummer: E4 Vägsträckning: Uppsala Björklinge Vägstandard: 1,4 m, BKl Vinterstandard: A2, saltas Trafik årsmedeldygn: Andel tung trafik: 9% Referenshastighet: 90 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >l km Sträcka genm inre skyddsznen: Avstånd vägbrunnsmråde: 250 m Allmän beskrivning: Tunaåsens är infiltratinsanläggning för Uppsala stads vattentäkter. Ttalt är persner anslutna till de fyra vattentäkternaibrunnsmrådena sm alla ligger i Uppsalaåsen. E4 passerar rakt genm yttre skyddsznen, 250 meter från infiltratinsmrådet. Enligt jrdartskartan dminerar lera mellan eurpavägen ch infiltratinsanläggningen, men till vilken mäktighet är inte känt. E4 är primär transprtväg för farligt gds. en planerade nya sträckningen av E4 kmmer att medföra att trafikarbetet minskar på den aktuella vägsträckan. 17

19 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Älvkarleby; Vattentäkt: Krnsågen; Antal anslutna: persner. Krnsågens vattentäkt Erunnsmrådetfär Krnsågens vattentäkt, i bakgrunden väg 291 mt Alvkarleby. Vägnummer: 291, (759) Vägsträckning: Marma Stallmn Vägstandard: 12 m, BK1 Vinterstandard: A, saltas Trafik årsmedeldygn: 1840 Andel tung trafik: 11% Referenshastighet: 90 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 1 km Avstånd vägbrunnsmråde: 10 m Allmän beskrivning: Väg 291 ch 759 passerar båda genm inre skyddsznen för Krnsågens vattentäkt. Brunnsmrådet ligger mgivet av skgsmark endast 4 meter från väg 759 ch cirka 10 meter från väg 291. Stängsel finns uppsatt runt brunnsmrådet ch det är rdentligt skyltat för skyddat grundvatten. Några skyddsåtgärder i frm av räcke eller tätning av vägdiken har dck inte vidtagits. Väg 291 är primär transprtväg för farligt gds. 18

20 E20 skär rakt genm åsen, tillika inre skyddsznen för Kjula vattentäkt. Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Eskilstuna; Vattentäkt: Kjula; Antal anslutna: 970 persner. Kjula vattentäkt Vägnummer: E20 Vägsträckning: Viby-Kjula Vägstandard: 9,0 m, BKl Vinterstandard: A2, saltas Trafik årsmedeldygn: 1610 Andel tung trafik: 9% Referenshastighet: 50 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: Sträcka genm inre skyddsznen: 00 m Avstånd vägbrunnsmråde: 250 m Allmän beskrivning: E20 skär rakt genm åsen ch tillika inre skyddszn för Kjula grundvattentäkt. Brunnsmrådet ligger 250 meter nrr m eurpavägen. Grundvattenströmmen går från söder mt nrr (dvs från E20 mt brunnsmrådet). E20 är primär transprtväg för farligt gds En ny sträckning av E20, sm inte berör skyddsznen för Kjula vattentäkt skall vara klar år Trafikmängden på den aktuella vägsträckan kmmer därefter att minska kraftigt. Några skyddsåtgärder i frm av räcke eller tätning av diken finns inte. Skyltning för skyddat grundvatten finns dck i vägkanten. 19

21 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Flen; Vattentäkt: Malmköping; Antal anslutna: 2 00 persner. Malmköpings vattentäkt Väg 5 genm skyddsmrådet/ör Malmköpings vattentäkt. Brunnsmrådet ligger 50 meterfrån vägen på andra sidan åkermarken. Ft el. Vägnummer: 5, (55) Vägsträckning: Malmköping Trekanten Vägstandard: 7,0 m, BKl Vinterstandard: A, saltas Trafik årsmedeldygn: 060 Andel tung trafik: 5% Referenshastighet: 50 km/h Sträcka genm skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: saknas Avstånd vägbrunnsmråde: 50 m Allmän beskrivning: Väg 5 går rakt genm Malmköpings samhälle, sm utgör skyddsmråde för Malmköpings vattentäkt. Brunnsmrådet ligger i utkanten av samhället cirka 50 meter från vägen. Räcke finns uppsatt där vägen passerar ett antal bergsskärningar, inm tätbebyggda mråden finns dck inga skyddsåtgärder vidtagna. Väg 55 går inte genm skyddsmrådet för Malmköpings vattentäkt, däremt passerar den i kanten av Hsjön. Utlppsbäcken från Hsjön passerar förbi brunnsmrådet. Enligt kmmunen utgör vägsträckan förbi Hsjön samt frtsättningen utmed samma väg, rakt genm grusåsen, den största risken för förrening av vattentäkten. Väg 55 är dessutm primär transprtväg för farligt gds. 20

