Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Transkript

1 1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 24 februari 2017 Remisslämnare Karin Nikavar Organisation Vattenfall Kontaktperson Karin Nikavar E-postadress Karin.nikavar@vattenfall.com Adress Evenemangsgatan 13, Stockholm Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) x Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 2(11) Författning BBR (A), BBR (B) eller BEN BBR A Paragraf/avsnitt 9:12 Definitioner, Byggnadens energianvändning Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering Vattenfall stödjer ambitionen att skärpa energikraven i Boverkets Byggregler (BBR) på ett sätt så att man uppnår en ökad energieffektivitet i samhället men vi ser samtidigt att delar av NNEförslaget riskerar att göra så att energianvändningen blir mindre effektiv och i stället riskerar att öka primärenergianvändningen i Sverige. Vattenfall har, liksom en rad andra aktörer på värmemarknaderna och inte minst branchorganisationen Energiföretagen Sverige, påpekat att energikraven i dagens byggregler styr mot en ökad användning av el för uppvärmning, vilket även Boverkets nya förslag gör. Ert förslag till ändring Vattenfall avstyrker en utökning av undantaget från energiprestandakravet för energi som alstrats inom tomtgräns från vind mark, luft och vatten. Vattenfall anser att systemgränsen i utformningen av energikraven måste ändras från köpt till använd energi, i enlighet med Miljömålsberedningens (SOU 2016:47) och Energikommissionens ställningstaganden (SOU 2017:2). Liksom Miljömålsberedningen och Energikommissionen anser Vattenfall att en byggnads energikrav bör utgå från hur mycket energi som byggnaden använder och inte från hur mycket energi som köps in. Det är därför beklagligt att ändringarna i Plan- och Byggförordningen fastställer att det är

3 3(11) köpt energi som ska gälla i byggreglerna. Det är inte resurseffektivt eller samhällsmässigt rätt att man ska kunna kompensera ett hus med dåligt klimatskal med egenproducerad energi, vilket blir effekten då Boverkets förslag inte sätter tillräckligt ambitiösa klimatskalskrav. BBR A 9:2 b Primärenergifaktorer Boverkets så kallade primärenergital baseras inte på några beräkningar med primärenergi och är alltså inga primärenergifaktorer. Boverket har således inte fullföljt sitt uppdrag enligt Plan- och Byggförordningen, vilken dessutom säger att primärenergifaktorerna ska tas fram per energibärare. Boverkets förslag innebär att fjärrvärme och fjärrkyla klumpas ihop med all annan uppvärmning (exklusive el) och att fjärrvärme alltså får samma primärenergital som en byggnad som värms upp med en lokalt placerad panna med valfritt bränsle, trots att detta är helt olika typer av energibärare. Vattenfall föreslår att en utredning tillsätts med mål att ta fram nationella primärenergital per energibärare. Primärenergitalen ska baseras på beräkningar på förhållandet mellan Vattenfall föreslår följande primärenergifaktorer: El: 1,6 Fjärrvärme: 0,6 Bränsle: 1 Fjärrkyla: 0,3 Primärenergifaktorn för övriga bränslen är 1,0 (enligt Boverkets förslag). Primärenergifaktorn för tillförd el respektive för producerad el är 1,6 (enligt Boverket). Primärenergifaktor för fjärrvärme Beräkningen utgår från Energiföretagen Sveriges statistik över producerad el med kraftvärme, fjärrvärmeleveranser, samt tillförda bränslen och annan tillförd energi till de svenska fjärrvärmesystemen. Förlusterna i fjärrvärmenäten är enligt Energimyndigheten (Energiläget 2015) 10 % av de totala värmeleveranserna. Detta ger

4 4(11) primär energi och slutlig energianvändning. Resultatet bör användas i byggreglerna som börjar gälla 2021, vilket innebär att beslut och införande av BBR del B bör senareläggas till efter att utredningen kring primärenergifaktorer är klar. Några grundläggande principer i arbetet bör vara: Energi från sekundära bränslen (t.ex. avfall) bör ha noll som primärenergifaktor, eftersom det är energi som tas till vara och som annars skulle ha gått till spillo (se Svensk standard (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska miljöinstitutet). Primärenergifaktorerna bör uppdateras regelbundet för att bättre återspegla nuläget och för att skapa incitament till förbättring. I väntan på utredningsresultatet kring primärenergitalen anser Vattenfall att primärenergitalet för övrig uppvärmning i BBR A bör ändras så att separata primärenergital för fjärrvärme, fjärrkyla och övriga bränslen skapas. Vattenfall föreslår att den svenska standarden (SS ) och mängden producerad värme, det vill säga, den mängd värme som matas in i fjärrvärmenäten. I linje med Svensk standard (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska Miljöinstitutet sätts primärenergifaktorn för avfall lika med noll. Primärenergifaktorn (PEF) för fjärrvärme beräknas med följande formel: PEF fjärrvärme = (2,5*"Tillförd el" + 1,0*"Tillförda bränslen exkl. avfall" - 2,5*"Producerad el") / "Producerad värme" Primärenergifaktor för fjärrkyla Beräkningsgrunden för primärenergifaktorn för kyla grundar sig på en faktor för el på 2,5 och en COP ~ 8 för kylanläggningar i fjärrkylanätet (2,5/8=0,3). Faktorn kan med fördel sättas lägre då COP för frikyla i fjärrkylanätet kan ligga på COP~20. Boverkets faktor 3 som tidigare har använts vid beräkning av fjärrkyla är obsolet och bör inte användas. Faktorn bör uppdateras på ett sätt som bättre speglar resurseffektiviteten för fjärrkyla, enligt förslag av beräkning av primärenergifaktor 0,3 ovan.

5 5(11) BBR B 9:2b Primärenergifaktorer Miljöfaktaboken från IVL Svenska miljöinstitutet används, där primärenergifaktorn för avfall är lika med noll. Detta ger en primärenergifaktor för fjärrvärme på 0,6 och för fjärrkyla 0,3. Övriga primärenergital behålls fram till 2021 enligt Boverkets förslag, dvs 1,0 för bränsle och 1,6 för el, för att därefter använda de primärenergifaktorer som föreslagen utredning kommit fram till. Boverkets så kallade primärenergital baseras inte på några beräkningar med primärenergi och är alltså inga primärenergifaktorer. Boverket har således inte fullföljt sitt uppdrag enligt Plan- och Byggförordningen, vilken dessutom säger att primärenergifaktorerna ska tas fram per energibärare. Boverkets förslag innebär att fjärrvärme och fjärrkyla klumpas ihop med all annan uppvärmning (exklusive el) och att fjärrvärme alltså får samma primärenergital som en byggnad som värms upp med en lokalt placerad panna med valfritt bränsle, trots att detta är helt olika typer av energibärare. Vattenfall föreslår att en utredning tillsätts med mål att ta fram nationella Vattenfall föreslår att primärenergifaktorer som baseras på beräkningar med primärenergi utreds och tas fram till BBR B. Separata primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla och bränslen tas fram. I linje med Svensk standard (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska Miljöinstitutet sätts primärenergifaktorn för avfall lika med noll. Primärenergifaktorerna bör uppdateras regelbundet för att bättre återspegla nuläget och för att skapa incitament till förbättring.

6 6(11) primärenergital per energibärare. Primärenergitalen ska baseras på beräkningar på förhållandet mellan primär energi och slutlig energianvändning. Resultatet bör användas i byggreglerna som börjar gälla 2021, vilket innebär att beslut och införande av BBR del B bör senareläggas till efter att utredningen kring primärenergifaktorer är klar. Några grundläggande principer i arbetet bör vara: Energi från sekundära bränslen (t.ex. avfall) bör ha noll som primärenergifaktor, eftersom det är energi som tas till vara och som annars skulle ha gått till spillo (se Svensk standard (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska miljöinstitutet). Primärenergifaktorerna bör uppdateras regelbundet för att bättre återspegla nuläget och för att skapa incitament till förbättring. I väntan på utredningsresultatet kring primärenergitalen anser Vattenfall att primärenergitalet för övrig uppvärmning i BBR A bör ändras så att separata primärenergital för fjärrvärme,

7 7(11) fjärrkyla och övriga bränslen skapas. Vattenfall föreslår att den svenska standarden (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska miljöinstitutet används, där primärenergifaktorn för avfall är lika med noll. Detta ger en primärenergifaktor för fjärrvärme på 0,6 och för fjärrkyla 0,3. Övriga primärenergital behålls fram till 2021 enligt Boverkets förslag, dvs 1,0 för bränsle och 1,6 för el, för att därefter använda de primärenergifaktorer som föreslagen utredning kommit fram till. BBR B Ikraftträdande Vattenfall ifrågasätter starkt den tidsnöd som råder kring NNE-frågan och dess implementation. Det gör att förslagen inte kan genomarbetas tillräckligt i avseende att skapa långsiktiga lösningar som främjar byggnationen av energieffektiva byggnader. Vattenfall föreslår därför att Boverket skjuter på ikraftträdandet av BBR B till dess att primärenergitalen är utredda. BBR B Tabell 9:2 a För att skapa teknikneutrala byggregler, i avsaknad av använd energi som systemgräns, är det viktigt att klimatskalskraven i byggreglerna är styrande. Vattenfall beklagar därför att Boverket i sitt förslag inte har satt tillräckligt ambitiösa klimatskalskrav Ikraftträdandet bör skjutas fram för att möjliggöra utformning av relevanta primärenergifaktorer för svenska förhållanden. Vattenfall anser att klimatskalskraven bör vara styrande i utformningen av en byggnad och att de därmed bör skärpas i förhållande till förslagna nivåer. Kraven bör också i högre grad utformas för att minska effektbehovet, i enlighet med Energikommissionens ställningstagande.

