Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29"

Transkript

1 Knsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:YY Bverket juni 2006

2 Titel: Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:XX Utgivare: Bverket juni 2006 Upplaga: 1 Antal ex: xxx (fylls i av infrmatinsenheten) Tryck: xxx (fylls i av infrmatinsenheten) ISBN: xxx-x (fylls i av infrmatinsenheten) ISSN: xxxx (fylls i av infrmatinsenheten) Sökrd: xx (fylls i av bibliteket) Diarienummer: /2006 Publikatinen kan beställas från: Bverket, Publikatinsservice, Bx 534, Karlskrna Telefn: Fax: E-pst: Webbplats: Bverket 2006

3 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 3 Innehåll Del 1 Om byggreglerna ch revidering av avsnitt Byggreglerna sm styrmedel...7 Revidering av byggreglerna avsnitt Principer för revideringen...7 Mål med revideringen...8 Prjektrganisatin på Bverket...8 Del 2 Väsentliga förändringar...9 Vad innebär förändringarna ch för vem?...11 Allmänt...11 Eknmiska knskvenser...12 Samhälleliga knsekvenser...15 Knsekvenser för småföretagare...15 Miljöknsekvenser...16 Övriga knsekvenser...17 Del 3 Utförlig beskrivning av samtliga förändringar...19 Källförteckning...23

4

5 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 5 Del 1 Om byggreglerna ch revidering av avsnitt 9 BBR Bverkets byggregler (BBR) utgörs av föreskrifter ch allmänna råd till planch bygglagen (PBL), plan- ch byggförrdningen (PBF), lagen m tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) samt byggnadsverksförrdningen (BVF). Byggreglerna trädde i kraft den 1 januari 1994, då Bverkets nybyggnadsregler (NR) upphörde att gälla sm krav för nya bygglv. Vid denna marbetning anpassades byggreglernas struktur ch innehåll till EG:s byggprduktdirektiv (89/106/EEG). BBR har därefter reviderats frtlöpande. Under 2004 inleddes en ny revidering av BBR. Revideringen mfattade avsnitten 1 Inledning, 2 Utförande ch driftinstruktiner, 6 Hygien, hälsa ch miljö, 7 Bullerskydd samt 9 Energihushållning ch värmeislering. Revideringen följde Bverkets principer för BBR-revideringar 1 ch huvudsyftet var att öka reglernas verifierbarhet ch tydlighet. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli De övriga avsnitten 3 Utfrmning, 5 Brandskydd ch 8 Säkerhet vid användning har krrigerats med avseende på hänvisningar, redaktinella ändringar m.m. Arbete pågår med en mer mfattande revidering av dessa avsnitt. BBR blir nu föremål för ytterligare ändring med anledning att regeringen föreslår ändringar i 10 BVF för nya byggnader med elvärme. Förrdningsändringen ger Bverket utökat bemyndigande att föreskriva m nya byggnader sm använder el för uppvärmningsändamål. Förrdningsändringen beräknas träda i kraft den 1 januari Detta förslag till revidering av avsnitt 9 Energihushållning innebär skärpta krav för bstäder ch lkaler sm använder el för uppvärmningsändamål. Beslut m föreslagna regeländringar förutsätter att planerad förrdningsändring genmförs ch att Bverket får bemyndigande att skriva tillämpningsföreskrifter. Tidigare beslutade byggregler har strängare energihushållningskrav endast för en- ch tvåbstadshus med direktverkande elvärme. I ch med detta förslag till revidering skärps kraven på energihushållning avsett typ av eluppvärmning ch byggnadskategri. Bakgrund Regeringens prpsitin 2005/06:145 avsnitt 6 Prgram för energieffektivisering i bebyggelsen ch energismart byggande anger bl.a. att särskilda krav för energihushållning bör införas vid nybyggnad av eluppvärmda bstäder ch lkaler i syfte att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål ch effektdrivande lösningar. Fritidshus, lkaler av tillfällig karaktär ch byggnader sm inte överstiger 50 m 2 kan undantas. Skälen för regeringens bedömning är att el är en högvärdig energifrm sm av tekniska skäl inte kan ersättas med andra energifrmer i de flesta andra användningsmråden 1 Bverket (2004).