22 c c c Bie vattentäkt Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Katrinehlm; Vattentäkt: Bie; Antal anslutna: 550 pe.+ tappn. rör Bie källvatten. Väg 56 krsar ett öppet vattendrag sm sedan rinnerförbi brunnsmrådetför Bie vattentäkt. Vägnummer: 676, (56) Vägsträckning: Sörgölet BieN. Vägstandard: 6,0 m, BKl Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 810 Andel tung trafik: uppgift saknas Referenshastighet: 50 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: 1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 500 m Avstånd vägbrunnsmråde: 100 m Allmän beskrivning: Väg 676 går rakt genm Bie samhälle, tillika inre skyddszn för Bie vattentäkt. Inm inre skyddsznen går vägen på åsryggen (Köpingsåsen). Vägkanterna sluttar brant ner mt angränsande åkermarksmråden. Genm yttre skyddsznen går vägen precis i kanten av åsen. Väg 56 passerar genm ch i kanten av yttre skyddsznen. Största risken utgör, enligt kmmun, det öppna vattendrag sm vägen krsar ch sm sedan rinner förbi brunnsmrådet. Några skyddsåtgärder i frm av räcke finns inte, varken inm inre skyddsznen eller vid det öppna vattendraget. Skyltning för skyddat grundvatten finns dck utmed båda vägsträckrna. et råder förbud mt genmfart för tung trafik på väg 676. Väg 56 är dck primär transprtväg för farligt gds. 21

23 .0 Vattentäkter -nära statliga vägar i... egernäs vattentäkt Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: egerfrs; Vattentäkt: egernäs (uvedal); Antal anslutna: persner. Väg 555 passerarförbi uvedals vattentäkt, sm enligt nya utredningar har hydrlgisk kntakt med egerfrs huvudvattentäkt. Vägnummer: 555 Vägsträckning: egerfrs Knutsbl Vägstandard: 6,9 m, BKl Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 950 Andel tung trafik: 6% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttreskyddsznen:- Sträcka genm inre skyddsznen:- Avstånd vägbrunnsmråde: >2 km Allmän beskrivning: egemäs vattentäkt förser persner iegerfrs med vatten. Brunnsmrådet ligger i utkanten av egerfrs nära Möckelns strand. En utredning av nuvarande skyddsmråde pågår. Enligt kmmunen utgör väg 555 förbi uvedals vattentäkt (täkt fr fritidshusmråde) en str frreningsrisk, då det frekmmer hydrlgisk kntakt mellan de två vattentäkterna, uvedals ch egernäs. Framtagandet av nya skyddsfreskrifter fr vattentäkten har initierats. Ärendet handläggs fr närvarande av länsstyrelsen. Vägen närmast uvedals vattentäkt går genm åkermark. et finns inga räcken eller skyltning fr skyddat grundvatten. et råder frbud mt transprt med farligt gds på den aktuella vägsträckan. 22, t...

