Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Transkript

1 1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum Remisslämnare Per Jonasson Organisation Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) Kontaktperson Anne-Lee Bertenstam E-postadress Anne-lee.bertenstam@skvp.se Adress Gustavslundsvägen 135, Bromma Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) x Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 2(11) Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) är branschorganisationen som samlar tillverkare, importörer, installatörer samt serviceföretag inom frys-, kyloch värmepumpbranschen. Föreningen har 900 medlemsföretag, med ca anställda. Årligen omsätter kyl- och värmepumpbranschen 12 miljarder kronor. SKVP tillstyrker införandet av primärenergital, primärenergifaktorer och geografiska justeringsfaktorer. Dock anser vi att nivåerna på dessa är felaktigt ansatta och beräknade. SKVP påpekade redan i remissvaret på Boverkets rapport 2015:26 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader att den då kallade viktningsfaktorn 2,5 var alldeles för hög. Den skulle medföra att främst de mindre husen, med större omslutande area, skulle få stora problem med att klara kraven utan mycket omfattande åtgärder. Syftet med viktningsfaktorn var i stort att skapa teknikneutralitet mellan fjärrvärme och frånluftvärmepump. Det som föll bort i viktningsfaktorn var att man i energibehov för en icke-elvärmd byggnad utgick från att värmen återvinns med ett FTX-aggregat. Då en frånluftvärmepump redan återvinner frånluften går det således inte att installera både en frånluftvärmepump och ett FTX aggregat. Med PE el 2,5 kommer frånluftsvärmepump inte längre vara ett alternativ i de flesta småhus. Vänliga Hälsningar Per Jonasson VD, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen per.jonasson@skvp.se

3 3(11) Författning BBR (A), BBR (B) eller BEN Paragraf/avsnitt Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering BBR (A) (B) Generellt Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) tillstyrker införandet av primärenergital, primärenergifaktorer och geografiska justeringsfaktorer. SKVP avstyrker nivåerna satta för primärenergifaktorn för el i BBR (B) och för de geografiska justeringsfaktorerna. Se längre ned i remissen. BBR (A) (B) BEN Generellt SKVP anser att regler och undantag till regler inte ska förekomma i fotnoter. Läsbarheten minskar och risken för att en regel eller ett undantag missas blir större. BBR (A) Tabell 9:2b BBR (A) sid BBR (B) sid SKVP förstår valet av primärenergifaktorn för el i BBR (A). Det är dock olyckligt att kalla den för primärenergifaktor. I och med att avsikten är att höja primärenergifaktorn för el till BBR (B) indikerar Boverket att effektiviteten i elproduktionen kommer att bli drastiskt sämre 2021 medan allt tydligt pekar på att vi kommer få en allt effektivare europeisk elproduktion. Ert förslag till ändring Alla regler och undantag till regler som förekommer i fotnoter ska skrivas om och införas i löpande texten eller i tabeller.

4 4(11) BBR (B) Tabell 9:2b BBR (A) sid BBR (B) sid SKVP avstyrker höjning av primärenergifaktorn till 2,5. Det finns ingen relevans i denna siffra. Boverket skriver själva i konsekvensanalysen till BBR (B) att Primärenergifaktorn för elenergi förväntas sjunka som en följd av effektivare elproduktion och en högre andel förnybar energi i elproduktionen. EU förväntas därför revidera schablonfaktorn 2,5 för elenergi framöver. Redan idag föreslår kommissionen en sänkning av primärenergifaktorn för el i energieffektiviseringsdirektivet (EED) från 2,5 till 2,0. Det är viktigt för byggindustrin, med långsiktiga regler, det är därför olyckligt att Boverket då använder data som är under revidering. Boverket skriver vidare att schablonvärdet 2,5 används en tysk rapport, där framtida primärenergifaktorer för EU har beräknats. I tabellen, från nämnd rapport, finns uppskattade primärenergifaktorer för 2020 mellan 1,59 och 2,09. Alla långt från den primärenergifaktor på 2,5 som Boverket Använd en primärenergifaktor för el som är relevant för Sverige. SKVP föreslår 1,7 som Energimyndigheten skriver är primärenergifaktor för el producerad i Sverige. I andra hand föreslår vi 2,0 som i revideringen av EED föreslås bli ny europeisk primärenergifaktor för el.

5 5(11) föreslagit ska gälla i Sverige I Sverige är primärenergifaktorn lägre än genomsnittet för EU. I Energimyndighetens beslut 2015: Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer anger Energimyndigheten att primärenergifaktorn för el i Sverige är ca 1,7. Att Boverket använder höjning av primärenergifaktor för att få till en skärpning av energiförbrukningen i byggnader anser vi är helt felaktigt. Boverket borde i stället ansätta primärenergifaktorer för el som enbart avspeglar verkningsgraden för elproduktionen och sedan använda PET för att införa skärpningar i reglerna. BBR (A) (B) BBR (A) sid 17 BBR (B) sid 6 Boverket skriver i konsekvensanalysen till BBR (B) att genom att höja primärenergifaktorn för el till 2,5 kommer skärpningen av energikraven bli mellan 10-35%. SKVP ifrågasätter denna beräkning. I våra egna beräkningar kommer vi fram till ett helt annat resultat.

