BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Transkript

1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx FÖRSLAG Förslag till ändrade föreskrifter. Ändringar är markerade med kantstreck. BFS 200X:XX BBR XX Utkom från trycket den xx månad 2008 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) - föreskrifter och allmänna råd; beslutade den xx månad 200X Informationsförfarande enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler har genomförts. Med stöd av 18 förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. föreskriver Boverket ifråga om verkets byggregler (BFS 1993:57) dels att avsnitten 9:1, 9:11, 9:12, 9:2, 9:3, 9:4, 9:51, 9:52 och 9:7 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas nya avsnitt med ny rubrik 9:21 och 9:31. Övergångsbestämmelser 1 Denna författning 2 träder i kraft den xx månad 200x. 9 3 Energihushållning Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 och 10 första stycket BVF. (BFS 2008:xx) 9:1 4 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. (BFS 2006:12) Allmänt råd Regler om ventilation finns i avsnitt 6:25, om ljusförhållanden i avsnitt 6:32, om termisk komfort i avsnitt 6:42 och om fuktsäkerhet i avsnitt 6:53. (BFS 2008:xx) Till BFS 2006:12. BFS 200x:xx. Senaste lydelse BFS 2006:12. Senaste lydelse BFS 2006:12. 1

2 BFS 2006:XX BBR XX 9:11 5 Tillämpningsområde Dessa regler gäller för alla byggnader med undantag för växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, byggnader eller de delar av byggnader som endast används kortare perioder och byggnader där inget uppvärmnings- eller kylbehov finns under större delen av året. Kraven i avsnitten 9:2, 9:3 och 9:4 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. Kraven i avsnitten 9:2, 9:3 och 9:4 gällande elvärme gäller för byggnader med en area som överstiger 50 m 2 (A temp ). För mindre byggnader tillämpas kraven för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. (BFS 2008:xx) 9:12 6 Definitioner A f A temp Byggnadens energianvändning: Byggnadens fastighetsenergi: Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått. Arean av samtliga våningsplan för utrymmen som avses värmas till mer än 10 C. Arean begränsas av klimatskärmens insida. Area för garage, beläget innanför klimatskärmen i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. (BFS 2008:xx). Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan uppvärmning installeras för att uppfylla kraven i avsnitt 6:42 om termisk komfort, inräknas även denna energianvändning. (BFS 2008:xx). Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. (BFS 2008:xx) Senaste lydelse BFS 2006:12. Senaste lydelse BFS 2006:12.

3 BFS 2006:XX BBR XX Byggnadens specifika energianvändning: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m: där U i A i Ψ k l k χ j A om Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT: Elvärme: Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. (BFS 2008:xx). Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, (BFS 2008:xx). U m n m ( UA i i + lkψ k + χ j) i= 1 k= 1 j= 1 = A Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas A i med karmyttermått. (BFS 2008:xx). Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m). Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Beräknas med hjälp av SS-EN ISO som medelvärdet av mean n-day air temperature och hourly mean air temperature. (BFS 2008:xx) Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Eleffekt i fastbränslepanna, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om fastbränslepannan är konstruerad för permanent drift. (BFS 2008:xx). om p 3

4 BFS 2006:XX BBR XX Energi för komfortkyla: Hushållsenergi: Innetemperatur: Installerad eleffekt för uppvärmning: Klimatzon I: Klimatzon II: Klimatzon III: Normalår: Normalårskorrigering: Specifik fläkteffekt (SFP): Verksamhetsenergi: Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. (BFS 2008:xx). Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. (BFS 2008:xx). Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. (BFS 2008:xx). Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de apparater för uppvärmning som behövs för att kunna skapa avsett inomhusklimat, tappvarmvatten och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning enligt BBR 6:623 om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. (BFS 2008:xx). Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. (BFS 2008:xx). Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. (BFS 2008:xx). Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. (BFS 2008:xx). Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). (BFS 2008:xx). Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. (BFS 2008:xx). Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tillluftsflödet eller frånluftsflödet, kw/(m 3 /s). (BFS 2008:xx). Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. (BFS 2008:xx). 4

5 BFS 2006:XX BBR XX 9:2 7 Bostäder Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ) högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a och 9:2b. (BFS 2008:xx). Tabell 9:2a Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,50 0,50 0,50 (BFS 2008:xx). Tabell 9:2b Bostäder med elvärme 8 Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,035(A temp - 130) 0,030(A temp 130) 0,025(A temp - 130) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] 0,40 0,40 0,40 (BFS 2008:xx). Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2b kan godtas om särskilda förhållanden föreligger. (BFS 2008:xx). Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:2b dock inte överskridas med mer än 20 %. 7 8 Senaste lydelse BFS 2006:12. Tabell 9:2a får tillämpas för bostäder med annan elvärme än direktverkande elvärme, under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2010, i enlighet med förordningsändringen i 10 BVF (SFS 2008:51). För direktverkande elvärme tillämpas BFS 2008:6 under samma övergångsperiod. 5