24 Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Lekeberg; Vattentäkt: Fjugesta; Antal anslutna: persner. Fjugesta vattentäkt Väg 518passerarförbi brunnsmrådet (till vänster m vägen) för Fjugesta vattentäkt. Vägkanten sluttarfrån vägen direkt ner mt brunnsmrådet. Vägnummer: 518 Vägsträckning: Fjugesta sldattrp-sanna Vägstandard: 6,4 m, BK1 Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 510 Andel tung trafik: 6% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 400 m Avstånd vägbrunnsmråde: 5 m Allmän beskrivning: Väg 518 går i kanten av Fjugesta samhälle. Vägen passerar rakt genm inre skyddsznen bara några meter från brunnsmrådet. Vägkanten sluttar brant från vägen ner mt brunnsmrådet (gammalt grustag). -et finns räcke ch staket uppsatt närmast brunnsmrådet. Räcke saknas dck utmed cirka 100 meter där vägen passerar på isälvsavla,gringar ch i en skarp kurva i kanten av inre skyddsznen. Skyltning för skyddat grundvatten finns i vägkanten inm den inre skyddsznen. 2

25 c Vattentäkter -nära statliga vägar i... Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Lindesberg; Vattentäkt: Rya; Antal anslutna: persner. Rya vattentäkt Väg 860 genm Lindesbergs samhälle går fta på åsryggen med brant sluttande vägkanter. Vägnummer: 860 Vägsträckning: Rya Lindesberg Vägstandard: 7,2 m, BKl Vinterstandard: A, saltas Trafik årsmedeldygn: 5800 Andel tung trafik: 5% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: Sträcka genm inre skyddsznen: 1 km Avstånd vägbrunnsmråde: 150 m Allmän beskrivning: Väg 860 går rakt genm Lindesbergs samhälle, tillika skyddsmråde för Rya vattentäkt. Vägen går ftast på eller precis i kanten av åsryggen. Vägkanten sluttar på flera ställen brant ner mt angränsande åkermark. Räcken finns uppsatt där slänten är mycket brant. Skyltning för skyddat grundvatten saknas. et råder dck förbud mt transprt med farligt gds utmed hela väg 860. Viss transprt med farligt gds trde dck förekmma eftersm vägen går rakt genm ett samhälle. 24

26 Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Ljusnarsberg; Vattentäkt: Finnhyttan; Antal anslutna: persner. Finnhyttans vattentäkt Väg 79 genm inre skyddsznenjör Finnhyttans vattentäkt, brunnsmrådet ligger till höger m vägen mgivet av ett stängsel. Vägnummer: 79, (792) Vägsträckning: Finnhyttan Skäret Vägstandard: 6,5 m, BKl Vinterstandard: B2, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 470 Andel tung trafik: 4% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 400 m Avstånd vägbrunnsmråde: 50 m Allmän beskrivning: Väg 79 går rakt genm inre ch yttre skyddsznen för Finnhyttans vattentäkt. Väg 79 slingrar sig fram genm ett glesbeflkat skgslandskap. Brunnsmrådet ligger cirka 50 meter från vägen mgivet av stängsel. et finns inga räcken eller andra skyddsåtgärder utmed den aktuella vägsträckan. Skyltning i vägkanten för skyddat grundvatten finns dck på enstaka ställen. en tunga trafiken är begränsad utmed väg 79. Väg 792 sm passerar i kanten av yttre skyddsznen är dck sekundär transprtväg för farligt gds. 25

27 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Örebr; Vattentäkt: Eker; Antal anslutna: persner. Ekers vattentäkt Väg 744 passerar i kanten av inre skyddsznenjörekers vattentäkt. Brunnsmrådetligger tillvänster m vägen, cirka 200 meter in i skgen. Vägnummer: 744 Vägsträckning: Eker Gölfallet Vägstandard: 6,5 m, BKl Vinterstandard: A, saltas Trafik årsmedeldygn: 2480 Andel tung trafik: 14% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >l km Sträcka genm inre skyddsznen: i kanten Avstånd vägbrunnsmråde: 200 m I.. I <;.j,~ '" Allmän beskrivning: Väg 744 passerar i kanten av inre skyddsznen för Ekers vattentäkt. Ekers vattentäkt utgör tillsammans med Skråmsta huvudvattentäkt för Örebr stad. Vägen går utmed cirka 500 meter på åsryggen för att därefter svänga av ut över jrdbruksmark. Brunnsmrådet är beläget i skgsmark ett par hundra meter från vägen. Skyltning för skyddat grundvatten saknas. et finns heller inga räcken uppsatta utmed någn del av vägsträckan. 26

