ÅRSREDO- CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD

Transkript

1 ÅRSREDO- V I S N I N G 2004 CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD

2 Årsredvisning Centralsjukhuset Kristianstad 2004 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Måluppfyllelse Årets viktigaste händelser Kvalitativa ch kvantitativa resultat Eknmi Medarbetare Miljöarbete Handikapplitiskt prgram Intern kntrll 4 Sid 2. Särskilda frågr Skånsk Livskraft vård ch hälsa Prehspitalt läkarstöd på CSK Läkemedel, se bilaga Utveckling av tillgängligheten/väntetider Behandling Mttagning Införandet av flödesmdellen Handikapplitiskt handlingsprgram Frskning, utveckling ch bildning IT-verksamhet 8 3. Måluppfyllelse Miljöarbetet Verksamhetsutveckling Flkhälsa Fysisk aktivitet Tbaksvanr 9 4. Årets viktigaste händelser 9 Tåglyckan i Nsaby 9 CSK:s verksamheter 9 Akutmttagning/Specialistenheter 9 - Akutmttagning 9 - Barn- ch ungdmsklinik 10 - Hudklinik 10 - Infektinsklinik 11 - Kirurgklinik 11 - Kvinnklinik 12

3 - Medicinklinik 12 - Ögnklinik 13 - Örnklinik 14 Vårdenheter 15 - Vårdenheternas samrdnade funktin 15 - Vårdenhet Vårdenhet Vårdenhet 3 16 Medicinsk service 17 - Anestesi/peratin 17 - Klinisk fysilgi 17 - Klinisk kemi 18 - Medicinsk teknik ch fysik (MTF) 18 - Sjukgymnastik ch arbetsterapi 19 - Röntgen 20 Administratin 20 - Eknmiavdelning 20 - Infrmatin & Diarium 21 - IT-avdelning 21 - Lkalförsörjning 22 - Persnalavdelning 22 Försörjningen 23 - Kök 23 - Televäxel 23 - Transprt 23 - Lkalservice Kvalitativa ch kvantitativa resultat Kvalitet Patienttillfredsställelse Kvalitetsbristkstnader Kvalitetssystem Kvalitetsregister Verksamhetsförändringar Vårdprduktin Sluten vård Öppen vård Övrig prduktin Eknmiskt resultat Intäkter Försäljning av vård inm Regin Skåne Försäljning av vård utanför Skåne Patientavgifter Övriga intäkter Kstnader Persnalkstnader 29

4 6.2.2 Läkemedel Övriga mkstnader Kstnadsutveckling Resultatet Planerade åtgärder för eknmisk balans Investeringar Byggnadsinvesteringar Utrustningsinvesteringar Intern kntrll Prduktivitet nyckeltal Bruttkstnad per päng Bruttkstnad per resurs Päng per resurs Medarbetare Medarbetare Arbetsmiljö sjukfrånvar Analys av arbetet med att minska långa sjukskrivningar Arbetsmiljö En friskare arbetsplats Ledarskap medarbetarskap Analys av arbetet med ledarutveckling Bedömning ch värdering av ledarskapet Chefs- ch ledarutveckling Anställningsförhållande - Rekrytering Möjlighet att rekrytera ch behålla persnal Trygga anställningsförhållanden Kmpetensutveckling Erbjudande av höjd sysselsättningsgrad Lkal lönebildning Jämställdhet ch mångfald Miljöarbetet Status i miljöledningsarbetet Lagar ch andra krav Försiktighetsprincipen Viktiga miljöhändelser ch miljöförbättringar år Gda exempel Miljöhänsyn vid upphandlingar ch beslut Sciala miljöaktiviteter Kmmunikatin Planerat miljöarbete för år

5 Datum Årsredvisning 2004 Centralsjukhuset Kristianstad 1. Sammanfattning 1.1. Måluppfyllelse Centralsjukhuset har under 2004 uppnått angivna mål både vad avser eknmi ch prduktin. De eknmiska ramarna har klarats av med gd marginal trts ålagda besparingsåtgärder. Tyvärr har dck väntetiderna ökat trts att planerad vårdprduktin utförts. Remissflödet till flera av CSK:s enheter har ckså ökat under året. Centralsjukhuset Kristianstad är sedan i april 2003 certifierat enligt miljöledningssystemet SS-EN 14001:1996. Sterilcentralen miljöcertifierades i september 2004 enligt ISO 9001:2000 ch erhöll i nvember CSK:s stra kvalitetspris. CSK:s flkhälsarbete har knkretiserats i framför allt två frågr: Planeringen för ett Fysitek bemannat med sjukgymnaster sm beräknas starta mars/april 2005 samt kampen mt tbak, bl a kmmer en fråga m tbaksvanr att vara bligatrisk i datajurnalen fr m Årets viktigaste händelser Tåglyckan i Nsaby i början av september försatte sjukhuset i Kristianstad i ett katastrfläge. Sammanlagt skadades 75 persner, av dessa skickades 47 patienter till akutmttagningen. CSK:s katastrfrganisatin, sm rganiseras utifrån anestesikliniken, prövades vid detta ch flera andra tillfällen under hösten med mycket gtt resultat. Införandet av prjekt Skånsk Livskraft vård ch hälsa tg fart på CSK. Förändringar i enlighet med närsjukvårdsknceptet knkretiseras i framför allt två prjekt: Etablerandet av närsjukvårdsavdelning (NAV1) start 14 mars Etablerandet av akutmttagning för närsjukvård start 14 september I båda prjekten samarbetar medarbetare från CSK, Hässlehlms sjukhusrganisatin, primärvården samt representanter för distriktets kmmuner. POSTADRESS Centralsjukhuset Kristianstad FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S Malmö Tfn: vx Organisatinsnummer: E-pst: centralsjukhuset@skane.se Årsredvisning Centralsjukhuset Kristianstad 1

