Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010."

Transkript

1 Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd På uppdrag av Stckhlms Stadshus AB April 2009 Stckhlms Stads Utrednings- ch Statistikkntr AB Marianne Jacbssn

2 Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd På uppdrag av Stckhlms Stadshus AB April 2009 Stckhlms Stads Utrednings- ch Statistikkntr AB Marianne Jacbssn

3 FÖRORD Stckhlms kmmunfullmäktige har 2006 beslutat att erbjuda alla hyresgäster i allmännyttan möjlighet att friköpa de fastigheter de br i för mbildning till bstadsrätter. Stckhlms Stads Utrednings- ch statistikkntr AB (USK) har på uppdrag av Stckhlms Stadshus AB tagit fram ett prgram för hur mbildningarna kan utvärderas ch hur mvandlingarna kan följas upp ch fördjupas. I uppföljningsprgrammet, sm löper under tidsperiden , har fem lika delprjekt frmulerats sm belyser mbildningarna ur lika perspektiv. Inm prjektet arbetar USK med att ta fram statistik ch bendeprfiler sm belyser mvandlingen ur statistiskt perspektiv. I lika enkätstudier kartläggs de bendes syn på mbildningarna ch deras tillfredsställelse med bendesituatinen före ch efter mbildning. Både i de tidigare ( ) ch nu mbildade fastigheterna tillfrågas bstadsrättsföreningarnas styrelser m vilka psitiva ch negativa erfarenheter de har av mbildningen. Frskare vid KTH, sektinen för Bygg- ch Fastighetseknmi, genmför en studie av mbildningarna med fkus på sciala prcesser i närmiljön. Delstudien handlar m hur det sciala kapitalet förändras i samband med allmännyttans mbildning från hyresrätt till bstadsrätt. Studien är huvudsakligen kvalitativt inriktad. I den här rapprten redvisas resultaten från en enkätundersökning till rdföranden i de bstadsrättsföreningar sm mbildades Ordföranden har fått besvara frågr m föreningsarbete, investeringar, fastighetsskötsel, trygghet, fastighetens lägenheter samt grannkntakter ch bendes deltagande. Ordföranden har fått kartlägga sina erfarenheter ch ge sin syn på utvecklingen efter mbildningen. Lina Sjölin är huvudansvarig prjektledare för USKs deltagande i uppföljningsprgrammet sm helhet. För resultatbearbetning ch rapprt svarar Marianne Jacbssn. Lena Daag, VD

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förrd Sammanfattning I-II Bakgrund 1 Syfte 1 Genmförande 1 Vem har besvarat enkäten? 2 Om rdföranden 2 Om styrelsen 3 Medlem kvar i styrelse eller fastighet sedan mbildning 4 Omsättning av bende 5 Lägenheter då ch idag 6 Föreningsarbetet 8 Lätt eller svårt rekrytera flk till styrelse 8 Bendes intresse ch engagemang 9 Uppgifter ch arbete i styrelsen 10 Finns det knflikter inm bstadsrättsföreningarna? 11 Relatinen mellan Brf ch kvarbende hyresgäster 12 Fastighetsförvaltning, drift & större investeringar 12 Tjänster sm föreningar sköter själv eller sm köps in 13 Nöjd eller missnöjd med fastighetsförvaltningens tjänster 15 Ombyggnader ch renveringar efter mbildningen 16 Bstadsrättsföreningarnas eknmiska situatin 18 Ordförandens bedömning av bendesituatinen i lika avseenden 19 Fastigheten 19 Lägenheten 22 Trygghet 23 Grannkntakt & trivsel, deltagande & engagemang 24 Helhetsmdöme 27 Förändringar efter mbildning 27 Jämförelse med allmännyttans hyresgäster 28 Överblick av lika bedömningsaspekter 30 Någt m bstadsrättsföreningarna 32 Byggår ch mbildningsår 32 Var ligger bstadsrättsföreningarna? 33 Bilagr: 1 Statistisk definitin av innerstad ch förrter 35 2 Frekvenstabell 37 3 Uppgifter m bstads- ch hyresrätter 59 4 Frågefrmulär 61 5 Listning av öppna svarsalternativ 71

6 2

7 SAMMANFATTNING Denna uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades är en delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans bestånd Syftet med uppföljningen har varit att fullfölja, utvidga ch fördjupa de studier sm påbörjades vid den tidigare utvärderingen för att ge en mer långsiktig bild av mbildningarnas effekter. En pstal enkät adresserad till rdföranden i de 301 bstadsrättsföreningar sm bildades under förra mandatperiden skickades ut under senhösten Ordföranden mbads att kartlägga erfarenheter ch sin syn på utvecklingen efter mbildningen. Av de 301 föreningarna besvarade 228 enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 76 prcent. Föreningarna har nu varit verksamma i fem år eller längre ch rdförandena tycker att det har blivit bättre efter mbildningen till bstadsrätt än m de hade varit kvar i allmännyttan. De bedömer i betydligt högre grad att det har blivit till de bättre än att det inte finns någn skillnad sedan tiden före det att föreningarna bildades. Över hälften av rdföranden tycker att en förändring till det bättre har skett i lägenheterna, de bendes engagemang ch ansvarstagande samt i det yttre ch inre fastighetsunderhållet. Ytterst få av rdförandena (mellan en till två prcent) tycker att det har blivit sämre efter mbildningen. Ordförandena bedömer bendetrivseln sm mycket psitivt i föreningarna. I en attitydbalans 1 har trivseln i bendet fått ett högt värde: 90 av 100 möjliga. Lika nöjda är rdföranden med tryggheten i källare, tvättstuga ch vind i föreningarna idag. Psitivt i föreningarna bedöms ckså hur fastighetsförvaltningens eknmi ch hyresadministratin fungerar. Föreningarna köper till större delen in denna tjänst (94 prcent gör det) ch rdföranden tycker att detta fungerar mycket bra. Ordföranden bedömer ckså sm psitivt i föreningarna att det finns få störande grannar ch att det är lätt anmäla fel ch framföra klagmål. Sm mest negativt i föreningarna bedömer rdföranden det är att de bendes intresse m drift, eknmi ch fastighetsskötsel är lågt. I attitydbalansen får detta ett negativt tal på 24. Ordföranden tycker att det är svårt att rekrytera flk till bstadsrättsföreningarnas styrelser. Här är ckså rdföranden mer negativt än psitivt inställda. Av alla bedömningsaspekter får de bendes deltagande i styrelser, aktiviteter i huset, ansvarstagande att förhindra skadegörelse samt intresse för föreningsarbete i strt mest negativa mdömen. Ordföranden själva tycker att styrelsearbetet är meningsfullt ch rligt samt dessutm bedömer de att deras arbete i styrelsen är uppskattat av de bende. Negativt är att styrelsearbetet är tids- ch arbetskrävande. 1 Attitydbalans = Ett värde sm framräknas sm andelen nöjda minus (-) andelen missnöjda. (+) 100 innebär att alla svarande har tagit ställning ch är nöjda. (-) 100 innebär att alla har tagit ställning ch är missnöjda. Psitiva värden (över 0) innebär att fler är psitivt än negativt inställda. I

8 Vid mbildningen var 85 prcent bstadsrätter ch 15 prcent hyresrätter. Idag (2008) är mtsvarande andelar 91 mt 9. I rdförandenas svar kan utläsas att många har byggt nya vindslägenheter i fastigheterna, lkaler har blivit bstadsrätter samt att hyresrätter blivit bstadsrätter. Drygt hälften av rdförandena i bstadsrättsföreningarna tycker att msättningen av bende (ut- ch inflyttning) har varit mycket eller ganska hög sedan mbildningen. Av dessa har 10 prcent svarat att msättningen varit mycket hög. Det man i huvudsak sköter själv i föreningarna idag är skötsel av gårdar ch utemiljö. Övriga tjänster sm trappstädning ch snöröjning köps in. Drygt 70 prcent av rdföranden bedömer att bstadsrättsföreningarna har investerat mer i fastighetsförbättringar efter mbildningen än m de hade varit kvar i allmännyttan. Avslutningsvis är det glädjande att rdförandena bedömer att föreningarnas eknmiska situatin för närvarande är bra. 83 prcent tycker att situatinen är mycket eller ganska bra. På en fråga m föreningarnas kntrll ch möjligheter att påverka den framtida eknmin, svarar åtta prcent av rdföranden att den är ganska eller mycket dålig. Nästan 80 prcent av rdföranden ser ljust på framtiden ch tycker att föreningarna har gda möjligheter att påverka hur deras eknmiska situatin ser ut framöver. II

9 BAKGRUND Stadens kmmunfullmäktige beslöt år 2006 att erbjuda alla hyresgäster bende i de allmännyttiga bstadsblagen i Stckhlm möjlighet att friköpa de fastigheter de br i ch mbilda dem till bstadsrätter. I början av 2007 fick Stckhlms stads utrednings- ch statistikkntr AB (USK) i uppdrag av Stckhlm Stadshus AB att genmföra en studie av hur de kmmande mbildningarna kan följas upp ch fördjupas. USK arbetade fram ett prgram där idéer ch förutsättningar för att genmföra lika typer av uppföljningar presenterades. Arbetet ledde fram till att fem lika delmment frmulerades sm belyste mbildningarna ur lika perspektiv. Stckhlm Stadshus AB gav därefter USK i uppdrag att följa upp mbildningarna ch dess effekter enligt de prgram sm förstudien resulterade i. För ti år sedan (1999) fick hyresgästerna i de allmännyttiga bstadsblagen ett liknande erbjudande att mbilda till bstadsrätt ch under fyra år bildades 301 nya bstadsrättsföreningar. Ett av delmmenten (delmment 2) i detta prgram var att följa upp de bstadsrättsföreningar sm mbildades ch belysa dessa mbildningar ur ett längre perspektiv. SYFTE Genm att fullfölja, utvidga ch fördjupa de studier sm påbörjades vid den tidigare utvärderingen kan en mer långsiktig bild av mbildningarnas effekter fås. De allra flesta av de 301 föreningarna sm mbildades då har hunnit fungera i minst fem år nu ch en hel del erfarenheter har säkert föreningarna fått. Att följa upp hur bstadsrättsföreningarnas styrelserdförande ser på ch upplever utvecklingen ur sitt perspektiv är en viktig pusselbit sm kmpletterar enkäterna till lika kategrier av bende ch de bendes perspektiv på mbildningen. GENOMFÖRANDE Undersökningen har genmförts sm en pstenkät till bstadsrättsföreningarnas rdföranden i de 301 föreningar sm mbildades åren Datainsamlingen har i huvudsak pågått under ktber till början av december Efter två skriftliga påminnelser hade 220 bstadsrättsföreningar besvarat enkäten. Resterande 81 föreningar telefnuppföljdes där varje kntaktpersn eller förvaltningsblag fick två till tre kntaktförsök. Av telefnuppföljningen visade det sig att 40 bstadsrättsföreningar inte gick att nå efter två till tre försök. 5 bstadsrättsföreningar ville inte delta i undersökningen efter en direktkntakt. 9 föreningar kunde inte nås på grund av andra rsaker. 1

10 Kvar fanns 27 bstadsrättsföreningar sm kntaktats ch sm antingen ville ha en ny enkät tillskickat sig för att fylla i ch skicka in, eller skulle fylla i den enkät de redan hade. Av dessa besvarade 8 enkäten. Efter två skriftliga påminnelser ch en telefnuppföljning uppgår den ttala svarsfrekvensen till 76 prcent. Det ttala antalet svarande är 228 bstadsrättsföreningar. Tabell 1: Svarsfrekvens Ombildningsår Antal BRF ttalt Antal svar % Innerstaden Ytterstaden Ttalt VEM HAR BESVARAT ENKÄTEN? Nedanstående uppgifter är enkätuppgifter där styrelserdföranden själva ch/eller någn annan i bstadsrättsföreningen har lämnat uppgifter m bl.a. hur länge de btt i huset, när de blivit invalda i styrelsen ch hur många persner sm ingår i styrelsen idag. Sist i enkäten finns en fråga m vem sm fyllt i enkäten. Följebrevet sm skickades ut tillsammans med enkäten var adresserat till rdföranden i föreningen. Ordföranden uppmanades ta kntakt med andra i föreningen m han/hn inte kunde besvara frågrna själva. Styrelserdföranden har till 77 prcent helt fyllt i enkäten på egen hand, 13 prcent har fyllt i enkäten tillsammans med någn annan i styrelsen. I de resterande 10 prcenten av fallen är det någn annan än styrelserdföranden sm svarat. OM ORDFÖRANDEN Ordföranden fick frågan hur länge de btt i sina bstadsrättsföreningar. Knappt 40 prcent uppger att de btt i fastigheten sedan mbildningsåren. Lika många uppger att de flyttade in före mbildningen, dvs. de flyttade in då upplåtelsefrmen frtfarande var hyresrätt. 22 prcent flyttade in efter det att mbildningarna hade genmförts, alltså från 2005 ch framåt. 2

11 Figur 1 Hur länge har rdföranden btt i fastigheten (%) % Drygt hälften (54 prcent) av rdförandena valdes in i styrelsen under mbildningsåren prcent valdes in i styrelsen efter det att föreningarna bildats, dvs eller senare. Figur 2 När km rdföranden med i styrelsen? (%) % Om vi ser till när rdföranden km med i styrelsen efter hur lång tid de btt i föreningarna, finner vi att de sm flyttade in före mbildningen ftast blev invald i styrelsen under mbildningsåren Kring 85 prcent av dem sm bdde i fastigheten innan mbildningarna, dvs. före 1999, blev invalda i styrelserna strax innan eller under mbildningsåren. Av de rdföranden sm flyttade in i bstadsrättsföreningarna under mbildningsåren, valdes 64 prcent av dem in i styrelsen under dessa år. Av dem sm flyttade in i föreningarna efter mbildningsåren , valdes knappt 70 prcent in samma år. En kmmentar är att det betyder att många av de styrelserdföranden sm besvarat enkäten har btt ch verkat i sina föreningar under en längre tid ch har en erfarenhet av hur föreningsarbetet gestaltat sig sedan mbildningen skedde från hyresrätt till bstadsrätt. OM STYRELSEN En bstadsrättsförening ska ha minst tre rdinarie ledamöter. I föreningarna sm ingår i undersökningen har majriteten (65 prcent) minst 5 rdinarie ledamöter i sina styrelser. De små föreningarna med ett relativt litet antal lägenheter i föreningen 3

12 har ftast 3 eller 4 persner i styrelsen, medan de större föreningarna har flera rdinarie ledamöter. Figur 4 Persner i styrelsen (%) 6 eller fler persner 24% 3 persner 15% 5 persner 41% 4 persner 20% Medlem kvar i styrelse eller fastighet sedan mbildningen Finns det någn/några kvar i styrelsen av dem sm var med då mbildningen till bstadsrätt ursprungligen skedde? Denna fråga ställdes till styrelserdföranden idag för att ta reda på m kunskap finns bakåt i tiden m hur det var under mbildningen. En annan aspekt är att m det finns många kvar i bstadsrättsföreningarnas styrelser, sm var med från början, kan det tyda på en viss stabilitet i föreningarnas verksamhet. En slutsats kan då vara att styrelsearbetet har kunnat frtlöpa med en viss kntinuitet ch att en erfarenhet av föreningsarbete har byggts upp under många år. I figur 5 redvisas hur många av dem sm var med i den ursprungliga styrelsen vid mbildningstillfället ch sm finns kvar i styrelsen idag. Dessutm visar figuren de medlemmar sm var med i styrelsen vid mbildningen ch sm inte ingår i styrelserna idag, men sm br kvar i bstadsrättsföreningarna. Figur 5 Kvar i styrelse sedan mbildning ch br kvar i fastigheten idag (%) Nej, ingen Ja, någn/några Ja, alla Medlem kvar i styrelse sedan mbildningen Medlem br kvar i Brf idag % 4

13 Över hälften av bstadsrättsföreningarna (55 prcent) har någn eller några kvar i styrelserna sm var med vid mbildningen från hyresrätt till bstadsrätt. Resterande 45 prcent anger att det inte finns någn medlem kvar sm var med i den ursprungliga styrelsen. I figur 5 van ser vi att 90 prcent av bstadsrättsföreningarna har någn eller några medlemmar sm br kvar i föreningarna av dem sm var med i den ursprungliga styrelsen. Relativt få, sex prcent, anger att det inte finns några kvar, medan fyra prcent svarar att alla medlemmar br kvar i föreningarna sm var med från början. Figuren visar på att många föreningar har kvar medlemmar sm var med då mbildningen skedde från hyresrätt till bstadsrätt i sina styrelser, ch har de inte det så br i alla fall de flesta kvar i föreningen. Kunskapen ch erfarenheterna finns därigenm kvar i bstadsrättsföreningarna m hur mbildningsprceduren gick till. Omsättning av bende Hur bedömer föreningarna genm dess rdföranden att msättningen av bende (utch inflyttning) varit sedan fastigheten mbildades till bstadsrätt? De flesta av rdföranden har haft en uppfattning m msättningen i föreningarna, endast två prcent svarar att de inte vet. I figur 6 redvisas svaren på dem sm har haft en uppfattning. Ttalt sett tycker drygt hälften av bstadsrättsföreningarna (54 prcent) att msättningen varit mycket eller ganska hög sedan fastigheten mbildades till bstadsrätt. De har ftare svarat ganska hög än mycket hög, 10 prcent av rdförandena tycker att msättningen av bende har varit mycket hög sedan mbildningen. Att msättningen av bende varit låg sedan mbildningen tycker 17 prcent, varav 14 prcent svarar ganska låg Figur 6 Omsättning av bende (%) Mycket hög 10 Ganska hög 44 Varken eller 28 Ganska låg 14 Mycket låg %

14 Lägenheter då ch idag I enkäten bad vi rdföranden att ange hur många bstads- respektive hyresrätter sm fanns i föreningen vid mbildningstillfället ch hur många sm finns idag (2008). Sm vi ser av tabell 2 har en viss förändring skett över tid. Ttalt finns lägenheter i bstadsrättsföreningarna idag, mt vid mbildningen. Det är en ökning i antalet lägenheter med 131. Några rdföranden har i enkäten kmmenterat rsakerna till varför fler bstadsrätter tillkmmit efter mbildningen ch varför hyresrätter försvunnit. Orsaken till att bstadsrätter tillkmmit ch idag är fler än vid mbildningen består i huvudsak av att många föreningar har byggt m sina vindar till bstadsrättslägenheter. Även nyprducerade bstadsrätter har tillkmmit genm mbyggnad av lkaler. Andelen bstadsrätter har ökat sedan mbildningen, från 85 till 91 prcent i föreningarna. Andelen hyresrätter har minskat från 15 prcent till 9 prcent. Tabell 2 Ttalt antal lägenheter i bstadsrättsföreningarna Lägenheter vid mbildning Lägenheter idag Differens (+/-) Bstadsrätter Hyresrätter Ttalt antal lägenheter Knappt 80 prcent (178 stycken) av bstadsrättsföreningarna har färre än 50 lägenheter, av dessa har 64 föreningar färre än 20 lägenheter. Detta säger att bstadsrättsföreningarna är relativt små i strleken. Enbart 17 av de 228 bstadsrättsföreningarna sm ingår i undersökningen, har 100 eller fler lägenheter. I bilaga 3 finns uppgifter m bstads- ch hyresrätter med tabeller utifrån frågrna i enkäten där vi redvisar antalen ch andelarna lägenheter då vid mbildningen ch hur det ser ut idag. Bstadsrätter I tabell 3 presenteras andelen bstadsrätter i strleksrdning. Först har vi klassat in bstadsrätterna i lika strlekar ch sedan räknat ut andelen bstadsrätter vid mbildningen ch andelen nu (2008) i de lika strleksklasserna. De mindre bstadsrättsföreningarna sm har mellan 6 15 bstadsrätter har en minskad andel idag, medan framför allt föreningar sm har bstadsrätter ökat sin andel över tid. Det innebär krt sagt att de mindre föreningarna har antingen byggt nya lägenheter (t.ex. vindslägenheter) eller så har de mvandlat tidigare hyresrätter till bstadsrätter. Basen är de 228 bstadsrättsföreningarna sm ingår i undersökningen. 10 av dessa föreningar har idag 6 9 bstadsrätter. Vid mbildningstillfället hade 13 föreningar 6

15 lika många bstadsrätter i sina fastigheter. Det innebär att tre föreningar fått fler än 9 lägenheter sm upplåts sm bstadsrätt i sina föreningar. Tabell 3 Bstadsrätter efter strlek då ch nu (%) Antal BR BR då % BR då, antal BR nu % BR nu, antal 6 9 br br br br br br Ttalt Hyresrätter I tabell 4 presenteras andelen hyresrätter i strleksrdning. Först har vi klassat in hyresrätterna i lika strlekar ch sedan räknat ut andelen vid mbildningen ch andelen nu (2008) i de lika strleksklasserna. Tabell 4 Hyresrätter efter strlek då ch nu (%) Antal HR HR då % HR då, antal HR nu % HR nu, antal 0 hr hr hr hr hr hr Andelen bstadsrättsföreningar sm vid mbildningstillfället inte hade någn lägenhet kvar sm uppläts sm hyresrätt var 11 prcent. Denna andel har fördubblats ch är idag 23 prcent. Det är framför allt föreningar sm hade vid mbildningen fem eller fler hyresrätter sm har minskat sin andel över tid. Det innebär att de föreningar sm vid mbildningen hade fem eller fler hyresrätter, har idag minskat ner antalet 7

16 hyresrätter till 2 4. I bstadsrättsföreningar sm vid mbildningen hade en hyresrätt kvar, har hälften av dem inga hyresrätter kvar idag. Dessa har i stället blivit bstadsrätter i föreningarna. FÖRENINGSARBETET Under denna rubrik samlas svaren från rdföranden m de tycker att det är lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelsen, de bendes engagemang för de frågr styrelsen har att hantera, m de upplever uppgifterna i styrelsen sm meningsfulla ch rliga eller arbetskrävande. Vidare får rdföranden svara på m de tycker att det är vanligt eller vanligt med knflikter/stridigheter inm bstadsrättsföreningen m hur huset ska skötas. Dessutm tillfrågas de m hur de tycker relatinen är mellan föreningen sm värd ch de kvarbende hyresgästerna. I de figurer sm presenteras här redvisas i huvudsak svar av dem sm har haft en uppfattning. Svarsalternativet Vet inte är därför brttaget i prcentfördelningen. Samtliga svarsalternativ finns i tabellbilaga 2. Lätt eller svårt rekrytera flk till styrelse Ordföranden fick frågan m de tyckte det var lätt eller svårt att rekrytera medlemmar till bstadsrättsföreningarnas styrelser. En av fyra (24 prcent) tycker att det är mycket eller ganska lätt att få medlemmar så intresserade av föreningsarbete att de vill engagera sig i styrelserna. Det är fler sm har svarat ganska lätt än mycket lätt. Figur 7 Lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelse (%) Mycket lätt 4 Ganska lätt 20 Varken eller 30 Ganska svårt 32 Mycket svårt % Nästan hälften (46 prcent) av rdföranden tycker dck att det är svårt att rekrytera flk till styrelserna. Det är fler sm har svarat ganska svårt än mycket svårt, men andelen av rdföranden sm anser att det är mycket svårt är 14 prcent. Av figur 8 ser vi att föreningar sm har 25 lägenheter eller färre har lättare att rekrytera medlemmar än föreningar sm har fler lägenheter. 32 prcent anger att det är 8

17 mycket eller ganska lätt att rekrytera, jämfört med 17 prcent i föreningar med lägenheter ch 16 prcent i föreningar med 50 lägenheter eller fler. Föreningar sm har 26 lägenheter eller fler svarar till mer än 50 prcent att det är ganska eller mycket svårt att rekrytera. Tre av fyra föreningar sm har 50 lägenheter eller fler tycker att det är mycket svårt att rekrytera, medan knappt 40 prcent anser det ganska svårt. Figur 8 Lätt eller svårt att rekrytera flk till styrelse, efter hur många lägenheter sm finns i Brf idag (%) Mycket lätt Ganska lätt Varken eller Ganska svårt Mycket svårt - 25 lgh lgh lgh eller fler % Bendes intresse ch engagemang Ordföranden fick frågan m hur han/hn upplever att de bendes intresse ch engagemang är för de frågr m drift, eknmi ch fastighetsskötsel sm styrelsen har att hantera. I figur 9 ser vi att 27 prcent av rdföranden svarat att de tycker att intresset ch engagemanget är mycket eller ganska strt. Ordföranden svarar att intresset är ganska strt hellre än mycket strt. Figur 9 Bendes intresse ch engagemang (%) Mycket strt 4 Ganska strt 23 Varken eller 21 Ganska litet 38 Mycket litet %

18 Drygt hälften tycker att intresset ch engagemanget från de bende är ganska eller mycket litet. 38 prcent svarar ganska litet ch de sm tycker att intresset ch engagemanget är mycket litet är 14 prcent. I figur 10 ser vi att i små föreningar med 25 lägenheter eller färre är intresset ch engagemanget högre bland de bende än i föreningar sm har fler lägenheter. 44 prcent av rdföranden tycker att intresset är mycket eller ganska strt bland de bende i dessa frågr, jämfört med 11 prcent i föreningar med lägenheter ch 20 prcent i föreningar med 50 eller fler lägenheter. Figur 10 Bendes intresse ch engagemang, efter hur många lägenheter sm finns i Brf idag (%) Mycket strt Ganska strt Varken eller Ganska litet Mycket litet - 25 lgh lgh lgh eller fler % Ordförande i de föreningar sm har större antal lägenheter tycker däremt att intresset ch engagemanget är ganska eller mycket litet. Majriteten av dessa tycker att de bende engagerar sig ganska eller mycket lite i föreningsarbetet. En slutsats man kan dra av dessa svar m hur lätt eller svårt det är att rekrytera medlemmar ch engagera/intressera medlemmar i frågr m eknmi, drift etc., är att det är mycket lättare i små föreningar att engagera bende i frågr sm rör binflytande ch engagemang. Det skulle kunna ber på att föreningsarbetet är mer överblickbart för medlemmarna när bstadsrättsföreningarna inte är så stra, eller så att det känns mer naturligt att ställa upp i en liten förening. Det är inte lika lätt att smita undan. Uppgifter ch arbete i styrelsen Ordföranden fick några frågr i enkäten m hur de upplever lika aspekter av styrelsearbetet. Uppgifterna sm styrelserdföranden i en bstadsrättsförening har kan vara rliga, meningsfulla ch vara uppskattat av de bende. De kan ckså vara tidsch arbetskrävande. Svarsalternativen är aldrig, sällan, fta ch alltid. Svarsalternativet Vet inte är inte redvisat i figur 11, andelarna nedan redvisar svaren från de sm har haft en uppfattning. Samtliga svarsalternativ finns i tabellbilaga 2. 10

19 Nästan samtliga tycker att arbetet fta eller alltid är meningsfullt, endast 4 prcent tycker att det sällan är det. Ordföranden tycker ckså att arbetet ch uppgifterna i styrelsen är rligt att göra, även m 32 prcent svarar sällan eller aldrig. Över hälften av styrelserdföranden i föreningarna anser att deras styrelsearbete är uppskattat av de bende i föreningarna. Det är dck så många sm 37 prcent sm upplever att deras arbete sällan eller aldrig uppskattas. Hela 85 prcent av rdföranden tycker att uppgifterna ch arbetet i styrelsen fta eller alltid är tids- ch arbetskrävande. Figur 11 Fyra aspekter på styrelsearbetet i föreningarna (%) Aldrig Sällan Ofta Alltid Styrelsearbetet är meningsfullt Styrelsearbetet är rligt Styrelsearbetet tids-/arbetskrävande Styrelsearbetet uppskattat av de bende % Finns det knflikter inm bstadsrättsföreningarna? En fråga till rdförandena i föreningarna ställdes m hur vanligt eller vanligt det är med knflikter/stridigheter inm bstadsrättsföreningarna m hur huset ska skötas ch hur lika bendefrågr ska lösas. Majriteten av rdföranden (76 prcent) svarar att det är ganska eller mycket vanligt med stridigheter/knflikter inm föreningarna. Det är dck 10 prcent sm uppger att knflikter ch stridigheter förekmmer. Figur 12 Vanligt eller vanligt med knflikter i Brf (%) Mycket vanligt 2 Ganska vanligt 8 Varken eller 14 Ganska vanligt 30 Mycket vanligt %

20 Ordföranden kunde i en öppen följdfråga ge exempel på vad de eventuella knflikterna/stridigheterna gäller. 27 prcent har kmmenterat ch nämner bl.a. att knflikterna ftast gällt tvättstugan, balkngbyggen, vindars användning, gårdsskötsel, grvspr ch avgifter till föreningen. En listning av samtliga kmmentarer finns i bilaga 5. Relatinen mellan Brf ch kvarbende hyresgäster Tycker rdföranden att relatinen mellan bstadsrättsföreningen sm värd ch de kvarbende hyresgästerna fungerar bra eller dåligt? 77 prcent av föreningarna upplåter en eller fler lägenheter sm hyresrätter. I figur 13 redvisas svaren från de rdföranden sm har en uppfattning. Av de föreningar sm har hyresgäster kvar (177 stycken), svarar merparten av rdföranden att relatinen fungerar mycket eller ganska bra (83 prcent). Att relatinen fungerar ganska eller mycket dåligt tycker 4 prcent av styrelserdföranden. Figur 13 Relatin mellan Brf ch hyresgäster (%) Mycket bra 43 Ganska bra 40 Varken eller 13 Ganska dåligt 3 Mycket dåligt % Ordföranden kunde i en öppen följdfråga precisera relatinen mellan Brf sm värd ch de kvarbende hyresgästerna. Vad har fungerat bra eller dåligt? 8 prcent av föreningarna har kmmenterat relatinen. En fullständig listning finns i bilaga 5. Några föreningar menar att det är lite knepigt för lekmannastyrelser att veta vilka regler sm gäller, att klara av hyresförhandlingar ch veta vilken service sm ska erbjudas. FASTIGHETSFÖRVALTNING, DRIFT & STÖRRE INVESTERINGAR Har bstadsrättsföreningarna efter mbildningen gjrt någt för att förbättra eknmin? Frågan ställdes till rdförandena i föreningarna ch de kunde fylla i flera svarsalternativ. De åtgärder sm nämndes i enkäten var m föreningarna engagerat de bende i skötsel av gård ch fastighet, minskat ner på gemensamma utrymmen såsm vinds- ch källarförråd eller förändrat sphanteringen på någt sätt. 12

21 Figur 14 Åtgärder för att förbättra Brfs eknmi (%) Engagerat de bende i skötsel av gård ch fastighet 68 Minskat ner på gemensamma utrymmen (vinds-/källarförråd, festlkal etc) 27 Förändrat sphanteringen (mindre srtering, stängt grvsprum etc.) 42 Inget av vanstående % Sm vi ser i figur 14 van har knappt 70 prcent av föreningarna engagerat bende i skötsel av gård ch fastighet för att förbättra eknmin. Vidare har många föreningar förändrat sphanteringen (42 prcent) genm mindre srtering eller så har de stängt grvsprummen. En av fyra har minskat ner på de gemensamma utrymmena i fastigheten. Tjänster sm föreningar sköter själv eller sm köps in Sex lika tjänster inm fastighetsförvaltning ch fastighetsskötsel redvisas här efter m föreningarna sköter dem själva eller m de köper in av utmstående. I figur 15 nedan presenteras tjänsterna i fallande skala efter andelen vars tjänster sm föreningarna sköter själva. Figur 15 Tjänster sm föreningar sköter själv eller köps in (%) Skötsel av gård, utemiljö Sköter själv 75 Köps in 23 Snöröjning Inre fastighetsskötsel, service till de bende Handläggning juridiska frågr Trappstädning 9 90 Eknmi, hyresadministratin % 13

BRF GJUTAREN 28 RÖRSTRANDSGATAN 8/ BIRKAGATAN 14

BRF GJUTAREN 28 RÖRSTRANDSGATAN 8/ BIRKAGATAN 14 BRF GJUTAREN 28 RÖRSTRANDSGATAN 8/ BIRKAGATAN 14 Välkmmen till vår trevliga bstadsrättsförening! Fastigheten, sm är en hörnfastighet, har två huvudentréer med separata trapphus. Med adresserna Rörstrandsgatan

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen TransprtGruppens barmeter på knjunkturläge ch framtidstr i transprtnäringen 2007-10-19 Varför vill ingen betala för miljövänliga transprter? TransprtIndikatrn visar denna gång att efterfrågan på miljövänliga

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8

Brf Herden 8 www.brfherden.se www.sbc.se/herden8 Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare Oktber 2013 Innehåll Balkngerna en lägesrapprt Källarrensning cntainer på gården helgen 9-10 nvember Kallt i lägenheten Cyklar Inget 20-årsjubileum

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden8.se

Brf Herden 8 www.brfherden8.se Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare April 2010 Innehåll Besiktningen av samtliga lägenheter resultatet? Vattenskadan på Arbetargatan 27 (dagis) Våren ska firas krvgrillning trsdag

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/704 HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Furan 7

Bostadsrättsföreningen Furan 7 Bstadsrättsföreningen Furan 7 Det här bör du veta m föreningens benderegler Ansvar Styrelsens uppgift är att se till att föreningens löpande förvaltning tas m hand ch att verkställa de beslut sm föreningsstämman

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04

FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04 Kårfullmäktigesammanträde #4 14/15 Datum: 2015-03-24 Tid: 18:15 23:00 Plats: Sal B, Kistagången 16 FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04 STOCKHOLM 2015-03-10 * = bilaga finns 1 Frmalia Föredragande 1.1 Mötets

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Östervåla 2015-06-11

Östervåla 2015-06-11 Östervåla 2015-06-11 Vårens sista styrelsemöte avhölls igår nsdag så vi i styrelsen har samlat lite inf m vad sm händer ch vill med det önska Er alla en skön smmar. Infrmatin från Östervåla IF:s styrelse.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren nr 32. Räkenskapsåret 716406-7477. för

Årsredovisning. Brf Fiskaren nr 32. Räkenskapsåret 716406-7477. för Årsredvisning för Brf Fiskaren nr 32 716406-7477 Räkenskapsåret 2013 1(9) Styrelsen för Brf Fiskaren nr 32 får härmed avge årsredvisning fr räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Infrmatin m verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Curriculum Vitae - Mattias Johansson

Curriculum Vitae - Mattias Johansson Curriculum Vitae - Mattias Jhanssn Sammanfattning Mattias Jhanssn, född 1969, är sen mars 2008 VD ch delägare i Sync Prjektledning AB. I mars 2013 startade han Syncrnisera Prjektledning AB. Mattias arbetar

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

styrelsen för BrfYmer Presenterar härmed Årsredovisning 2011

styrelsen för BrfYmer Presenterar härmed Årsredovisning 2011 styrelsen för BrfYmer Presenterar härmed Årsredvisning 2011 www. brfymer.se Organisatinsnummer: 717600-1175 Styrelsen har sitt säte i Uppsala Sidan l av 8 l Föreningen l februari 1923 tg några initiativet

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga.

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga. Med denna sammanställning vill jag visa hur säker ch trygg framtiden blir för föreningarna ch dess medlemmar m avtalsförslagen sm gdkänts av SäBy ch SäKm blir verklighet. Med tanke på SäKms eknmi sm överlever

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer