Kommunsektorns styrka: Arbetshälsa och serviceproduktion som ger resultat

Transkript

1 Kmmunsektrns styrka: Arbetshälsa ch serviceprduktin sm ger resultat Denna prmemria är en sammanställning av rådande uppfattningar m åtgärder sm behövs inm kmmunsektrn i syfte att stödja ett bättre ch längre arbetsliv. De åtgärder sm behövs gäller framför allt ledarskap, arbetsledning ch arbetsplatsutveckling, arbetshälsa ch företagshälsvård samt innvativa arbetstidssystem, Kmmunsektrns arbetsmiljö bör vidareutvecklas Enligt arbetslivsfrskningen har kmmunsektrns arbetsförhållanden frtsatt att utvecklas i en psitiv riktning även m arbetslivsprblemen sm föranletts av den eknmiska åtstramningen klart ökat. Den allmänna uppfattningen är att anställningarna frtfarande är relativt trygga. Infrmatinen har ckså förbättrats på de kmmunala arbetsplatserna ch persnalen upplever att lärandet i arbetet har blivit viktigare. Arbetstakten har å andra sidan skruvats upp ch persnalen upplever att brådskan har ökat. Det rväckande är att många upplever våld eller ht m våld på arbetsplatsen. Det gäller att se prblemen i arbetslivet, ch att ingripa exempelvis i situatiner där arbetet utgör en för str fysisk eller psykisk belastning ch att möta de utmaningar sm ställs för att de anställda ska rka i arbetet. Samtidigt bör de kmmunala arbetsplatsernas starka sidr vidareutvecklas. Så kan man stödja ett längre arbetsliv, förbättra arbetslivskvaliteten ch öka förutsättningarna för en serviceverksamhet sm ger resultat ch därigenm förbättra prduktiviteten. Kmmunerna kan även framöver erbjuda en mångsidig, stabil ch belönande arbetskarriär både för unga sm kmmer in på arbetsmarknaden ch de anställda sm redan yrkesarbetar inm kmmunen. Det behövs kmpetent ledarskap ch chefsarbete när den kmmunala servicen läggs m. Vad sm ckså behövs är tillit ch engagemang samt knstruktivt samarbete mellan arbetsgivaren, persnalen ch lika persnalgrupper. Målet är att förbättra arbetshälsan ch verksamhetens resultat Det är en uppgift för kmmunkncernens ledning att strategiskt ch övergripande främja arbetshälsan. Styrningen av arbetshälsan ch resultaten ska genmsyra alla rganisatinsnivåer ch förankra de anställda i samarbetet. Att engagera sig i de anställdas fysiska, psykiska ch sciala arbetshälsa ch arbetsförmåga är en uppgift ckså för rganisatinen för arbetarskyddssamarbete. Arbetarskyddssamarbetet, inklusive de direkta kntakterna mellan chefer ch anställda, är av str betydelse i främjandet av arbetshälsan, ett bättre arbetsliv ch resultatet. A. Utveckling av ledarskap, arbetsledning ch arbetsplats De kmmunala avtalen m resultatutveckling, ledarskap, persnalledning, arbetshälsa, arbetarskyddssamarbete ch kmpetensutveckling har sammanställts i Kmmunala arbetsmarknadsverkets publikatin Samarbete ch arbetslivsutveckling (2009). Det är viktigt att dessa avtal ch rekmmendatiner nu verkställs ch tillämpas effektivt. Till exempel genmförandet av rekmmendatinen m kmpetensutveckling främjas av en handbk m kmpetensutveckling sm är avsedd för chefer ch sm ges ut i år. Den behandlar kmpetensutveckling, lärande bl.a. genm arbetet ch på arbetsplatsen ch handledningsmaterial sm stödjer cheferna i utvecklingen av deras eget arbete.

2 Åtgärder Kmmunala arbetsmarknadsverket ch huvudavtalsrganisatinerna 1) förbinder sig att frtsatt bereda utvecklingen av en tjänst sm främjar arbetshälsan enligt förslag från centralrganisatinerna på arbetsmarknaden vid Arbetarskyddscentralen ( Arbetsmarknadsrganisatinerna ch Arbetarskyddscentralen bereder utredningar ch förslag m grundande av en servicecentral för arbetshälsa. 2) anser det vara viktigt att sörja för att det till stöd för chefsarbetet finns tillgång till infrmatin ch verktyg sm kan tillämpas på kmmunala arbetsplatser ch sm främjar praktiska utvecklingsåtgärder (bl.a. utvecklingssamtal, intern kmmunikatin, utbildning på arbetsplatsen, kännetecken för ett bra sammanträde sv.) Parterna tillsätter en samarbetsgrupp sm ska bereda ch samrdna åtgärder i syfte att utveckla arbetshälsan inm kmmunsektrn. Arbetsgruppen ska ckså bedöma på vilket sätt infrmatin m befintligt utvecklingsarbete ch gd praxis kan tillhandahållas ch utnyttjas ännu bättre på de kmmunala arbetsplatserna. 3) anser det likaså viktigt att de kmmunala plitiska beslutsfattarna samt de kmmunala arbetsgivarnas ch persnalens representanter är medvetna m kstnaderna för ch fördelarna med investeringar i arbetshälsan. Därför inleds ett samarbete med sakkunniga vid Kmmunernas pensinsförsäkring ch Arbetshälsinstitutet i syfte att samla ch infrmera m gd praxis (t.ex. åldersprgram, åtgärder för att minska kstnaderna för sjukfrånvar ch förtida pensinering). Parterna preciserar målen ch metderna för det frtsatta arbetet tillsammans med Kmmunernas pensinsförsäkring ch Arbetshälsinstitutet före utgången av september I beredningen beaktas bland annat det i punkt 1 nämnda utvecklingsarbetet vid Arbetarskyddscentralen. 4) inkluderar arbetshälsa ch utveckling av resultatinriktad serviceverksamhet i sin utbildning, sm bör nå persner i ledningspsitin, chefer, persnalrepresentanter, anställda ch sakkunniga inm företagshälsvården. KA ch huvudavtalsrganisatinerna infrmerar m finansieringsmöjligheterna för utvecklingsprjekt inm arbetslivet (Arbetarskyddsfnden, Tekes finansiering för arbetslivsutveckling, Eurpeiska scialfnden sv.). Parterna rekmmenderar ckså att aktörerna inm kmmunsektrn aktivt deltar i reginala nätverk med bland annat Arbetshälsinstitutet. Parterna rekmmenderar ckså att åtgärder sm främjar ett längre arbetsliv ch förebyggande verksamhet inm

3 företagshälsvården behandlas i samarbete med företagshälsvården. B. Företagshälsvården ch samarbetet inm arbetarskyddet Rekmmendatinen Riktlinjer ch gd praxis för arbetshälsa (2008) beskriver utvecklingsmål ch gd praxis sm främjar arbetshälsa ch resultatinriktad service. Det är viktigt att styra företagshälsvården enligt förslaget från arbetsmarknadsrganisatinernas arbetslivsgrupp så att den allt mer utvecklar tidigt stöd för arbetsförmågan ch ett längre arbetsliv. Ledarskapet ch kmpetensen ch samarbetet inm företagshälsvården bör utvecklas kraftigt i denna riktning. Målet är framför allt att främja ett långt arbetsliv ch förebygga ch minska lång sjukfrånvar ch pensinering på grund av arbetsförmåga. Utvecklingen av företagshälsvården förutsätter ett gtt samarbete mellan den rganisatin sm prducerar vården, den kmmunala arbetsgivaren ch persnalen. Enheterna inm företagshälsvården bör vara tillräckligt stra ch kpplade till nätverk så att de kan erbjuda sina kunder mångsidiga ch högklassiga tjänster i hela landet. Företagshälsvården bör erbjuda tillräckligt med multiprfessinella tjänster, bland annat arbetspsyklgers ch arbetspsykiatrikers tjänster. Också de partiellt arbetsföras deltagande i arbetet bör stödas. Tillräckligt tidig psykterapi eller yrkesinriktad rehabilitering kan förebygga arbetsförmåga ch relaterade eknmiska ch sciala kstnader. Åtgärder 1) Företagshälsvården måste allt tydligare ses sm en stödverksamhet för strategisk persnalledning, ch tjänsterna inm företagshälsvården måste kpplas till kmmunens persnalstrategi ch genmförandet av den. 2) Verksamhetsplanen för företagshälsvården, sm baserar sig på arbetsgivarens strategier, ch rapprteringen m genmförandet av planen bör utvecklas genm ett samarbete i enlighet med 8 i lagen m företagshälsvård så att den styr förebyggande åtgärder med syfte att främja persnalens arbetsförmåga, arbetshälsan ch serviceverksamhetens resultat. Företagshälsvårdens rapprtering till arbetsgivaren bör utvecklas inm dataskyddets gränser så att den erbjuder infrmatin till stöd för ett längre arbetsliv, arbetsarrangemang ch prövning i samband med serviceutvecklingen. Uppföljningsdata ch de utvecklingsåtgärder sm de föranleder utvärderas årligen i samarbete mellan arbetsgivaren ch företagshälsvården ch sm en del av samarbetet inm arbetarskyddet. 3) Samarbetet inm företagshälsvården (8 i lagen m företagshälsvård) bör utvecklas i syfte att stödja arbetsförmågan ch ett längre arbetsliv. En förbättring av företagshälsvårdens effekter förutsätter att arbetsgivaren, cheferna, persnalrepresentanterna, de anställda ch företagshälsvården på de kmmunala arbetsplatserna arbetar i nära samarbete ch känner till sitt ansvar i följande frågr:

4 Inhämtning av kunskaper persnalens tillstånd (t.ex. arbetstillfredsställelse, kmpetens, hälsa ch arbetsförmåga) arbetsrelaterade riskfaktrer ch risker hälsrelaterade risker (se 10 i arbetarskyddslagen) psykisk ch fysisk belastning i arbetet kstnader för arbetsförmåga Beredskap Deltagande Hantering av persnalrisker tidigt ingripande ch förebyggande stödåtgärder (bl.a. arbetsplatsutredningar) samarbetet för arbetshälsa ch dess förhållande till samarbetet inm arbetarskyddet utredning av möjligheterna till ett längre arbetsliv från fall till fall KA ch huvudavtalsrganisatinerna rekmmenderar följande åtgärder: I kmmunen fastställs ett gränsvärde för sjukfrånvardagar. När gränsvärdet överskrids bedömer arbetsgivaren, arbetstagaren ch företagshälsvården tillsammans arbetstagarens arbetsförmåga ch bestämmer m nödvändiga stödåtgärder. Centralrganisatinernas arbetslivsgrupp har föreslagit att möjligheterna att rdna arbete sm mtsvarar arbetsförmågan ska utredas efter 90 sjukdagpenningsdagar. Beredningen av ärendet har inletts i en arbetsgrupp sm tillsatts av scial- ch hälsvårdsministeriet. KA ch huvudavtalsrganisatinerna stödjer genmförandet av refrmen. Arbetsgivaren, arbetstagarna ch företagshälsvården inför tillsammans en praxis enligt vilken arbetstagare sm haft en lång sjukledighet i regel ska uppsöka företagshälsvården innan de återvänder till arbetet, så att en tillräcklig växelverkan mellan arbetsplatsen ch företagshälsvården upprätthålls. 4) Det är viktigt att öka kunskapen ch kmpetensen i frågr sm berör aktuella utmaningar inm arbetshälsan ch servicesystemet. Också följande åtgärder rekmmenderas: En eller flera kmmuner utser en kntaktpersn för rehabilitering för arbetsgivaren så att infrmatinen ch kmpetensen inm rehabiliteringstjänsterna är lättillgänglig när den behövs. På arbetsplatserna utvecklas ch införs verksamhetsmdeller bland annat för att behandla frågr kring arbetets psykiska belastning ch sjukfrånvar på grund av depressin samt för att finna lösningar sm främjar arbetsförmågan.

5 Arbetets fysiska belastning kartläggs ch verksamhetsmdeller utvecklas för att förebygga sjukdmar i stöd- ch rörelserganen. 5) I utbildning m företagshälsvården sm rdnas i samarbete med lika aktörer ch riktas till arbetstagarens ch persnalens representanter bör bland annat följande frågr behandlas: främjande ch tidigt stöd av arbetsförmågan identifiering av depressinssymptm ch tjänster inm företagshälsvården möjligheterna inm yrkesinriktad rehabilitering, kstnader ch fördelar de partiellt arbetsföras möjligheter att arbeta (tillämpning av partiell sjukdagpenning, delinvalidpensinärer, arbetsarrangemang sv.) åldersprgram sm redskap för främjandet av arbetsförmågan I handledningen för cheferna läggs mer vikt på chefernas kmpetens i tidigt ch förebyggande stöd för persnalens arbetsförmåga. C. Innvativa ch sunda arbetstider ch arbetsskift Utbildningsåtgärder planeras i den arbetsgrupp sm nämns i punkt A 2. Målet för arbetstidssystemet bör vara en sund ch prduktiv rganisatin sm är effektiv ch kan hantera de förändringar sm de egna verksamheterna ch servicebehven föranleder. Arbetstidssystemet får inte utan rsak begränsa möjligheterna att beakta behv sm bedöms gemensamt på lkal nivå. Systemet bör kppla samman målen för prduktivitet, kmpetens ch arbetshälsa, dvs. prduktinens ch individens behv. Arbetstiden har str betydelse för arbetstillfredsställelsen ch arbetsresultatet. Arbetstidsarrangemangen har str betydelse i knkurrensen m den allt knappare arbetskraften. Då man strävar efter effektiv användning av arbetstiden ska man utöver serviceprduktinens behv beakta värderingarna hs de unga sm kmmer in på arbetsmarknaden, behven i lika livssituatiner ch arbetshälsan hs de anställda. Utredningen Työhyvinvinti ja työnantajamaine kunta-alalla 2009 av Kmmunernas pensinförsäkring visar på att i synnerhet anställda inm hälsch sjukvården, kvinnr ch persner i medelåldern upplever tidspress i arbetet. I synnerhet kvinnr under 30 år med visstidsanställning upplever att de har bråttm i arbetet. Man måste fästa uppmärksamhet vid arbetstiden ch hur den förläggs ch balansen i arbetsmängden. Långa arbetstider är påfrestande ch ökar risken för lyckr ch fel i arbetet. Rtatinsriktningen i peridarbete påverkar upplevelsen av belastning i arbetet ch möjligheten att påverka sin egen arbetstid minskar upplevelsen. Ett samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsvården ch arbetarskyddet kan stödja införandet av gda arbetstidsmdeller. I de kmmunala kllektivavtalen bestäms m tillsättande av en arbetsgrupp för arbetstid. Arbetsgruppen har i uppgift att bland annat bedöma

6 ändringsbehv ch utveckla arbetstidssystem under avtalsperiden. Åtgärder 1) Lkalt utvecklas ch implementeras innvativa arbetstidslösningar sm effektiviserar den kmmunala serviceprduktinen ch förbättrar möjligheterna för flexibilitet på individuell nivå. 2) Implementeringen av nya arbetstidsmdeller främjas med vissa randvillkr: fördelarna för bägge parter ska påvisas, ledningens stöd, infrmatin ch öppenhet, förtrende, jämlikhet ch rättvisa samt genmförande ch uppföljning enligt plan. 3) Med ledning av Arbetshälsinstitutet har genmförts ett prjekt för innvativa arbetstidssystem. Enligt planerna ska prjektet vara slutfört före utgången av maj Parterna rdnar utbildning kring prjektet under hösten 2010.