6 6 annat än vid uppvärmning. Regeringen vill därför begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål ch effektdrivande lösningar för att styra energianvändningen mt hållbara uppvärmningskällr (fjärrvärme, närvärme, bibränsle ch slenergi). I Regeringens prpsitin anges att kravnivåerna bör vara sådana att de kan uppnås genm särskilt väl islerade hus, s.k. hus utan knventinellt värmesystem eller användning av effektiva värmepumpar. Installerade värmepumpar bör medföra en elanvändning m högst 35 % av den levererade värmemängden per år inklusive installatin för spetslast. Berg-, sjö- eller jrdvärmepumpar ch FTX-ventilatin är lösningar sm begränsar uttaget av el även under de kallaste dagarna. Av dessa skäl anser regeringen att sådana lösningar är att föredra även m ckså andra tekniska lösningar är möjliga. Högre elanvändning kan dck medges för lkaler med ett strt behv av luftflöden eller där inga alternativa uppvärmningsfrmer så sm fjärrvärme, värmepumpar eller bibränslen är möjliga. Elanvändningen bör i dessa fall inte vara högre än vad sm uppnås med den mest kstnadseffektiva lösningen sm är tillämplig i det enskilda fallet. Regeringens bedömning är att särskilda krav för energihushållning vid nybyggnad av eluppvärmda bstäder ch lkaler är privateknmisk ch samhällseknmiskt lönsamma (miljönyttan inräknad). Likaså bedöms dessa inte heller få några statsfinansiella knsekvenser sm minskade skatteintäkter eller negativa effekter för små företag. För installatörsledet sker en viss förskjutning från elinstallatörer/materialtillverkare till rörinstallatörer/materialtillverkare. Förändringar i BBR medför att Bverket ska utreda kstnadsmässiga ch andra knsekvenser så väl enligt Verksförrdningen (1995:1322) sm Simp- Lexförrdningen (1998:1820) 2. I denna rapprt redvisar Bverket de knsekvenser förändringarna i avsnitt 9 förväntas medföra. Knsekvensutredningen är avsedd att användas sm stöd dels för den sm utfrmar eller vill lämna synpunkter på det nya förslaget, dels för den sm ska fatta beslut huruvida förslaget ska verkställas. Rapprten är indelad i tre delar. Första delen innehåller en allmän infrmatin m byggreglerna ch revideringen av avsnitt 9 Energihushållning. I den andra delen beskrivs de väsentligaste förändringarna ch dess knsekvenser, vad dessa innebär för exempelvis småföretag, tillgänglighet ch inmhusmiljö. I den tredje ch sista delen finns utförliga beskrivningar av samtliga förändringar samt mtiveringar ch förväntade knsekvenser sm revideringen innebär. Remisstiden är mellan den 29 juni ch den 1 september De reviderade föreskrifterna beräknas träda i kraft den 1 januari Eventuella övergångsbestämmelser kmmer att anges i regeringens förrdning. 2 Förrdning (1998:1820) m särskild knsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkr.

7 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 7 Byggreglerna sm styrmedel Olika styrmedel infrmativa, eknmiska ch administrativa används för att styra samhällsutvecklingen, dvs. allmänhetens ch näringslivets handlande, i en viss riktning. Byggreglerna är ett administrativt styrmedel ch kan sm andra styrmedel få önskade eller väntade knsekvenser m inte nya förslag utreds grundligt. Regler sm ständigt förändras kan skada legitimiteten, skapa säkerhet ch öka risken vid långsiktiga investeringar, inte är verifierbara går inte att kntrllera ch därmed inte att sanktinera ch riskerar att bli verkningslösa, föreskriver användning av en viss typ av teknik riskerar att styra samhällets resurser mt ineffektiv användning ch hämma teknlgiutvecklingen samt ställer krav på byggnader ch byggprdukter kan hämma handel över gränserna ch därmed ckså de psitiva effekter ch effektivitetsvinster sm kmmer av handel. För att mtverka att byggreglerna ger upphv till negativa knsekvenser av det här slaget är det viktigt att reglerna är tydliga, knsekventa ch så varaktiga sm möjligt, verifierbara ch kntrllerbara, teknikneutrala samt EU-anpassade. Revidering av byggreglerna avsnitt 9 Byggreglerna ska mtsvara samhällets krav på ett gtt byggande. Aktuell revidering avser kmplettering av avsnitt 9 Energihushållning med krav för bstäder ch lkaler sm använder el för uppvärmningsändamål. Principer för revideringen Utöver att uppfylla regeringens ch riksdagens målsättning med förrdningsändringen av BVF 10 följer revideringen ckså Bverkets grundläggande principer för förvaltandet av byggreglerna. 3 Dessa syftar till att öka reglernas verifierbarhet ch tydlighet, klargöra de juridiska ramarna, stödja de natinella miljökvalitetsmålen, åtminstne säkerställa att dessa inte mtverkas, anpassa byggreglerna till EU samt införa livslängdstänkande i byggreglerna. 3 Bverket (2004).

8 8 Mål med revideringen Utöver Bverkets principer för revideringen har ett särskilt mål frmulerats för det reviderade avsnittet. Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mt att begränsa nya byggnaders användning av el för uppvärmning ch eleffektdrivande lösningar. Målet är tänkt att nås genm att skärpa kraven på byggnadens specifika energianvändning (kwh per m 2 ch år) när el används för uppvärmningsändamål ch att då ckså begränsa den installerade eleffekten. Prjektrganisatin på Bverket Organisatinen för de persner på Bverket sm arbetat med revideringen av avsnitt 9 i BBR ser ut enligt följande: Beställare Prjektledning Huvudkntaktpersn ch prjektledare Prjektsekreterare/tryck Juridiska frågr Annika vn Schéele Peter Jhanssn Anthinette Åberg Ann Peterssn Knsekvensutredning Infrmatin ch kmmunikatin Peter Jhanssn B Nilvall Jnas Mlinder Anna-Karin Bulliant 9 Energihushållning Peter Jhanssn B Nilvall Martin Strm