6 Centralsjukhuset ch sjukhuset i Hässlehlm har sedan tidigare fördelat viss verksamhet mellan sjukhusen, framför allt vad avser rtpedi ch allmänkirurgi. Regin Skåne har ckså fattat beslut m, sm en följd av CSK:s gegrafiska placering, att CSK ska behålla en större andel kirurgi med krta vårdtider. Detta innebär att CSK även frtsättningsvis ska utföra akuta peratiner, peratiner på barn, peratiner av patienter med medicinska behv av sjukhusets samlade resurser ch peratiner inm andra prfilerade mråden. CSK:s uppdrag sm akutsjukhus innebär att det på CSK ska finnas prehspitalt läkarstöd dygnet runt fr m Rekrytering har påbörjats av internmedic i- nare med akutprfilering. En akutmedicinsk sektin inm Medicinkliniken kmmer att etableras. IT-verksamheten inm Regin Skåne mstruktureras. CSK har, med IT i egen förvaltning haft låga kstnader för IT berende på en samlad ch styrd ITverksamhet. Perspektivet för IT-verksamheten har varit ett helhetsperspektiv för sjukhusen i Kristianstad ch Hässlehlm samt primärvården i nrdst. CSK:s nya mittfältsrganisatin kmmer att ngsamt följa upp utveckling av kstnader ch service avseende IT-verksamheten. Medicinklinikens mttagning för patienter med behandlingsresistent kärlkramp med framför allt EECP (en-hanced external cntinuus pressure) har gett preliminärt mycket psitiva resultat ch kliniken får ett allt större inflöde av remisser, både från reginen ch utanför denna. Verksamheten bedrivs i samarbete med anestesikliniken Kvalitativa ch kvantitativa resultat Patienttillfredställelse följs upp genm lika patientenkäter. En större enkät genmfördes under veckrna Frågefrmuläret skickades till patienter från 23 lika mätmråden (avdelningar, mttagningar). Väntetiderna har ökat till flertalet behandlingar (pririterade) i jämförelse mellan 2003 ch Den största ökningen är inm mrådet kirurgi ch ögn. Några sådana diagnser är Ökning veckr Ljumskbråck + 24 (64) Gallsten + 13 (34) Prstata + 13 (34) Grå starr + 4 (60) Även väntetiderna till nedanstående mttagningar har ökat. Allmänkirurgi + 48 (108) Urlgi + 12 (68) Ögnsjukvård + 8 (24) Cytskpi + 12 (68) 2

7 Inm det icke pererande mrådet har medicinkliniken i strt sett förändrade väntetider ch klarar gränsen för vårdgarantin. Väntetiderna för pririterade patienter inm samtliga specialiteter, bedöms dck sm medicinskt acceptabla. Sluten vård. Antalet vårdtillfällen år 2004 uppgick till vilket är en ökning med 221 i förhållande till år Vid örn- ch ögnklinikerna frtsätter den slutna vården att minska till följd av en ökad pliklinisering av verksamheten. År 2004 skedde förlssningar vilket är 180 fler än Öppenvård. Det ttala antalet läkarbesök uppgick till vilket innebär en ökning med cirka besök eller knappt 2 % mellan åren. Vid akutmttagningen registrerades besök vilket är en ökning med i jämförelse med år Besöken hs andra vårdgivare har minskat med över besök eller nästan 11 % i jämförelse med tidigare år. Cirka av denna minskning hör samman med verksamhetsöverföringen av syn- ch hörcentralerna till Habilitering ch hjälpmedel. En mycket str del av resterande minskning är effekter av beslutade besparingsåtgärder CSK:s ttala vårdprduktin jämfört med 2003 uppvisar följande förändringar: Antalet vårdtillfällen, ökade 221 (+ 1,2 %) Antalet vårddagar, minskade dagar (- 1,5 %) Antal behandlade patienter i sluten vård, ökade 54 (+ 0,4 %) Läkarbesöken på mttagningarna, ökade (+ 2,8 %) Läkarbesöken med dagkirurgi, minskade 393 (- 8,9 %) Läkarbesöken i annan dagsjukvård, ökade 144 (+ 2,4 %) Besök hs andra vårdgivare, minskade (-10,9 %) Behandlade patienter i öppenvård, minskade 354 (- 0,7 %) 1.4. Eknmi Resultaträkningen uppvisar ett översktt på 24.4 miljner kr. Årets intäkter uppgår till 1.295,1 miljner kr medan kstnaderna uppgår till 1.270,7 miljner kr. En viktig del av uppföljningen under året har varit att fkusera på kstnadsutvecklingen. CSK har under flera år haft en mycket låg kstnadsutveckling tack vare en mycket engagerad ch kstnadsmedveten chefsgrupp. År 2004 uppgår bruttkstnadsökningen till endast 5,0 mkr eller 0,4 %. Årets översktt kan i princip förklaras med: Ökade intäkter för extern försäljning av vård, + 6,7 mkr Ökade intäkter för patientavgifter, + 2,7 mkr Ökade läkemedelsrabatter, + 9,1 mkr Minskade utbildningskstnader, - 1,7 mkr Minskade kstnader för rekrytering, avveckling, företagshälsvård, - 2,3 mkr Minskade kstnader för övertidsuttag, - 3,5 mkr 3

8 1.5. Medarbetare CSK har medarbetare vilket är 61 persner mindre än En del av minskningen berr på verksamhetsförändringar för syn- ch hörcentralerna men även anställningsstppet med vakansprövning har bidragit. Medelåldern är 45,3 år Miljöarbete CSK följer Regin Skånes övergripande mål ch har brutit ner dessa till detalj e- rade mål. Till samtliga detaljerade mål kpplas handlingsplaner för att uppnå de detaljerade målen Handikapplitiskt prgram Centralsjukhusets målsättning är att de lkaler sm används ska vara tillgängliga ch lämpliga för persner med funktinshinder. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra tillgängligheten Intern kntrll CSK har en rganisatin för intern kntrll inm det administrativa ch eknmiska mrådet. Under 2004 har CSK inriktat sin interna kntrll på redvisningskntrllen. 2. Särskilda frågr 2.1. Skånsk Livskraft vård ch hälsa Införandet av prjekt Skånsk Livskraft vård ch hälsa tg fart på CSK Närsjukvården: Förändringar i enlighet med närsjukvårdscnceptet knkretis e- ras för närvarande på CSK i framför allt två prjekt: Etablerandet av närsjukvårdsavdelning (NAV1) start 14 mars vårdplatser etableras. Vårdbehvet kmmer att kräva bred kmpetens ch gd samverkan. Avdelningens medarbetare har rekryterats internt ch resurstilldelning har skett genm mfördelning inm CSK. Prjektgrupp/delprjektgrupper har lagt mycket tid ch arbete på att finna nya arbetsfrmer ch medarbetarna kmmer att bli delaktiga både vad avser mål ch arbetssätt. Grunden blir ett teamarbete. Sjukhusvård, primärvård ch kmmuner har i prjektet ckså vidareutvecklat gamla ch utvecklat nya samarbetsfrmer. Bland annat kmmer patienter med etablerad vårdkntakt att kunna läggas in direkt. Det kmmer ckså att finnas rådgivningsfunktin sm ger medicinskt stöd till kmmun ch primärvård. 4

