Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Transkript

1 1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson Anna Karlsson E-postadress anna.karlsson@vattenfall.com Adress Evenemangsgatan 13, Stockholm Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) X Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 2(8) Författning BBR (A), BEN Konsekvensutredning BBR (A) Paragraf/avsnitt Systemgräns primärenergi Av Artikel 9 framgår att primärenergin ska användas som energikrav. Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering 9 Konsekvensutredningen anger att det befintliga EU-direktivet om byggnaders energiprestanda gör att primärenergi ska användas som energikrav. Primärenergi behöver dock inte utgöra den enda parametern, artikel 9 anger att primärenergi ska ingå och det befintliga direktivets bilaga I skriver en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning. Ert förslag till ändring Inför två tal för energikraven, ett som avser byggnaden (uppvärmning, använd energi), och ett som avser byggnadens användning (all använd energi) och komplettera med primärenergifaktorer separat. Dessa primärenergifaktorer kan med fördel anges i energideklarationerna som uppdateras med jämna mellanrum och därmed följer med eventuella ändringar i energikälla genom byggnadens livslängd. Direktivet anger att primärenergi ska ingå i kraven, men förslaget från Boverket att baka ihop energikraven för en byggnad med energikällans andel primärenergi i ett enda tal leder till betydande problem. Primärenergifaktorn för fjärrvärme bör vara 0,6. En och samma byggnad kommer att hoppa i statistiken beroende på vilken energitillförsel som för tillfället är installerad, t ex byte från on-site producerad förnybart till gemensamt producerad förnybart och tvärtom. De föreslagna primärenergifaktorerna utjämnar inte dessa skillnader.

3 3(8) Förslaget till reviderat direktiv för byggnaders energianvändning kräver i annexet att primärenergifaktorerna utformas så att förnybart producerat on-site räknas lika som förnybart producerat i gemensamma system: Primary energy factors shall discount the share of renewable energy in energy carriers so that calculations equally treat: (a) the energy from renewable source that is generated onsite (behind the individual meter, i.e. not accounted as supplied), and (b) the energy from renewable energy sources supplied through the energy carrier. Exempel på land som identifierat ett ihopbakat tal som ett problem är Nederländerna, de kommer därför att införa ett tal för energikrav kopplat till byggnaden (uppvärmning, all tillförsel inkl egen produktion, ej varmvatten, ingen primärenergifaktor) och ett annat för hur byggnaden används (uppvärmning och varmvatten, räknat som primärenergi).

4 4(8) Om primärenergi används som enda energikrav och uppföljning kommer energistatistiken inte att visa verklig energianvändning. Att på detta sätt avhända sig viktigt faktaunderlag för byggnadernas inneboende egenskaper är anmärkningsvärt och äventyrar den långsiktiga uppföljningen och styrningen av betydande energiströmmar i Sverige. Inom EU innebär lokalt producerad förnybar energi att fossil energi ersätts, men inte i Sverige där stora delar av byggnadsbeståndet försörjs med resurseffektiv och förnybar fjärrvärme. Därmed har Boverkets förslag inte tagit hänsyn till direktivets krav att avspegla nationella, regionala och lokala förhållanden. Från det befintliga EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 9: 3. De nationella planerna ska bland annat innehålla följande: a) Medlemsstatens närmare praktiska tillämpning av definitionen av näranollenergibyggnader, som avspeglar nationella, regionala eller lokala förhållanden och där en numerisk indikator för primärenergianvändning i kwh/m 2 och år ingår. De primärenergifaktorer som används för att fastställa primärenergianvändning får

5 5(8) grundas på nationella eller regionala årsgenomsnittsvärden och får ta hänsyn till relevanta europeiska standarder. BBR (A) Tabell 9.2 Primärenergifaktorer Befintligt direktiv, bilaga I pkt 2: En byggnads energiprestanda ska uttryckas klart och tydligt och ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare, som kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. Primärenergifaktorn för fjärrvärme kan inte sättas till 1, detta strider mot både befintligt direktiv för byggnaders energianvändning, bilaga I pkt 4 (positiv påverkan från fjärrvärmesystem) och EUs förslag till reviderat direktiv där annexet anger att primärenergifaktorerna ska utformas så att förnybart producerat on-site räknas lika som förnybart producerat i gemensamma system. Primärenergifaktor för fjärrvärme bör vara 0,6. Befintligt direktiv, bilaga I pkt 4: Positiv påverkan av följande aspekter ska tas med i beräkningen i tillämpliga fall: a) Lokal solexponering, aktiva solvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på energi från förnybara energikällor. b) El från kraftvärme. c) Fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem. d) Naturligt ljus.

6 6(8) BBR (A) Ikraftträdande Vattenfall avstyrker att förslaget skulle gälla ända till Regeringens nyligen startade utredning för översyn av byggreglerna bör kunna få genomslag löpande. BEN 2 kap 1, avsnitt 2 Byggnadens energianvändning ska fastställas uppdelat på de energibärare som försörjer bygganden, inklusive energi som alstras på platsen. Först då följs direktivets krav att avspegla nationella, regionala och lokala förhållanden. Inom stora delar av EU innebär lokalt producerad förnybar energi att fossil energi ersätts, men inte i Sverige där stora delar av byggnadsbeståndet försörjs med resurseffektiv och förnybar fjärrvärme. Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. Korta giltighetstiden för reglerna till som längst 2019 då utredningen slutförs. Byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår ska fastställas uppdelat på de energibärare som försörjer byggnaden inklusive energi som alstras i byggnaden. Allmänt råd: Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas samt energi som alstras i byggnaden. I en framtid då energi producerad onsite behöver delas mellan byggnader och även föras till gemensamma system som fjärrvärme, blir skillnaden i förhållningssätt inte hållbar.

7 7(8) BEN 2 kap 5 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 1 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 3 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 7 I en framtid då energi producerad onsite behöver delas mellan byggnader och även föras till gemensamma system som fjärrvärme, blir undantaget inte hållbart. Meningen stryks: Byggnadens energianvändning ska reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och som används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Allmänt råd: Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas samt energi som alstras i byggnaden. Meningen stryks: Det normaliserade värdet enligt tabell 3:1 får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden. Meningen stryks: Det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden.

8 8(8) BBR (A) 9:12 Primärenergitalet behöver justeras så att energi producerad on-site och som exporteras till näraliggande byggnader eller gemensamma el- och värmesystem räknas av. Det blir i sammanhanget tydligt att förnybart producerat on-site och producerat i gemensamma system bör behandlas på likvärdigt sätt. Systemgränsen bör inte uppmuntra till överkonsumtion inom byggnaden eftersom producerad energi on-site kan göra nytta även utanför den egna bygganden. Energi producerad on-site och som exporteras till näraliggande byggnader eller gemensamma el- och värmesystem bör räknas av från primärenergitalet.