9 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 9 Del 2 Väsentliga förändringar I denna del beskrivs de väsentligaste förändringarna i avsnitt 9 Energihushållning, följt av en mtivering ch bedömda knsekvenser. Detta förslag till ändringar avser främst att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål ch eleffektdrivande lösningar. Krav har införts på hur str del av byggnadens specifika energianvändning sm får utgöras av elenergi då byggnaden använder elvärme. Krav har ckså införts sm begränsar elvärmens installerade effekt. Kravet på byggnadens specifika energianvändning för en- ch tvåbstadshus, sm har direktverkande elvärme sm huvudsaklig värmekälla, har ersatts med ett generellt krav för bstäder ch lkaler sm använder elvärme. Detta leder till en skärpning av kraven på energihushållning för nya byggnader sm använder elvärme. Vidare har kravet på byggnadens specifika energianvändning justerats för lkaler då elenergi används för kmfrtkyla genm att elektriska kylmaskiner jämställs med elvärme. Den senaste revideringen av BBR träder ikraft den 1 juli Avsnittet 9 Energihushållning har genmgått en mfattande förändring för hur kravet på energihushållning ställs. Från att tidigare ställt krav sm begränsar byggnadens energiförluster ställs nu krav på byggnadens energianvändning, frmulerat sm maximal energimängd per glvarea. Förändring tydliggör att kraven avser den färdiga byggnaden. Det nya sättet att ställa funktinskrav på ökar möjligheten att välja lika tekniska lösningar, främjar den tekniska utvecklingen ch ökar möjligheterna när det gäller placering, rientering ch utfrmning av byggnaden. I Regeringens prpsitin 2005/06:145 Prgram för energieffektivisering i bebyggelsen ch energismart byggande avsnitt 6 anges bl.a. att energihushållningskraven för nya byggnader bör skärpas ch särskilt för alla eluppvärmda byggnader. För nya byggnader med elvärme kmmer därefter en förrdningsändring att göras i 10 BVF. Ändringen innebär skärpta krav för nya byggnader med elvärme ch ger Bverket utökat bemyndigande att föreskriva m nya byggnader sm använder el för uppvärmningsändamål. Vid utfrmningen av detta förslag till reviderade regler har ett flertal prblemställningar uppmärksammats. Till exempel hur elvärme/eluppvärmd byggnad ska definieras. Vidare kan man i en byggnad installera värmekällr sm är kmbinerade med el. Exempel på sådana värmekällr är kmbipanna (lja/el) eller allbränslepanna (lja/fastbränsle/el). Men även fastbränsle- /pelletspannr har el-patrn sm back-up. Tekniska lösningar så sm frånluftsvärmepumpar (FVP) ch uteluftsvärmepumpar har svårt att uppfylla målen i Regeringens prpsitin även m dessa kan vara eknmiskt mtiverade i mindre småhus. Bverket har i detta förslag till reviderade regler valt att frmulera kraven så att elenergi får utgöra högst en viss andel av kravnivån för byggnadens specifika energianvändning ch krav på maximalt tillåten installerad eleffekt. Detta sätt att ställa krav behöver ingen speciell definitin av elvärmd byggnad, medger flexibilitet avseende tekniska lösningar ch inkluderar även elenergi för kyla samt förhindrar eleffektdrivande lösningar. Förslaget medför ckså att värmekällr kmbinerade med el får ha begränsad installerad eleffekt.

10 10 Nya regler Definitin av elvärme. Reglerna för elvärme undantar byggnader sm inte överstiger 50 m 2. Krav på hur str del av byggnadens specifika energianvändning i bstäder ch lkaler sm får utgöras av elenergi då elvärme används. För lkaler mfattas även elenergi sm används till kmfrtkyla. Krav på maximalt tillåten installerad eleffekt då elvärme används. Råd m när högre användning av elenergi kan medges när elvärme används. Ändrade regler Alternativa sättet att uppfylla kravet på byggnadens specifika energianvändning för mindre byggnader har anpassats till det fall byggnaden använder elvärme. Brttagna regler Krav på byggnadens specifika energianvändning för en- ch tvåbstadshus med direktverkande elvärme sm huvudsaklig värmekälla. Byggnadens energianvändning definieras i reglerna sm levererad energi till byggnaden exklusive hushållsel ch verksamhetsel. Omvandlingsförluster ingår för i byggnaden installerade uppvärmnings- ch kylsystem. I definitinen av byggnadens specifika energianvändning ingår de krav sm ställs enligt EG-direktivet m byggnaders energiprestanda. 4 För bstäder ch lkaler med elvärme innebär denna revidering att krav införs på hur mycket av byggnadens specifika energianvändning sm får utgöras av elenergi. Krav ställs ckså på högst tillåten installerade effekt för elvärmen. Förslaget bygger på att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål ch effektdrivande lösningar. Reglerna medför att byggnader sm har elvärme får högre krav på energieffektvitet. Reglerna begränsar ckså eleffektuttaget vilket medför att värmepumpar sm installeras måste ha gd verkningsgrad. Reglernas utfrmning innebär tydliga ch verifierbara funktinskrav sm är teknikneutrala. Förslaget medför att lika tekniska lösningar kan väljas. Denna utfrmning av reglerna öppnar ckså upp för framtida utveckling av t.ex. uteluftsvärmepumpar. Ett alternativt sätt att uppfylla kravet på byggnadens energianvändning finns för mindre byggnader. Förslaget har anpassats till m byggnaden använder elvärme. Med mindre byggnad avses byggnader där glvarean uppgår till högst 100 m 2, har begränsad fönsterarea ch inget kylbehv. Kraven ställs på lika byggnadsdelars U-värden (värmeislering), klimatskärmens täthet ch värmeåtervinning istället för på maximal energimängd per glvarea. Detta alternativ är i första hand tänkt för tillbyggnader där det kan vara svårt att bestämma specifik energianvändning. Undantag från kravet på högst tillåten användning av elenergi för elvärmda byggnader medges för byggnader där det inte är möjligt med installatin 4 Eurpaparlamentet ch Ministerrådet (2002).