8 8(11) och därmed gör klimatskalskraven styrande, vilket alltså leder till att Boverkets förslag innebär att det går att bygga sämre klimatskal genom val av vissa typer av uppvärmningsform. Exempel på detta är: Teknikneutraliteten utvärderas enkelt genom att jämföra primärenergifaktorn för el med årsvärmefaktorn för en värmepump inklusive tillsatsenergi (SCOP). Varken när primärenergifaktorn för el ansätts till 2,5 eller 1,6 översätts detta till SCOP som är speciellt utmanande att uppnå. Följaktligen uppnås primärenergitalen enklare för ett värmesystem med värmepump med tillsatsenergi från elpanna än med fjärrvärme (primärenergifaktor 1). Denna konkurrenssnedvridning kan bidra till en oönskad utveckling med ökad efterfrågan på el när systemet är som mest ansträngt. Det föreslagna taket för installerad eleffekt för uppvärmning är inte tillräckligt ambitiöst för att vara styrande. För ett flerbostadshus som använder 30 W/m2 vid Det är också viktigt att kraven anpassas mer utifrån de skilda förutsättningarna för olika kategorier av byggnader, särskilt vad gäller småhus där kravutformningen behöver anpassas ytterligare utifrån kostnadsoptimalitet.

9 9(11) maxbehov, kan hälften av detta effektbehov förses med elpanna utan att ställa höga krav på värmefaktor (COP=3). Ett skarpare krav skulle styra åt installationer där värmepumpen täcker större del av effektbehovet och effektivare värmepumpar, vilket båda bidrar till att sänka effekttoppar i elsystemet. Skarpare krav skulle också kunna styra åt att värmepumpar kompletteras med fjärrvärme, istället för med elpanna vilket idag ofta är fallet. BBR B Konsekvensutredningen s Vattenfall anser att den alternativa lösningen som finns nämnd i konsekvensutredningen; att använda tiden fram till 2021 för att utreda vilka energibärare för vilka det ska finnas olika primärenergifaktorer samt storleken på dessa, ska genomföras. Nationella faktorer, baserat på primärenergiberäkningar per energibärare, är mycket angeläget att ta fram för att säkerställa långsiktiga lösningar som främjar energieffektiva byggnader. Boverket bör skyndsamt utforma primärenergifaktorer i dialog med berörda branscher. Vattenfall föreslår att primärenergifaktorer som baseras på beräkningar med primärenergi utreds och tas fram till BBR B. Separata primärenergifaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla och bränslen tas fram. I linje med Svensk standard (SS ) och Miljöfaktaboken från IVL Svenska Miljöinstitutet sätts primärenergifaktorn för avfall lika med noll.

10 10(11) Primärenergifaktorerna bör uppdateras regelbundet för att bättre återspegla nuläget och för att skapa incitament till förbättring. BEN 2 kap 5 Vattenfall avstyrker undantaget för energi från sol, vind mark, luft och vatten som alstras inom tomtgräns i energiprestandakravet. Vattenfall ställer sig frågande till varför lokalt producerad energi inte ska räknas in i en byggnads energiprestanda. Det innebär att energi från storskaliga värmepumpar i ett fjärrvärmesystem värderas lika som en lokalt placerad värmepump och att föreslagna byggregler därför inte är teknikneutrala. Vattenfall avstyrker en utökning av undantaget från energiprestandakravet för energi som alstrats inom tomtgräns från vind mark, luft och vatten. Vattenfall anser att systemgränsen i utformningen av energikraven måste ändras från köpt till använd energi, i enlighet med Miljömålsberedningens (SOU 2016:47) och Energikommissionens ställningstaganden (SOU 2017:2). Om lokalt producerad energi ändå ska undantas när en byggnads energiprestanda beräknas, behöver detta göras med hög upplösning, t.ex. per timme. Detta undviker att endast egenproduktion (inte den energi som matas ut på nätet) avräknas byggnadens energiprestanda. I annat fall leder det till att en byggnad med tillåten sämre energiprestanda kan kompensera för detta under sommartid då effektproblematik är sällsynt men givet sin lägre energiprestanda ha ett

11 11(11) ökat effektbehov under den tid då elsystemet är som hårdast belastat. BEN 2 kap. 6, tabell 2:1 och tabell 2:2 Vattenfall tillstyrker tillägget i tabellerna om hushållsenergi om vad som är möjligt att tillgodoräknas under uppvärmningssäsongen som förtydligar beräkningsförutsättningarna