9 Etablerandet av akutmttagning för närsjukvård start 14 september Verksamheten ska mtsvara innehållet såväl i dagens jurläkarcentraler sm i delar av nuvarande akutmttagning. Prjektgrupp/delprjektgrupper arbetar sedan i våras. Nytänkande ch flexibilitet präglar prjektarbetet, bland annat planeras för en gemensam krdinatr/driftledare I båda prjekten samarbetar medarbetare från CSK, Hässlehlms sjukhusrganisatin, primärvården samt representanter för distriktets kmmuner. Specialiserad akutsjukvård: Akutmttagning för närsjukvård samt akutmttagning för specialiserad akutsjukvård hanteras delvis gemensamt i det befintliga prjektet, det kmmer bl a att finnas en gemensam triagefunktin för båda akutmttagningarna. Specialiserad planerad vård: Sjukhusen i Hässlehlm ch Kristianstad har haft ett djupgående ch framgångsrikt samarbete i många år. Man beslutade när parsjukhusen upphörde att behålla en viss uppdelning av verksamheten, framför allt vad avser rtpedi ch allmänkirurgi. Ortpedi. Verksamheten i Kristianstad sker inm ramen för gemensam klinikstruktur med Hässlehlm. Sjukhuset i Hässlehlm ansvarar för den rtpediska verksamheten i Nrdöstra Skånes sjukvårdsdistrikt ch bedriver elektiv rtpedi i Hässlehlm ch akut rtpedi i Kristianstad. Allmänkirurgi. Verksamheten i Kristianstad sker inm ramen för gemensam klinikstruktur med Hässlehlm. På grund av ett besparingsuppdrag fattades under smmaren beslutet att alla peratiner ska utföras i Kristianstad. Det innebär CSK frtsätter med akuta peratiner, peratiner på barn, peratiner av patienter med medicinska behv av sjukhusets samlade resurser ch peratiner inm andra prfilerade mråden. Kvar i Hässlehlm finns nu mttagnings- ch endskpiverksamhet. Regin Skåne har ckså fattat beslut m, sm en följd av CSK:s gegrafiska placering, att CSK ska behålla en huvuddelen av den planerade kirurgi Prehspitalt läkarstöd på CSK CSK:s uppdrag sm akutsjukhus innebär att det på CSK ska finnas prehspitalt läkarstöd fr m Målet är att verksamheten ska starta i begränsad mfattning den 1 september Om detta är möjligt berr dels på hur övertidsreglerna kmmer att hanteras inm Regin Skåne dels på m det är möjligt att rekrytera läkare i den takt sm krävs. Rekrytering har påbörjats av internmedic i- nare med akutprfilering. En akutmedicinsk sektin inm Medicinkliniken kmmer att etableras Läkemedel, se bilaga. 5

10 2.3. Utveckling av tillgängligheten/väntetider Behandling Väntetiderna har ökat till flertalet behandlingar (pririterade) i jämförelse me l- lan 2003 ch Den största ökningen är inm mrådet kirurgi ch ögn. Några sådana diagnser är: Diagns Väntetid antal veckr Ökning/minskning (pririterade patienter) Ljumskbråck Gallsten Prstata Grå starr Utprvning av hörapparat Krsd + 8 Hlm Mttagning Även väntetiderna till nedanstående mttagningar har ökat. Diagns Väntetid antal veckr Ökning/minskning (pririterade patienter) Allmän kirurgi Urlgi Ögnsjukvård Smärt Cystskpi Gastrskpi MR- ländrygg MR- hjärna Väntetiderna inm mrådet kirurgi har ökat bl a med anledning av vakanta öve r- läkartjänster ch långtidssjukskrivningar. Inm det icke pererande mrådet har medicinkliniken i strt sett förändrade väntetider ch klarar gränsen för vårdgarantin. Inm mrådet neurlgi har väntetiden varierat mellan veckr. Anledningen är vakanser ch kapacitetsbrister inm neurlgi/geriatrik sm nu är samrdnat. Inm mrådet kardilgi finns köer berende på ett ökat åtagande inm den interventinella kardilgin (angi/pci). Väntetiderna för pririterade patienter inm samtliga specialiteter, bedöms dck sm medicinskt acceptabla Införandet av flödesmdellen Under året har IT-avdelningen arbetat med införande flödesmdellen (väntetider ch köer) samt med stöttning av verksamheter sm redan infört flödesmdellen i sin verksamhet. Sedan tidigare används flödesmdellen på Smärtmttag- 6

11 ningen, KK-klinikens öppenvård samt Reumatlgmttagningens ch Örnklinikens mttagning. Under året har flödesmdellen införts på KK-klinikens slutenvård ch på Käkkirurgens- ch Infektinklinikens mttagningar. Arbete har ckså pågått med att förbättra möjligheterna till uppföljning genm bl a test av nytt utsökningsverktyg Handikapplitiskt handlingsprgram Centralsjukhusets målsättning är att de lkaler sm används ska vara tillgängliga ch lämpliga för persner med funktinshinder. De åtgärder vi gjrt för att fö r- bättra tillgängligheten är: Förstärkt belysning ch mitträcke i trappan sm förbinder entréplanet med plan 2. Större talettrum på samtliga avdelningar På vissa ställen höj - ch sänkbara tvättställ 0mbyggnaderna kmmer att pågå t m Frskning utveckling ch utbildning FU/U enhetens främsta uppgift är att stimulera ch skapa möjligheter för intresserade medarbetare att påbörja ch genmföra lika frsknings- ch utvecklingsprjekt. På CSK bedrivs många frskningsprjekt ch mycket utvecklingsarbete. För att säkerställa en hög utbildningskvalitet sker samarbete med lika yrkeskategrier, primärvård, kmmun, högsklr ch universitet. Frskningen bidrar till utvecklingen av verksamheten genm att vården kntinuerligt anpassas efter senaste rön. Strukturerat samarbete sker med andra kliniker ch sjukhus. Nedan följer några exempel på de prjekt sm bedrivs: Utveckling av svarsinfrmatin för att tidigarelägga upptäckten av nedsatt njurfunktin Metdutveckling inm MRT, CT ch ultraljud Ökad kunskap m skadr vid CT- undersökning hs barn Successiv förändring av terapier, kirurgiskt ch medikamentellt ex inm becitaskirurgin Övervakning av fstret under förlssning Refraktär angina, där preliminära resultat visar på stra vinster med denna behandling Ett långvarigt engagemang inm frskning ch utveckling framförallt fkuserat på mhändertagandet av nydebuterad reumatid artrit. Frskningssamarbete med endkrinlgiska kliniken i Lund ch Malmö m utveckling av graviditetsdiabetes ch metabla förändringar vid samma tillstånd Deltagande i internatinell studie i ansiktsförlamning Behandling av makulaödem I linje med Skånsk livskraft ch utifrån frskningsresultat etablera ett sårcentrum Nutritinsbehandling 7

12 2.7. IT-verksamhet Det eknmiska läget ch att det idag är svårt att samrdna ch styra utvecklingen av IT inm Regin Skåne är bakgrunden till att beslut fattats m mstrukturering av IT-verksamheten. Detta för att nå uppsatta besparingsmål. Under året har mycket arbete nedlagts för att frma en ny struktur inm Reginen ch på CSK. Genmförande m prjektet är beslutat av Reginen, vilket innebär en ny IT-rganisatin fr m CSK har haft låga kstnader för IT berende på en samlad ch styrd ITverksamhet. Perspektivet för IT-verksamheten har varit ett helhetsperspektiv för sjukhusen i Kristianstad ch Hässslehlm samt primärvården i nrdst. Viss r finns över att kstnaderna för IT i frtsättningen kan kmma att öka. CSK:s nya mittfältsrganisatin kmmer att ngsamt följa upp utvecklingen av kstnader ch service avseende IT-verksamheten. 3. Måluppfyllelse Centralsjukhuset har under 2004 uppnått angivna mål både vad avser eknmi ch prduktin. De eknmiska ramarna har klarats av med gd marginal trts ålagda besparingsåtgärder. Tyvärr har dck väntetiderna ökat trts att planerad vårdprduktin utförts. Remissflödet till flera av CSK:s enheter har ckså ökat under året Miljöarbetet Miljöledningssystem enligt standarden ISO skulle införas i Regin Skånes verksamheter senast Centralsjukhuset är sedan 2 april 2003 certifierad enligt SS-EN 14001:1996. CSK:s miljöstrateg har genm delegatin från sjukhuschefen ansvar för att CSK uppfyller de lagar ch krav sm ställs på verksamheten. Genm kntinuerlig bevakning via Internet, prenumeratin av miljöbalken ch dess förrdningar, miljörevisiner samt genm dialger med myndigheter finns gd beredskap för kmmande krav. Inga incidenter eller lyckr finns rapprterade. CSK följer Regin Skånes övergripande mål ch har utifrån dessa brutit ner detaljerade mål för verksamheten. Ett mfattande arbete med rutinförändringar inm avfallshanteringen har gjrt att depnin minskat betydligt. Samtliga medarbetare är delaktiga i detta arbete genm att följa de nya rutinerna Verksamhetsutveckling Centralsjukhuset frtsätter arbetet med att utveckla sina verksamheter både inm den prfessinella delen - medicinsk vård ch mvårdnad ch genm att förbättra system ch rutiner. 8

13 Under året har Sterilcentralen certifierats enligt ISO 9000: 2001, vilket innebar en ttal genmlysning av verksamheten ch förbättrade rutiner, vilket skapar en större patientsäkerhet ch trygghet för medarbetarna Flkhälsa Fysisk aktivitet Centralsjukhuset ska starta ett Fysitek sm kmmer att bemannas med sjukgymnaster. Starten beräknas ske under mars En ökning av den fysiska aktiviteten har str betydelse för flkhälsan. Sjukvå r- den har här en nyckelrll. Läkare ch andra persnalgrupper inm vården har en str auktritet ch de flesta patienter försöker följa de råd ch rdinatiner sm ges. Fysisk aktivitet på recept kan antingen vara ett kmplement till läkemedel eller ersätta läkemedel. Det innebär att läkare rdinerar på en receptblankett fysisk aktivitet ch att patienten sedan får hjälp på Fysiteket med att hitta lämplig aktivitet utifrån de rdinatiner läkaren givit Tbaksvanr Tbak är en av de främsta rsakerna till hälsa. En fråga m tbaksvanr kmmer därför att vara bligatrisk i datajurnalen. Genm att ställa frågan till patienten m hans/hennes tbaksvanr har läkaren/vårdgivaren möjlighet att påve r- ka patienten att välja sluta röka. Patienter sm vill ha hjälp att sluta röka får remiss till tbakspreventiva enheten på sjukhuset. Även medarbetare erbjuds rökslutarstöd. 4. Årets viktigaste händelser Tåglyckan i Nsaby i början av september försatte Centralsjukhuset i ett katastrfläge. Sammanlagt skadades 75 persner, av dessa skickades 47 patienter till akutmttagningen ch 28 till vårdcentralen Näsby. CSK:s katastrfrganisatin prövades ch resultatet visade att rganisatinen fungerar mycket bra. CSK:s verksamheter Akutmttagningen fick besök under året Akutmttagningen hade framförallt en väldigt tung perid januari till april. Under denna perid var tillgången på vårdplatser inm vårdenheterna ansträngd vilket medförde lång väntan för patienterna på akutmttagningen ch extra arbete för mttagningens medarbetare. Akutmttagningen har tagit fram ett vårdtyngdsinstrument sm mäter det patientrelaterade arbetet. Mätning sker på alla typer av patienter sm besöker akutmttagningen. Resultatet visar att vårdtyngden inm kliniker sm medicinen, rtpeden ch kvinnkliniken är jämnt fördelad på patienter ch dygnet, medan vårdtyngden inm kirurgklinken är mer varierande. Belastningen över dygnet vi- 9

14 sar att dagturer är lugnare, kvällsturer har högre belastning ch nätter visar på en jämn belastning. LUCAS ( Gasdriven hjärtkmpressinsapparat ) infördes under våren sm ett hjälpmedel vid hjärtkmpressin. Skånsk Livskraft vård ch hälsa ch prjektet Att etablera akutmttagning för närsjukvård på CSK påbörjade sitt arbete under våren. En prjektgrupp fick i uppdrag att ta fram ett förslag till akutmttagning för närsjukvård med placering i anslutning till nuvarande akutmttagning på CSK. Under hösten kncentrerades arbetet till 5 mråden. Triagesjuksköterska finns dagtid på akutmttagningen. Det är sköterskans uppgift att tidigt göra en bedömning av patienten ch i vissa lägen även hänvisa patienten till annan vårdnivå, t ex primärvården I framtiden kmmer triagesjuksköterskan att få en nyckelrll på akutmttagningen. Väktare dygnet runt infördes under början av januari. Antalet incidenter där väktare har behövt ingripa har ökat under året. Barn- ch ungdmsklinik. Den s k barnakuten, sm innebar att akuta patientbesök av barn 0-18 år tgs emt på barnmttagningen dygnet runt, lades ner nattetid (kl 21-08) fr m ktber månad. Barn tas nu nattetid emt av barnläkare på CSK:s gemensamma akutmttagning. Primärjurens arbete har därmed förändrats ch läkarna får nu mindre stöd runt patienterna. Samarbetet fungerar bra. En utvärdering planeras till våren En intensivvårdssal har skapats på nenatalavdelningen. En mbyggnad har lett till att allergimttagningen på barnmttagningen blivit medicinskt säkrare. Tele-Q har under hösten införts på barnmttagningen. Förändringen har medfört att stressen minskat trts att antalet telefnsamtal sannlikt är förändrat. Scialstyrelsen granskade våren 2004 samtliga nenatalavdelningar i Skåne inför smmaren. Utfallet var psitivt. Granskningen visade dck att hanteringen av egentillverkade medicintekniska prdukter måste regleras bättre. Granskningen visade ckså att en generell svaghet i Skåne är transprterna av sjuka nyfödda. Diabetesverksamheten har tillförts resurser genm att fyra sjuksköterskr från avdelningen utbildats ch övertagit ansvaret för diabetespatienter sm vårdas inneliggande. Hudklinikens väntetider har under större delen av året varit två veckr för pririterade fall. Uppdatering av väntetiderna görs kntinuerligt genm att tiden från datum för remissankmst till datum för läkarbesök mäts. Liksm tidigare pereras i strt sett samtliga patienter med tumörsjukdm där kirurgisk indik a- tin finns i samband med första läkarbesöket. Antalet inkmmande remisser ökar. Jämfört med 1999 är ökningen 27 % medan antalet remisser är väsentligen förändrat jämfört med Det pågående ve r- 10