11 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 11 av berg-, jrd- eller sjövärmepump eller annan alternativ uppvärmning så sm fjärrvärme eller bibränsleanläggning. För dessa byggnader föreslås en högre gräns vilket mtsvarar det energihushållningskrav sm gäller för ench tvåbstadshus med direktverkande elvärme i dagens byggregler (BFS 2006:12). Fritidshus med högst två bstäder är undantagna från kraven på energihushållning i BBR. Detta innebär dck inte att fritidshus generellt är undantagna från krav på energihushållning. För fritidshus gäller, liksm för övriga byggnader, 8 BVF sm anger att Byggnadsverk ch deras installatiner för uppvärmning, kylning ch ventilatin skall vara prjekterade ch utförda på ett sådant sätt att den mängd energi sm med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten ch värmekmfrten för brukarna tillfredställande. Skillnaden är att föreskrifterna ch de allmänna råden i BBR inte är tillämpliga på fritidshus. Krav på energihushållning får istället prövas med utgångspunkt från BVF. De särskilda krav på byggnader sm anges i 10 BVF beträffande uppvärmningssystem gäller inte heller fritidshus med högst två bstäder. Vad innebär förändringarna ch för vem? Grundprincipen för knsekvensutredningar av regler är att nya förslag jämförs mt gällande krav ch allmänna råd, dvs. själva regeländringen, ch inte mt hur dessa efterlevs. Allmänt Föreslagen revidering bedöms få störst knsekvens för småhusindustrin. Cirka 80 % av de nyprducerade småhusen har vattenburen elvärme sm uppvärmningssystem ch ca 8 % direktverkande elvärme. Det vanligaste uppvärmningssättet är elpanna kmbinerad med vattenburet distributinssystem ch frånluftsvärmepump (FVP). Nya lösningar för att uppfylla kraven blir att installera berg-, sjö- eller jrdvärmepump eller mycket välislerade byggnader med ventilatinsvärmeväxling (VVX). Värmepumparnas effekttäckning får ckså ökas. Uteluftsvärmepumpar klarar inte kravet avseende begränsning av eleffekten utm möjligtvis i kmbinatin med VVX. Även FVP för svårt att klara kravet m inte spetslasten utgörs av annat energislag än el. Detta kan i innebära att pannr för lja eller gas installeras, sm ett kmplement till ute- ch frånluftsvärmepumpen vid kallare perider. Förhppningsvis leder det dck till en utveckling av luftvärmepumparna med ökad effektivitet ch funktin även vid låga temperaturer. Ändringarna bedöms medföra ökade investerings- ch underhållskstnader för de byggnader sm installerar elvärme. Enligt småhusbranschen uppskattas investeringskstnaden öka med ca kr plus mms per småhus i knsumentledet vid övergång från FVP till bättre islerad byggnad ch VVX. Investeringskstnaden för att installera en bergvärmepump istället är någt lägre. Merkstnaden får vägas mt lägre driftskstnader genm att energianvändningen minskar med ca % jämfört med elpanna ch FVP.

12 12 I ch med att nya eluppvärmda småhus kmmer att bli dyrare minskar deras attraktivitet hs ptentiella husköpare. De högre priserna medför dessutm att det blir ännu dyrare för låg- ch medelinkmsttagare att bygga ch flytta in i småhus. Detta berr dels på att själva byggkstnaden ökar, dels på att den högre kstnaden i sig gör det svårare att få lån. Risken blir därmed att nyprduktin i en allt större grad än idag kmmer att rikta sig mt medelch höginkmsttagare. Nya eluppvärmda småhus trde dck vara ppulära på andrahandsmarknaden i ch med att de har låga energikstnader jämfört med andra småhus i beståndet. Det talar för att andrahandsvärdet på dessa småhus brde vara högt. Direktverkande elvärme blir inte heller möjligt att använda utm vid extremt energisnåla byggnader. Den stra marknaden för radiatrtillverkare är utbytesmarknaden ch fritidshus ch kmmer därför att beröras i mindre mfattning av denna ändring i BBR. Kravet på begränsad installerad eleffekt kmmer att få knsekvenser för de tillverkare av elvärmeprdukter sm används för spetsvärme, t.ex. till värmepumpar. I nya flerbstadshus är det cirka 4 till 8 % sm installerar elvärme. För flerbstadshus bedöms knsekvenserna bli mtsvarande sm för småhus. Dck blir det någt lättare för flerbstadshusen att uppfylla kraven då de har mindre mslutande area (transmissinsförluster) i förhållande till glvarean. För nya lkaler saknas mtsvarande uppgifter. Lkalbyggnader sm inte använder elvärme klarar nu gällande krav med värmeåtervinning på ventilatinsluften. Elvärmda lkaler kmmer framöver att behöva installera bergvärmepump eller mtsvarande för att klara det nya kravet. Resultat från insamlad energistatistik visa att energianvändningen i nya kntrshus varierar kraftigt ch ligger mellan kwh/m 2. Speciellt kraftigt varierar kylbehvet, dels berende på strleken på interna värmetillsktt från verksamheten ch dels på glasarea ch hur slavskärmningar utförts. Ytterligare effekter av strängare krav på byggnader med elvärme är att fjärrvärme ch bibränsle blir mer eknmiskt attraktiva alternativ, både för att de (för närvarande) är billigare alternativ ch för att byggnader med dessa uppvärmningsfrmer har lägre energikrav. För lkaler medför kraven ckså en begränsning av möjligheten att använda elektriska kylmaskiner men ckså en stimulans till ökas användning av frikyla. Utfrmning ch placering av byggnaden blir ckså viktigare. Den mängd elenergi av byggnadens specifika energianvändning sm får användas ska fördelas mellan fastighetsel ch eventuell el till kyla. För lkaler kan fastighetselen uppgå till mellan ca kwh/m 2 ch år. Eknmiska knskvenser Med dagens energikrav har vi tagit fram två typsmåhus. Det ena är ett litet klassiskt småhus på 120 m 2, ch det andra ett större, trendigt småhus på 170 m 2. Företagseknmiska beräkningar görs nedan för dessa småhus m de är placerade i Stckhlm respektive Luleå. Sm referensalternativ i Stckhlm antas att dessa småhus har elvärme med frånluftsvärmepump, ch använder 80 kwh respektive 91 kwh per kvadratmeter. I Luleåfallet använder vi endast det mindre småhuset sm referensalternativ, ch det använder 118 kwh per kvadratmeter. Utifrån de nya föreslagna kraven för eluppvärmning har två småhusalternativ tagits fram för både 120- ch 170-kvadratmetertyphusen i Stckhlm. Det ena alternativet är ett småhus med samma islering sm i referensalternativet men med en markvärmepump av strlek 2 (avgiven effekt 5 kw ch värmefaktr 2,5 vid minus 15 C). Det andra alternativet är ett bättre islerat

