SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Transkript

1 SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013

2 Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation vid försäljning av kn mark, i dialog med kommuner och byggbransch. Samarbete med Miljöstyrningsrådet, som ser över egna kriterier 2012/2013. Förslag planeras våren 2013

3 Syfte SKL samordnade energikrav Ta tillvara kommuners drivkraft Mer ambitiös nivå på prestanda för standardbyggande av flerbostadshus och lokaler. Framåtsyftande. Ev. i nivåer. Frivilligt för kommuner som vill ställa sådana krav. Teknikneutralt mellan värmepumpar och fjärrvärme. Bra klimatskal oavsett värmesystem och dess placering Ökad transparens och uppföljningsbarhet av prestanda, utgå från standarder och Sveby Underlätta för kommuner och bransch Inspel till nationell BBR-översyn Staten behöver ta ledande och mer samordnad roll EM och BoV

4 Prel. förslag mer samordnade krav Utgå från BBR, med viktiga justeringar: Teknikneutralt mellan värmepumpar och fjärrvärme Krav inte främst på inköpt energi, utan på avgiven energi efter panna/värmepump (exkl. varmvatten) eller på klimatskal med/utan ventilation (W/m 2 eller U m ) Mer ambitiös nivå för standardbyggande: cirka 70 kwh/m 2 för flerbostadshus i södra Sverige Marginal +7-8 kwh ingår för varmvatten och vädring enl Sveby Miljöstyrningsrådet arbetar på motsv. krav för upphandling

5 MSR prel. förslag energiprestanda Flerbostadshus Alt 1 Klimatzon 3 (zon 2, zon 1 inom parentes) 1. VFT (W/m 2 Atemp) 2. Tillförd energi för uppvärmning (kwh/m 2 ) 3. Byggnadens energianvändning (kwh/m 2 ) Basnivå 20 (21, 22) 36 (45, 52) 68 (82, 97) Avancerad nivå 15 (17, 19) 24 (30, 36) 60 (73, 86) Spjutspetsnivå 13 (15, 17) 21 (26, 30) 50 (61, 72) 1. Värmeförlusttal kontrolleras i system- och bygghandling 2. Exkl. varmvatten, efter VP/panna, utan avdrag för egen solenergi 3. BBR, men efter VP/panna, egen solenergi kan tillgodoräknas ISO & 13790:2008, Svebys brukarindata (20 kwh varmv.)

6 MSR prel. förslag energiprestanda Flerbostadshus Alt. 2 Klimatzon 3 (zon 2, zon 1 inom parentes) 1. Byggnadens energianvändning (kwh/m 2 ) 2. Dito inkl ev solenergi, exkl varmvatten (kwh/m 2 ) Basnivå 68 (82, 95) 48 (60, 70) Avancerad nivå 60 (72, 85) 40 (50, 60) Spjutspetsnivå 50 (62, 70) 30 (40, 45) 1. BBR, men efter VP/panna, egen solenergi kan tillgodoräknas 2. Exkl. vv, efter VP/panna, utan avdrag för egen solenergi Värmeåtervinning enl BBR, ISO, Svebys brukarindata (20 kwh vv)

7 Systemgräns uppvärmning o drift - exkl varmvatten, utan solavdrag, efter panna/vp Byggnad med olika typer av uppvärmning Systemgräns Värmeåtervinning Tappvarmvatten Interna värmetillskott Energi för varmvatten Byggnadens fastighetsenergi och uppvärmning Uppvärmning kyla System för fastighetens drift Förluster (Genom transmission, luftläckage, ventilation etcetera.) Byggnadens energianvändning, inkl tillförd energi från egna källor och exkl energi för använt tappvarmvatten, ska uppgå till högst kwh/kvm Atemp och år. Byggnadens energianvändning enligt BBR19, men energi för värme räknas med avgiven värme (inte som el). Kyla enligt BBR. Egna källor är placerade på byggnaden eller inom fastigheten, exempelvis solfångare. vvc = varmvattencirkulation