15 tikala pririteringsarbetet har frtsatt under året. Samrdning med övriga hudkliniker inm Regin Skåne har gjrts ch samarbete med Västra Götalandsreginen har etablerats. Kvalitetsbristkstnader uppmärksammas ch åtgärdas sm en självklar del i klinikens pririterings ch arbetsmiljöarbete. Synpunkter sm lyfts fram i patientläkarrelatinen samt enkäter ch fkusgrupper är gda verktyg ch tas till vara. Den fysiska miljön på hudklinikens behandlingsavdelning är dålig. Såväl Previa sm Yrkesmedicin har avgett synpunkter. Förslag till mbyggnad har utarbetats i samarbete med lkalförsörjningschef ch arkitektfirma. Infektinskliniken. Behvet av isleringsplatser i Sverige ch i Skåne diskut e- rades allvarligt i slutet av december då Sverige gjrde sig red att ta emt ett strt antal svårt skadade ch eventuellt infekterade persner från tsunamikatastrfen i Asien. Man beslutade att skadade patienter skulle tas m hand på UMAS. CSK tg m hand en patient för inneliggande vård ch tre patienter genmgick läkarundersökning p g a infekterade sår. Någt utbrtt av den s k vinterkräksjukan inträffade ej på CSK den gångna vintersäsngen. Det har dck förekmmit spradiska fall bland patienterna. Medicinsk infrmatin till patienterna m vanliga infektinstillstånd, infrmatin m vanliga medicinska undersökningar/ingrepp resp. infrmatin m rutiner på avdelningarna är en pririterad uppgift ch en grupp medarbetare har fått ett definierat uppdrag sm skall slutföras under våren Arbetet med att skapa diagnsteam för viktiga diagnser har frtsatt ch under året har diagnsteam endcardit (inflammatin i hjärtats klaffar), meningit (hjärnhinneinflammatin) ch pneumni (lunginflammatin) presenterat sina slutversiner. Kliniken deltar i det av Scialstyrelsen gdkända natinella endcarditregistret samt i natinella register för bakteriell meningit ch pneumni. Kirurgkliniken har under året inköpt psitinsmnitrerings-system till endskpimttagningen, vilket underlättar utförandet av klskpiundersökningarna. Tyvärr saknas frtfarande persnal för att utföra endskpiska undersökningar på alla tre undersökningsrummen samtidigt. I enlighet med Skånsk Livskraft är CSK:s uppdrag att vara ett av Skånes fyra akutsjukhus. CSK ska dessutm behålla dagkirurgi, krtvårdskirurgi ch resur s- krävande kirurgi. Kirurgkliniken skall ckså i enlighet med Skånsk Livskraft utföra besitaskirurgi ch under hösten startade denna verksamhet i liten skala. Rekrytering av kmpetent persnal är en huvudfråga ch under året lyckades kliniken väl med rekryteringar. Kirurgklinikens ttala antal vårddagar, vårdtillfällen, peratiner, mttagningsbesök ch dagmedicin ökar, trts detta ökar ckså köerna. 11

16 Klinikens sparuppdrag ledde till ett beslut m hemtagning av peratiner från Hässlehlm. Beslutet tgs utan full kmpensatin vad avser peratinssalar i Kristianstad vilket har bidragit till ökande köer till peratin. Kvinnkliniken. Distriktsnämnden Nrdöstra Skåne fattade under året beslut m att mödravården i distriktet rganisatriskt ska tillhöra kvinnkliniken fr m 1 januari Ett arbete har utförts för att integrera ch samrdna verksamheterna. Sm en del i ett högskleprjekt (Högsklan Kristianstad) har under året patienternas synpunkter på klinikens infrmatin inhämtats. Prjektet är under utvä r- dering. Inm prjektets ram har ingått undervisning för medarbetare inm kliniken ch vårdenheten Under året har en första generatin av ett decentraliserat, centralt övervakningssystem börjat utvecklas på förlssningsavdelningen. En andra generatin av detta system, Fetal Care är på väg in i verksamheten. De nya systemen tillåter ckså integratin av det så kallade STAN-systemet, ett övervakningssystem sm baserar sig på analys av barnets EKG. Fetal Care systemet har väckt strt intresse från åtskilliga kvinnkliniker i Skandinavien. Kvinnklinikens service till förlssningspatienterna har förbättrats. Klinikens internetadress Födda nu har rönt strt intresse. Under året besöktes hemsidan av besökare (ca 735 besök per dag). En Pickerenkät har genmförts på gyneklgisk avdelning ch mttagning. Resultatet visar att kliniken bjuder ett gtt bemötande men att förbättringsptential finns vad gäller tillgänglighet, delaktighet ch infrmatin. Resultatet har vid a- reförmedlats till lika medarbetargrupper, till klinikrådet ch till kvalitetsrådet sm i sin tur har tillsatt lika arbetsgrupper sm har till uppgift att ge förbättringsförslag. Medicinkliniken jämför årligen sina medicinska resultat med natinella standards genm att delta i c:a 20 lika register. Generellt kan sägas att kliniken inm de flesta mråden är i tpp. Verksamheten inm geriatrik, neurlgi ch angilgi har samrdnats i en sektin. Strkevården frtsätter sin utveckling mt teambaserad, multidisciplinär vård på plan 10. I samband med detta införs trmblysbehandling av vissa strkepatienter. Målsättningen är att samtliga strkepatienter skall vårdas på strkeenhet. Lungdagvård ch sluten vård har samlkaliserats vilket har medfört bl a förlängda öppettider ch ökade läkartider för uppföljning av cancerpatienter. Reumatlgin har under senare år etablerat dels utredningsvecka för nyinsjuknade patienter dels rehabiliteringsveckr för patienter sm haft en sjukdm under längre tid. Detta har medfört ett förbättrat mhändertagande av reumatikerpatienterna. 12

17 Kardilgin har, med stöd från USIL, frtsatt kmpetens inm krnarangi ch perkutan krnar interventinsverksamhet (PCI) (ballngutvidgning av hjärtats kranskärl). Verksamheten har blivit allt mer självgående under året. Mttagningen för patienter med behandlingsresistent kärlkramp med framför allt EECP (en-hanced external cntinuus pressure behandling av kärlkramp med hjälp av yttre tryck på benen) har gett preliminärt mycket psitiva resultat ch kliniken får ett allt större inflöde av remisser, både från reginen ch utanför denna. Verksamheten bedrivs i samarbete med anestesikliniken. Medicinkliniken har ett flertal frsknings- ch utvecklingsprjekt pågående. Det största är utvärderingen av verksamheten vid enheten för refraktär angina. Denna verksamhet är mycket lvande ch preliminära resultat visar på närmast häpnadsväckande vinster med denna behandling. Detta har uppmärksammats reginalt ch natinellt ch vårt mål är att ytterligare utveckla ch öka mfånget av EECP-verksamheten att även mfatta hjärtsvikt. Strukturerat samarbete sker med universitetet i Lund, både med thraxkliniken ch medicinkliniken. Kntakter har kliniken även med kardilgkliniken KS ch neurkirurgin på Sahlgrenska. Frskningsarbete bedrivs tillsammans med endkrinlgiska kliniken i Lund ch Malmö, bl a studeras mekanismen för utveckling av graviditetsdiabetes ch metabla förändringar vid samma tillstånd. Ett flertal kliniska prövningar pågår vid endkrinsektinen. På reumatlgsektinen pågår ett flertal lika aktiviteter: deltagande i Barft, medverkan i Suth Swedish Arthritis Treatment Grup, SSATG, medverkan i epidemilgisk undersökning av riskfaktrer för reumatid artrit, EIRAprjektet, utvecklingsarbete inm en berende multicenterstudie, s k SWEFO- OT samt slutligen deltagande i prjektet Bättre flyt i vården. Inm gastrenterlgi är vi bl a föregångare inm den s k Adaclumnbehandlingen sm är en plasmaferesbehandling vid inflammatrisk tarmsjukdm (byte av bldplasma). En behandlingsmetd sm vi någt reducerat under hösten pga eknmiska svårigheter. Utvärdering av denna verksamhet pågår. Ögnkliniken. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inleddes i verksamhetsrådet under våren Detta resulterade i att samtliga medarbetare på Ögnkliniken ingår arbetsgrupper för att frmulera handlingsplaner, plicies men ckså för att förbättra patientflöde m m. Införande av de beslutade åtgärderna sker fr m 1 februari Förändring av jurberedskap för läkare genmfördes 1 september sm innebar att jurberedskapen på Ögnkliniken ändrades från beredskap dygnet runt till beredskap på vardagar samt på lördagar, söndagar samt helgdagar. Övriga tider hänvisas patienterna till Ögnkliniken i Lund. 13

18 Ombyggnad av persnalrum ch receptin samt mflyttning av telefnrådgivning har skett under hösten Barnverksamheten på Ögnmttagningen i Hässlehlm har utretts ch denna flyttar sm en följd av detta till Kristianstad fr m 1 februari Kataraktregistret i Sverige genmför varje år en patientenkät avseende patientnyttan efter en kataraktperatin. Ögnkliniken deltg i denna enkät Ögnkliniken på CSK redvisar gda resultat, bland annat att överensstämmelsen mellan förväntad ch faktisk pstperativ refraktin är näst bäst i landet! Detta trs vara en direkt följd av investeringen i en ny bimetriapparat 2003 vars mätvärden är säkrare. Kön till kataraktperatin har ökat under 2004 vilket var förutsägbart i ch med indragandet av externa karataktknsulter. Försök till rekrytering av kataraktkirurg har misslyckats, intern utbildning av ST- läkare till kataraktperatörer planeras på sikt. Örnkliniken. Regin Skåne beslöt att fr m 1 april dela hörselvården i en habiliterande del ch en diagnstisk del. Den förstnämnda delen överfördes Habilitering ch Hjälpmedel ch kncentrerades till Hässlehlm. Den diagnstiska delen, fem audinmer, kvarstannade inm sjukvården ch kncentrerades helt till CSK. En ny audilgisk avdelningen bildades vars uppgifter är barnrehabilitering samt utprvning av hörapparater till patienter sm behöver läkarhjälp. ÖNH-mttagningen ch delar av lgpedmttagningen i Hässlehlm lades ner vid halvårsskiftet i syfte att uppnå fastställda besparingsmål. Läkarschemat har under året harmniserats med övrig persnals ch baserats på verksamhetens behv, vilket resulterat i bättre resursutnyttjande. Den maximala väntetiden till ÖNHmttagningen har under året sjunkit från 22 veckr till 16 veckr. Väntetiderna till peratin är frtsatt krta, nästan alla patienterna pereras inm 3 månader. Väntetiderna till hörselrehabilitering i nrdöstra Skåne var relativt låga i början på året. Efter rganisatinsförändringar har väntetiderna ökat. Väntetiderna till lgpedmttagningen har hållits på en rimlig nivå även m de ökade någt i samband med överflyttningen till CSK. Väntetiden för dyslexiutredning är extremt lång, 2004 ca 2,5 till 3 år. Akuta patienter t ex afasipatienter har fått tillgång till lgped inm några dagar till en vecka. 14

19 Vårdenheter Vårdenheternas samrdnande funktin. Beslut m ny rganisatin för kliniker ch vårdenheter tgs under hösten. Från januari 2005 inrdnas vårdenhetens rganisatin i respektive klinikrganisatin. Vårdenhet 1. Barnmrskemttagningen flyttade i januari till Riksens Ständer. Verksamheten har fungerat utmärkt i dessa lkaler. Beslut har fattats m sammanslagning av gyn-, end-, örn- ch ögnverksamhetens vårdplatser med placering på plan 8. Distriktsnämnden för Nrdöstra Skåne har fattat beslut m att samtliga barnmrskemttagningar i Nrdöstra sjukvårdsdistriktet fr m januari 2005 rganisatriskt ska tillhöra Kvinnkliniken. Verksamheten är gegrafiskt spridd. Samtliga mttagningar fick besök på arbetsplatsen före julhelgen. En tvärprfessinell styrgrupp för vårdkedjan mödrahälsvård förlssning BB nenatal- barnhälsvård har bildats. Styrgruppen har utarbetat en visin sm förankrats i berörda verksamheter. Ansvarig avdelningschef för vårdkedjan (tillika avdelningschef för BB-avdelningen) har bildat en arbetsgrupp tillsammans med representanter för de ingående enheterna i kedjan. Vårdenheten har frtsatt sitt förbättringsarbete ute i verksamheterna utifrån de resultat sm enkätundersökningarna (Pickerinstitutet) gav. Av samtliga undersökningar framgår att förbättringsarbetet framför allt måste fkusera på utökad infrmatin. Även inm mrådet gyneklgi, sm genmfört sin andra undersökning med tre års intervall, har man kunnat knstatera att trts idgt arbete med infrmatin, så krävs ytterligare förbättringar. Diverse mbyggnatiner under året har ytterligare förbättrat miljön. Särskilt skall nämnas den nya IVA-salen på nenatalavdelningen sm lett till nya arbetsrutiner ch förbättrad arbetsmiljö men sm framförallt har förbättrat miljön för barn ch föräldrar. Utvecklingen av patientansvarig sjuksköterska (= PAS) pågår framför allt inm barnsjukvården (där det även finns patientansvarig barnsköterska = PAB) ch inm gyncancervården. Tvärprfessinella kvalitetsråd på barnkliniken ch kvinnklinken följer det arbete sm bedrivs i verksamheterna. Uppföljningen av avvikelser inm respektive enhet leder fta till aktivt förbättringsarbete i vården. Vårdenhet 2. Medicinsk rehab flyttade från avdelning 081 till Hässlehlms sjukvårdsrganisatin den 1 juli. Därmed förändrades verksamhetsinnehållet på avdelning till att mfatta rtped ch örn/ögnpatienter. Samtidigt gjrdes en neddragning till 13 vårdplatser. Detta innebar att en sjuksköterska ch två undersköterskr följde med verksamheten till Hässlehlm. 15