6 BFS 2006:XX BBR XX Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad (eller apparat), anses energislaget och kylsättet (t.ex. kylmaskin eller frikyla) för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning. Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Byggnaders specifika energianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på U m, specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (A temp ). (BFS 2008:xx). Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Utifrån dessa förutsättningar bör kontrollplanen utformas så att slutbevis kan meddelas före mätning och byggnaden därmed kan tas i bruk. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i klimat, innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (inomhustemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (BFS 2008:xx). 9:21 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens maximala energianvändning och eleffektbehov uppfylls. Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning, finns i avsnitt 5 Brandskydd. 6

7 BFS 2006:XX BBR XX 9:211 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:2111 9:2113 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:212 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:22 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:221 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:222 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:23 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:231 9:236 har upphävts genom (BFS 2006:12). 9:3 9 Lokaler Lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ) högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:3a och 9:3b. (BFS 2008:xx). Tabell 9:3a Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] + tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet [l/s per m 2 ] under uppvärmningssäsongen och högst får tillgodoräknas upp till 1,00. Genomsnittliga värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] (BFS 2008:xx). 110(q-0,35) 90(q-0,35) 70(q-0,35) 0,70 0,70 0,70 9 Senaste lydelse BFS 2006:12. 7

8 BFS 2006:XX BBR XX Tabell 9:3b Lokaler med elvärme 10 Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning [kwh per m 2 A temp och år] tillägg då uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet [l/s per m 2 ] under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00. Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] 65(q medel -0,35) 55(q medel -0,35) 45(q medel -0,35) 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större 0,035(A temp - 130) 0,030(A temp - 130) 0,025(A temp - 130) än 130 m 2 + tillägg då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Genomsnittliga värmegenomgångskoefficient [W/m 2 K] (BFS 2008:xx). 0,030(q-0,35)A temp 0,026(q-0,35)A temp 0,022(q-0,35)A temp 0,60 0,60 0,60 Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:3b kan godtas om särskilda förhållanden kan påvisas. (BFS 2008:xx). Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:3b bör dock inte överskridas med mer än 20 %. (BFS 2008:xx). Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad (eller apparat), anses energislaget och kylsättet (t.ex. kylmaskin eller frikyla) för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning Tabell 9:3a får tillämpas för lokaler med elvärme under en övergångsperiod, fram till den 1 januari 2010, i enlighet med förordningsändringen i 10 BVF (SFS 2008:51).

9 BFS 2006:XX BBR XX Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Byggnaders specifika energianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på U m, specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (A temp ). (BFS 2008:xx). Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:3 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Utifrån dessa förutsättningar bör kontrollplanen utformas så att slutbevis kan meddelas före mätning och byggnaden därmed kan tas i bruk. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i klimat, innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten, vädring och värmetillskott från processer i lokalen. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (inomhustemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring, värmetillskott från processer i lokalen och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (BFS 2008:xx) 9:31 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens maximala energianvändning och eleffektbehov uppfylls. Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning, finns i avsnitt 5 Brandskydd. 9:4 11 Alternativt krav på byggnadens energianvändning Som alternativ till kraven i avsnitt 9:2 och 9:3 för byggnader där golvarean A temp uppgår till högst 100 m 2, fönster- och dörrarean A f uppgår till högst 0,20 A temp och inget kylbehov finns, 11 Senaste lydelse BFS 2006:12. 9

10 BFS 2006:XX BBR XX kan i stället följande krav på byggnadens värmeisolering, klimatskärmens täthet och värmeåtervinning väljas. Den högsta värmegenomgångskoefficienten (U i ) får, för omslutande byggnadsdelar (A om ), inte överskrida värden som anges i tabell 9:4. Tabell 9:4 U i [W/m 2 K] U i Byggnad med annat uppvärmningssätt än elvärme Byggnad med elvärme där A temp är m 2 U tak 0,13 0,13 U vägg 0,18 0,18 U golv 0,15 0,15 U fönster 1,3 1,3 U ytterdörr 1,3 1,3 Allmänt råd För byggnader med elvärme där A temp inte överstiger 50 m 2 tillämpas kraven för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. (BFS 2008:xx). Den installerade eleffekten för uppvärmning får högst uppgå till 5,5 kw för byggnad med elvärme där A temp är m 2. (BFS 2008:xx). Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid + 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/s m 2. Därvid skall arean A om användas. Allmänt råd Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN (BFS 2006:12) Om byggnadens golvarea A temp överstiger 60 m 2 ska byggnaden förses med anordning för värmeåtervinning ur ventilationsluften eller med värmepump med motsvarande besparing. (BFS 2008:xx) Allmänt råd Byggnaden bör förses med lämpligt dimensionerad, med hänsyn tagen till distributionsförluster och förekommande drivenergi, ventilationsvärmeväxlare som överför värme från frånluften till tilluften med lägst 70 % temperaturverkningsgrad eller värmepump som ger motsvarande besparing. (BFS 2008:xx) 9:5 Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer 10 9:51 Värme- och kylinstallationer Installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. (BFS 2006:12) Allmänt råd Installationerna bör utformas på sådant sätt att injustering, provning, kontroll, tillsyn, service och utbyte lätt kan ske och att god verkningsgrad kan upprätthållas. För vissa värmepannor gäller de bestämmelser som finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (BFS 1997:58). Se även avsnitt 6:741 och 6:742.