28 Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Örebr; Vattentäkt: Garphyttan; Antal anslutna: l 500 persner. Garphyttans vattentäkt Väg 728 genm inre skyddsznenjör Garphyttans vattentäkt. Vägnummer: 728 Vägsträckning: Garphyttan Ånnabda Vägstandard: 6,7 m, BKl Vinterstandard: B2, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 190 Andel tung trafik: 5% Referenshastighet: 70 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 1,6 km Avstånd vägbrunnsmråde: 0 m Allmän beskrivning: Väg 728 leder genm Garphyttans samhälle mt Annabda kamping ch friluftsmråde. Vägen passerar genm hela inre ch yttre skyddsznen på isälvsgrus. Brunnsmrådet ligger mgivet av skgsmark cirka 0 meter från vägen. Skylting för skyddat grundvatten liksm vägräcken saknas inm hela skyddsmrådet. Inm samma skyddsmråde finns även en vattentäkt vid Annabda men enligt länsstyrelsen föreligger inget skyddsbehv för den vattentäkten. 27

29 Vattentäkter -nära statliga vägar i... Väg 66förbi brunnsmrådet (till vänster) för Viksvikens vattentäkt. Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Fagersta; Vattentäkt: Viksviken; Antal anslutna: persner. Viksvikens vattentäkt Vägnummer: 66, (742) Vägsträckning: ti Söderbärke (Regin Mitt) Vägstandard: 1,0 m, BK1 Vinterstandard: A, saltas Trafik årsmedeldygn: 2210 Andel tung trafik: 10% Referenshastighet: 110 km/h Sträcka genm yttre skyddsznen: 1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 2 km Avstånd vägbrunnsmråde: 10 m Allmän beskrivning: Väg 66 passerar rakt genm hela skyddsznen fr Viksvikens vattentäkt, sm är huvudvattentäkt får Fagersta kmmun. Vägen genm skyddsznen är bred ch rak med djupa diken på båda sidr. Brunnsmrådet ligger bara 10 meter från vägen. Ett högt staket mringar brunnsmrådet ch skyltning fr skyddat grundvatten finns i vägkanten. Några räcken eller andra skyddsåtgärder frekmmer dck inte. Väg 66 är primär transprtväg fr farligt gds. Brunnsmrådet ch hela inre skyddsznen ligger inm Smedjebackens kmmun ch ansvaret fr den vägsträckan ligger därmed hs Vägverket Regin Mitt. Största delen av yttre skyddsznen ligger dck inm Regin Mälardalen. Väg 742 är en mindre väg sm går genm yttre skyddsznen. 28

30 ' Studerade vattentäkter Knsekvensklass: Stra knsekvenser. Kmmun: Heby; Vattentäkt: Tärnsjö; Antal anslutna: 50 persner. Tärnsjö vattentäkt Väg 85 skär rakt genm åsen. Brunnsmrådet ligger ett par hundra meter in till vänster m vägen. Vägnummer: 854 ch 85 Vägsträckning: Hedenslund Skärsjö Vägstandard: 9,0 m, BKl Vinterstandard: Bl, saltas ej Trafik årsmedeldygn: 250 Andel tung trafik: 11 % Referenshastighet: 50 ch 70 kmlh Sträcka genm yttre skyddsznen: >1 km Sträcka genm inre skyddsznen: 200 m Avstånd vägbrunnsmråde: ca. 50 m Allmän beskrivning: Väg 854 ch 85 passerar båda genm inre skyddsznen får Tärnsjö vattentäkt. Väg 854 går i kanten av åsen medan väg 85 skär rakt genm åsen. Brunnsmrådet ligger mellan de två vägarna mgivet av skgsmark. Väg 85 passerar bland annat fårbi ett gammalt grustag. Enstaka skyltar m skyddat grundvatten finns i vägkanterna. Räcke eller andra skyddsåtgärder saknas dck helt. 29