20 Örnmttagningen i Hässlehlm stängde under våren ch från den 1 juli bedrivs verksamheten på örnmttagningen i Kristianstad. Vårdenheten har under en perid haft reducerat antal vårdplatser för kirurgi berende på vakanta sjukskötersketjänster. Den 1 september öppnades åter upp till 52 vårdplatser på plan 6 ch kirurgkliniken har idag inga vakanta sjukskötersketjänster. Vårdenheten har inm den rtpediska verksamheten arbetat i en tvärfacklig arbetsgrupp sm under året utarbetat vårdprgram för patienter med höftfraktur för att uppnå ett adekvat mhändertagande ch en bruten vårdkedja. Vårdenheten har arbetat för att minska antalet sårinfektiner samt förhindra uppkmsten av trycksår. Avdelning 083 har tillsammans med apteket drivit ett prjekt för att förbättra läkemedelshanteringen ch minimera läkemedelskstnaderna. Farmaceuter har dels expedierat läkemedel till hemgående patienter sm inte har APO-ds, dels infrmerat patienten m läkemedlen, detta för att öka patientens kunskap m nyinsatta läkemedel ch på så sätt nå gd följsamhet ch gd effekt av behandlingen. Utvärdering pågår. Rush vårdtyngdsmätningsinstrument har införts på plan 6 ch datrstödet blev klart i nvember månad. Utvärdering sker efter 1:a tertialet Vårdenhet 3. Strkeenheten har utvecklats med målet att strkepatienterna ska vårdas i en bruten vårdkedja. Trmblysbehandling har under året givets till tre strkepatienter. 28 medarbetare har under hösten utbildats i ett bedömningsinstrument för rehabiliteringsinsatser (FIM ). Avdelning 113 har mstrukturerats ch vårdplatserna är fr m september främst avsedda för hjärt- ch infektinspatienter. Avdelning 093 öppnade i september upp 13 vårdplatser med inriktning lungsjukdmar för att sedan i ktber kmplettera med internmedicinska patienter till sammanlagt 20 vårdplatser. Lung-dagsjukvården har frtsatt att utöka sin verksamhet ch patienter sm tid i- gare behandlades inneliggande behandlas idag plikliniskt. Avdelning 121 har bedrivits prjekt Hälsfrämjande arbetsplats. Persnalen har tillsammans med stöd från högsklan bl a arbetat fram en prjektmdell för hä l- sfrämjande utvecklingsarbete. Under hösten anrdnades en studiedag med temat Hållbar arbetshälsa. Avdelning 121 ansvarade för en av prgrampunkterna Tålamd att förändra, hälsfrämjande interventin. Avdelning 113 deltg med pstern Handlingsplan vid sjukskrivning avd 113. Handlingsplanen är framtagen sm en del i prjektet PrHälsa. 16

21 En överbeläggningsplan har utarbetats tillsammans med medicinkliniken mt bakgrund av rapprterade 170 tillbud. I strt berdde tillbuden på att sängar placerats så att det runt m sängen fanns mindre än 80 cm rörelseutrymme. Detta föranledde Arbetsmiljöverket att utdöma ett vite. Antalet överbeläggningar har minskat sedan planen började gälla. Beslut fattades i nvember m att avdelning 121 ska avvecklas i mars Resurser ska mfördelas dels till avdelning 094 där gastrpatienterna ska vårdas, dels till närsjukvårdsavdelningen sm öppnar i mars. Medicinsk Service Anestesi/Operatin. Centralperatin uppvisade sin högsta prduktin sedan Verksamheten uppvisar inga stra förändringar i patientunderlag eller patientströmmar. Satsningen på Dagperatin har dck lett till en avsevärd prduktinsökning samt en avlastning av slutenvården. Likaså har den akuta dagkirurgin frtsatt att öka vilket innebär att man kan undvika inläggning i allt högre grad. Smärtmttagningens prduktin har med stra ansträngningar kunnat upprätthå l- las men remissinströmningen har överskridit resurserna. Sterilcentralen kvalitetscertifierades enligt ISO 9001:2000 i september ch erhöll CSK:s stra kvalitetspris i nvember. Sterilcentralens kvalitetsarbete innebär bland annat att samtliga delar av verksamheten har beskrivets systematiskt ch dkumenterats ch att arbetet nu kan utföras på samma sätt av alla medarbetarna. CSK:s katastrfrganisatin sm rganiseras utifrån anestesikliniken prövades vid flera tillfällen under hösten ch visade sig fungera mycket väl. Klinisk Fysilgi. Två nya undersökningsmetder, dialysfistel-undersökning ch venmapping (med ultraljud studera ch kartlägga en eller flera vener) har startat upp. Digital EEG-överföring till Lund har startat. Digital tlkning av EKG tagna på preperativa mttagningen i Hässlehlm har startat. Patientenkät har utförts med mycket gtt resultat. Väntetiderna är överlag krta ch understiger tre månader på alla undersökningar. Avvikelser rapprteras på varje avdelningsmöte. Avvikelserna har under året varit mycket få. Verksamheten deltar i alla lämpliga natinella kvalitetsregister ch resultaten används sm kvalitetskntrll av vår medicinska verksamhet. Vi har ckså startat upp natinell kvalitetssäkring av kärlundersökningar. En försöksmgång har utförts i Equalis regi. Våra resultat föll väl ut. Den tidigare digitaliseringen av EEG-verksamheten har krtat svarstiderna ch förbättrat kvalitén på undersökningsmetden. Vi startade med att sända EEG digitalt till Lund januari

22 Samtliga remisser finns nu i digital frm. De remisser sm inkmmer i pappersfrmat skrivs över i det digitala systemet. Verksamheten är i ständig förändring avseende ny apparatur, nya metder ch även ett administrativt system(cnrad) sm ständigt förändras. All persnal deltar i detta arbete. Klinisk Kemi. Den patientnära analysverksamheten på BIBA/förlssningsavdelningen ackrediterades under labratriet. Patientsäkerheten på bl a Kemiska labratriet granskades i slutet av hösten av BDO Cnsulting Grup ch fick mdömet: utmrdentligt väl strukturerad ch övervakad med hänsyn till säkerhet ch kvalitet i övrigt. En översyn av labratrieverksamheten i reginen inleddes under året. Översynen är främst inriktad på verksamhetens innehåll ch inte specifikt dess kstnader ch drivs inifrån respektive disciplin under reginöverläkarna. I Klinisk kemi har vi kmmit överens m fyra prjekt sm skall drivas reginövergripande varvid Kristianstad ansvarar för prjektet Tidigare upptäckt av njurpåve r- kan/nedsatt njurfunktin. Två enkätundersökningar har genmförts under året. Utfallet av båda enkäterna var psitivt. Från läkarhåll har Klinisk Kemi fått ett strt antal kmmentarer sm gett flera uppslag till hur servicen kan förbättras. Klinisk Kemi har lanserat en metdik för prduktkntrller med flödescytmetri. Metden används nu för alla lkalt framställda leukcytfattiga (leukcyt=vita bldkrppar) prdukter till Bldcentralen Skåne. Vi har gett Bldcentralen Skåne erbjudandet att CSK kan ta över denna hantering för hela reginen. Ett utvecklings- ch samarbetsavtal med Klinisk kemi USiL har trätt i kraft. Flera knkreta samarbetsprjekt finns. Verksamheten utvecklas kntinuerligt. Ett knkret exempel är utvecklingen av svarsinfrmatin för njurfunktinsvariabler. Arbetet bedrivs i samarbete med njurkliniken på MAS ch Klinisk kemi i Lund. Medicinsk teknik/sjukhusfysik. Från ch med januari finns ett samarbetsavtal mellan Radifysikavdelningen UMAS ch MTF CSK sm reglerar överenskmmelse m tjänsteköp av sjukhusfysiker från UMAS. IVA-ambulans 908 har tagits i drift ch MTF har lagt ner strt arbete avseende anpassning av medicintekniska prdukter i mbil miljö samt genmförande av en mfattande riskanalys enligt ISO i prjektfrm. Integratinen av MTF:s verksamheter i Hässlehlm ch på CSK har perma nentats. Åtgärden är förankrad i Hlm:s ledningsgrupp ch har följts upp i verksamheterna med hjälp av Hässlehlms kvalitetskntrller. MTF:s lkalytr i Hässlehlm har reducerats. 18