11 BFS 2006:XX BBR XX Värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:62. Luftbehandlingsinstallationer bör utformas, isoleras och vara så täta att energiförlusterna begränsas. Se även avsnitt 6:255. (BFS 2006:12) Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. (BFS 2006:12) Allmänt råd För att minska behovet av kylning i byggnaden bör man pröva åtgärder så som val av fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning, solskyddande glas, eleffektiv belysning och utrustning för att minska interna värmelaster, nattkyla och kylackumulering i byggnadsstommen. Se även avsnitt 6:43. (BFS 2006:12) 9:52 Styr- och reglersystem Byggnaden ska ha styr- och reglersystem för att kunna upprätthålla god energieffektivitet och termisk komfort enligt avsnitt 6:42. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning så att tillförsel av värme- och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning. (BFS 2008:xx) Allmänt råd Byggnaden bör, vad avser reglering av tillförsel av värme och kyla, delas in i zoner bl.a. med hänsyn till användning, orientering och planlösning. Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum. Samtidig värmning och kylning av utrymmen bör undvikas. (BFS 2006:12) 9:6 Effektiv elanvändning Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. (BFS 2006:12) Allmänt råd Ventilationssystems eleffektivitet bör, vid dimensionerande luftflöde, inte överskrida följande värden på specifik fläkteffekt (SFP): SFP, kw/(m 3 /s) Från- och tilluft med värmeåtervinning: 2,0 Från- och tilluft utan värmeåtervinning: 1,5 Frånluft med återvinning: 1,0 Frånluft: 0,6 För ventilationssystem med varierande luftflöden, mindre luftflöden än 0,2 m 3 /s eller drifttider kortare än 800 timmar per år kan högre SFP-värden vara acceptabla. Fast installerade armaturer i kök och badrum bör förses med effektiva ljuskällor som lysrör, kompaktlysrör, lågenergilampor eller dylikt. Armaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor, reflektorer och optik samt styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt. Fast installe- 11

12 BFS 2006:XX BBR XX rade armaturer för belysning av lokaler bör förses med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt. Elektriska handdukstorkar och komfortgolvelvärme bör förses med t.ex. timerstyrning eller annan reglerutrustning. Cirkulationspumpar, utom för tappvarmvatteninstallation, bör vara så utformade att de normalt är avstängda när inget behov av flöde finns. (BFS 2006:12) 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:71 Mätsystem Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. (BFS 2006:12) Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning och verifiering av kravnivåer enligt avsnitten 9:2 och 9:3 kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. (BFS 2008:xx). I byggnad som har elvärme bör hushållsenergi och verksamhetsenergi, i de fall de förekommer, vara möjliga att avläsa separat. Byggnad som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. (BFS 2008:xx). För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. (BFS 2006:12) 12

13 Konsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:XX inför EU-anmälan Boverket augusti 2008

14 Titel: Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) Utgivare: Boverket april 2008 Upplaga: 1 Antal ex: xxx (fylls i av informationsenheten) Tryck: xxx (fylls i av informationsenheten) ISBN: xxx-x (fylls i av informationsenheten) ISSN: xxxx (fylls i av informationsenheten) Sökord: xx (fylls i av biblioteket) Diarienummer: /2008 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats:

15 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 3 Boverket 2008

16 Konsekvensutredning: 4 Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX Innehåll Del 1 Om byggreglerna och revidering av avsnitt 9 Energihushållning... 5 Byggreglerna som styrmedel...8 Revidering av byggreglerna avsnitt Principer för revideringen... 8 Mål med revideringen... 9 Organisation på Boverket... 9 Del 2 Väsentliga förändringar Beskrivning av förändringar Motiv till förändringar Nya regler Ändrade regler Borttagna regler Vad innebär förändringarna och för vem?...15 Allmänt Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för småföretagare Miljökonsekvenser Övriga konsekvenser Del 3 Utförlig beskrivning av samtliga förändringar Källförteckning... 33

17 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 5 Del 1 Om byggreglerna och revidering av avsnitt 9 Energihushållning BBR Boverkets byggregler (BBR) utgörs av föreskrifter och allmänna råd till plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) samt byggnadsverksförordningen (BVF). Byggreglerna trädde i kraft den 1 januari 1994, då Boverkets nybyggnadsregler (NR) upphörde att gälla som krav för nya bygglov. Vid denna omarbetning anpassades byggreglernas struktur och innehåll till EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG). BBR har därefter reviderats fortlöpande. Under 2004 inleddes en ny revidering av BBR. Revideringen omfattade avsnitten 1 Inledning, 2 Utförande och driftinstruktioner, 6 Hygien, hälsa och miljö, 7 Bullerskydd samt 9 Energihushållning och värmeisolering. Revideringen följde Boverkets principer för BBR-revideringar 1 och huvudsyftet var att öka reglernas verifierbarhet och tydlighet. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli De övriga avsnitten 3 Utformning, 5 Brandskydd och 8 Säkerhet vid användning justerades med avseende på hänvisningar, redaktionella ändringar m.m. Arbete pågår med en mer omfattande revidering av dessa avsnitt varav avsnitten 3 och 8 redan är klara och trädde ikraft den 1 juli Syftet med tidigare revideringar har bl.a. varit att utveckla tydligare och bättre verifierbara funktionskrav. Ett funktionskrav anger vilka egenskaper den färdiga byggnaden ska ha, men inte hur man ska bygga för att åstadkomma detta. Funktionskrav medger att olika bygg- och installationstekniska åtgärder kan väljas för att uppnå ställda krav samt främjar en teknisk utveckling. Att funktionskraven ska vara verifierbara innebär att byggherren på något sätt ska kunna påvisa att kraven uppfyllts. De kravnivåer som anges i BBR utgör samhällets minimikrav. Det är både tillåtet och fullt möjligt att bygga bättre. Att skärpa kravnivåerna i BBR kräver normalt ett bemyndigande från regeringen. I proposition 2005/06:145 (6.4.3) finns förslag på att ge Boverket i uppdrag att skärpa nuvarande krav för energihushållning vid nybyggnad av flerbostadshus. Något sådant uppdrag har Boverket ännu inte tilldelats. I samma proposition (6.4.4) finns förslag på att införa särskilda energihushållningskrav vid nybyggnad av elvärmda bostäder och lokaler. Med anledning av att regeringen den 14 februari 2008 tog beslut om ändring i 10 BVF gällande särskilda energihushållningskrav vid nybyggnad av elvärmda bostäder och lokaler, blir BBR nu föremål för en revidering av avsnitt 9 Energihushållning. Förordningsändringen ger Boverket utökat bemyndigande att föreskriva om nya byggnader som använder el för uppvärm- 1 Boverket (2004).

18 6 ningsändamål. Nuvarande byggregler har särskilda energihushållningskrav för en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme. Men i och med detta förslag till reviderade föreskrifter i BBR införs särskilda energihushållningskrav oavsett typ av eluppvärmning och byggnadskategori. Energihushållningsavsnittet i BBR är tillämpningsföreskrifter till 8 och 10 första stycket byggnadsverksförordningen (BVF). Av dessa paragrafer framgår: 8 BVF (SFS 1994:1215) Byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomforten för brukarna tillfredställande. 10 BVF (SFS 2008:51) Byggnader som innehåller bostäder eller lokaler och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Uppvärmningssystemet i byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska i skälig utsträckning med hänsyn till uppvärmningssättet och energislaget utformas så att man utan omfattande ändringar kan använda skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt. Första och andra styckena gäller inte fritidshus med högst två bostäder. Första stycket gäller inte lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär eller byggnader med en yta som inte överstiger 50 kvadratmeter. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten med byggnader och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation, om arbeten a) omfattas av en bygganmälan som gjorts före den 1 januari 2010, eller b) har påbörjats före den 1 januari 2010, om det inte behövs någon bygganmälan. Bakgrund Regeringen beslutade den 14 februari 2008 om ändring av 10 byggnadsverksförordningen (1994:1215), BVF. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 april 2008 med övergångsbestämmelser fram till den 1 januari Ändringen innebär att byggnader som innehåller bostäder eller lokaler och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Till denna förordningsändring behövs tillämpningsföreskrifter. Ändringen ger Boverket utökat bemyndigande att skriva tillämpningsföreskrifter som medför skärpta krav på hushållning med elenergi. Grunden för skärpningen är proposition 2005/06:145 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (mars 2006). I proposition föreslås en förordningsändring av 10 BVF och uppdrag åt Boverket att meddela de närmare föreskrifterna om skärpta energihushållningskrav på nya bostäder och lokaler som använder el för uppvärmning i syfte att begränsa användningen av el och effektdrivande lösningar. Skälen är att el är en högvärdig energiform som av tekniska skäl inte kan ersättas med andra energi-

19 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 7 former i de flesta andra användningsområden annat än vid uppvärmning. Man vill därför begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål och effektdrivande lösningar för att styra energianvändningen mot hållbara uppvärmningskällor (fjärrvärme, närvärme, biobränsle och solenergi). I propositionen anges att kravnivåerna bör vara sådana att de kan uppnås genom särskilt väl isolerade hus, s.k. hus utan konventionellt värmesystem eller användning av effektiva värmepumpar. Installerade värmepumpar bör medföra en elanvändning om högst 35 % av den levererade värmemängden per år inklusive installation för spetslast. Berg-, sjö- eller jordvärmepumpar och FTX-ventilation är lösningar som begränsar uttaget av el även under de kallaste dagarna. Av dessa skäl anses att sådana lösningar är att föredra även om också andra tekniska lösningar är möjliga. Högre elanvändning kan dock medges för lokaler med ett stort behov av luftflöden eller där inga alternativa uppvärmningsformer så som fjärrvärme, värmepumpar eller biobränslen är möjliga. Elanvändningen bör i dessa fall inte vara högre än vad som uppnås med den mest kostnadseffektiva lösningen som är tillämplig i det enskilda fallet. I propositionen görs bedömningen att särskilda krav för energihushållning vid nybyggnad av eluppvärmda bostäder och lokaler är privatekonomisk och samhällsekonomiskt lönsamma (miljönyttan inräknad). Likaså bedöms dessa inte heller få några statsfinansiella konsekvenser som minskade skatteintäkter eller negativa effekter för små företag. För installatörsledet sker en viss förskjutning från elinstallatörer/materialtillverkare till rörinstallatörer/materialtillverkare. Förändringar i BBR medför att Boverket ska utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser enligt Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I denna konsekvensutredning redovisar Boverket de konsekvenser förändringarna i avsnitt 9 förväntas medföra. Konsekvensutredningen är avsedd att användas som stöd dels för den som utformar eller vill lämna synpunkter på det nya förslaget, dels för den som ska fatta beslut huruvida förslaget ska verkställas. Denna konsekvensutredning är indelad i tre delar. Första delen innehåller en allmän information om byggreglerna och revideringen av avsnitt 9 Energihushållning. I den andra delen beskrivs de väsentligaste förändringarna och dess konsekvenser, vad dessa innebär för exempelvis småföretag, tillgänglighet och inomhusmiljö. I den tredje och sista delen finns utförliga beskrivningar av samtliga förändringar samt motiveringar och förväntade konsekvenser som revideringen innebär. Remisstiden var mellan den 30 april och den 28 maj De reviderade föreskrifterna kan träda ikraft först efter att reglerna EU-anmälts samt beslutats av Boverket vilket beräknas kunna ske vid årsskiftet 2008/2009. Eventuella övergångsbestämmelser regleras i detta fall inte av Boverkets byggregler utan anges i regeringens förordningsändring. I förordningen (10 BVF) anges att äldre bestämmelser får tillämpas om arbetena omfattas av bygganmälan som gjorts före den 1 januari 2010 eller har påbörjats före den 1 januari 2010 i de fall det inte behövs någon bygganmälan.

20 8 Byggreglerna som styrmedel Olika styrmedel informativa, ekonomiska och administrativa används för att styra samhällsutvecklingen, dvs. allmänhetens och näringslivets handlande, i en viss riktning. Byggreglerna är ett administrativt styrmedel och kan som andra styrmedel få oönskade eller oväntade konsekvenser om inte nya förslag utreds grundligt. Regler som o ständigt förändras kan skada legitimiteten, skapa osäkerhet och öka risken vid långsiktiga investeringar, o inte är verifierbara går inte att kontrollera och därmed inte att sanktionera och riskerar att bli verkningslösa, o föreskriver användning av en viss typ av teknik riskerar att styra samhällets resurser mot ineffektiv användning och hämma teknologiutvecklingen samt o ställer krav på byggnader och byggprodukter kan hämma handel över gränserna och därmed också de positiva effekter och effektivitetsvinster som kommer av handel. För att motverka att byggreglerna ger upphov till negativa konsekvenser av det här slaget är det viktigt att reglerna är o tydliga, konsekventa och så varaktiga som möjligt, o verifierbara och kontrollerbara, o teknikneutrala samt o EU-anpassade. Revidering av byggreglerna avsnitt 9 Byggreglerna ska motsvara samhällets krav på ett gott byggande. Aktuell revidering avser komplettering av avsnitt 9 Energihushållning med krav för bostäder och lokaler som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Principer för revideringen Utöver att uppfylla regeringens och riksdagens målsättning med förordningsändringen av BVF 10 följer revideringen också Boverkets grundläggande principer för förvaltandet av byggreglerna. 2 Dessa syftar till att o öka reglernas verifierbarhet och tydlighet, o klargöra de juridiska ramarna, o stödja de nationella miljökvalitetsmålen, åtminstone säkerställa att dessa inte motverkas, o anpassa byggreglerna till EU samt o införa livslängdstänkande i byggreglerna. 2 Boverket (2004).

21 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 9 Mål med revideringen Utöver Boverkets principer för revideringen har ett särskilt mål formulerats för det reviderade avsnittet. Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot att begränsa nya byggnaders användning av el för uppvärmning och eleffektdrivande lösningar. Målet är tänkt att nås genom att skärpa kraven på byggnadens specifika energianvändning (kwh per m 2 och år) när el används för uppvärmnings- eller kyländamål och att då också begränsa den installerade eleffekten. Organisation på Boverket Organisationen för de personer på Boverket som arbetat med revideringen av avsnitt 9 i BBR ser ut enligt följande: Beställare Projektledning Huvudkontaktperson Projektsekreterare/tryck Juridiska frågor Kajsa Palo Nikolaj Tolstoy Stina Jonfjärd Ulrika Lidfors Konsekvensutredning Information och kommunikation Peter Johansson Stefan Norrman Jonas Molinder Ingvar Andersson 9 Energihushållning Peter Johansson Stefan Norrman

22

23 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 11 Del 2 Väsentliga förändringar Beskrivning av förändringar I denna del beskrivs de väsentligaste förändringarna i avsnitt 9 Energihushållning, följt av en motivering och bedömda konsekvenser. Den senaste revideringen av avsnitt 9 Energihushållning i BBR 3 trädde ikraft den 1 juli Avsnittet genomgick då en omfattande förändring för hur kravet på energihushållning ställs. Från att tidigare ställt krav som begränsar byggnadens energiförluster ställs nu krav på byggnadens energianvändning, formulerat som maximal energimängd per golvarea. Detta medför tydligare krav på energihushållning som går att verifiera både genom beräkning och genom mätning i den färdiga byggnaden. Det nya sättet att ställa funktionskrav på ökar också möjligheten att välja olika tekniska lösningar, främjar den tekniska utvecklingen och ökar möjligheterna när det gäller placering, orientering och utformning av byggnaden. Kravet på byggnadens energianvändning definieras som levererad energi till byggnaden, exklusive hushållsenergi och verksamhetsenergi. Omvandlingsförluster ingår för i byggnaden installerade uppvärmnings- och kylsystem. I definitionen av byggnadens energianvändning ingår de krav som ställs enligt EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. 4 Detta förslag till ändringar avser främst att begränsa användningen av el för uppvärmningsändamål och eleffektdrivande lösningar. Strängare krav har införts på byggnadens specifika energianvändning då byggnaden använder elvärme. Krav har också införts som begränsar installerad eleffekt för uppvärmningsändamål, vilket medför att om värmepump installeras måste denna ha god verkningsgrad. Nuvarande krav för en- och tvåbostadshus, som har direktverkande elvärme som huvudsaklig värmekälla, har ersatts med ett generellt krav för bostäder och lokaler, oavsett typ av elvärme. Detta leder till en skärpning av kraven på energihushållning för nya byggnader som använder elvärme. Förslaget medför att olika tekniska lösningar kan väljas, installationstekniska såväl som byggnadstekniska. Denna utformning av reglerna öppnar också upp för framtida utveckling av t.ex. uteluftsvärmepumpar. Vid utformningen av detta förslag till reviderade krav i Boverkets byggregler har ett flertal problemställningar uppmärksammats. Till exempel hur elvärme/eluppvärmd byggnad ska definieras. Ska en byggnad med värmekälla kombinerad med el, exempelvis kombipanna olja/el, anses vara elvärmd? Frågan gäller även för el till eftervärmning av tilluft, avfrostning av ventilationsvärmeväxlare, elektrisk handdukstork, elektrisk komfortelgolvvärme i begränsat utrymme eller enstaka elradiator där man i övrigt har vattenburen värmedistribution eller fastbränsle-/pelletspannor som normalt har reserv i form av en elpatron. Samma frågeställning gäller även värmepumpar. Boverket har i detta förslag till reviderade regler valt att definiera en gräns när en byggnad ska anses vara elvärmd. Om byggnaden är elvärmd ställs utökade krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt. Gränsen för när en byggnad ska anses vara elvärmd går vid en installe- 3 Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 6, 7 och 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:12 4 Europaparlamentet och Ministerrådet (2002).

24 12 rad eleffekt större än 10 W/m 2 (A temp ) för uppvärmningsändamål (rumsuppvärmning och tappvarmvatten). Exempel på elvärme är värmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme (elpanna), luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare. Installerad eleffekt som tillfällig reserv i fastbränsleanläggningar medräknas inte. Är den installerade eleffekten mindre än 10 W/m 2 (A temp ) gäller kraven för en icke elvärmd byggnad. Vid så liten installerad eleffekt måste byggnaden normalt värmas med ett annat energislag. En lättnad i kravet på elvärmda byggnader medges om det inte är möjligt att uppfylla kraven på grund av kulturhistoriska begränsningar eller där det inte är möjligt med installation av berg-, jord- eller sjövärmepump eller annan alternativ uppvärmning så som fjärrvärme eller biobränsleanläggning. För dessa byggnader innebär förslaget en lättnad som ungefär motsvarar det energihushållningskrav som gäller för en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme i nuvarande byggregler. Den tidigare norra klimatzonen har delats i två klimatzoner. Det innebär ett utökande från nuvarande två till tre klimatzoner. Detta möjliggör en bättre anpassning av kravnivån enligt de förutsättningar som föreligger i de norra och kallaste delarna av landet. Detta har också medfört att kravnivån för icke elvärmda byggnader anpassats för den nya och nordligaste klimatzonen. När krav på byggnadens energianvändning infördes 2006 bedömdes det tillräckligt med två klimatzoner för ansatta kravnivåer på byggnadens specifika energianvändning. Kravnivåerna utgör samhällets minimikrav och det är både tillåtet och praktiskt möjligt att bygga bättre. Det har emellertid visat sig att skillnaden i graddagar inom den norra klimatzonen är så stor att kravnivån i somliga fall blir orimligt skarp som ett minimikrav. När en tredje klimatzon nu införs på grund av kraven för elvärmda byggnader, ändras kravnivån även för byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme i den nordligaste zonen. Vidare har krav också införts för elektriska kylmaskiner för att begränsa användningen av el för kyländamål. Täthetskrav på byggnadens klimatskärm har återinförts i föreskrift. Kravet som har ingått som en del i det totala energikravet uttrycks nu i en egen punkt i energiavsnittet. Detta görs att täthetskravet förtydligas utan att kravnivån ändras. Ytterligare definitioner har införts och vissa befintliga definitioner har förtydligats. Exempel på detta är A temp, byggnadens energianvändning, byggnadens fastighetsenergi, elvärme mfl. För fastighetsenergi framgår tydligare vilka delar av fastighetselen som ska medräknas i byggnadens specifika energianvändning. Fastighetsel inkluderar vanligen både den el som används inom och utanför byggnaden. Den del av fastigehtselen som är avsedd för annan användning än för byggnaden, ska inte medräknas. Det kan t.ex. vara el för motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk. Däremot ingår sådan fastighetsel som används för apparater relaterade till byggnadens behov såsom fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och regleringsutrustning och dylikt. Ett alternativt sätt att uppfylla kravet på byggnadens energianvändning finns för mindre byggnader i nuvarande regler. Men förslaget har anpassats till om byggnaden använder elvärme. Detta alternativ är i första hand tänkt för tillbyggnader där det kan vara svårt att bestämma specifik energianvändning.

25 Konsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändring t.o.m. BFS 2008:XX 13 De särskilda krav på hushållning med elenergi som anges i 10 BVF 1 st. gäller inte fritidshus med högst två bostäder, lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär eller byggnader med en golvarea som inte överstiger 50 m 2. Fritidshus med högst två bostäder är undantagna från kraven på energihushållning i BBR. Detta innebär dock inte att fritidshus generellt är undantagna från krav på energihushållning. För fritidshus gäller, liksom för övriga byggnader, 8 BVF som anger att Byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomforten för brukarna tillfredställande. Skillnaden är att föreskrifterna och de allmänna råden i BBR inte är tillämpliga på fritidshus. Krav på energihushållning får istället prövas med utgångspunkt från BVF. Dessutom har en mindre antal förtydliganden genomförts i form av redaktionella ändringar, som grundar sig på frågor som ställts till Boverket om tolkningar av reglerna, sedan avsnittet senast reviderades. Motiv till förändringar De nya krav som nu införs för byggnader med elvärme, har störst betydelse för de byggnader som avses att värmas med vattenburen el eller i kombination med värmepump. Tidigare fanns redan strängare energikrav för byggnader med direktverkande elvärme. Det som är helt nytt, oavsett vilken variant av elvärme man använder, är kravet på maximalt installerad effekt för uppvärmning. För elvärmda byggnader finns således två speciella krav, dels ett strängare energikrav, dels ett effektkrav. Anledningen till effektkravet är att byggnader nu skall ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet och elproduktionen är högt belastad. Att i övrigt under året vara sparsam med elenergi möjliggör att den kraftproduktion som är minst belastande för miljön, lättare kan fylla det energibehov som finns. Därför finns konsekvent med detta, även ett krav på att el till komfortkyla skall räknas in i byggnadens energianvändning, vilket innebär ytterligare krav på elbesparing. Om en byggnad värms med el eller annat energislag eller med fjärrvärme ska således eventuell energi för komfortkyla räknas in i byggnadens energianvändning. Om komfortkylan produceras i byggnaden med hjälp av el ska denna el, vid beräkning av byggnadens energianvändning, multipliceras med faktorn 3 i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme. Detta ger ytterligare incitament att minska elanvändningen även i de fall byggnaden inte värms med el. Alternativet till elkyla kan exempelvis vara isolering, solavskärmning, effektivare maskiner och apparater i verksamheten, frikyla eller ackumulering. Noterbart är emellertid att den eleffekt som behövs för eventuell eldriven komfortkyla inte skall räknas med i byggnadens installerade effekt. Motivet till detta är att det normalt inte föreligger någon effektbrist i elnätet under den varmare delen av året och att de ovan tidigare redovisade kraven förväntas leda till att eldriven komfortkyla kommer att minska i nya byggnader. Ett större antal klimatzoner ger bättre anpassning av kravnivåerna till de verkliga klimatförhållandena för den aktuella orten. Uppdelningen av den norra klimatzonen i två zoner medger att kravnivåerna för respektive zon kan

26 14 preciseras ytterligare. Den längst norr ut belägna zonen (I) får därvid fler gradtimmar än genomsnittet för den tidigare norra klimatzonen. Denna ytterligare finfördelning av klimatzoner medför då att en högre energianvändning är motiverad för den nordligaste zonen. En rimlig nivå är 150 kwh/m 2 och år för denna zon baserat på antalet genomsnittliga gradtimmar för respektive zon. Den nya kravnivån för den nordligaste zonen medför emellertid att energikravet ändå är skarpt i förhållande till zoner med varmare klimat. Kravnivå för de olika klimatzonerna är satt så att man tar hänsyn till klimatförutsättningarna samtidigt som det ger en gradvis skärpning i de kallare zonerna. Nya regler o Definition av byggnadens specifika energianvändning, dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT), elvärme, installerad eleffekt, energi för komfortkyla, byggnadens fastighetsenergi och normalår, o En tredje klimatzon har införts. o Krav på högst tillåten specifik energianvändning, installerad eleffekt och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för elvärmda bostäder och lokaler har införts. o Kravnivån på högst tillåten specifik energianvändning har höjts för den nordligaste klimatzonen. o Krav på att elenergi till elektriska kylmaskiner, i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme, värderas tre gånger högre när byggnadens specifika energianvändning bestäms. o Högre specifik energianvändning kan medges för byggnader med elvärme om särskilda skäl föreligger, vilket anges i ett nytt råd. o Bestämning av vilket energislag en byggnad använder i de fall en uppvärmnings- eller kylanordning förser flera byggnader med värme eller kyla. o Solfångare- eller solceller placerade på angränsande komplementbyggnad eller tomt kan tillgodoräknas. o Täthetskrav på byggnadens klimatskärm preciseras i föreskriftstext. o Råd om verifiering av installerad eleffekt i elvärmda byggnader. o Råd om verifiering och korrigering av uppmätt energianvändning. o Råd om separat mätning av hushållsenergi och verksamhetsenergi i byggnad som har elvärme. Ändrade regler o Krav på byggnadens specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient redovisas i tabellform i stället för i löpande text. o Det alternativa kravet som anges i avsnitt 9:4 för mindre byggnader, med direkta U-värdeskrav, har anpassats till det fall byggnaden använder någon form av elvärme. o En del befintliga definitioner har omformulerats eller kompletterats. Exempel är byggnadens energianvändning, A temp, hushållsenergi, specifik fläkteffekt, verksamhetsenergi. Borttagna regler o Krav på byggnadens specifika energianvändning för en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme som huvudsaklig värmekälla.