8 Diskussionsfrågor Bäst metod för fokus på byggnad/klimatskal? Varmvattenschablon 20 eller 25 kwh? Lämpliga nivåer totalt med hänsyn till vv-schablon? kwh i basalternativet zon3. Hanteringen av frånluftsvärmepump: energiproduktion eller värmeåtervinning? Ej tillgodoräkna lokal solenergi i huvudkrav Hantering av klimatzoner: BBR-variant enligt MSR-förslag eller SABO-modellen? Definitioner och standarder för jämförbarhet

9 Miljöcertifiering av byggnader Efterfrågat och underlättar. Många aspekter samtidigt, extern granskning, tydligt att kommunicera Detaljer styr, risk att mindre viktiga väger upp viktigare, t.ex. grön el lättare poäng än energieffektivitet Miljöbyggnad favoriserar värmepumpar framför fjärrvärme. Viktigt att justera inför ev. översyn av MB 3.0! Dagens många system har både för- och nackdelar. Jämför med Norge väljer en certifiering LÄS MER»

10 SKL särskilt yttrande på BKU Förslaget hämmar arbetet med energi effektivt byggande, klimathänsyn och konkurrenskraftig bygg industri. Förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen och saknar analys av nyttan av att inskränka kommunernas rätt till sin egendom. Förslaget kommer att för länga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsebar. Bedömningen av ökade byggkostnader till följd av energikrav har brister och beaktar inte sänkta driftkostnader. Analys av behovet av att ställa krav på tillgänglighet utöver BBR saknas. Frivillig samordning är möjlig.

11 BKU:s grund att bedöma merkostnader 10-15% helt övervägande pga energikrav 1. Enkät till byggföretag och kommuner Byggföretag kostnadsökning i medel knappt 10% -Grov bedömning, avser allt, före BBR 19 -Ej räknat med sänkta driftskostnader 2. Boverkets rapport om lågenergibyggande 2011:31 -två byggnader ej lämpliga för lågenergi: stor uppglasning/1-plan -kompenseras med onödigt dyra fönster o tjock isolering -ej kompenserat för billigare energisystem -beaktar ej dynamik över tid 3. KTH studie, Zalejska-Jonsson -beräkning för småhus på passivhusnivå -merkostnad 120 tkr för 124 m 2 -halvering sparar ca 6 tkr per år, dvs 5% avkastning -ej kompenserat för billigare energisystem -framhåller teknisk utveckling, billigare på sikt

12 BKU har ingen uppfattning om: Kostnadseffektiviteten för lågenergibyggande -Men det är två sådana studier BKU stödjer sig på! BBR:s kravnivå för energi etc. -Men det är BBR:s låga ambition och styrning mot elvärme som är en stor del av problemet och skälet för många kommuner att ställa egna krav! BKU har heller inte undersökt andra sätt att underlätta för industrialiserat byggande

13 SCN uppföljning av merkostnader 0-5% på byggkostnad för lågenergihus SCN-rapport 11 förvaltare några entreprenörer Merkostnad 0-5 % för energieffektiva hus Merkostnad 3-10 % för passivhus Lägre driftskostnader Gotlandshem Sjöliljan 60 kwh, 1% (1 mkr) dyrare än BBR. Nu standard för nyproduktion. Ny standard betongelement, initialkostnad 3 miljoner kronor ÖBO 4% dyrare för 65 kwh NCC i egenregi med 68 kwh Etc. SCN-seminarium: ByggVesta och Skanska bygger lågenergihus utan merkostnad, FaBo till 3% mer, vilket tjänas igen på drift SABOs upphandlade Kombohus plus, cirka 65 kwh till 25% lägre byggkostnad Se seminarium och Rapport på Sjöliljan Foto Björn Wellhagen

14 Mer om SKL:s arbete