6 6(11) I konsekvensutredningen till BBR (A) sid 17 finns en tabell 2 där Boverket redovisar hur beräkningen är gjord för att få fram PET. Den finns i Tabell 1 nedan i detta dokument. F geo är i detta exempel 1,0. Om fastighetselen beräknas vara oförändrad, så gäller siffrorna i Tabell 2 (nedan) för BBR (A) och i Tabell 3 (nedan) för BBR (B). Det skulle då enligt Tabell 4 bli en skärpning i kraven för uppvärmning och varmvatten, med mellan 5 % för småhus med annan uppvärmning än el, till 69 % för eluppvärmda lokaler. Det kan förstås diskuteras hur mycket energi som går till fastighetsel i de olika typbyggnaderna och hur denna förbrukning påverkas framöver. Det kan konstateras att teknologiskiftet vad det gäller pumpar och fläktar och tex LEDbelysning redan är gjord sedan ett antal år tillbaka. Vår bedömning är därför att det inte finns så stort utrymme för ytterligare större sänkningar. Men säg att det går att göra en reducering med 25 %. Då skulle i så fall beräkningarna i tabell 5 nedan gälla. Och skärpningen i reglerna skulle bli mellan 2 % för småhus med annan uppvärmning är el till 46 % för eluppvärmda lokaler.

7 7(11) BBR (B) Tabell 9:2a BBR (A) sid 17 BBR (B) sid 6 För småhus som är mindre än 130 kvm, kommer det inte bli någon skärpning alls i BBR (B) om de är värmda på annat sätt än med el, utan snarare en lättnad i kraven. Om primärenergital 110 används (småhus kvm), så blir resultatet enligt tabell 6 och 7 nedan. Alltså en lättnad med 19 % för småhus värmda med annat än el och en skärpning med 24 % för småhus värmda med el. BBR (A) 9:12, DVUT DVUT varierar beroende på period. Eftersom Boverket tagit fram DVUTtemperaturer för bör det vara problemfritt att förtydliga att det är dessa som skall användas. BBR (A) 9:12, PETekvationen Eftersom man valt att särskilja fastighetsenergi och fastighetsel bör detta följa med i ekvationen BBR (A) 9:12, Normalår Den definierande texten till begreppet Normalår är en inkorrekt definition, den följer inte strukturen för de andra begreppen. BBR (A) 9:2, Allmänt råd, värmepump inte kan användas Måste förtydliga att kraven på primärenergital och eleffekt i sig inte får utgöra det hinder som avses. Risken är annars att man väljer att värma huset med direktel med hjälp av undantaget eftersom en luftvärmepump inte klarar av kraven. Kravet får bara gälla när det är fysiskt omöjligt med värmepump. Anknyt till de av Boverket nyligen beställda DVUT-temperaturerna för perioden Lägg till E f, Annan energi än el till fastighetsenergi Ändra till en beskrivning av typen det år, verkligt eller syntetiskt, som bäst avspeglar det i flesta fall för orten förkommande klimatet värmepump inte kan användas, förutsatt att kraven på primärenergital och eleffekt i sig inte får utgöra det hinder som avses.

8 8(11) BBR (A) Tabell 9:2a Småhus som är 50 m 2. Felskrivet? Stryk som är 50 m 2 eller ändra till Småhus där A temp är större än eller lika med 50 m 2 BBR (A+B) Tabell 9:2c BBR (A), sid De geografiska justeringsfaktorerna är felaktiga. Detta är samma geografiska justeringsfaktorerna som Boverket tog fram hösten 2013 och som då var avsedda att multipliceras med hela den specifika energianvändningen inklusive tappvarmvatten och fastighetsel. När faktorerna nu ska multipliceras med värmebehovet så måste de räknas om. Utan en ändring av de geografiska justeringsfaktorerna blir det mycket svårare att klara högsta tillåtna PETvärden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige. Faktorn i Kiruna borde exempelvis vara 1,9 och i Malmö 0,8. Räkna fram nya faktorer som bara är baserade på värmebehovet.

9 9(11) Tabell 1: Dagens krav Spec. energianv el till uppv el till komf.kyla Fastighetsel Annat än el PET (pef 1,6) Föreslager PET Tabell 2: BBR A (PEF 1,6) PET PET Fastighetsel PET komf.kyla ,4 6,4 PET uppv ,6 41,6 Annat än el Spec. energianv ,6 el till uppv. Spec. energianv. 51,25 38,125 26

10 10(11) Tabell 3: BBR B (PEF 2,5) PET PET Fastighetsel 12,5 12,5 37,5 37, PET komf.kyla PET uppv 77,5 77,5 47,5 47, Annat än el Spec. energianv. 77,5 47,5 20 el till uppv. Spec. energianv Tabell 4: Skärpning annan uppv. 5% 22% 52% Skärpning el 40% 50% 69% Tabell 5: 25% energieffektivisering i fastighetsel Skärpning annan uppv. 2% 7% 16% Skärpning el 37% 40% 46%

11 11(11) Tabell 6: BBR B (PEF 2,5) PET = 110 PET Fastighetsel 12,5 12,5 37,5 37, el till komf.kyla PET uppv 97,5 97,5 47,5 47, fjv 97,5 47,5 20 el till uppv Tabell 7: Skärpning annan uppv. 19% 22% 52% Skärpning el 24% 50% 69%