Niklas Arvidsson Svenska PEFC (sekr i arbetsgruppen för skog o miljöstandarden)

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, I UPPSALA, den , Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB (på telefn, del av mötet), Anders Karlssn GS facket, Bernt Hermanssn Skgsentreprenörerna (SMF), Bernt Söderberg Entreprenörscertifiering (ECS), Håkan Önnehlm Jägarnas Riksförbund, Bdel Nrrby Svenska PEFC (sekr). Niklas Arvidssn Svenska PEFC (sekr i arbetsgruppen för skg miljöstandarden) Frånvarande: Bengt Palmqvist PEFC, Svenska kyrkan Bdel hälsade arbetsgruppen välkmmen till Uppsala. Överenskms att, enligt utskickat dagrdning, ta vid där vi slutade vid senaste mötet: Att gå igenm rubrik för rubrik i syfte att se över m behv finns att lägga till/dra ifrån/lägga ihp/slå isär/ändra på innehållet. Överenskms att frtsättningsvis arbeta med en redigeringstabell, där nuvarande standardtext kan jämföras med föreslagen ny skrivning. (Bilaga till Minnesanteckningar) Förutm förslag till nya skrivningar vill arbetsgruppen även väcka några frågr till Frumet att diskutera. Frågrna återfinns i redigeringstabellen. Nästa möte planeras preliminärt till den 13 januari 2010, i Uppsala

2 3 Scial standard Gult indikerar redan beslutade ändringar Ljusgrått utgår/ersätts med/skrivs m => Förslag på tillägg i turks Innehavare av svenskt PEFC certifikat/bevis ansvarar för att följande kriterier uppfylls i innehavarens verksamhet. 3.1 Lagar ch arbetsmarknadsvillkr Den verksamhet sm har betydelse för svensk PEFC certifiering bedrivs så att gällande lagar, kllektivavtal ch praxis på arbetsmarknaden efterlevs. Förslag ny skrivning Att diskutera i Frumet: Att lagen gäller ch ska följas kan slås fast en gång för alla i en inledande del av den nya standarden, i stället för att sm nu återkmma på många lika ställen? 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch arbetstagare. I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. 3.2 Avtalsförhållanden I planerings skgsvårds ch drivningsarbeten används sådana entreprenörer/företag sm erlagt lagstadgade avgifter ch skatter. För såväl egna anställda sm anställda i entreprenadföretag skall anställnings ch arbetsförhållanden följa gällande lagstiftning. Därutöver skall det svenska kllektivavtalets bestämmelser utgöra grund för överenskmmelser mellan arbetsgivare ch arbetstagare. I de fall arbetstagarparten så kräver förutsätts att kllektivavtal tecknas. ska finnas Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals Affärsavtal skall tecknas skriftligt mellan uppdragsgivare ch uppdragstagare. Det är nrmalt uppdragsgivaren, det större företaget, sm ansvarar för att så sker. Avtalets innehåll skall överenskmmas mellan parterna ch följa praxis i branschen,

3 efterlevnad exempel på detta är ABSE 09. Avtal, säkerhets ch arbetsinstruktiner, samt redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Avtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs.(parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet) Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast driftsställe, eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr* under uppdragstiden. Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas. Av överenskmmelsen skall framgå: Omfattning av uppdraget. Vem sm har arbets ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m det är flera aktörer inblandade. Anställningsavtal sm infrmerar arbetstagaren m de villkr sm gäller för anställningen skall tecknas skriftligt. Det är arbetsgivarens ansvar att så sker. Avtalets innehåll skall vara i enlighet med Lagen m anställningsskydd ch gällande svenskt kllektivavtal. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Ingångna avtal dkumenteras ch upprättats i likalydande exemplar, varav parterna tar var sitt. Rutiner för tecknande ch uppföljning av ingångna avtals efterlevnad skall finnas. Avtal, ch arbetsinstruktiner, samt redvisning sm därav följer skall upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att alla berörda förstår dem. Avtalsparterna ansvarar för uppföljning av att ingångna avtal efterlevs. Parter vid tecknande av anställningsavtal är arbetstagare, arbetsgivare samt, i de delar det avser kllektivavtalet, de kllektivavtalsbärande parterna. Parter i ett affärsavtal är de sm anges i avtalet. Då uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt utspridd verksamhet utan fast driftsställe, eller med fast driftsställe utanför

4 Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren ch/eller dennes anställda ges drägliga levnadsvillkr under uppdragstiden. *Att diskutera i Frumet: För de sm inte arbetar på hemrten: Tillförsäkra m gda levnadsvillkr sm avser bende, ksthållning, hygien ch sciala förhållanden under anställningen, samt regler för inställelse ch hemresa ch resr vid ledigheter, m anställningen pågår längre än.. Om den anställde betalar för bende ch resr via löneavdrag skall detta framgå av anställningsavtalet. 3.3 Arbetsmiljö Svenska PEFC certifierade företag skall verka för gd ch säker arbetsmiljö inm ramen för lagstiftning ch gd branschpraxis. Rimlig övergångstid tillämpas för åtgärder sm kräver större eknmiska insatser, exempelvis maskinmbyggnader ch maskinbyte.

5 Arbetsgivare ch arbetstagare samverkar ch bedriver arbetsmiljöarbetet, så att alla anställda ch eventuella underentreprenörers anställda, mfattas. Ansvar för ch utförande av företagets arbetsmiljöarbete dkumenteras. Av affärsavtalet ska framgå: Omfattning av uppdraget Vem sm har arbetslednings- ch miljöansvar Hur ansvaret för samrdning av arbetsmiljö ch säkerhet skall tillämpas m flera aktörer är inblandade. Nödlägesrutiner ska upprättas på de respektive språk sm krävs för att säkerställa att arbetstagare ch uppdragstagare förstår dem. På stra företag rganiseras skyddskmmitté Skyddsmbud ska finnas på företag med fler än fem anställda. I mindre företag är exempelvis reginala skyddsmbud ch lkala företagshälsvården lämpliga partners i skyddsarbetet. Arbetsgivaren svarar för att den företagshälsvård sm arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. (Med företagshälsvård avses en berende expertresurs inm mrådena arbetsmiljö ch rehabilitering. Företagshälsvården skall särskilt arbeta för att förebygga ch undanröja hälsrisker på arbetsplatser samt ha kmpetens att identifiera ch beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, rganisatin, prduktivitet ch hälsa) När uppdragsgivare anlitar uppdragstagare med gegrafiskt

6 utspridd verksamhet, ch/eller med fast driftsställe utanför Sverige, skall uppdragsgivaren förvissa sig m att uppdragstagaren har ett dkumenterat, fungerande arbetsmiljöarbete, i enlighet med Svensk PEFC-standard. 3.4 Arbetsrganisatin Svenska PEFC certifierade företag skall verka för en arbetsrganisatin sm ger persnalen utvecklingsmöjligheter. möjligheter till arbetsväxling. 3.5 Grundkmpetens Svenska PEFC certifierade företag skall rekrytera medarbetare med gd grundkmpetens sm bas för frtsatt lärande i skgliga arbeten. För visstidsanställda gäller att eventuella luckr i utbildningsnivå skall kmpenseras genm särskild utbildning, ledning ch tillsyn. anställda All persnal sm utför skgliga arbeten skall ha kmpetensbevis för natur- ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN - katalgens kurser 9.1 ch 9.2. Lämplig grundutbildning är genmgången 3-årig naturbrukslinje med skglig inriktning. Denna kunskapsnivå kan ckså ha inhämtas genm erfarenhet ch annan utbildning inm näringen. Kmpetensbeviset för natur- ch kulturvårdsutbildning, mtsvarande SYN - katalgens kurser 9.1 ch 9.2 ska förnyas efter fem år. För visstidsanställd persnal ch/eller för persnal utan skglig

7 yrkesutbildning, vidtas åtgärder för att säkerställa utförande i enlighet med denna standard. Utbildning, ledning ch tillsyn utfrmas grundat på den visstidsanställda persnalens kmpetens ch erfarenhet ch redvisas årligen i uppdragsgivarens utbildningsplan. Persnal sm utför skglig planering skall ha kmpetens att utföra skglig naturvärdesbedömning 3.6 Kmpetensutveckling grund Kmmentar till Frumet: En definitin på vad vi menar med en Grön skgsbruksplan brde finnas någnstans i standarden. Att diskutera i Frumet: Systematisk kmpetensutveckling av tillsvidareanställda skall ingå sm en viktig del i det certifierade företagets persnalplitik. Detta utfrmas sm individuella/gruppvisa prgram. Utbildningsbehv identifieras, utbildningsplan upprättas, med redvisning av genmförda ch planerade utbildningar. Genmförda utbildningars kursplaner dkumenteras. All återkmmande persnal skall mfattas av prgram för kmpetensutveckling. 3.7 Urkppling av kriterierna I familjeföretag utan anställda eller i samverkan mellan enskilda markägare, på någn av markägarnas fastigheter, behöver PEFC kriterierna inte tillämpas. Att diskutera i Frumet: Behövs punkten 3.7?

8 3.8 Samebeflkningen ch rennäringen Skgsbruk ch rennäring Relatinerna mellan rennäringen ch skgsbruket bygger på ömsesidig respekt för ch avvägningar mellan lika behv av markanvändning i nrra Sverige. Lkal samverkan ch behvsanpassade avvägningar eftersträvas för att lkalt finna de mest lämpliga lösningarna, t.ex. för sknsam markbehandling av lavrika marker, för hänsyn vid avverkning i hänglavbärande skg eller för hänsyn vid vägbyggande eller andra särskilt viktiga platser. För familjeskgsbruket tjänar tecknade avtal mellan LRF Skgsägarna ch Samernas Riksförbund ch LRF plicyn "Familjeskgsbruk ch renskötsel i samverkan för Nrrland" sm utgångspunkt, samt Svenska PEFC styrelsens plicy för Skgsbruks ch Rennäringsintressen. Hänsyn tas till rennäringen enligt skgsvårdslagens 12, 21 ch 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifter ch allmänna råd enligt skgsvårdslagens 20 ch 31, m inte annat överenskmmits utanför renskötselns åretruntmarker. Se vidare Svenska PEFCs Plicy för balans mellan Skgsbruks- ch Rennäringsintressen i Svenska PEFC, bilaga E, sid Rekreatin ch allemansrätt Svenska PEFC värnar m allemansrätten vilken ger människr tillgång till skgsmark sm inte är att anse sm tmtmark. Allemansrätten innebär str frihet att vistas i naturen men har ckså sin begränsning. Miljön får inte skadas, inte heller får markägaren åsamkas eknmisk skada eller hindras från att utnyttja sin mark. medför ckså ansvar ch skyldigheter.

9 3.10 Landsbygdsutveckling Svenska PEFC stödjer principen m bärkraftig landsbygdsutveckling i hela Sverige. Eknmiskt såväl småskaligt sm strskaligt skgsbruk inklusive turism baserad på natur ch kulturmiljö är en viktig plattfrm för landsbygdsutveckling. Skgsägaren samt virkesinköps ch servicerganisatiner skall sträva efter de skgsskötsel ch skgsbruksmetder samt den försäljning eller förädling av skgens prdukter sm är mest ändamålsenlig för att behålla ch utveckla arbetstillfällen, knkurrenskraft ch lönsamhet. Skgsägarna ch rganisatinerna skall dessutm i görligaste mån tillämpa åtgärder för att säkerställa virkesförsäljning, virkesleveranser ch servicesystem i hela landet, inklusive glesbygdsmråden med långa transprtavstånd. Lkala intressenter skall beaktas under marknadsmässiga villkr. Skgsmiljöns rekreatinsvärden för lkalbeflkningen skall uppmärksammas. Vid anlitande av entreprenörer skall uppdragsgivaren upprätta rutiner sm säkerställer att lkala intressenter inte förbigås eller missgynnas av upphandlingsförfarandet.