23 En tjänst sm kvalitetskntrller har inrättats med inriktningen att först ch främst driva certifieringsarbetet enligt ISO 9001/ Tjänsten är inrättad i prjektfrm ch ska utvärderas S.k kunddialger har genmförts med primärvården, verksamheterna i Hässlehlms sjukvårdsrganisatin samt några verksamheter vid CSK. IT- integratinen av medicintekniska prdukter frtsätter att ta frm, vilket innebär utökat samarbete med IT-avdelningen. Ett teknikfrum planeras inm sjukhuset i syfte att förbättra samarbetet med övriga tekniska aktörer. Representanter i teknikfrum blir från IT, RF, MTF ch lkalförsörjningsavdelningen. MTF arbetar intensivt med att införa kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 ch ISO kmpletterar ISO 9001 avseende regulatriska krav medicintekniska prdukter. Kpplingen mellan ISO 9001 ch BSC är påtaglig, vilket inneburit att BSC förbättras i takt med våra framsteg med ISO Målsättningen är att vara certifierad i juni Sjukgymnastik ch arbetsterapi. Distriktsnämndens beslut i februari 2004 har inneburit flytt av medicinsk rehabilitering till sjukhuset i Hässlehlm. Enheten för smärtrehabilitering, DORIS, har avvecklats. Samtidigt erhöll verksamheten en generell besparing. Sm en knsekvens av besparingen gjrdes in indragning av en 50 prcentig-sjukgymnasttjänst inm mödravårdens öppenvård. Sjukhuset i Hässlehlm har erbjudit en tredjedel av berörd persnal att följa med till Hässlehlm. Organisatinsförändringen har för flera anställda inneburit att de visserligen kunnat behålla sitt arbete inm VAS men nu arbetar inm mråden där den anställdes kmpetens inte används fullt ut. Verksamheten har arbetat inm lika specifika mråden med att ta fram, förändra ch anpassa rehabiliteringen till sjukhusets ch mvärldens förändrade krav ch förutsättningar. Ett närsjukvårdsprjekt inm strkevården påbörjades Samtidigt har ett mfattande förändringsarbete startat inm geriatrisk dagrehabilitering. Sjukgymnastikavdelningen har arbetat med att förändra rutiner för helgtjänstgöring. Det pågår ett prjekt med beredskapstjänstgöring alla lördagar, söndagar ch övriga helgdagar. Arbetsterapeuter ch sjukgymnaster deltar i lika förändringsarbeten ch framtagandet av vårdprgram inm kärnverksamheterna på CSK. Här kan nämnas bland annat ett mfattande arbete med att sammanställa vårdprgram avseende behandling, rehabilitering ch preventin inm hjärtsjukvården ch rtpedi. För att möta ökade vlymer av prstatectmi-patienter sm remitteras för uppföljande träning har sjukgymnastikavdelningen reviderat ch förenklat rutiner i samråd med pererande läkare inm kirurgkliniken. Kunddialg har genmförts under hösten 2004 med företrädare för samtliga kliniker sm beställer arbetsterapi- ch sjukgymnastiktjänster på CSK. Efterfrågan på arbetsterapi- ch sjukgymnastiktjänster är frtsatt str ch kan inte helt till- 19

24 gdses med VAS nuvarande resurser. Det är därför mycket viktigt att tillsammans med kärnverksamheternas företrädare kunna diskutera pririterade mr å- den, önskemål ch kvalitet utifrån patientperspektivet ch CSK:s uppdrag. Verksamheten har tagit fram en PM för mentrskap/cachning. Detta innebär att alla nyanställda får en erfaren kllega sm mentr/cach under sina första tre månader. Röntgen. Röntgenkliniken antg den 1 januari en tidsenlig men till stra delar främmande, rganisatin sm innebär bl a att klinikens verksamhet delas in i fem blck ch ni sektiner. Digital mammgrafiutrustning tgs i drift under april månad. Kliniken har nu kvar att digitalisera endast lagring av bilder sm prduceras inm crnarangisektinen. Angiverksamheten har frtsatt att utvecklas med mer avancerade undersöknings- /behandlingsmetder, vilket förutm att det krävt mer ch exklusivare material, även krävt mer persnella resurser. Digitaliseringsprjekt av remisser (e-remisser) har pågått under året ch är nu uppe i 80 % av det ttala remissflödet. Den elektrniska remisskmmunikatinen är därmed, med dagens möjligheter till elektrnisk kmmunikatin, till full utvecklad. System för att registrera ch följa väntetider har utvecklats under året, vilket förbättrat våra möjligheter att överskådligt följa ch jämföra väntetider kntinuerligt hela verksamhetsår. Registrering av väntetider sker frtlöpande med 14 dagars intervall. Administratin Eknmiavdelningen. Avdelningen har under året arbetat med att ta fram ett utbildningspaket inm eknmimrådet. Dessutm har analysverktyget Di-Diver utvecklats ch avdelningen erbjuder denna service till nya användare inm sjukhuset. En grundutbildning till nya intressenter erbjöds verksamheterna ch vi var tvungna att dubblera kursen på grund av det stra intresset. Utbildningarna genmfördes i egen regi under september månad inklusive en typ av frtsättningsutbildning under ktber månad. Under december månad genmförde avdelningen en mfattande utbildning av sjukhusets attestanter inför bytet av ny kntplan år Vid genmgången av kntplanen gavs ckså infrmatin ch tips m hanteringen av vårt elektrniska fakturahanteringssystem e-bill. Under året har versinsbyten skett avseende analysverktyget Di-Diver, eknmisystemet Raindance ch fakturahanteringssystemet ebill. Detta har skett utan större prblem. 20