13 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 13 småhus än referensalternativet ch en markvärmepump av strlek 2. I Luleåfallet finns ett jämförelsealternativ för det mindre småhuset. Det mindre huset jämförs med ett småhus med bättre islering ch en markvärmepump (samma sm i Stckhlmsfallet). För samtliga alternativ har isleringskstnader, investeringskstnader för markvärme- ch frånluftsvärmepumpar 5 ch elkstnader under tjug år (livslängden på värmepumparna) beräknats. Elpriset är satt till 1 kr per kwh. Kstnader sm inte ingår är eventuella underhållskstnader ch de extra arbetskstnader sm den bättre isleringen kan medföra. Alla kstnader är nuvärdesberäknade till 2006 års priser. Disknteringsränta sm används är 5 %. Tabell 1 Nuvärdesberäknade kstnader, litet klassiskt småhus 120 m 2 - Stckhlm Typ av småhus Elanvändning per m 2 Ttala kstnader under 20 år Nuvärdesberäknade kstnader Merkstnad jämfört med referenshus Frånluftsvärmepump Markvärmepump, strlek 2 Markvärmepump, strlek 2 + bättre islerat För ett mindre nybyggt eluppvärmt småhus, kmmer de nya energikraven att innebära en fördyring med kr, berende på m man, utöver installatin av markvärmepump, väljer att islera bättre eller ej. (Merkstnad islering kr) 5 Prisuppgifter är hämtade från NIBE. Osäker kstnadsuppgift är kstnaden för brrning vilken är beräknad till kr.

14 14 Tabell 2 Nuvärdesberäknade kstnader, större, trendigt småhus 170 m 2 - Stckhlm Typ av småhus Elanvändning per m 2 Ttala kstnader under 20 år Nuvärdesberäknade kstnader Merkstnad jämfört med referenshus Frånluftsvärmepump Markvärmepump, strlek 2 Markvärmepump, strlek 2 + bättre islerat För ett större nybyggt eluppvärmt småhus, kmmer de nya energikraven att sänka kstnaderna med i strleksrdningen kr m endast en markvärmepump installeras. Kmbinerar man detta med en bättre islering, ökar däremt kstnaderna. (Merkstnad islering kr). Tabell 3 Nuvärdesberäknade kstnader, litet klassiskt småhus 120 m 2 - Luleå Typ av småhus Elanvändning per m 2 Ttala kstnader under 20 år Nuvärdesberäknade kstnader Merkstnad jämfört med referenshus Frånluftsvärmepump Markvärmepump, strlek 2 + bättre islering För ett mindre nybyggt eluppvärmt småhus i Luleå, kmmer de nya energikraven att sänka kstnaderna med cirka kr. Det berr främst på att elförbrukningen sänks radikalt. (Elpris är satt till 4 öre lägre än i Stckhlmsfallet pga. den lägre elskatten i nrr.) Slutsats eknmiska knsekvenser För mindre småhus i södra znen, kmmer de nya energikraven att medföra att eluppvärmning blir eknmiskt lönsamt jämfört med nuvarande krav. För större, trendiga småhus med många fönster, kmmer de nya energikraven att sänka kstnaderna m endast markvärmepump installeras. Om man dessutm islerar bättre, blir det eknmiskt lönsamt jämfört med nuvarande krav. Med andra rd, ju mer energi man använder, dest mer lönsamt blir det att installera markvärmepump. Om man väljer att islera bättre, undvik då att ha stra ch många fönster.