31 8.YTVATTENTÄKTER Vattentäkter- nära statliga vägar... et finns ttalt 7 ytvattentäkter i Regin Mälardalen i närheten av statliga vägar med fler än 1000 persner anslutna. Knsekvenserna vid en eventuell lycka bedöms bli stra fr 2 ytvattentäkter (knsekvensklass ), svårbedömda fr ytvattentäkter (knsekvensklass 2) ch små för 2 ytvattentäkter (knsekvensklass 1). Nrbergs ytvattentäkt, sm tillhör knsekvensklass 2, kmmer tas ur drift under 1998 ch kmmer därfr inte att inkluderas i en frtsatt utredning. Ytvattentäkterna i knsekvensklass 1 kmmer fr närvarande inte heller att utredas vidare. et återstår därmed 4 ytvattentäkter för vilka behvet av skyddsåtgärder bör utredas nggrannare. 1. Fågelsångens ytvattentäkt, Strängnäs kmmun. Stra knsekvenser. Fågelsångens ytvattentäkt förser 4000 persner i Mariefred med färskvatten. Vattnet pumpas upp från Gripshlmsviken i Mälaren. Väg 978 genm Mariefred passerar sm närmast 50 meter från Gripshlmsvikens strand. E 20 passerar via en br vid Läggesta statin, cirka,5 km från Fågelsångens Vattenverk. Vattnet sm rinner under Läggestabrn måste passera förbi två trånga passager innan de når Gripshlmsviken. agvattenhanteringför Läggestabrn: agvattnet samlas upp ifördröjningsmagasin. Trafik årsmedeldygn, E20: Andel tung trafik, E20: 7 % 2. Vishlmens ytvattentäkt, Strängnäs kmmun. Stra knsekvenser. Vishlmen förser persner i Strängnäs stad med färskvatten. Vattnet pumpas upp från Strängnäsfjärden i Mälaren. Riksväg 55 passerar Strängnäsfjärden, via Strängnäsbrn, cirka två km från vattenintaget vid Varghlmen. Mellan Strängnäsbrn ch Varghlmen är Strängnäsfjärden bred utan några nämnvärda hinder för vattnet. agvattenhanteringför Strängnäsbrn:Vattnet leds rakt ut i Mälaren. Trafik årsmedeldygn, RV.55: 4480 Andel tung trafik, RV.55: 9%. Harge ytvattentäkt, Askersunds kmmun. 2 Svårbedömda knsekvenser. Harge förser 400 persner i Hammar, Ammerberg ch Askersund med färskvatten. Vattnet pumpas upp från Vättern vid Hargebaden. Riksväg 50 passerar över ett mindre tillflöde till Vättern öster m Hargebaden. Vattentillflödet rinner inte ut vid Hargebaden utan i en närliggande vik. agvattenhantering:vattnet leds av vägen. Trafik årsmedeldygn, Rv.50: 200 Andel tung trafik, Rv.50: 16% 4. Östra Laxsjö, Laxå kmmun. 2 Svårbedömda knsekvenser. Östra Laxsjö ytvattentäkt förser 5200 persner i Laxå kmmun med färskvatten. Vattnet pumpas upp från Östra Laxsjö vid Pighlmarna i södra delen av sjön. Länsväg 205 passerar öster m sjön via en br över Rävlaviken. agvattenhantering:vattnet leds av vägen. Trafik årsmedeldygn, Iv.205: 1600 Andel tung trafik, IV.205: 11 % 1

32 Vattentäkter- nära statliga vägar PTENTIELLA GRUNVATTENTÄKTER Med ptentiell grundvattentäkt menas större, samlade grundvattentiiigångar sm åtminstne delvis inte utnyttjas. Ptentiella grundvattentäkter har framförallt identifierats med hjälp av SGU:s hydrgelgiska kartr. Grundvattentillgångar i strleksrdning Ils ch vanligt gda tillgångar över 125 I/s har klassats sm ptentiella grundvattentäkter. I de fall uppgifter m grundvattentillgången saknas har SGU:s jrdartskarta används för att identifiera isälvsavlagringar. mfattande isälvsavlagringar, främst de större åssystemen, har klassats sm ptentiella grundvattentäkter. Hydrgelgiska kartr i skala 1: finns för Uppsala, Södermanlands ch Västmanlands län. För stra delar av Örebr län saknas dck både jrdartskarta ch hydrgelgisk karta. et har medfört att inventeringen av ptentiella grundvattentäkter inte är fullständig för Örebr län. Ttalt finns det 12 ptentiella grundvattentäkter i Regin Mälardalen. Någn utsrtering av mindre ptentiella grundvattentillgångar har inte gjrts. Samtliga ptentiella grundvattentäkter redvisas i Bilaga ÅTGÄRAE VATTENTÄKTER Sedan prjektet startade 1994 har nggranna hydrgelgiska utredningar ch prjekteringar för utökat förreningsskydd genmförts för ttalt 14 grundvattentäkter ch för närvarande pågår ytterligare 4 utredningar för huvudvattentäkten i Askersunds kmmun, Heby samhälles vattentäkt, Lka brunn i Hällefrs kmmun ch Knipkällan i Sala kmmun. Bland de 14 knfliktpunkter sm utretts sedan arbetet påbörjades har grundvattentäkter, Jeppetrp i Hällefrs kmmun, Kumla kmmuns huvudvattentäkt ch Rävnäs i Surahammars kmmun, fått ett förbättrat skydd genm att diken har tätats ch vägdagvattnet letts brt. För ytterligare 4 grundvattentäkter, Vicklinge Östhammars kmmun, Näs Hallstahammars kmmun, Hgsta Kungsörs kmmun ch Ansta Västerås kmmun, pågår en upphandling av bygghandlingar för ökat förreningsskydd. Strvreta i Uppsala kmmun tillhör ckså en av de vattentäkter sm har prjekterats men i det fallet blev resultatet av utredningen, att befintligt skydd är tillfredsställande. Nyköpings kmmuns huvudvattentäkt påverkas av både E20 ch en mindre landsväg. Vägdikena längs eurpavägen har tätats i samband med vägmbyggnad ch för den mindre landsvägen planeras ett förbud mt trafik med farligt gds. För delar av Gälleråsens vattentäkt i Karlskga kmmun har skyddet förbättrats i samband med byggandet aven ny vägsträckning för länsväg 205. Vägsträckan inm den inre skyddsznen kvarstår dck, en fördjupad utredning av den vägsträckan pågår. et kvarstår därmed fyra prjekterade vattentäkter, Munksundet i Enköpings kmmun, Skråmsta i Örebr kmmun, Ed ch Börstil i Östhammars kmmun, för vilka skyddet inte har förbättrats. För Ed ch Börstil pågår en utredning m skyddsåtgärder i samband med en planerad mbyggnad av väg 76. Beträffande Skråmsta ch Munksundet ligger skyddsmrådet inm tätbebyggt mråde ch vägen passerar genm den yttre skyddsznen. et föreligger risk för vattenförrening från vägen i båda fallen, men i förhållande till den risk övrig verksamhet inm skyddsznen medför kmmer för närvarande inga åtgärder att vidtas. 2 '

33 [J REFERENSER Länsstyrelsen i Södermanlands län, 198. Vattentäkter i Södermanlands län. Vattentäkter- nära statliga vägar... Länsstyrelsen i Södermanlands län, Inventering gjrd av Vägförvaltningen i -län. Länsstyrelsen i Uppsala län, 199. Vattenskyddsmråden i Uppsala län. Länsstyrelsen i Uppsala län, Inventering av kmmunala vattentäkter i Uppsala kmmun. Länsstyrelsen i Västmaniands län, 199. Större grundvattentillgångar i Västmaniands län. Länsstyrelsen i Västmaniands län, Tätrternas vattenförsörjning. Länsstyrelsen i Örebr län, Vägvalsstyrning vid transprter av farligt gds. Länsstyrelsen i Örebr län, 198. Viktigare vattentäkter i Örebr ch deras skydd. Statens naturvårdsverk (SNV), Grundvattentäkter, Skyddsmråden- Skyddsföreskrifter, Allmänna råd 90: 15. Vägverket, Yt- ch grundvattenskydd Publ. 1995:1. Vägverket Regin Mälardalen, Skyddsvärda vattentäkter inm Regin Mälardalen. Kartmaterial SGU:s jrd- ch bergartskartr, serie Ae skala 1:50000 SGU:s hydrgelgiska översiktskartr, serie Ah skala 1: Vägverkets trafikflödeskarta, Vägverket Regin Mälardalen. Vägverkets väginfrmatinskartr för respektive län, Vägverket Regin Mälardalen. iverse kartmaterial över vattenskyddsmrådena från kmmuner ch länsstyrelser.

34 Vattentäkter- nära statliga vägar... BILAGR Bilaga 1: Samtliga knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Uppsala län. Inkluderar både utsrterade ch knsekvensklassade knfliktpunkter. 2 sidr Bilaga 2: Samtliga knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Södermanlands län. Inkluderar både utsrterade ch knsekvensklassade knfliktpunkter. 2 sidr Bilaga : Samtliga knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Örebr län. Inkluderar både utsrterade ch knsekvensklassade knfliktpunkter. 2 sidr Bilaga 4: Samtliga knfliktpunkter mellan statliga vägar ch vattentäkter i Västmanlands län. Inkluderar både utsrterade ch knsekvensklassade knfliktpunkter. 2 sidr Bilaga 5: Knfliktpunkter mellan statliga vägar ch ytvattentäkter i Regin Mälardalen. l sida Bilaga 6: Knfliktpunkter mellan statliga vägar ch ptentiella grundvattentäkter i Regin Mälardalen. l sida G= grundvattentäkt y = ytvattentäkt p= ptentiell grundvattentäkt 4 J

35 Knfliktpunkter i -län "vattentäkter-vägar" län Kmmun I-nr. Täktens Utsrterad Knsekv. Ägare Antal Vägnr. AT Tung Täkttyp Uttag Kapacitet Skyddsnamn kriterium klass anvnd. trafik, % (ms/dygn) (ms/dygn) mråde I Enköping EnG1 Munksundet utredd E jrd finns ~ Enköping En2G2 Fagerudd (KN) 760 na 24 na finns ~ Enköping EnG Vånsjöbr , jrd finns ~ Enköping EnG4 Nygård jrd 42 na finns i Enköping EnG5 Adalen-Altuna jrd 27 na saknas :; Enköping EnG6 Veckhlm na jrd 5 na saknas rc Håb HåY1 Eklskrg enskild 100 E ytvatten na na saknas 8 9 Håb HåY2 Krägga förening 200 E ytvatten na na saknas Håb HåY Krägga kursgård enskild 100 E ytvatten na na saknas Tierp TiG1 Arvidsb 5480 E4, jrd finns I Tierp Ti4G2 Erstafffta 4 k. reserv finns ~ Tierp TiG Lövstabruk na saknas 1 ~ Tierp TiG4 Mehedeby 520 E jrd finns 14 Tierp TiG5 Månkarb 700 E jrd finns 15 Tierp TiG6 denskälla E jrd finns 16 Tierp Ti4G7 Vendel 4 k. reserv jrd 00 finns 17 Tierp TiG8 Västland jrd finns 18 Uppsala UaY1 Almunge ytvatten saknas# 19 Uppsala UaG2 Björklinge (E4) 640 na jrd na na finns 20 Uppsala Ua4G Brunna 4 k. reserv jrd na saknas 2 I Uppsala UaG4 BrunnalRämban jrd saknas 22 Uppsala Ua1G5 Galgbacken /4 E jrd finns 2 Uppsala UaG6 Granås na jrd saknas# 24 Uppsala UaG7 Gunsta jrd saknas# 25 Uppsala UaG8 Gåvsta/Lejsta jrd finns 26 Uppsala UaG9 Lövstalöt 00 E jrd na na finns 27 Uppsala UaG10 Läby 10 E jrd na na finns 28 Uppsala UaG11 Nrdanå na jrd saknas# 29 Uppsala UaG12 Ramstalund jrd saknas# 0 Uppsala UaG1 Strvad /4 E jrd finns 1 Uppsala UaG14 Strvreta utredd finns 2 Uppsala UaG15 Tunaåsen /4 E jrd סס finns IAlvkarleby ÄkG1 Krnsågen jrd finns 4 Alvkarleby ÄkG2 Marma na jrd 15 na finns Bilaga 1.