Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

Transkript

1 Häls- ch sjukvård i Regin Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

2 Bakgrund aktuell situatin Tillgängligheten avseende besök ch peratin/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Regin Skåne sm helhet ch framför allt inm SUS (se figur 1 ch 2). Bakgrunden är i första hand brist på persnal ch vårdplatser. Samma bild framgår av aktuell prduktinsdata sm visar på en generell nedgång under Situatinen har lett till att många patienter samrdnas till andra vårdgivare i första hand privata vårdgivare inm Skåne men ckså till andra delar av landet. Vi ser ckså ett ökat antal patienter sm själva söker vård i annat EUland. Ur medicinsk synpunkt innebär bristande tillgänglighet att patienter sm väntar på vård fta söker akut på grund av försämring eller r över lång väntetid. Detta skapar missnöje hs patienterna ch ett behv av extra vårdkntakter, vilket leder till merarbete ch ökade kstnader. Kstnaderna ökar ckså eftersm patienter sm inte erbjuds vård inm vårdgarantins ramar har rätt till vård hs annan vårdgivare. Allvarligast är lång väntetid vid misstanke m livshtande sjukdm sm till exempel cancersjukdmar. Idag är utredningstiderna för flertalet cancersjukdmar acceptabelt långa vilket gäller för hela landet. Ett strt natinellt arbete har inletts för att krta tiden från första symtm till diagns ch behandling vid cancer. Regin Skåne har satt upp målet att tiden från misstanke m cancer till start av behandling för de stra cancerfrmerna bröstcancer, prstatacancer, klrektal cancer ch urinblåsecancer ska understiga 4 veckr för mer än 80 prcent av alla patienter. Idag är avståndet till uppsatt målnivå långt särskilt för prstatacancer där tiden för flertalet patienter överstiger veckr. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Figur 1. Andel patienter sm väntat mindre än 60 dagar till besök (målet är att ligga över 70 prcent). SUS Sund Kryh HS

3 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Figur 2. Andel patienter sm väntat mindre än 60 dagar till peratin/åtgärd (målet är att ligga över 70 prcent). Även m prblemet är av generell natur är det vissa mråden sm särskilt utmärker sig. Hit hör rtpedi, allmän kirurgi, urlgi, örn-näsa-hals ch gyneklgi. En viktig del i all utredning, ch i vissa fall behandling, är diagnstik. Hit räknas labratrieutredning, patlgisk analys ch radilgi (röntgen). Vi ser idag en vikande tillgänglighet inm dessa mråden vilket påverkar alla andra mråden. I vissa fall berr den bristande tillgängligheten på att mdern diagnstik i allt högre grad kräver avancerad utredning med MR (magnetresnanskamera) ch CT-PET (datrtmgrafi med istpinmärkning). För att möta behven inm dessa mråden krävs såväl investeringar sm kmpetens att utföra undersökningarna. Det ska dck framhållas att det ckså i hög grad handlar m ett effektivt utnyttja aktuella maskiner. Detta kan utvecklas mer än vad sm är fallet idag. SUS Sund Kryh Figur 3. Tillgänglighet till MR uttryckt sm andel patienter sm väntat mindre än 30 dagar (målsättningen är att andelen ska vara mer än 80 prcent). Till diagnstik hör även undersökning med så kallad endskpi, till exempel gastrskpi ch klskpi. Även inm dessa mråden är utbudet sedan flera år tillräckligt. Köerna är alltför långa vilket kan få allvarliga knsekvenser för såväl patientsäkerhet sm väntetider till

4 behandling. Behvet av endskpisk utredning ökar ch för klskpi finns långt framskridna planer på ett införande av screening för klncancer vilket avsevärt skulle öka behvet av resurser inm detta mråde. På sikt måste även sjuksköterskr utbildas för att kunna utföra lika endskpiska undersökningar, vilket är ett mråde sm ännu inte tagit fart i Regin Skåne. En gemensam nämnare för bristande tillgänglighet är bristen på vårdplatser. I Regin Skåne har sedan flera år bristen på vårdplatser dminerat vårddebatten. Antalet vårdplatser har under de senaste fem åren minskat med ca 400 platser (se figur 4). Detta mtsvarar mer än ttala antalet vårdplatser på Helsingbrgs lasarett. Även m vi på sikt kmmer att kunna behandla ch vårda patienter i allt högre grad utanför sjukhuset i hemsjukvård ch med hjälp av mbila insatser så är idag tillgången på vårdplatser alltför låg vilket begränsar tillgänglighet ch i sig skapar ineffektivitet. Överbeläggning ch utlkalisering av patienter kan ckså få knsekvenser för patientsäkerheten. I medeltal ligger antalet överbeläggningar ttalt i Regin Skåne idag på ca (se figur 5). Det innebär att det i varje ögnblick ligger mer än 100 patienter på icke dispnibel vårdplats Ttalt antal öppna vårdplatser Figur 4. Ttalt antal dispnibla vårdplatser (för 2014 ch 2015 avses antal vårdplatser för september).

5 Figur 5. Överbeläggning ch utlkalisering av patienter uttryckt sm antal per 100 dispnibla vårdplatser. (Målsättningen är att andelen överbeläggning ska ligga under 2,0 ch andelen utlkaliserade patienter under 1,0.) Sammanfattning av aktuellt förslag Målsättningen med aktuellt förslag kan sammanfattas enligt följande: Öka tillgängligheten inm alla mråden Frigöra resurser på SUS i första hand vårdplatser ch peratinsresurser Minska överbeläggningarna Uppnå målen för natinella cancerstrategin Förstärka SUS möjligheter att ta emt nya högspecialiserade uppdrag Åtgärderna kan sammanfattas i följande sex punkter: I. Arbetsuppgiftsmflyttningar II. Reginalt remissansvar III. Riktade kösatsningar IV. Cancersatsning standardiserade vårdförlpp V. Frigörande av vårdplatser VI. Incitamentspaket Det är viktigt att betna att vissa åtgärder har ett långsiktigt perspektiv, till exempel I, IV ch V, medan andra ger snabbare ch krtsiktigare effekter, till exempel II, III ch VI. I. Arbetsuppgiftsmflyttningar Nivåstrukturering respektive verksamhetsförflyttning syfte ch skillnad Nivåstrukturering är idag ett flitigt använt begrepp ch syftar på en beskrivning av vårdutbudet för lika nivåer inm häls- ch sjukvård. Vanligen uttrycks nivåstrukturering i termer av vilka peratiner/behandlingar sm ska utföras inm ett landsting/regin eller på ett visst sjukhus. Detta i sin tur grundas vanligen på att sällsynta ingrepp bör kncentreras för att uppnå hög kvalitet ch effektivitet. Nivåstrukturering innebär i regel verksamhetsförflyttning. Verksamhetsförflyttning behöver inte i sig vara en följd av nivåstrukturering utan kan genmföras av flera lika skäl. Dessa är alltifrån kvalitet, effektivitet, kmpetens ch tillgång till viss utrustning eller av skäl sm betnas i denna bilaga att frigöra resurser ch därmed möjliggöra ttalt sett ökad prduktin ch effektivare utnyttjande av resurser. Genmförda verksamhetsförflyttningar i Regin Skåne Skånsk livskraft vård ch hälsa hade sm syfte att genm nivåstrukturering ch verksamhetsförflyttning skapa gd lgistik ch hög effektivitet utifrån begreppen högspecialiserad vård, specialiserad planerad vård, specialiserad akutsjukvård ch närsjukvård. Prjektet innebär i många avseenden att sjukvården ch inte minst sjukhusen i Regin Skåne fick lika prfil (akutsjukhus respektive närsjukhus) ch att viss verksamhet kncentrerades. En mycket kraftfull verksamhetsförflyttning sm genmfördes under 2000-talet var kncentreringen av ledplastikverksamheten till Hässlehlm ch Trellebrg. Idag görs nästan 90 prcent av all primär ledplastikkirurgi på dessa sjukhus. Verksamheten håller hög kvalitet