15 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 15 I den nrra znen, där man både måste islera bättre ch installera markvärmepump, är det eknmiskt lönsamt jämfört med nuvarande krav att frtsätta med elvärme. Det berr främst på den stra elbesparing man gör med markvärmepumpen. Samhälleliga knsekvenser Utgångspunkten för revideringen har varit att så långt sm möjligt frmulera reglerna sm tydiga ch verifierbara funktinskrav. I allmänna råd beskrivs metder sm kan användas för att verifiera att kraven i föreskrifterna uppfylls. Att ställa funktinskrav medger att lika tekniska lösningar, exempelvis på byggnadsknstruktiner ch installatiner, kan användas för att uppfylla ställda krav. Detta innebär att byggreglerna är teknikneutrala, dvs. att reglerna inte föreskriver användning av en viss typ av teknik. Istället främjar de teknisk utveckling ch möjliggör invativa lösningar. Ett tydligt exempel är kravet på byggnaders energianvändning sm är frmulerat sm en viss maximal energimängd per glvarea ch år. Knsekvenser för småföretagare Skärpta krav på bstäder ch lkaler sm använder elvärme påverkar användningen av prdukter ch installatiner. Vissa typer av värmepumpar främjas så sm bergvärmepumpar medan andra får svårt, t.ex. luftvärmepumpar. Andra prdukter så sm elpannr ch el-radiatrer blir inte möjliga att installera. Tillverkare kan behöva utveckla sina prdukter eller ta fram ch dkumentera egenskaper för dessa. Regeländringen berör småhustillverkare, tillverkare av flerbstadshus ch lkaler, värmeinstallatinsbranschen, knsulter inm energi- ch byggbranscher, ptentiella fastighetsägare, teknikleverantörer m.fl. Det går inte att förbjuda eluppvärmning, då det ses sm knkurrenshämmande på EU-nivå. Det finns dck ett antal andra lösningar att minska elanvändningen ch miljöbelastningen av energianvändningen. Ett alternativ är att använda eknmiska styrmedel, antingen i frm av stöd till bibränsleuppvärmning (finns redan), fjärrvärmeanslutning ch stöd för installatin av värmepumpar vid nybyggnad. Detta kan ske genm bidrag eller skattereduktiner. Vidare kan man för att styra energianvändningen mt fjärrvärme eller bibränsle antingen sänka skatten på fjärrvärmeprduktinen eller höja elskatten. Om man använder alternativet med el- eller fjärrvärmeskatter uppnår man fördelar i frm av minskad elanvändning även i det befintliga beståndet samt även tillverknings- ch tjänstesektrn (m så önskas). Ett annat alternativ är att använda sig av infrmatin ch rådgivning, exempelvis m en byggnads energikstnader ch miljöeffekter på längre sikt. Detta kan vara en möjlig väg för att göra köpare medvetna m ptentiella vinster med lägre energianvändning. Att överlåta till marknaden kan vara ytterligare en väg. Det är plånbken sm styr i många fall, ch höga elpriser gör dels att hus redan i dag byggs mer energisnåla ch att man väljer andra (mindre dyra) uppvärmningsfrmer. Ur plitisk synvinkel ligger prblemet i en alltför hög generell elanvändning på det natinella planet. Att med infrmatin göra medbrgare ch företag medvetna m elanvändningen i hushåll, fastigheter ch i

16 16 lika verksamheter kan få ned elanvändningen. Besparingsptentialen trde vara str för fastighets- ch hushållsel. Om syftet är att minska miljöbelastningen av energianvändningen (CO 2 -utsläpp) kan ett ytterligare alternativ vara att öka utbudet av elenergi genm utbyggnad av kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, vågkraft m.m, så att el kan användas till lägre priser ch mindre negativa miljöeffekter. Småhustillverkare ch byggherrar kmmer att behöva köpa tjänster i frm av experter inm mrådena islering ch energieffektivisering men ckså inm utfrmning ch placering av husen. Utbildning av persnal kan behövas, likaså ökad kunskap m lika värmeinstallatinsalternativ samt dess påverkan på inmhusmiljön. Teknikleverantörer kmmer att behöva utveckla mer effektiva värmesystem för att uppfylla energikrav ch effektkrav, vilket kan utmynna i mer frskning ch utveckling m.m. Tiden för prjektering ch byggande av småhus lär förlängas i ch med att byggnaderna ska isleras bättre ch göras tätare eller kmpletteras med bergvärme (brrning). Det kan röra sig m någn vecka per byggnad. Högre byggkstnader i frm av värmepumpsinstallatiner, brrning eller extra islering ch längre byggtider innebär ckså högre lönekstnader. Dessutm ökar kstnaderna för knsulttjänster. Dessa kstnader kmmer att medföra högre slutpriser i knsumentledet, vilket kan vara småföretag i frm av fastighetsblag eller tillverknings- eller tjänsteföretag. Användningsmrådet för uteluftvärmepumpar ch frånluftsvärmepumpar kmmer att begränsas till nya kraftigt islerade byggnader samt till det befintliga beståndet. Uppvärmning med pellets blir med de nya reglerna ett mer attraktivt alternativ, vilket ckså förstärks med det s.k. miljörtsstödet. Bergvärmebranschen stimuleras medan uppvärmning med enbart direktverkande elvärme, vattenburen elvärme eller återvinning med frånluftsvärmepumpar försvinner i det nya beståndet. Utbyggnad av fjärrvärmenät till nya stadsdelar kmmer att bli mer lönsamt, när andelen hushåll sm ansluter sig kan förväntas öka. Viss risk finns ckså att nyinstallatin av lja- ch gaspannr blir vanligare i kmbinatin med luftvärmepumpar. Bverket gör bedömningen att någn särskild övergångstid för småföretagare inte erfrdras. Emellertid kmmer tiden för anpassning till de nya reglerna att bli i krtaste laget. Detta kan innebära att de hus ch lkaler sm i dag planeras att byggas efter ikraftträdelsen kan vara i behv av mprjekteringar, exempelvis i frm av ytterligare islering, installatin av bergvärme eller byte av planerat uppvärmningssystem från el till bibränsle. Detta lär försena byggprcessen ch göra byggandet dyrare. På krt sikt finns det risk att ett tidigt ikraftträdandet minskar bstadsbyggandet. Bverket bedömer att det finns behv av speciella infrmatinsinsatser för att förankra ch mtivera de nya reglerna. Miljöknsekvenser Minskad energianvändning kan generellt sägas ha psitiv inverkan på miljön. Knsekvenser för den yttre miljön Strängare krav på energihushållning i nya byggnader stödjer generellt miljökvalitetsmålet Gd bebyggd miljö, delmål 7 m att miljöbelastningen från energianvändningen i bstäder ch lkaler ska minska. 6 6 Miljömålen allas vårt ansvar! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål

17 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 17 Om nya byggnader sm följd av denna revidering till en större del uppvärms med bibränsle eller andra energislag istället för med el, kmmer energianvändningen i det nya beståndet att öka. Anledningen är att elvärmda småhus idag till str del använder frånluftsvärmepump för värmeåtervinning ch därmed har en lägre energianvändning. Detta mtverkar regeringens målsättning m en minskad energianvändning i bebyggelsen. Likaså kan det mtverka målsättningen m en minskad miljöbelastning i ch med att elprduktinen ingår i den eurpeiska handeln med utsläppsrätter. En ökad elanvändning påverkar således inte utsläppen av kldixid negativt. Knsekvenser för inmhusmiljön Strängare krav på energihushållning ställer stra krav på byggnadernas utfrmning ch utförande. Ventilatin, islering m.m. måste vara anpassade till den lägre energianvändningen. S.k. lågenergihus kräver en välislerad ch tät byggnadsknstruktin för att undvika allt för stra energiförluster via transmissin ch frivillig ventilatin. Ett dåligt fungerande ventilatinssystem kmpenseras inte i dessa fall av frivillig ventilatin genm byggnadsknstruktinen ch medför därmed sämre inmhusmiljö. Väl islerade byggnadsknstruktiner kan leda till mögeltillväxt i knstruktinen m fukt kmmer in, t.ex. genm läckage eller via kndensatin, eftersm uttrkningsmöjligheterna är små. Detta ställer stra krav både på materialval ch på utförande. Övriga knsekvenser Särskilda knsekvenser för barn Regeländringen bedöms inte få några särskilda knsekvenser för barn. Tillgänglighet Bverket bedömer att ändringarna inte är relevanta ur tillgänglighetssynpunkt. Regeländringarna bedöms inte medföra några förändringar av tillgängligheten eller användbarheten för persner med nedsatt rörelse- eller rienteringsförmåga. Jämställdhet Bverket bedömer att det inte finns förändringar sm medför knsekvenser ur jämställdhetsperspektiv i de reviderade föreskrifterna. Bedömningen grundar sig på Bverkets rapprt Hela samhället jämställdhetsperspektiv på fysisk planering ch byggd miljö 7 samt på regeringens skrivelse Jämt ch ständigt regeringens jämställdhetsplitik ch handlingsplan för mandatperiden 8. 7 Bverket (1996). 8 Regeringens skrivelse 2002/03:140).

18

19 Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t..m. BFS 2006:XX 19 Del 3 Utförlig beskrivning av samtliga förändringar I denna del beskrivs samtliga förändringar sm gjrts i avsnitt 9 samt mtivering ch bedömda knsekvenser för var ch en av dessa. 9:1 Allmänt Ändring 1) Hänvisning till avsnitt 6:32 Ljusförhållanden. Mtivering 1) Strängare krav på energihushållning kan leda till mindre fönsterarer. Ändringen uppmärksammar vilka krav sm gäller beträffande dagsljus ch slljus i nya byggnader. Knsekvens 1) Ändringen medför inga relevanta knsekvenser. 9:11 Tillämpningsmråde Ändring Byggnader sm inte överstiger 50 m 2 undantas från reglerna gällande elvärme. Mtivering Denna typ av byggnader föreslås undantas enligt Regeringens prpsitin 2005/06:145 då kstnaderna annars förefaller rimligt höga i förhållande till de ptentiella miljöeffekterna. Knsekvens Ändringen medför ingen annan knsekvens än ökad tydlighet. 9:12 Definitiner Ändring Nya begrepp sm används i de reviderade avsnitten definieras. Bland begreppen finns dimensinerande vinterutetemperatur, DVUT ch elvärme. (DVUT finns även definierad i avsnitt 6:4.) Mtivering Begreppen används i avsnittet ch kräver definitiner. Definitinerna tydliggör vilka byggnader sm mfattas av kraven. Knsekvens Definitinerna förtydligar reglerna. 9:2 Bstäder, föreskrift Ändring 1) Nya krav på hur str del av byggnadens specifika energianvändning sm får vara elenergi har införts för bstäder sm använder elvärme. Två lika kravvärden anges berende på gegrafisk placering (klimatzn nrr eller söder).

