Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland

Transkript

1 Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland Att återuppfinna Jämtland sm regin - utifrån unika kulturella, humana, eklgiska, eknmiska ch kunskapsmässiga värden Förstudie Sammanställd av: Peter Kisch Göran Gennvi 1

2 1. Slutsatser Hållbar tillväxt egentligen inget nytt Vad innebär hållbar tillväxt för Jämtland? Jämtlands reginala utmaningar skiljer sig från de natinella ch glbala prblemen Från jrdbruk till upplevelsesamhället på 100 år Hållbart tillväxt i Sverige natinella visiner ch ambitiner Sund utveckling - ett samspel mellan att skapa hållbart ch minska hållbart Att skapa hållbar tillväxt Visiner ch strategier Tänk ch världsbild är avgörande för resultatet Återuppfinn Jämtland sm regin - Lyft fram reginens unika värden Upplevelse sektrn mrgn dagens tillväxtmtr? Småskalig livsmedelsprduktin ett bra exempel på företag i dynamiska nätverk Fram med entreprenörerna en förutsättning för hållbar tillväxt Multifunktinalitet ch bilgiska råvarr sm innvatinsptential Att minska hållbar tillväxt Funktinella samband ch relatiner att arbeta med helhetsperspektivet Diversitet ch mångfald ger utvecklingsmöjligheter Knkurrenskraft ch rivalitet är viktigt, men symbis ch samverkan är lika viktigt Tydliga återkpplingar Minimera flexibla stra system ch berendet av stra företag Värdera en sammanhållen scial utveckling Det krävs bra spelregler ch tydliga begränsningar Rätt förutsättningar för hållbar tillväxt Initiera lärandeprcesser ch system Arbeta med innvatiner utifrån Jämtlands förutsättningar Lyft fram eldsjälar ch synliggör attraktiva lösningar Utveckla gränssnitt ch samverkan mellan länets aktörer Finansiering ch stöd utifrån ett reginalt perspektiv Synliggör ett tydligt ledarskap för hållbar tillväxt Etablera mvärldsanalys sm en naturlig del i utvecklingsprcessen Arbeta aktivt med egenuppföljning ch utvärdering Bilaga A Hållbarthetsaspekter i lika samhällssystem Bilaga B Exempel på hållbarhetsaspekter för Jämtland Intervjuer ch persnliga kntakter Referenser

3 1. Slutsatser Krt m hur rapprtern tgs fram Den bakgrundsanalys av läget (dvs. det reginala utvecklingsprgrammet) sm gjrts på Länsstyrelsen i Jämtland i frm av SWOT-analyser, datasammanställningar, indikatrer ch målfrmuleringar ger en bra överblick ch sammanställning av var Jämtland befinner sig ch vad man brde fkusera på för att utveckla reginen (t.ex. distansberende tjänster). Författarna delar denna bild ch vi har därför valt att kmplettera med enskilda saker ch inte göra en ny sammanställning av infrmatin. Huvudsakligt fkus har istället legat att identifiera förutsättningar för hållbar tillväxt genm att, med vanstående sammanställning sm bas, kntakta ch intervjua entreprenörer, företag, rganisatiner ch tngivande individer för att få deras syn på hållbar tillväxt samt få exempel på vad detta innebär i praktiken (se referenslista för persner sm kntaktats). Vi har dessutm valt att titta närmare på internatinella exempel ch tankegångar sm är relevanta för Jämtland. De mråden sm lyfts fram i rapprten är en sammanställning ch fördjupning av de huvudsakliga synpunkter sm framkmmit under intervjuerna eller vid internatinella jämförelser. Slutsats 1: Öka Jämtlands åtråvärdhet genm att fkusera på innebende värden Vår åsikt är att nyckeln till hållbar tillväxt primärt ligger i självbilden ch hur väl man lyckas göra reginen attraktiv ch åtråvärd. Vidare anser vi att Jämtland tydligt måste välja vilken typ av tillväxtväg man väljer ch vem man jämför sig med. Vi anser att det finns ett antal innebende värden sm utgör en tydlig prfil för Jämtland. Dessa är: Spänning, sprt ch attraktin adventure ch utdr aktiviteter för testa ch utfrska gränser En gryende unik frsknings- ch kmpetensprfil på Mitthögsklan. Livskvalitet ch sanna värden mat ch andra upplevelser sm njutning, avkppling ch scial tillfredställelse Naturresurser ch landskapet Samekulturen ch dess visdm Småskalighet sm en fördel entreprenörskap, dynamik ch frihet i den småskaliga livsstilen Blanda nytt ch gammalt behålla det bästa av det gamla ch krsbefrukta det med det bästa av det nya (injicera högteknlgi på rätt ställe). 3

4 Kan man lära av sprtmärket Puma? 1993 var Puma ett knkursb. Alla siffrr pekade mt att företaget var färdigt att läggas ner. Men ett klart fkus på att vara åtråvärda, snarare än att ensidigt fkusera på försäljning är en strategi sm gett resultat. Vi struntar i våra knkurrenter ch marknadsandelar, vårt mål är att bli det mest åtråvärda märket. Uttalar sig VD Jche Zeits. Denna strategi har gett resultat ch Puma är idag en vinstmaskin. Pumas värde består till hälften av prdukterna ch till hälften av varumärket. (Taget ur Dagens Nyheter 11 augusti 2004). Även m Jämtland inte är ett företag sm Puma ch knappast är ett knkursb så finns det likheter. Genm att i första hand lyfta fram reginens attraktivitet ch åtråvärdhet kan man på sikt attrahera unik talang, kreativitet ch kunskap, sm i sin tur leder till att nya företag skapas ch företag attraheras till länet. Man får därför inte stirra sig blind på statistik ch en sjukdmsinsikt. Man måste snarare ta fasta på de innebende värdena sm finns ch sm kan utvecklas. Det viktiga är att kunna attrahera humankapital, både i reginen ch utanför sm trr på reginen sm möjlighet. Slutsats 2: Det krävs ett nytt tänk ch ny tillväxtväg för Jämtland Vi vill framför allt betna att den nya tillväxten bör präglas av satsningar på dynamik, flexibilitet ch snabbhet i nätverk av små- ch medelstra företag, ch inte nödvändigtvis i stra system eller företag. Satsningarna ska på detta sätt driva fram en regnskg av företag snarare en satsningar på enskilda stra spelare. I övrigt anser vi att Jämtland bör välja en tillväxtväg sm karaktäriseras av följande: Bättre utnyttja förtätningar ch nätverk av företag Utveckla högkvalitativa prdukter ch tjänster, snarare än bulk (design, unika upplevelser, kvalitet ch miljö sm huvudparametrar) Större andel tjänster ch kunskapsintensiva prdukter Utveckling genm att bättre lära av ch samverka med naturen Sammantaget balansera ch värdera eknmiska, sciala ch miljömässiga aspekter utifrån reginens bästa. Främja den unika reginala/lkala prfilen i utvecklingen av reginen. Ta hänsyn till hur flk vill leva, arbeta ch b livskvalitet sm en utvecklingsparameter. Främja diversitet ch mångfald för människr ch för företag ch rganisatiner. Sätta fkus på att i högre utsträckning använda reginala/lkala tillgångar för förädling av prdukter ch tjänster (dvs. natur, råmaterial, finansiering, prduktin, arbetskraft, kunskap, teknlgi, mm.) Behålla betydande del av dessa resurser, ch vinster i reginen. Ökad interaktin med mvärlden för att kunna utvecklas, men fkus ska ligga på utbyte av kunskap, teknlgi ch högkvalitativa prdukter ch tjänster Slutsats 3: Entreprenörerna måste öka förädlingsvärdet ch diversifiera intäktsmöjligheterna Vi finner att de tidigare årens satsningar på turistinfrastruktur i frm av flygplats, htell, vägar mm., bättre måste användas i nya innvativa kncept ch intäktsmdeller där fkus inte enbart ligger på antal bäddplatser eller sålda liftkrt. Unika värden ch upplevelser måste paketeras i kmbinatin med denna infrastruktur för att öka förädlingsvärdet ch för att kunna ta bättre betalt för de unika upplevelser reginen kan erbjuda. Vidare måste intäktsmöjligheterna diversifieras för aktörerna i upplevelsesektrn så att man inte ensidigt är berende av antal besökare ch väder. Här måste man hitta nya kmbinatiner ch möjligheter i samverkan med andra sektrer, sm t.ex. IT ch media. Vi finner att det finns ens str förbättringsptential för att öka förädlingsvärdet ch diversifiera intäktsmöjligheterna för reginens entreprenörer, framför allt inm upplevelsesektrn. 4

5 Slutsats 4: Stötta utvecklingen av ett systematiskt arbete kring hållbar tillväxt Det är även vår bedömning att Länstyrelsen bör stötta utvecklingen av ett systematiskt arbete kring hållbar tillväxt i vilket de viktigaste kmpnenterna är (se vidare kapitel 5) Etablera lärandeprcesser ch system Innvatiner ch innvatinssystem utifrån Jämtlands förutsättningar Systematiskt engagera, lyfta fram ch stötta entreprenörer, eldsjälar ch gda exempel genm att utveckla testbäddar för nya kncept. Frstsätta utveckla gränssnitt ch samverkan mellan länets aktörer Finansiering ch stöd utifrån ett reginalt perspektiv Synliggöra ett tydligt ledarskap för hållbar tillväxt Etablera mvärldsanalys sm en naturlig del i utvecklingsprcessen Arbeta aktivt med egenuppföljning ch utvärdering Slutsats 5: Frtsätt stötta gda initiativ kring hållbar utveckling Vår samlade bedömning är att hållbar utveckling fram till idag i mångt ch mycket handlat m att minska hållbara utvecklingstendenser ch att arbetet huvudsakligen fkuserats kring natinella miljömål ch miljöfrågr rent generellt. Det är även uppenbart att det finns en gedigen kunskap ch erfarenhet i länet inm respektive sakmråde, ch länet står väl rustat för att implementera reginala prjekt sm t.ex. nrdens gröna bälte. Alla dessa aktiviteter är viktiga inte bara för reginen ch på ett natinellt plan, utan även utifrån ett internatinellt perspektiv bör dessa exempel frtsatt stöttas ch synliggöras. Slutsats 6: Mrgndagens tillväxt arbete kräver en kmbinatin av att skapa hållbar tillväxt ch minska hållbar tillväxt Hållbar tillväxt kräver en väl genmtänkt ch balanserad syn på utveckling en sund utveckling. Detta förutsätter ett aktivt samspel mellan att skapa hållbara utvecklingsmöjligheter ch att minska hållbara utvecklingsmönster. Traditinellt har vi i Sverige varit duktiga på att försöka minska hållbar tillväxt (genm t.ex. lagstiftning). Det är dck uppenbart att en hållbar utveckling av samhället kräver gda exempel ch förebilder sm visar på vad sund utveckling är detta gäller framför allt näringslivet. Intresset för hållbarhet ökar m det kan kmbineras med en psitiv eknmisk resultatpåverkan. Möjligheten att åstadkmma detta är betydligt större m man utgår från reginens innebende värden ch försöker bevara ch utvecklas dessa. Utveckling av nya ch befintliga företag sker således bäst lkalt där människr känner att en psitiv utveckling av företagen ckså psitivt påverkar förutsättningarna för den egna rten ch livet där. 5

6 2. Hållbar tillväxt egentligen inget nytt 2.1. Vad innebär hållbar tillväxt för Jämtland? Frågeställningar kring hållbarhet är inget nytt sett ur ett histriskt perspektiv. I alla tidsåldrar har människan mött utmaningar sm gällt vilken utveckling sm är bäst, hur förbättrade levnadsvillkr ska skapas, hur man säkerställer överlevnad ch minimerar sårbarheten för samhället. Faktum är att Rmarna ch Maya indianerna, sm båda får anses sm två exempel på högtstående kulturer för sin tid, hade betydande hållbarhetsprblem sm förreningar, skgsskövling ch epidemier. Givetvis var det inte av samma skala sm idag, men ändck så kan vi säga att de var negativa symptm av ett växande välstånd ch blmstrande kultur. Ohållbara utvecklingstendenser, framför allt sciala ch eknmiska, ledde fta till undergång ch /eller en ny samhällsfrm. De faktrer sm då ledde till hållbara situatiner, sm t.ex. Maktknflikter Ägande av mark Krtsiktigt tänkande Skövling av resurser Mänsklig frihet är alla exempel på faktrer sm lett till mer eller mindre gynnsamma utvecklingar i världen under histriens gång. Varför är det då viktigt att pängtera detta? Jämtland har under lika perider befunnit sig i hållbara eller hållbara situatiner, berende på vad vi väljer att lägga i begreppet. Livet för 200 år sedan i Jämtland var en kamp för överlevnad ur ett scialt ch eknmiskt perspektiv, samtidigt eklgiskt hållbart, men ttalt sett inte en attraktiv livssituatin. Idag är det andra aspekter sm ska vägas in i hållbarhetsbegreppet. Utmaningen ligger i att hållbarhet idag inte är ett exakt eller vetenskapligt begrepp. Dessutm förändras synen på hållbarhet över tiden. Kmbinerat med rdet tillväxt blir det ibland ännu mer kmplicerat. Förhållandet till andra begrepp sm välfärd ch välstånd är heller inte fullt ut klarlagt. Anledningen till detta står med all sannlikhet att finna i att hållbar innefattar eklgiska, sciala ch eknmiska dimensiner på en ch samma gång. Berende på var man lägger tyngdpunkten kmmer därför synen på hållbar att variera. Det ska även beaktas att hållbar utveckling ursprungligen är en plitisk viljeyttring sm blivit mest känd genm den sk. Brundtland- kmmissinens rapprt. Det först i efterhand sm vi försökt att mer exakt beskriva ch definiera vad detta begrepp innebär. Det finns från myndighetshåll flera dkument ch skrivningar 1 2 tagit upp de utmaningar sm ligger i begreppet hållbar tillväxt vilket illustreras av citatet nedan. ETT HÅLLBART SVERIGE javisst, men hur når vi dit? En viktig del av hållbar utveckling är hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt är tillväxt sm bidrar till hållbar utveckling. Idag ställer ng de flesta upp på att tillväxten ska vara hållbar. Utmaningen vi står inför är att knkret definiera vad sm är hållbart i lika 1 2 Näringsdepartementet. (2004). Målet är hållbar tillväxt. Naturvårdsverket. (2003). Vägar till hållbar reginal utveckling. Rapprt

7 sammanhang ch att tillämpa de lika aspekterna av hållbarhet i det dagliga, praktiska tillväxtarbetet. Hur tar man vara på de resurser ch drivkrafter för tillväxt sm finns i de sciala ch miljömässiga perspektiven? Hur hittar man synergieffekterna? Är tillväxten ett mål i sig eller ett medel för det gda livet, för välfärden? Är det någn nytta med tillväxt sm inte kmmer människrna till del, tillväxt till priset av hälsa ch miljöskadr? Hur mäter man hållbar tillväxt? Är det tillväxt sm mäts i traditinella, kvantitativa mått ch sm inte har för stra negativa knsekvenser för människr ch miljö? Eller är det någt annat? Kan tillväxt bara mätas i kvantitativa mått eller går det även att mäta kvalitativt? Är hållbar tillväxt en viss srts tillväxt hur ser den i så fall ut? I denna rapprt väljer vi att inte föra fram en definitin av hållbar tillväxt, utan snarare knstatera att vi talar m ett antal kmpnenter : Hållbar tillväxt i Jämtland ska bidra till att skapa utrymme för ökad reginal välfärd ch gda levnadsvillkr för merparten av invånarna. Hållbar tillväxt handlar m sund tillväxt dvs. en viss typ av tillväxt. Detta innebär även att det finns tillväxtvägar sm är mindre bra ch bör undvikas. Hållbar tillväxt handlar m ett genmtänkt förhållningssätt till ett långsiktigt ansvar. De beslut sm tas idag ska vara relevanta ch bra även för nästa generatin invånare. Hållbar tillväxt innebär att förstå ch värdera helheten, dvs. samspelet mellan eknmiska, sciala ch eklgiska faktrer. Hållbar tillväxt innebär att ta hänsyn till ch utveckla reginens innebende värden (human kapital, scialtkapital, finansiellt kapital ch naturkapital mm.) Nedan lyfter vi fram de faktrer sm vi anser kan bidra till en hållbar tillväxt för Jämtland, utifrån vanstående. Viktiga faktrer för hållbar tillväxt i Jämtland Bättre utnyttja förtätningar ch nätverk av företag Utveckla högkvalitativa prdukter, snarare än bulk (design, kvalitet ch miljö sm huvudparametrar) Större andel tjänster ch kunskapsintensiva prdukter Utveckling genm att bättre lära av ch samverka med naturen Sammantaget balansera ch värdera eknmiska, sciala ch miljömässiga aspekter utifrån reginens bästa. Främja den unika reginal/lkala prfilen i utvecklingen av reginen. Ta hänsyn till hur flk vill leva, arbeta ch b livskvalitet sm en utvecklingsparameter. Har ett betydande fkus på att i högre utsträckning använda reginala/lkala tillgångar (dvs. natur, råmaterial, finansiering, prduktin, arbetskraft, kunskap, teknlgi, mm.) Behålla betydande del av dessa resurser, ch vinster i reginen. Ökad interaktin med mvärlden för att kunna utvecklas, men fkus ska ligga på utbyte av kunskap, teknlgi ch högkvalitativa prdukter ch tjänster. 7

8 2.2. Jämtlands reginala utmaningar skiljer sig från de natinella ch glbala prblemen Det sm är unikt för dagens situatin på den glbala arenan är skalan ch mfattningen av hållbarhetsaspekterna sm ett resultat av industrialiseringen, beflkningsökningen, urbaniseringen ch en allt mer glbalt sammanflätad värld sm snabbt växt fram under 1900-talet, vilket illustreras i tabellen nedan 3. Faktrer Ökningsfaktr ( ) Världseknmin 15 Industriella varr 42 Världens beflkning 4 Invånare i strstäder (glbalt) 14 Kldixid utsläpp 18 Energianvändning 17 Fiskfångst 36 Vad sm framför allt har varit avgörande är den snabba förändringstakten. Under periden 100 år (vilket är en mikrskpisk del av människans plats i världshistrien), så har människan fundamentalt möblerat m Jrden sm levnadsplats. I princip allt i det dagliga livet är förändrat, utm att vi frtfarande måste ha luft för att andas, mat för överleva, sömn för att vila ss, sciala relatiner för att trivas. Fyra av de viktigaste rsakerna till denna utveckling står att finna i att 1. Saknaden av väl fungerande återkpplingsmekanismer. Vi vet att vi värdesätter gd miljö, bra sciala levnadsförhållanden, livskvalitet, bra livsmedel, men prissättningen av dessa kvalitativa värden ger inte signaler eller incitament till att dessa värden ska bevara eller utvecklas. 2. Sm knsumenter ch individer befinner vi ss för långt från ansvaret ch prblemen. (Fastän vi vet att trsken håller på att fiskas ut i Nrdsjön så frtsätter vi att köpa den). Detta understryker att det inte räcker med rätt attityd ch kunskap. Det måste avspeglas i våra dagliga beteenden. 3. Eknmisk tillväxt av idag gynnar inte alltid nödvändigtvis majriteten. Vi vet inte heller m viss eknmisk tillväxt idag är direkt kntraprduktiv för mrgndagens generatin i sciala, eknmiska ch eklgiska termer. 4. Det saknas attraktiva ch bra exempel på alternativa utvecklingsmöjligheter, både på det individuella ch kllektiva planet. Många alternativ sm föreslagits är inte attraktiva av plitiska, eknmiska eller av persnliga skäl. Ofta är de dessutm rena önsketänkande sm inte är förankrade i verkligheten ch användbar för den breda allmänheten. Detta är den starkt förenklade (samlade) bilden för den glbala situatinen sm vi får presenterad i lika frmer i rapprter, media mm. På reginal nivå reflekterar den vanstående glbala bilden bara en del av den verkliga situatinen. För många reginer i Sverige ch i Eurpa (dvs. med minskande beflkning ) handlar det primärt m att skapa förutsättningar för att människr ch näringsliv ska stanna kvar, flytta till reginen eller besöka den, så att en gynnsam utveckling kan skapas. 3 Mc Neil, J.R. (2000). Smething new under the Sun. An Envirnmental Histry f the Twentieth Century Wrld. 8

9 Vidare är det en betydande utmaningen i att hålla ihp den sciala väven på det reginala planet, så att sammanhållningen ch det sciala kntraktet kan bibehållas ch utvecklas. Givetvis finns det stra eklgiska prblem ch utmaningar i alla reginer, men nyckeln till en hållbar utveckling för Jämtland ligger framför allt i skärningen mellan sciala ch eknmiska aspekter. Alternativet med en frtsatt avflkning ch ökad urbanisering kring redan etablerade centra (t.ex. Mälardalen ch Skåne) kmmer att vara svåra utmaningar för glesbyggdsreginerna. Vi riskerar då att få eknmiskt ch scialt hållbara reginer, sm förmdligen är eklgiskt hållbara, men samtidigt kmmer det ökade trycket på strstäderna där att leda till stra eklgiska, men även sciala utmaningar, ch framför allt en balans med önskade effekter. Därför är en hållbar utveckling i reginerna inte bara viktig för reginerna själva. Även på ett natinellt plan är det avgörande att kunna skapa en bra balans mellan stad ch regin för att minska de samlade hållbarhetsprblemen. Det finns därför en betydande utmaning för många reginer i Sverige i att attrahera människr att vilja leva, arbeta ch b där, trts att allt fler dras till strstäderna. Hållbar tillväxt i ett reginalt perspektiv för Jämtland handlar därför framför allt m att skapa förutsättningar för att återuppfinna reginen, där man utgått från de unika kulturella, mänskliga, eklgiska, eknmiska ch kunskapsmässiga värden sm finns. Genm att fkusera på kreativitet, talang ch kunskap sm avgörande parametrar kan en bra grund för hållbar tillväxt skapas. Nyckeln till en hållbar utveckling för Jämtland ligger framför allt i skärningen mellan sciala ch eknmiska aspekter Från jrdbruk till upplevelsesamhället på 100 år Vi kan även titta närmare på de lika faktrer sm varit drivande för utvecklingen i Jämtlands lika tidsepker från jrdbrukssamhällets självhushållning, via industri ch tjänstesamhället i riktning mt upplevelsesamhället, samt de hållbarhetsaspekter sm kan kpplas till lika paradigm. Det är viktigt att pängtera att alla dessa paradigm styrs av lika ratinaliteter ch tänk framför allt vad gäller synen på sund utveckling ch framgång. Dessa lika paradigm ch tänk existerar givetvis inte islerat från varandra, men för Jämtlands del är det viktigt att man hittar en bra kmbinatin ch mix av utvecklingsmöjligheter, därför är det viktigt att lära av de prblem ch möjligheter sm de lika visinerna ch tänken m ett bra samhälle. Den genmgående utvecklingen sm vi kan urskilja är att I självhushållningen finns kunskap, kultur ch visdm m hur man lever i harmni med naturen ch histrien. Eknmiskt fkus låg på förvaltning ch utveckling av naturkapitalet. Framgång var en gd avkastning på jrd- eller skgsbruk, ägande av mark mm. Lönsamhet är bara ett medel. Det industriella samhället gav ss det ratinella prduktinstänkandet samt utvecklingen av ny teknlgi ch naturvetenskap. Framgång är en ständigt ökad 9

10 eknmisk tillväxt. Eknmiskt fkus ligger på intern prduktivitet i frm av effektivt utnyttjande av kapital ch arbetskraft för att kunna massprducera varr. Långsiktigt ägande viktigt. Tjänstesamhället siktar på kundens behv (inte nödvändigtvis utifrån en prdukt). Framgång är baserat på uppfattningen att vinst primärt genereras utifrån slutkundens upplevda kvalitet. Eknmiskt fkus ligger på en effektiv genmströmning av knsumenter sm använder tjänsten. Hög avkastning av kapital är ett mål i sig. Upplevelsesamhället tar sin utgångspunkt i att avgörande prduktinsfaktrer är kreativitet, talang ch färdigheter kmbinerat med unika förutsättningar (t.ex. plats eller histria ). Framgång baseras på att tillhandahålla unika upplevelser. Eknmiskt fkus ligger på att skapa unika lösningar för varje knsument. Detta sker genm att använda Jämtlands unika reginala prfil sm en del av prduktinen av upplevelsen. I bilaga A ges en krt översikt av de lika paradigmens relatin till eknmiska, sciala ch eklgiska aspekter över tiden i Jämtland. Syftet är inte att ge en exakt bild, utan snarare ge en pedaggisk illustratin av vad sm karaktäriserar de lika utvecklingstänken. Vidare är det så att dessa inte existerar (eller existerat) frikpplat från varandra. De finns även idag i lika kmbinatiner representerade i reginen. Det viktiga är att man är medveten m de lika fördelar ch nackdelar sm är förknippat med de lika paradigmen, för att bättre kunna skapa rätt förutsättningar för sund utveckling. Olika utvecklingsmdeller ch tänk ger lika drivkrafter ch syn på utveckling ch framgång. 3. Hållbart tillväxt i Sverige natinella visiner ch ambitiner Regering ch riksdag har en uttalad ambitin vad gäller hållbar tillväxt i Sverige. Nedan ges en krt sammanfattning av huvuddragen 4. Den nya reginala utvecklingsplitiken har hållbar utveckling ch hållbara reginala arbetsmarknadsreginer sm övergripande mål. Med hållbar avses att plitiken ska bidra till att nuvarande ch kmmande generatiner kan erbjudas sunda eknmiska, sciala ch eklgiska förhållanden. Plitiken ska bidra till att öka den eknmiska tillväxten i alla lkala arbetsmarknadsreginer för att därigenm öka den natinella tillväxten. På samma sätt ska plitiken bidra till att utveckla de sciala ch eklgiska aspekterna. Den sciala dimensinen inbegriper bland annat sysselsättning, jämställdhet, integratin, delaktighet ch välfärd, den eklgiska dimensinen innefattar bland annat en psitiv miljöutveckling, i enlighet med miljökvalitetsmålen inklusive gd hälsa ch livsmiljö. Hållbar utveckling handlar m alla människrs lika rätt till ett bra liv ch därmed ckså m förhållanden mellan individer ch reginer. En hållbar utveckling i en regin förutsätter en scialt, eknmiskt ch gegrafiskt sammanhållen utveckling. Det förutsätter i sin tur en regin med attraktivitet ch knkurrenskraft. En bra fysisk ch psykisk hälsa hs beflkningen är ckså ett väsentligt perspektiv då dessa frmuleringar ska översättas i mål i ett utvecklingsarbete sm har hållbarhet sm grund. Att ta hänsyn till dagens behv ch till kmmande generatiner innebär ckså att ta hänsyn till mvärlden. Det gemensamma ansvaret för den glbala utvecklingen måste vägas in ch psitiva effekter av glbalisering ch teknikutveckling ska kmma alla till del. I strategin har regeringen pririterat åtta strategiska kärnmråden sm visar det mest angelägna arbetet för hållbar utveckling i dag. Inm dessa kärnmråden betnas ckså vikten av integrering mellan lika hållbarhetsaspekter ch här finns ckså mål ch åtgärder beskrivna. 4 Naturvårdsverket. (2002). Det nya tillväxtarbetet. Förändringsarbete för reginal hållbar utveckling. Rapprt

11 1. Framtidens miljö Arbetet inm detta mråde handlar m att garantera nuvarande ch kmmande generatiners möjligheter till en gd livsmiljö ch välfärd. Den eklgiska dimensinen av hållbar utveckling kan ge psitiva välfärdseffekter sm en gd livsmiljö, bevarad bilgisk mångfald ch skydd av natur- ch kulturlandskapet, men utgör ckså en fundamental grund för delar av den eknmiska utvecklingen. I den natinella strategin riktas fkus på naturvård, bilgisk mångfald, havet samt en miljö fri från gifter. Målen för framtidens miljö anges av de svenska miljömålen. Miljömålen utgår från fem grundläggande värden människrs hälsa, den bilgiska mångfalden ch naturmiljön, kulturmiljön ch de kulturhistriska värdena, eksystemets långsiktiga prduktinsförmåga samt en gd hushållning med naturresurser. 2. Begränsa klimatförändringarna Arbetet med att begränsa klimatförändringarna ses sm ett så viktigt miljöarbete att det har blivit ett eget kärnmråde. Det är en str utmaning att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser sm trts hittills gjrda insatser frtfarande är höga i Sverige jämfört med de genmsnittliga nivåer per persn sm är långsiktigt hållbara. Målet är att de svenska utsläppen av växthusgaser sm ett medelvärde för periden , ska vara minst 4 % lägre än Beflkning ch flkhälsa De beflkningsmässiga förändringarna vi kan vänta inm de närmaste decennierna kmmer att ställa den svenska eknmin ch därmed välfärden inför flera stra utmaningar. Människr i Sverige blir allt äldre ch sedan ett tital år tillbaka föds för få barn för att kmpensera nedgången av andelen människr i arbetsför ålder. Färre kmmer att försörja allt fler. Till detta tema hör ckså flkhälsfrågan. I dag finns det rande tecken på att den gynnsamma hälsutvecklingen på sikt kan brytas. Arbetslivets villkr upplevs av allt fler sm mer påfrestande. Hälstillståndet påverkas ckså av den mat vi äter ch säkra livsmedel av gd kvalitet är en pririterad fråga. 4. Scial sammanhållning, välfärd ch trygghet Scial sammanhållning ch delaktighet, jämställdhet, barns ch ungdmarnas gda utveckling, en vital kultur samt trygghet från brtt är grundförutsättningar för hållbar utveckling. Scialt utsatta ch deras prblem drabbar inte bara den enskilde utan kan ckså påverka familj, närmiljö, samhället ch kmmande generatiner. Alla mänskliga resurser måste mbiliseras för att uppnå en hållbar eknmisk tillväxt. Strävan måste vara att diskriminering ch intlerans upphör ch att jämställdhet råder mellan kvinnr ch män. Invandrares kmpetens ch vilja att bidra till utveckling ch den gemensamma välfärden måste tas tillvara. En betydelsefull kmpnent i arbetet med scial sammanhållning, delaktighet ch ett demkratiskt samhälle är allas rätt till kulturlivet, kulturarvet ch bildningen. Inm detta mråde sm berör ett antal lika plitikmråden finns flera mål. Ett av dessa är målet för scial rättvisa, vilket innebär att scialbidragsberendet halveras från år 1999 till Andra mål är de natinella målen för kulturplitiken. 5. Sysselsättning ch lärande i ett kunskapssamhälle Det är medvetna satsningar på kunskap, en aktiv arbetsmarknadsplitik ch många människrs kreativitet sm har gjrt Sverige till en ledande natin när det gäller utbildning, frskning, sysselsättning ch företagsamhet. Kunskap är nödvändig för att kunna tillgdgöra sig infrmatin ch för att i ett hållbarhetsperspektiv kunna göra val sm samhällsmedbrgare, sm knsument ch i arbetslivet. 6. Eknmisk tillväxt ch knkurrenskraft En stabil samhällseknmi är en pririterad uppgift i strategin. Med stabil samhällseknmi menas sunda ch balanserade ffentliga finanser, en eknmisk plitik för full sysselsättning, hållbara pensinssystem ch kntinuerligt arbete med att göra både arbetsmarknaden ch prdukt- ch kapitalmarknaderna mer flexibla ch dynamiska. Sverige ska ha ett starkt ch knkurrenskraftigt näringsliv sm tillvaratar sciala ch miljömässiga frågr sm en självklarhet i affärsidén. Den kmmande beflkningsutvecklingen blir en str utmaning. 7. Reginal utveckling ch sammanhållning Den reginala tillväxtplitiken syftar till tillväxt ch livskraft i hela landet. Generella förutsättningar sm infrastruktur, kmmunernas eknmi, beflkningsutvecklingen ch utbildning är avgörande för reginernas möjligheter att utvecklas. Det öppna landskapet, ett aktivt jrdbruk ch kulturarvet är en viktig förutsättning för att attraktiviteten i en regin ska bibehållas ch det är viktigt att vårda kulturmiljön för att vi ska nå målet att hela Sverige ska växa. Den reginala utvecklingsplitiken ställs inför stra utmaningar eftersm Sverige både präglas av likheter ch likheter mellan reginer. 8. Samhällsbyggande Utfrmningen av bebyggelse, infrastruktur, transprtsystem, energianvändning, energiförsörjning ch ny infrmatinsteknik är grundläggande för en eknmisk, scial ch eklgisk utveckling både i stadsreginer ch på landsbygden. Byggdmiljö ingår sm en viktig kmpnent i samhällets välfärdsplitik ch bebyggelsen är en central basresurs i ett urbaniserat samhälle. Ett av målen inm detta mråde är att alla människr ska ges förutsättningar att till rimliga kstnader leva i gda bstäder i stimulerande ch trygga miljöer. I denna rapprt har vi valt att inte direkt ange hur Jämtland ansluter till dessa natinella mål, utan snarare utgå från Jämtland sm regin ch de mråden sm är viktiga utifrån 11

12 reginen självt. Vidare har vi valt att indikera vad sm för tillfället kan bidra till hållbar tillväxt, samt bidra till hållbar utveckling. Detta presenteras i bilaga B. 12

13 4. Sund utveckling - ett samspel mellan att skapa hållbart ch minska hållbart Hållbar tillväxt kräver en väl genmtänkt ch balanserad syn på utveckling en sund utveckling. Detta förutsätter ett aktivt samspel mellan att skapa hållbara utvecklingsmöjligheter ch att minska hållbara utvecklingsmönster. Hållbara utvecklingsmöjligheter leder till (exempel): Gda förutsättningar ch möjligheter för alla i reginen idag, imrgn ch i framtiden En sammanhållen ch rättvis utveckling Att attraktivitet ch knkurrenskraft stärks Eknmisk tillväxt Gd sysselsättning, jämställdhet, integratin, delaktighet ch välfärd En psitiv miljöutveckling samt gd hälsa ch livsmiljö Ohållbara utvecklingsmönster leder till (exempel) 5 Ohälsa hs dem sm skapar tillväxten, förrsakar höga utgifter för sjukfrånvar, arbetslöshet ch förtidspensineringar sm undandrar arbetskraft från prduktinen. Att stra grupper av arbetsföra människr stängs ute från arbetslivet berende på att de kmmer från någt annat land. Att välutbildad arbetskraft på grund av etnisk bakgrund hänvisas till kvalificerade arbeten. Att kvinnr ch män utestängs från delar av arbetslivet eller m karriärmöjligheter ch löneskillnader bygger på traditiner kring könstillhörighet istället för kmpetens ch prestatin. Negativa effekter på miljön ch försämrar kmmande generatiners möjligheter att förbättra sina livsvillkr. Jämtlands län bör därför utveckla samarbetsfrmer ch lärandeprcesser för att skapa ett aktivt samspel mellan att skapa hållbarhet ch minska hållbarhet ( se bilden nedan). 5 Citerat ur: Naturvårdsverket. (2002). Det nya tillväxtarbetet. Förändringsarbete för reginal hållbar utveckling. Rapprt

14 Möjligheter (t.ex): sund utveckling livskvalitet bra förutsättningar för framtiden Skapa hållbar tillväxt Eknmiska aspekter Sciala aspekter Reginens invånare ch aktörer Eklgiska aspekter Minska hållbar tillväxt Utmaningar (t.ex): balans målknflikter kmplexitet önskade sideffekter I följande kapitel kmmer viktiga kmpnenter i arbetet med att skapa hållbarhet ch minska hållbarhet att lyftas fram. Jämtland måste arbeta med att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, samtidigt sm hållbar tillväxt minskas 14

15 4.1. Att skapa hållbar tillväxt Hur gå till väga för att skapa en hållbar tillväxtstrategi för Jämtland? Nedan lyfter vi fram ett antal mråden sm vi anser vara avgörande för Jämtland sm kan bidra till en sund utveckling Visiner ch strategier För det första måste vi vara ödmjuka inför utmaningen. Långsiktiga strategier för reginer kräver en insikt m förutsättningar, möjligheter ch prblem, men framför allt kräver det en insikt m att dynamiska samband ch att till synes små förändringar kan skapa helt nya förutsättningar ch möjligheter än vad vi tidigare hade föreställt ss. För Jämtlands del bör man in sin strategiska frmulering hitta en balanserad inriktning utifrån följande kmpnenter Det krävs tydliga målbilder En målbild kan ge en ny kraft ch vägledning för framtiden. En väl frmulerad målbild har en trlig förmåga att övertyga ch skapa inspiratin. En dåligt frmulerad målbild kan å andra sidan skapa förvirring ch en känsla av inget innehåll. Det kan ckså vara på sin plats att göra åtskillnad mellan effekt mål ch prcessmål för utvecklingsinsatser ch prgram. Psitinering ch planering bra hjälpmedel men får inte ersätta kreativa strategier Genm statistiska ch analytiska metder går det att psitinsbestämma statusen i en regin (t.ex. BRP ch demgrafisk utveckling). Planering av framtiden är möjlig genm en gd kännedm m styrkr ch svagheter, trender, mm. Förslagsvis genm att göra en analys för att sedan frma en strategi utifrån denna. Strategin blir då att hitta den ptimala balansen mellan reginens förmåga ch mvärldens krav parat med framtida förväntningar. Alternativt kan man planera, beräkna eller prgnstisera hållbar tillväxt. Psitinering ch planering är bra hjälpmedel, men får inte misstas sm ersättning för strategier ch handling. Kntinuerligt lärande ett måste för att skapa nya innvatiner En väl fungerar reginal utveckling (framför allt vad gäller näringslivet) kräver att nya innvatiner skapas i samspelet mellan näringsliv, frskning ch myndigheter. Detta förutsätter ett kntinuerligt lärande ch utveckling i samverkan med kunder, mvärld ch frskning ( se nedan). Omvärldsbevakning Nya affärsidéer Kunddialg Kntinuerligt lärande Frskning ch utveckling Förbättringar i befintlig verksamhet 15

16 Det behövs riskvillighet ch en våga testa inställning Att frma en strategisk väg för hållbar tillväxt får inte bli en skrivbrdsaktivitet. Det går inte att skilja tanke från handling. Därför måste strategin likaväl frmas av att våga prva ch testa. Framför allt att ha en riskvillighet sm även kan innebära misslyckanden (av vilka man kan lära). Detta förutsätter ett klimat av tillit, d v s en innvatinskultur. Det förutsätter ckså att man inte bara frtsätter att satsa på redan kända ch fungerande idéer, samt att man framför allt satsar på nya idéer i små- ch medelstra företag. Arbeta kntinuerligt med risker, sårbarhet ch dramatiska förändringar, sm en del av utvecklingsprcessen Samhällsutvecklingen står ständigt under ht av extrardinära händelser, prblem ch händelser sm leder till att risker ch sårbarhet blir synlig ch påtaglig. Dramatiska ch väntade händelser kan ha str inverkan på den framtida utvecklingen. Ett bra exempel på detta är terrristattacken den 11 september 2002 i New Yrk. Denna händelse har i många fall fått en väldigt str inverkan på den glbala turismen. Men det finns även en sårbarhet genm ht sm långsamt växer. Kan t.ex. dagens klimatförändringar leda till en situatin där turismen i Jämtland inte har tillgång till en lång vinter säsng (dvs. turism utan snö). Därför krävs det att dessa lika scenarier bearbetas ch beaktas i den reginala planeringen ch i Länsstyrelsens aktiviteter. I utarbetandet av visiner ch strategier för hållbartillväxt krävs Tydliga målbilder Psitinering ch planering Kntinuerligt lärande Riskvillighet En gd kännedm m Jämtlands sårbarhet i eklgiska, sciala ch eknmiska termer Tänk ch världsbild är avgörande för resultatet I en den allt snabbare glbala eknmin sker beslut ch aktiviteter allt för fta reaktivt sm resultat ch reaktin på någn händelse sm påkallar handling. Vid intervjuer med chefer uppger en överväldigande majritet att man använder sin tid till att släcka bränder snarare än att jbba med de långsiktiga, mera visinära strategiska frågrna man egentligen har sm huvuduppgift. Går man upp en systemnivå ch tittar över tid kan man identifiera mönster, dåliga eller gda sm adapterats av en rganisatin eller ett samhälle. Det sm åstadkmmer mönstret går att finna i systemet eller strukturen. Ofta är det på denna nivå man går in för att åstadkmma en förändring ch utveckling. Men att försöka ändra system eller struktur eller system utan att titta på de bakmliggande mentala mdellerna, eller tänk sm lägger grunden till våra system ch strukturer leder sällan till önskat resultat. Den starkaste hävstången hittar vi i en gemensamt engagerande visin, en generativ, målbild sm leder till skapande, engagemang ch aktivitet. 16

17 Nivåer av perspektiv H ä v s t å n g S e f f e k t Visin Mentala Mdeller (tänk) System/struktur Mönster Händelse Generativ Reflektiv Kreativ Adaptiv Reaktiv Mer eller mindre medvetet styrs vi av lika tänk eller världsbilder, antingen kllektivt (natinellt/ i reginen), inm företag, eller sm individer. Dessa har fta större betydelse för beslut, beteende ch utveckling än vad vi trr. Dessa mentala målbilder hjälper ss att skapa visiner ch riktningar, men de kan lika bra var hämmande ch göra ss blinda för verkliga ptentialer ch möjligheter. Ofta betraktar vi framgång i reginer sm ett resultat av rätt kmbinatin av ett dynamiskt näringsliv, nyföretagande, hög genmsnittligt utbildningsnivå ch ökande beflkning sm m det vre lika variabler sm med rätt mix ch förutsättningar kan kmbineras för att skapa en gynnsam utveckling. Det intressanta är dck inte att förstå framgångsrika reginer ch vad sm kännetecknar dessa, utan snarare hur såg det ut innan de blev framgångsrika, vilka faktrer var avgörande för utvecklingen?. Att kpiera ett framgångrecept från en regin till en annan, eller att använda samma tänk ch målbilder sm andra reginer kmmer med all sannlikhet att inte ge samma utväxling sm m man skulle utgå från de unika värden ch möjligheter sm finns i Jämtlands län. Tänk kan t.ex. beskrivas utifrån följande frågr: Vad är framgångsrik utveckling för Jämtland? Vilka mdeller (eknmiska, sciala mm) ska vara drivande? Vilken typ av satsningar ch investeringar göras? Var? Vad ska Jämtlands näringsliv vara duktigt på? Vem jämför sig Jämtland med? Vilken typ av individer ska attraheras av Jämtlands unika prfil antingen sm bende eller besökande? Återuppfinn Jämtland sm regin - Lyft fram reginens unika värden Det är uppenbart att reginen kmmer att spela en viktig rll i innvatins- ch utvecklingsarbetet sm härigenm drivs av reginala möjligheter snarare än branschfkus. Vi kan uttrycka det sm behvet av att återuppfinna reginen sm en unik enhet, i vilken eknmiska, eklgiska ch sciala förutsättningar ch möjligheter samverkar för att skapa en gd livskvalitet ch en sund utveckling. I detta arbete blir det 17

18 därför mer relevant att kmbinera eknmiska aktiviteter, kunskap, naturkapital, kultur ch traditin ch värdera helheten på ett annat sätt, än m det skulle ske med enbart ett natinellt fkus. Detta svarar även mt det ökande intresset för äkta, diversifierade ch hållbara prdukter ch tjänster. Här finns en möjlighet för ett lkalt/reginalt näringsliv att knkurrera med strskaliga glbala aktörer med generiska prdukter ch tjänster sm ser likadant ut på alla marknader. Ett bra exempel är Mc Dnalds sm möts av en allt tuffare knkurrens, inte av stra spelare utan många små lkala, sm bättre möter de nya kraven på unikitet ch nya värden. Samtidigt finns det även större chans för att flytta hållbarhetsfrågrna närmare individen ch näringslivet så att dessa inte enbart upplevs sm krav, pålagr ch bördr, utan faktiskt har en reell mening i det dagliga livet genm att Öka livskvaliteten för bende i reginen Skapa en bättre balans av eknmiska, eklgiska ch sciala aspekter Stärka ch utveckla det reginala/lkala entreprenörskapet Öka attraktiviteten av reginen Förebygga prblem kpplat till reginens eknmiska, eklgiska ch sciala sårbarheter Skapa rättvisa ch ansvar i ett reginal såväl sm i ett glbalt perspektiv. Breath f Life, Det gda livet, mm ger alla uttryck för att de finns en palett av värden i reginen. Dessa måste föras samman i ett kncept ch en gedigen stry sm knyter ihp de lika delar sm är unika ch nyskapande för reginen. Följande värden har identifierats för Jämtland: Spänning ch attraktin adventure ch utdr aktiviteter för testa ch utfrska gränser En gryende unik frsknings- ch kmpetensprfil Livskvalitet ch sanna värden mat ch andra upplevelser sm njutning, avkppling ch scial tillfredställelse Samekulturen ch dess visdm Småskalighet sm en fördel Stärk ch utveckla det småskaliga livsstilen Blanda nytt ch gammalt behålla det bästa av det gamla ch krsbefrukta det med det bästa av det nya (t.ex. mdern teknlgi). Dessa värden frmar en viktig målbild för reginen sm helhet, samt för dem sm tittar på reginen utifrån Upplevelse sektrn mrgn dagens tillväxtmtr? Upplevelseindustrin har en str ptential i Jämtland. Detta förutsätter dck att kulturarvet hålls levande ch att naturen bevaras, eftersm de utgör två viktiga kmpnenter. Därför måste förutsättningarna för att bedriva upplevelsenäringar med ett hållbarhetsperspektiv främjas. Regler ch samhällsplanering samt bidrag, subventiner ch andra frmer av stimulanser bör utfrmas så att man tillvaratar ch utvecklar de unika reginala värden (natur, kultur ch företagande) i Jämtland, eftersm de är viktiga tillväxtfaktrer sm kan attrahera såväl företag sm bende. Ofta är företagen i upplevelsebranschen små ch sårbara. Därför är det extra viktigt att man stöttar utvecklingen av dessa. 18

19 Utveckling av eknmiska v ärden Differentierat Utveckling Relevant Knkurrens psitin Kundanpassning Service Upplevelser Kund behv Prdukter Cmmdizatin Odifferentierat Stapelvarr Lågt Pris Högt Irrelevant Det har under de senaste åren skett en stark utveckling av Åre. En del hävdar att detta har skett på bekstnad av kringliggande mindre rter ch anläggningar. Det är dck även klart att de kringliggande anläggningar inte i lika str utsträckning har kunnat utveckla egna unika affärsidéer ch kncept sm riktar sig till unika målgrupper, sm skiljer sig från målgrupperna i Åre, sm framför allt är unga, trendiga ch mdemedvetna. Här finns en möjlighet att bättre balansera ch kmplettera möjligheterna för de mindre anläggningarna. Andra delar av länet såsm Västra Härjedalen har en helt annan ägarstruktur med ett mera småskaligt upplevelseutbud ch har under decennier uppvisat en alternativ expensin med en förhållandevis stark smmarsäsng relativt Åre. Upplevelsesektrn i Jämtland har även en spännande utveckling ch str ptential i de lika möjligheter sm finns eller är på gång inm t.ex. Sprt science ch sprt medicin, utdr equipment företag, lkal småskalig högkvalitativ mat, evenemang mm. Denna stra variatin ger ptentiellt en spännande framtidsmöjlighet för reginen. Ett av de viktigaste greppen är att lyckas förpacka ch prissätta utbudet så att den marknadsptential sm ligger för dörren inte går reginen förbi. Den möjlighet sm ligger i reseanledningen kring transfrmatins begreppet dvs utbildning ch utveckling ligger bara i sin linda för Jämtlands del. Prjektet Breath f Life sammanfattar mycket av den ptentialen. Syftet är ju att psitinera reginen kring det sm kretsar kring wellbeeing ch kunskapsutveckling ch innvatin kring hållbarhet sm så stra delar av världen idag efterfrågar. Det är viktigt att dessa företag kan utvecklas både på det lkala, men även på det glbala planet Småskalig livsmedelsprduktin ett bra exempel på företag i dynamiska nätverk Det finns en generell trend i livsmedelssektrn genm ökad specialisering, kncentratin, glbalisering ch teknisk utveckling. Vi får en allt mer diversifierad marknad pga. av ändrade knsumentbehv. Det finns, tre större trender: 1) prduktin av bulkvarr (t.ex. mjölk ch scker) där framför allt lågt pris, effektiva prduktinskedjr ch strskalighet är drivande. 2) Ett nyvaknat intresse för högkvalitativa, exklusiva livsmedelsprdukter för vilka reginal tillhörighet är viktigt(vin, livlja, star, bröd, öl), 3) Functinal fds (t.ex. Prviva) sm har en uttalat hälseffekt sm en värdeladdad parameter. För de högkvalitativa prdukterna är aspekter sm knsumentsäkerhet, spårbarhet, näringsinnehåll, låg kemikalieanvändning ch eklgisk dling några av de värden sm är eftertraktade. Traditinellt så har bönder prducerat lågkstnads- ch icke- 19

20 differentierade livsmedelsprdukter sm säljs på armslängds avstånd på aktiner eller genm generella prissättningssystem. I ett traditinellt leverantörssystem befinner sig livsmedelsprducenten långt från knsumenten ch de nya knsumentkraven. Detta har lett till att små prducenter mer eller mindre mtvilligt har tvingats in i ett system där dm har dålig förhandlingssits ch tvingats att anpassa sin kstym efter de stra livsmedelskedjrnas krav. Dessa stra system passar dåligt för högkvalitativa reginalt förankrade prdukter. Därför krävs nya prducent-knsument förhållanden, i vilka små prducenter kan nå ut direkt till marknaden (t.ex. via Internet). Jämtlands län är väl psitinerat för att bli en viktigt aktör i Sverige vad gäller högkvalitativa livsmedel, vilket bör utvecklas genm att skapa unika värdekedjr ch värdemärken (dvs. inte varumärken utan värdemärken). 68% av bönderna dlar eklgiskt ch det finns en gd kunskap för högkvalitativ livsmedelsprduktin. Det finns vidare ett hundratal aktörer sm tillverkar livsmedel småskaligt. Möjligheten ligger i att bättre prfilera det värde sm finns inbäddat i det småskaliga jrdbruket. Det finns t.ex. studier sm visar på att näringsvärdet är högre i eklgiskt dlade prdukter. Detta värde brde egentligen föras in i functinal fd diskussinen. Dck är detta ett svårt mråde eftersm näringsvärde även varierar med marken, klimat ch de enskilda böndernas kunskap. Det finns dck andra värden sm sciala ch PR mässiga sm sammantaget gör Jämtland till en ptentiellt intressant kulinarisk regin. Den andra viktiga aspekten är att denna typ av livsmedel inte kan säljas på samma sätt sm bulklivsmedel. Man kan rent av säga att högkvalitativa livsmedlen snarare är en upplevelse eller knstfrm. Den småskaliga livsmedelsprduktinen illustrerar ett antal utmaningar ch möjligheter sm alla gryende småskaliga företagsnätverk möter i sin utveckling: Stra inköpare fungerar inte alltid bra ihp med små prducenter. De krav på mängd, jämna leveranser, låga priser mm., sm stra inköpare ställer på små aktörer är i många fall möjliga att nå. Ett resultat av detta är att en del htell ch restauranger i Jämtland serverar lkal mat, men inte nödvändigtvis baserat på lkala råvarr. Om denna frm av samarbete ska fungera så krävs ett bättre samförstånd under vilka premisser ett sådant samarbete kan utvecklas. Det krävs även att de små aktörernas förhandlingssits stärks. Distributin ch lgistik blir fta en eftersatt funktin i småskalig prduktin. Här krävs att man bättre samrdnar ch försöker nätverka de små aktörerna mt bättre system. Affärsmannaskapet är inte alltid utvecklat. Många av de små livsmedelsprducenterna har valt entreprenörskapet sm en livsstil ch inte primärt för att tjäna pengar. Detta är dck ett mtsatsförhållande sm håller på att arbetas brt genm ett antal utbildningsaktiviteter. Mrgndagens småskaliga prducenter måste tjäna på att vara entreprenörer för att kunna bibehålla ch utveckla sina verksamheter. Därför måste den affärsmässiga biten av småskalig livsmedelsprduktin frtsatt utvecklas. Många prducenter hanterar stra delar av värdekedjan (till ch med försäljning), vilket gör att man ligger långt upp i förädlingsgrad. Detta bör stärkas ch utvecklas eftersm det ftast garanterar bra intäcktsmöjligheter. Det finns ett antal exempel på knventinella sätt att nå till marknaden (t.ex. via abnnemangssystem på Internet), sm inte kräver ett samarbete med dagligvarukedjrna. Dessa alternativa möjligheter bör bättre identifieras ch 20

21 utvecklas. Här finns en intressant möjlighet att krsbefrukta med distansberende tjänster. Det finns de sm menar att den småskaliga livsmedelsprduktinen leder till höga priser, ch att knsumenterna inte är beredda att betala för detta. Relevansen av detta argument berr helt ch hållet hur man ser på livsmedel. Om man betraktar livsmedel sm en neutral bulkvara sm kan prduceras ch levereras på ett generiskt ch standardiserat sätt (precis sm spik ch cement) så ger detta per autmatik ett strskaligt centraliserat system där låga priser är drivande. Om man anser att livsmedel har en viktig kvalitativ dimensin, där ursprung, smakupplevelse, kulturella ch andra innebende värden är det centrala så är ett småskaligt nätverkande system av prducenter det bästa. Till syvende ch sidst så handlar m vilken typ av prdukter knsumenterna vill ha ch på vilket sätt man vill knsumera dessa. Det stra intresse för livsstil, näringsvärde ch förebyggande av sjukdmar talar för en ökad marknad för denna typ av prdukter. Det är viktigt att stötta ch utveckla de små livsmedelsprducenterna att utvecklas i en riktning så att de blir finansiellt starkare, kan säkra överlevnaden ch arbetar i nätverk för att samverka m gemensamma utvecklingsmöjligheter. På detta sätt kan vi tala m behvet av en prfessinalisering av livsmedelsentreprenörerna. Detta får givetvis inte ske på bekstnad av att de kvalitativa dimensinerna går förlrade. Ytterligare en viktig aspekt är att de småskaliga livsmedelsprducenterna utgör viktig kmpnent i Jämtlands prfil inm upplevelseindustrin, samt att krsbefruktning med andra näringar (t.ex. turism ch IT) kan ge nya utvecklingsmöjligheter. En viktig aspekt för framtiden är att attrahera unga människr att satsa på denna frm av entreprenörskap i kmbinatin med hög livskvalitet. Vidare ser vi redan nu att kvinnr är överrepresenterade i denna sektr. Detta bör lyftas fram ch stöttas ytterligare sm ett exempel på kvinnligt entreprenörskap. En viktig utvecklingsmöjlighet i Jämtland är att utveckla dynamiska värdekedjr. Dessa värdekedjr har större möjlighet att utveckla ch bevara hållbarhetsaspekter. Att skapa värdekedjr är ett sätt att skapa en strategisk frmatin av berende (fta mindre) livsmedelsaktörer i en leverantörs kedja för att etablera gemensamma mål. I tabellen nedan ge en krt beskrivning av skillnaderna mellan de lika systemen. Värdekedjr fkuserar på att först identifiera ch sedan prducera unika prdukter sm möter specifika marknadskrav. De lika aktörerna delar framgångar ch risker av det gemensamma samarbetet ch investerar tid ch resurser för att få samarbetet att fungera. 6 Traditinell leverantörskedja Infrmatinsutbyte Lite eller inget Omfattande Värdekedja 6 Fritt översatt ur: Behje, Michael. (1999). Structural changes in the agriculutural industries. Hw d we measure, analyze and understand them?. American Jurnal f Agriculutural Ecnmies. 21