6 ch prduktiviteten är hög. Genm rtatinstjänstgöring kan blivande rtpeder få gd träning på dessa båda sjukhus. Mtsvarande kncentrering har även skett inm andra mråden såsm peratiner för gallsten, ljumskbråck ch prstataförstring (TUR-P) (se tabell 1). Ttalt SUS Sund Kryh Ledplastik Ljumskbråck Galla TUR-P Tabell 1. Exempel på genmförd verksamhetsförflyttning i syfte att samla viss typ av peratiner på vissa sjukhus för att frigöra utrymme för andra peratiner på andra sjukhus. I arbetet med verksamhetsförflyttning kmmer utbildnings- ch frskningsperspektivet att beaktas. Det är viktigt för att kunna stärka rekrytering ch försörjning av persnal inm aktuella specialiteter samt för att kunna frtsätta att stärka Regin Skåne sm frskningsregin. Genmförda nivåstruktureringar i Regin Skåne Sedan ett par år pågår ett arbete inm Regin Skåne för att genmföra så kallad nivåstrukturering. Hittills har arbetet resulterat i ett antal beslut sm verkställts. Dessa mråden är: Käkkirurgi Esfaguscancer (matstrupscancer) Hematlgi (bldsjukdmar) Tyrideacancer (sköldkörtelcancer) Peniscancer För närvarande tittar gruppen ckså på benign gyneklgi, rtpedi, minnesmttagningar ch akutsjukvård. På det natinella planet pågår för närvarande en utredning m nivåstrukturering av högspecialiserad vård 1. En preliminär rapprt kmmer i nvember I utredningen diskuteras begreppen natinell nivåstrukturering, sm innebär att viss verksamhet ska bedrivas på maximalt 7 ställen i landet, ch reginal nivåstrukturering sm innebär att viss verksamhet ska bedrivas på högst 3 ställen inm en regin (för Regin Skåne handlar det m Södra sjukvårdsreginen). Utredningen utgår från att verksamhet bör kncentreras så att ett visst sjukhus genmför minst 100 ingrepp/år av en viss typ ch varje kirurg genmför minst 30 ingrepp/år. Utredningen kmmer sannlikt att få avgörande knsekvenser även för nivåstrukturering ch verksamhetsförflyttningar inm Regin Skåne där SUS i flera fall blir aktuellt sm natinell enhet respektive reginal enhet för flera verksamheter. Samtidigt pågår mfattande nivåstruktureringsarbete inm natinella respektive reginala cancerstrategin vilket ckså kmmer att få avgörande betydelse för uppdragen till SUS. För att göra det möjligt för SUS att ta emt reginala ch natinella uppdrag måste plats beredas genm förflyttning av annan 1

7 verksamhet från SUS till Sund ch Kryh. Arbetsuppgiftsmflyttningarna förbättrar således SUS möjligheter att ta emt uppdrag av högspecialiserad art. De 10 vanligaste peratinerna/åtgärderna i slutenvård på SUS För att få en utgångspunkt för förslag m arbetsuppgiftsmflyttning har de vanligaste peratinerna/åtgärderna inm slutenvård på SUS sammanställts. Nedanstående tabell listar de 10 vanligaste åtgärderna (de åtgärder sm svarar för flest vårdtillfällen). 1. Kemterapi (cytstatikabehandling vid cancer) 2. Ablatiner (behandling av hjärtarytmi) 3. Str bäckenperatin män (i huvudsak prstataperatin) 4. Livmderperatin (benign) 5. Kejsarsnitt 6. Crnar bypass (kranskärlsperatin) 7. Örnperatin övrigt 8. TUR-P (ingrepp vid prstataförstring) 9. Strålbehandling 10. Bröstperatin (bröstcancer) Tabell 2. De 10 vanligaste åtgärderna i slutenvård på SUS år Områden sm markerats med fet stil avser mråden sm kan värderas för arbetsuppgiftsmflyttning. Förslag till arbetsuppgiftsmflyttningar Utifrån aktuella vlymer ch särskilt kritiska mråden avseende tillgänglighet (se bakgrundsavsnitt) föreslås arbetsuppgiftsmflyttningar inm följande mråden: Endskpi (gastrskpi ch klskpi) Klrektal cancer Benign gyneklgi* Bröstcancer* * För dessa mråden avses även peratiner sm utförs i dagkirurgi. För respektive mråde föreslås att delar av verksamheten flyttas från SUS ch fördelas antingen till både Sund ch Kryh eller enbart endera förvaltningen. Mdellen kan i viss mån jämföras med den mdell sm idag gäller för ledplastikverksamheten. Andelen sm behålls på SUS varierar mellan de lika mrådena ch är berende av m specifik kmpetens eller utrustning sm enbart finns på SUS krävs. Avseende utbildnings- ch frskningsskäl bygger förslaget på att dessa delar ska genmföras utifrån ett Regin Skåne-perspektiv, det vill säga att även patienter sm pereras utanför SUS ingår i studier ch att utbildningsläkare inm respektive mråde genmför viss del av sin utbildning utanför SUS. Utifrån dessa aspekter föreslås följande vlymer (uppgifterna bygger på prduktinsvlymer för 2014): Område Ttalt antal Nuvarande Antal sm Endskpi (klskpi ch gastrskpi)* RS ( ) antal SUS 2700 ( ) förflyttas 1500 ( ) Mttagande förvaltning Sund + Kryh

8 Klrektal cancer Kryh Benign gyneklgi* Sund + Kryh Bröstcancer* Sund Tabell 3. Förslag arbetsuppgiftsmflyttningar från SUS till Sund ch Kryh. Antalsuppgifter är preliminära. *Endskpi enbart öppenvård, benign gyneklgi både slutenvård ch öppenvård. Enligt förslaget flyttas cirka 60 prcent av vlymen på SUS inm de föreslagna mrådena. De exakta vlymerna sm ska förflyttas måste närmare analyseras i samverkan med företrädare för verksamheterna ch förändringarna måste utfrmas i dialg med företrädare för verksamheterna. Flertalet av de ingrepp sm föreslås flyttas är relativt krta ingrepp med krta vårdtider sm ckså i många fall kan göras i dagkirurgi. Effekten av förflyttningarna får inte medelbart full verkan eftersm det alltid tar viss tid att skapa förutsättningar, inklusive kmpetens ch rutiner, för en ökad verksamhet på mttagande enheter. Dck kan viss effekt uppnås på betydligt krtare tid. Syftet med arbetsuppgiftsmflyttningarna är att frigöra resurser på SUS för att härigenm skapa bättre förutsättningar för SUS att utföra sitt nuvarande ch kmmande uppdrag inm den högspecialiserade vården ch även bli centrum för natinell ch reginal nivåstrukturering. För att uppnå maximal effekt av föreslagna förflyttningar är det viktigt att satsningen blir långsiktig så att mttagande enheter kan skapa trygga förutsättningar för verksamheten på lång sikt. Den eknmiska grundprincipen i förslaget är att ny finansiering tillförs mttagande enheter mtsvarande det tillagda uppdraget.sus behåller nuvarande resurser ch får nya uppdrag sm kräver högspecialiserade resurser sm endast finns på SUS. II. Reginalt remissansvar Idag hanterar respektive enhet sina remisser. När enheten inte har kapacitet att handlägga remissen inm vårdgarantin får patienten besked m detta ch ärendet anmäls för så kallad samrdning, vilket innebär att särskilda tillgänglighetskrdinatrer (finns på varje sjukhus/förvaltning samt reginövergripande) tar vid ch försöker hitta annan vårdgivare sm kan ta över. Sm en följd av bristerna i tillgängligheten har antalet samrdningar kraftigt ökat under senare år (se figur 6).

9 Även m samrdningsrganisatinen i Regin Skåne i sig är välfungerande innebär mdellen att nödigt många remisser snurrar runt i systemet. Det har fta framförts att man hade vunnit tid på att remisserna kmmer rätt med en gång. I detta sammanhang lyfts fta önskemål m särskild hemsida där remitterande persnal kan inhämta infrmatin m vilken vårdgivare sm i ett visst ögnblick har bäst tillgänglighet ch krtast väntetid. En lösning sm ckså vid flera tillfällen lyfts är att etablera en reginal remissmttagande enhet sm utifrån aktuell tillgänglighetssituatin fördelar remisserna till den enhet sm snabbast kan handlägga patienterna. En sådan fördelning av remisser måste göras i samförstånd med den enskilde patienten sm ska ha möjlighet att tacka nej till erbjudande m åtgärd på annat sjukhus än hemsjukhuset. Erfarenheterna från ledplastikverksamheten är att patienter i flertalet fall inte har någt emt att handläggas på annat sjukhus, särskilt sm de aktuella sjukhusen har en välfungerande prcess med gda resultat. Denna acceptans ökar ckså i förhållande till hur str del av verksamheten sm kncentreras. Sm en del i förslaget m arbetsuppgiftsmflyttningar föreslås därför ckså att remissansvaret för respektive verksamhet kncentreras till ett (högst två) ställen. Om handläggningen av ett tillstånd kncentreras till en vårdenhet (såsm sjukhus) innebär det ckså att alla remisser går till den vårdenheten (det sjukhuset). Den aktuella enheten tar då ansvar för att remisserna tas m hand på snabbast möjliga sätt utifrån behvet hs varje patient. I flertalet fall innebär detta att handläggning inklusive utredning ch peratin ckså utförs på den aktuella vårdenheten (det aktuella sjukhuset). Endast i vissa fall dirigeras remissen vidare till annan enhet. Med ett sådant system förväntas handläggningen bli snabbare samtidigt sm det alltid är helt klart för alla remittenter vart remissen ska skickas för snabbast möjliga handläggning. Mtsvarande lösning kan med vissa anpassningar genmföras för fler mråden. III. Riktade kösatsningar Genm arbetsuppgiftsmflyttningar ch samlat remissansvar för vissa mråden kan på sikt ökad effektivitet ch ökad tillgänglighet uppnås samtidigt sm resurser frigörs på SUS men för att uppnå snabba effekter måste dessa åtgärder kmbineras med riktade kösatsningar. Utifrån aktuella data över tillgänglighet har mråden med störst antal väntande identifierats. Dessa mråden är allmän kirurgi, gyneklgi, rtpedi, urlgi, örn- näsa- hals (ÖNH), psykiatri samt neurpsykiatrisk utredning (vid misstanke m till exempel ADHD eller autismspektrumtillstånd), dyslexi samt MR/CT. För några av dessa mråden anges aktuellt antal väntande (mer än 60 dagar) i tabellerna nedan. Op/åtgärd SUS Sund Kryh Ttal Gyneklgi Kirurgi Ortpedi Urlgi ÖNH Ttal Tabell 4. Antal sm har väntat mer än 60 dagar till peratin ch åtgärd per förvaltning den 31/8 2015

10 Besök SUS Sund Kryh Ttal Gyneklgi Kirurgi Ortpedi Urlgi ÖNH Allmän psykiatri Ttal Tabell 5. Antal sm har väntat mer än 60 dagar till besök per förvaltning den 31/ Sammantaget visar tabellerna att för redvisade mråden uppgår antalet väntande patienter till besök till cirka 5000 ch antalet väntande till peratin till cirka 8800 patienter. Till dessa siffrr kmmer antalet väntande till neurpsykiatrisk utredning, dyslexi samt MR ch CT. Den föreslagna kösatsningen innebär att kstnaden för besök respektive peratin/åtgärd (inklusive tillhörande besök) beräknas ch att medel tilldelas den förvaltning sm genmför besök respektive peratin. I första hand avser även kösatsningen att lyfta köer från SUS till Sund ch Kryh, men mdellen innebär ckså att SUS kan erhålla medel för att handlägga sin egen kö. Knkret innebär kösatsningar att extramttagningar bedrivs kvällstid ch helgtid samt att extra peratinsresurser tillskapas antingen inm eller utm kntrstid. Utifrån dessa lösningar är det rimligt att anta att kstnad per ingrepp måste ökas ytterligare då det i flertalet fall kmmer att handla m arbete på bekväm arbetstid ch utanför rdinarie arbetstidsram. I detta sammanhang är det viktigt att alla lösningar stäms av med gällande arbetstidslagar. IV. Cancersatsning standardiserade vårdförlpp Inm ramen för den natinella cancersatsningen pågår ett arbete för att ta fram så kallade standardiserade vårdförlpp (SVF) för vissa cancerfrmer. Under 2015 pågår arbete med följande cancerfrmer: Prstata Urinblåsa AML (akut bldcancer) Huvud- ch halscancer Esfagus/ventrikel (matstrupe/magsäck) Under 2016 kmmer ytterligare 13 cancerfrmer att kartläggas ch beskrivas. Målsättningen är att tiden från misstanke m cancer till start av behandling avsevärt ska förkrtas så att patienterna kmmer till behandling inm 4 veckr. Idag ligger tiderna i flertalet fall långt från målet. Staten har genm statsbidrag avsatt 500 mkr under Under förutsättning att Regin Skåne lever upp till de natinella kraven uppgår Regin Skåne andel till 55 mkr/år. Åtgärderna för att uppnå målen varierar mellan lika cancerfrmer men ett antal gemensamma angreppssätt finns enligt följande: Inrättande av diagnstiska centra (finns sedan någt år på Kryh ch utvecklas nu inm SUS ch Sund). Syftet är att få bättre samrdning av utredning vid

11 vissa alarmsymtm, det vill säga symtm sm kan tyda på allvarlig sjukdm inklusive cancer. Lgistik/prcessutveckling. Satsningar pågår på samtliga förvaltningar för att utveckla enskilda patientflöden så att samrdning ch fördröjning undviks. Detta kräver utbildningsinsatser ch kartläggning ner på detaljnivå i samverkan mellan specialistkliniker ch primärvården. Kntaktsjuksköterskr. Studier har visat att kntaktsjuksköterskr är av str betydelse för såväl den enskilde patienten sm för prcessen Krdinatrer. Anställning av krdinatrer, vanligen medicinska sekreterare, har ckså visat sig vara av str betydelse för att samrdna utredningar ch flöden. Satsningar inm diagnstik (patlgi, CT, MR). Diagnstik har vid kartläggning visat sig vara tidstjuvar i det ttala utredningsskedet ch stra satsningar måste göras inm såväl patlgi sm röntgendiagnstik. Detta kräver såväl investeringar sm utbildning. Kösatsningar. Med hänsyn till idag acceptabla väntetider inm vissa mråden till exempel prstatacancer måste i vissa fall särskilda kösatsningar genmföras enligt nedan Utöver detta görs satsningar på ST-läkare inm vissa bristmråden såsm patlgi samt satsningar inm cancerrehabilitering. Till cancerstrategin hör även utveckling inm cancerläkemedel sm redan under 2016 kmmer att öka kstnaderna med cirka 60 mkr. CT-PET är en diagnstisk metd sm spelar allt större rll inm framför allt cancervården men även inm andra mråden. I framtagandet av de första standardiserade vårdförlppen pekas tillgången till tekniken ut sm särskilt viktig ch det innebär att en betydande kapacitetsökning behöver göras. En behvsinventering är genmförd ch en plan har tagits fram för att öka kapaciteten under åren genm en kmbinatin av fler utrustningar ch ett utökat utnyttjande. Den direkta driftkstnaden kpplat till utbyggnaden skattas till cirka 70 Mkr för åren Eknmiska resurser för satsningar inm cancermrådet kan till viss del hämtas från den natinella satsningen men för att kunna leva upp till kstnadsökningar för läkemedel, frtsatt satsning på tidig rehabilitering ch utökad ST-satsning måste reginen tillföra egna medel. Ttalt kräver dessa satsningar (inklusive läkemedel) cirka 120 mkr (utöver den natinella satsningen). V. Frigörande av vårdplatser Brist på vårdplatser leder till överbeläggning ch utlkalisering av patienter till avdelningar sm inte har rätt kmpetens. Även m det på lång sikt kan förväntas att behvet av vårdplatser minskar sm en följd av utökad hemsjukvård ch medicinteknisk utveckling så har minskningen av vårdplatser under de senaste åren gått för frt. Detta får nu knsekvenser för tillgängligheten ch leder ckså till att akuta patienter sm läggs in via akutmttagningarna måste stanna kvar på akutmttagningarna under lång tid. Uppskattningsvis är mer än 200 vårdplatser i nuläget stängda på grund av persnalbrist i första hand brist på sjuksköterskr. Det finns ett flertal lika sätt att frigöra vårdplatser i ett läge där det numerära antalet vårdplatser inte kan utökas. I en utredning från lyftes ni punkter för att frigöra ch öka utnyttjandet av befintliga vårdplatser. Dessa ni punkter är:

12 1. Ökad satsning på patientsäkerhet för att minska antalet vårdskadr 2. Omfördelning av vårdplatser från specialiteter med låg beläggning till specialiteter med hög beläggning 3. Utbyggnad av avancerad sjukvård i hemmet 4. Ökad andel dagkirurgi/dagvård 5. Förbättrat samarbete med kmmun ch primärvård för snabbare övertag av utskrivningsklara patienter 6. Ökad kmpetens på akutmttagningarna 7. Förändrat arbetssätt så att fler patienter kan skrivas ut på förmiddagar ch under helger 8. Ökad följsamhet till vårdprgram/riktlinjer 9. Möjlighet att vid specifika tillfällen utöka antalet vårdplatser Åtgärdsförslagen är frtfarande i flertalet fall giltiga ch sm ett led i aktuellt tillgänglighetspaket bör punkterna åter aktualiseras ch åtgärder genmföras. Utifrån dagens situatin kan effekterna av några av åtgärderna i vunna vårdplatser beskrivas enligt följande tabell: Åtgärd Åtgärdens mfattning Vårdplatseffekt för hela Regin Skåne Tidigare hemtagning av utskrivningsklara patienter till hemsjukvård Hemtagning av alla patienter senast efter 5 dagar Minst 30 vårdplatser Krtare medelvårdtid Minskning med 0,2 vårddagar Minst 100 vårdplatser Omfördelning av vårdplatser från enheter med få överbeläggningar till enheter med strt antal överbeläggningar Svårt att beräkna effekten sm ser lika ut för lika sjukhus/förvaltningar Minst 60 vårdplatser Färre vårdskadr Ökad andel dagkirurgi Enligt natinella beräkningar står vårdskadr för ca 250 av Regin Skånes nuvarande vårdplatser. En minskning med % förefaller rimligt. Idag utförs ca % av alla peratiner sm dagkirurgi. Ökning med cirka 0,5 prcent förefaller rimligt även m detta varierar för lika mråden Minst 50 vårdplatser Minst 20 vårdplatser Utbyggd hemsjukvård Olika internatinella Minst 100 vårdplatser inklusive ASiH beräkningar uppskattar att behvet av vårdplatser kan minska med upp till % 3 Summering Minst 360 vårdplatser Tabell 7. Sammanställning av lika åtgärder ch deras effekt på vårdplatstillgången. 2 Överbeläggning ch utlkaliserade patienter i Regin Skåne med fkus på patientsäkerhet (febr 2011) 3 The ptential cst savings f greater use f hme- and hspicebased end f life care in England Evi Hatziandreu, Fragisks Archntakis, Andrew Daly

13 Kstnaden för åtgärder enligt nipunktlistankan endast apprximativt uppskattas. I flera fall handlar det m förbättringsarbete ch utbildning i samverkan med riktade investeringar i nya arbetssätt. Åtgärderna ser lika ut för lika förvaltningar/sjukhus. Redvisade åtgärder ska utgöra en viktig del i den handlingsplan för förbättringsarbete sm är under framtagande. VI. Incitamentspaket År 2010 inrättade dåvarande regering den så kallade kömiljarden sm nu efter 5 år avvecklas. Syftet var att genm eknmisk belöning till landsting/reginer med gda tillgänglighetsresultat stimulera en psitiv utveckling för hela landet. Effekten på såväl natinell sm på Regin Skåne-nivå blev att antalet väntande minskade. Regin Skåne uppvisar under senaste året en prduktinsminskning vars rsaker är mångfacetterade men i hög grad en följd av persnalbrist ch reducerade peratinsresurser ch vårdplatser. Regin Skåne måste nu öka prduktinen ch effektiviteten i vårdprcesserna för att uppnå gd tillgänglighet. Även m detta i huvudsak bör ske genm riktade satsningar i enlighet med tidigare punkter i detta paket finns det ckså skäl att anta att riktade incitament ckså kan förstärka utvecklingen inm vissa mråden. En Skånemdell kring incitament föreslås bestå av två delar enligt följande: Stimulansmedel till vårdgivare sm tar fram knkreta ch realistiska handlingsplaner (utöver vad sm mfattas av punkten m riktad kösatsning punkt II) Stimulansmedel/belöning till vårdgivare sm uppvisar hög tillgänglighet/prduktin inm specifikt mråde se tabell nedan Stimulansmedel/incitament bör i första hand riktas mt insatser sm ökar tillgänglighet ch ökar vårdplatstillgång (minskar överbeläggning). Följande mråden ch tillhörande indikatrer föreslås utgöra grunden i ett incitamentsprgram: Område Tillgänglighet Patientsäkerhet Vårdplatser Arbetsmiljöförbättrande insatser Indikatrer (underlag för incitament) Antal väntande (besök, peratin/åtgärd ch MR) Andel patienter med vårdskadr (VRI, trycksår, fall) Andel dagkirurgi Överbeläggning Andel sjukskrivningar Kmmentar Tabell 6. Områden ch indikatrer sm kan utgöra grunden i ett incitamentsprgram. Minskade vårdskadr leder till krtare vårdtider ch frigjrda vårdplatser Ökad dagkirurgi leder till mindre överbeläggning Minskad sjukskrivning kan kpplas till arbetsmiljö ch arbetstrivsel vilket är en förutsättning för låg persnalmsättning Ett incitamentsprgram bör fkusera på ett fåtal mråden med mätbara indikatrer av str betydelse för tillgänglighet ch vårdplatser. Det eknmiska incitamentet måste vara tillräckligt str för att stimulera till den önskade insatsen ch det önskade resultatet. Sammantaget innebär detta att minst 120 mkr bör avsättas i en incitamentsmdell ch att dessa medel fördelas efter resultat på cirka 5 till 6 indikatrer.

14

15 Eknmisk summering Nedan tabell beskriver en summering av tillgänglighetspaketet uppdelat på lika mråden. Fördelningen mellan de angivna mrådena ska ses sm riktvärden. Häls- ch sjukvårdsnämnden får i uppdrag att återkmma med en slutlig fördelning av medlen mellan mrådena. Häls- ch sjukvårdsnämnden får vidare i uppdrag att senast nvember 2015 fördela satsningen till berörda nämnder ch förvaltningar. Tillgänglighetspaket (mkr) TOTAL Arbetsuppgiftsmfördelning (AUOF) 93 Reginalt remissansvar 10 Riktade kösatsningar 307 Cancersatsningar (utöver statlig 120 finansiering) Incitamentspaket 120 Frigörande av vårdplatser 100 TOTALT 750 Tabell 8. Uppskattad summering av tillgänglighetspaket