20 20 2) Nya krav på installerad eleffekt för bstäder sm använder elvärme har införts. 3) Krav på byggnadens specifika energianvändning för en- ch tvåbstadshus med direktverkande elvärme har tagits brt. Mtivering 1) Begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål. Strängare krav på byggnader med elvärme är mtiverat av kmmande förrdningsändring i BVF 10 där det kmmer att ställas krav på särskilt gda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi (Prp. 2005/06:145). 2) Begränsa användningen av eleffektdrivande lösningar. 3) En ch tvåfamiljshus med direktverkande el mfattas av det nya kravet för bstäder sm använder elvärme. Knsekvens 1) Om elvärme används innebär ändringen en skärpning av energihushållningskraven. För övriga uppvärmningssätt innebär det inte någn skärpning i förhållande till dagens regler. I jämförelse med gällande regler kan ändringen innebära högre investeringskstnader för byggherren m han väljer att installera elvärme av någt slag. Nuvarande regler ställer särskilda krav endast på en- ch tvåbstadshus med direktverkande elvärme. 2) Om elvärme används innebär ändringen en skärpning av kravnivån. För övriga uppvärmningssätt innebär det inte någn skärpning i förhållande till dagens regler. I jämförelse med gällande regler kan ändringen innebära högre investeringskstnader för byggherren m han väljer att installera elvärme eftersm effektbegränsningen tvingar fram dyrare lösningar. 3) Ändringen medför strängare energihushållningskrav för byggnader sm installerar direktverkande elvärme. Det kmmer inte att vara möjligt att installera direktverkande elvärme utm i mycket välislerade hus eller i de fall då särskilda skäl föreligger ch en högre användning av elenergi kan medges. 9.2 Allmänt råd Ändring 1) I rådet anges när högre elanvändning kan vara mtiverat. I rådet anges ckså vilket kravnivå sm då bör tillämpas. Mtivering 1) Det kan finnas särskilda skäl att medge högre elförbrukning för byggnaders sm använder elvärme. Sådana skäl kan vara då alternativa uppvärmningsfrmer sm fjärrvärme eller bibränsle inte är möjliga ch gelgiska förutsättningar inte möjliggör installatin av berg-, sjö- eller jrdvärmepump ch andra värmepumpsalternativ inte är rimliga pga. klimatet. Knsekvens 1) Den högre användningen av elenergi sm tillåts vid elvärme begränsas. Kravnivån är lägre än den generella kravnivån för byggnadens specifika energianvändning. Angiven nivå mtsvarar dagens krav för byggnader med direktverkande elvärme. Möjliga alternativa lösningar är t.ex. frånluftsvärmepump.

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m.

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20 Boverket december 2008 Titel: Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57)

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) Boverket oktober 2010 Titel: Konsekvensutredning - Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

SKL:s rekommendation och läget

SKL:s rekommendation och läget Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ljusdals kmmun UPPDRAGSNUMMER 1529146000 FALUN 2010-04-09 Swec Envirnment AB Falun Pär Jhanssn Håkan Danielssn 1 (17) Swec Vatten & Miljö Parkgatan 3 Bx 1902, 791 19 Falun Telefn 023-464 00 Telefax 023-464

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Fastighetsägarens ökade ansvarkonkret i det praktiska arbetet

Fastighetsägarens ökade ansvarkonkret i det praktiska arbetet Fastighetsägarens ökade ansvarknkret i det praktiska arbetet SKOG 2013 Seminarium den 22 mars 2013 Rnny Bergens 1 Rnny Bergens Vem är jag? Ägare av Prjektinfrmatin AB VD för Fastighetsägare i Järva Tidigare

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Räddningstjänstens insatstid och förmåga

Räddningstjänstens insatstid och förmåga Upprättad av Martin Lindsten Beslutad Andreas Jhanssn Giltig t..m. 2016 03 31 Revideringsdatum 2015 03 31 Råd ch anvisning nr: 110 Räddningstjänstens insatstid ch förmåga Räddningstjänsten Strgötebrgs

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Förstudie inom projektet Baltic Energy Rafnaslakt AB, Ramsele. Linn Larsdotter för Baltic Energy 24.08.2012 Härnösand

Förstudie inom projektet Baltic Energy Rafnaslakt AB, Ramsele. Linn Larsdotter för Baltic Energy 24.08.2012 Härnösand Förstudie inm prjektet Baltic Energy Rafnaslakt AB, Ramsele Linn Larsdtter för Baltic Energy 24.08.2012 Härnösand Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Behv... 2 1.3 Syfte... 3 1.4

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6)

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) Boverket oktober 2011 Titel: Konsekvensutredning - Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen?

Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen? Rapport 2011:34 REGERINGSUPPDRAG Bör byggreglerna ändras för att öka användningen av förnybara energikällor i bebyggelsen? EU-direktivet om främjande av användning av energi från förnybara energikällor,

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

~SAlA SALA KOMMUN. ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling. 2011-11-16 Dm.

~SAlA SALA KOMMUN. ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling. 2011-11-16 Dm. ~SAlA ~ KOMMUN Bilaga KS 2011/236/1 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Planering & Utveckling 2011-11-16 Dm. SALA KOMMUN Kmmllnstyrelsrms förvaltning Anders Dahlberg, markingenjör tfn 0224-55201 Ink. 2011-11-

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer Thomas Johansson Boverket Aktuellt om energi i BBR Skärpta energikrav i BBR 2011 Reviderat EU-direktiv om byggnaders energiprestanda 2011-10-27 Sida 2 Bostäder

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS EM2000 W-4.0, 2010-11-17 MINNESANTECKNINGAR 1 (11) Datum Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS Kick-ff ch referensgruppsmöte 1, 2011-11-30, Stckhlm, WSP Glben Nästa

Läs mer

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme

Kraftringens prisändringsmodell för fjärrvärme Innehåll Kraftringens prisändringsmdell för fjärrvärme... 1 1. Prisändringsplicy... 1 2. Åtagande m prisförändringar för 2015-2017 för näringsidkare... 2 2.1. Pris för 2015... 2 2.2. Indikatin för 2016...

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer