PLANERINGS- OCH GESTALTNINGSSTRATEGIER ETT HÅLLBART SÄTT ATT FÖRFLYTTA SIG I SKARA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERINGS- OCH GESTALTNINGSSTRATEGIER ETT HÅLLBART SÄTT ATT FÖRFLYTTA SIG I SKARA"

Transkript

1 PLANERING- OCH GEALNINGRAEGIER E HÅLLBAR Ä A FÖRFLYA IG I KARA CYKEL- OCH GÅNGVÄNLIG AD - Guida människr med hjälp av fler infrmatinsplatser - kapa tjänster ch infrastruktur för cyklar - Förbättra designen på cykelbanrna - pridda tjänster: butiker, sjukvård - Kreativa kpplingar inm karabrg utmaningarna sätt att bli mer håll- Att utveckla cykelbanr ch infrastruktur är en av de stra i kara ch i hela karabrg. Cykelanvändning är ett bar ch minska bilanvändningen i samhällets centrum. livskvaliteten inm samhället ch gör det tryggare. Det förbättrar UVECKLA URIMEN ÖKA MEDVEENHEEN MINKA BEHOVE - Förbättra stadsprmenaden i kara - kapa fler turistattraktiner inm karabrg - Förbättra kmmunikatinen (reklam) - Hyrtjänster (cyklar, gröna bilar) - kapa infrastrukturer (htell, restauranger) - kapa allmänna trädgårdar - Utveckla marknadsföringen - kapa ek-grupper - kapa event: wrkshps, utställningar - Lär ut hållbarhet i sklr - Få en jämn spridning på servicen i kara - Främja lkalprducerad mat - tarta många små affärer - Förbättra säkerheten på gatrna - Utveckla återvinnings- ch återanvändningssystem utvecklas ch förbättras. kara är känt för sin histria ch för sin natur sm mger staden. taden erbjuder ckså flera sprtaktiviteter sm attraherar turister hela året. medvetenheten kring hållbar utveckling hs invånarna i kara, uppmuntras en känsla av samhörighet ch gör att de känner sig närmre naturen ch lkalt prducerade varr. Målet är att visa människr hur de kan förbättra sitt vardagliga liv ch samtidigt göra de rätta valen för miljön. Om man vill minska transprtbehvet så måste man även ändra urism är en viktig del för karas eknmi men den skulle kunna kara är relativt litet ch det är enkelt att förflytta sig från plats till plats med cykel eller genm att gå. Genm att öka Wrkshps eller möten med människr invlverade i hållbar utveckling kan hjälpa invånare i alla åldrar att förstå deras egen påverkan på miljön. Att skapa vägmarkeringar för cyklar är ett bra sätt att förbättra säkerheten ch uppmuntra detta sätt att förflytta sig. stadsstrukturen ch invånarnas livsstil. kapar man ett samhälle med blandad användning sm tillfredsställer invånarnas behv så kmmer bilberendet att minska. Genm att främja de lkala bönderna ch lkalprducerad mat så kan man minska miljöpåverkan från transprter. Kmmersiellt jänster prt Industri 9 min 0min min min Genm att placera cykelparkeringar på strategiska platser uppmuntras användandet av cykel ch det blir lättare att förflytta sig i hela samhället. Busshållplats min Restauranger Ptentiella cykelparkeringar All service ch alla aktiviteter finns ftast samlade i centrala kara vilket gör att många blir tvungna att ta bilen dit. Om man istället startar flera mindre affärer runtm i kara så skulle fler invånare kunna gå eller cykla för att nå den typen av service. Htel kara har str ptential inm turism i ch med de många htell ch restauranger sm finns. Dessa tjänster kan förbättras för att erbjuda höga kvalitetsfördelar. kara har många gröna ytr med lågt utnyttjande sm kan förbättras ch användas sm gemensamma ytr för invånarna. Oexplaterade gröna ytr Natural Resurce In Oexplaterade ffentliga platser Kllektiva trädgårdar är ett sätt att föra samman invånarna ch lära dem hur man ska leva hållbart. kara Farrmland in the west f kara Finejrdbruksmark farmland Fin Nt in Kmmun scale kara Ordinaryjrdbruksmark farmland Vanlig Energ Arable land kara kmmun in, 993, 3 cmpanies whith mrestad than när hectars f land, f which had kara har str had ptential attagricultural bli en självförsörjande det gäller mat0 tack mre than 0 hectar. he ttal area f farm land is abut 300 hectars, which is equalent t abut 3 % f vare stra sm mringar staden. Det är lågt intresse för theden municipal landjrdbruksarealen area. lkalprducerad mat så därför är det viktigt att stödja de lkala bönderna. Det skulle även göra att transprtbehvet minskar. ARCHIECURE Nt in sc Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / kara idag Marine Gelard, ifaine Parsis, Xiwen Xing Matural and baby frest District residue prduc t the f

2 PLANERING- OCH GEALNINGRAEGIER E HÅLLBAR Ä A FÖRFLYA IG I KARA kara ligger mitt ute på landsbygden ch är därför relativt bilberende. ransprt är därför ett viktigt ämne när man diskuterar hållbar utveckling. Det finns behv av att utveckla fler alternativa transprtmetder inm kara men ckså i större skala inm karabrgsreginen, detta för att minska det eklgiska ftavtrycket ch förbättra miljön ch vardagslivet för invånarna. Baserat på karas styrkr, svagheter, möjligheter ch ht, samt de lkala målsättningarna, har vi definierat fem lika strategier sm kan vara relevanta för att förbättra hur man tar sig fram inm karabrg. - trategiskt lkaliserat - Närhet mellan stad ch landsbygd - Många turistattraktiner O - Nätverksstaden W - Berende av bil/bristfällig kllektivtrafik - vag kntakt mellan stad ch landsbygd - Urbanisering - Natinella infrastrukturprjekt LOKALA UVECKLING - kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser - kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch marginellt bilberende - kara stöttar lkala lantbrukare ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd - kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald. FRÄMJA KOLLEKIVRAFIK I KARABORG FRÄMJA KOLLEKIVRAFIK I KARABORG - Förbättra transprtnätverket - Bilplsystem - illgänglighet för alla - Priritera bussarna på vägarna - Minska antalet parkeringsplatser - Använda förnybar energi - Naturresurser - Kulturarv ch histria - trategiskt lkaliserat - Liten skala - Närhet mellan stad ch landsbygd - Vatten- ch grönmråden - Många turistattraktiner O - Öka den upplevelsebaserade turismen - Nätverksstaden W - Berende av bil/bristfällig kllektivtrafik - vag kntakt mellan stad ch landsbygd - Liten variatin i handeln - Urbanisering LOKALA UVECKLING - kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser - kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch marginellt bilberende - kara stöttar lkala lantbrukare ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd - kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald CYKEL- OCH GÅNGVÄNLIG AD Det nuvarande kllektivtrafiksystemet i kara ch karabrg är varken effektivt eller hållbart. Att främja kllektivtrafik är ett sätt att stärka relatinen runtm i karabrg samt minska bilberendet. GOENE - Naturresurser - Kulturarv ch histria - trategiskt lkaliserat - Närhet mellan stad ch landsbygd - Vatten- ch grönmråden - Musikindustri - Många turistattraktiner O - Öka den upplevelsebaserade turismen - Nätverksstaden - Den nya gröna vågen W - Underutvecklade gröna ytr ch vattendrag - Urbanisering - Natinella infrastrukturprjekt LOKALA UVECKLING - kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser - kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch marginellt bilberende - kara är en mångsidig knutpunkt för kultur ch kreativitet - kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald UVECKLA URIMEN Det finns möjlighet att ta bussen både till ch inm kara. Prblemet är att busshållplatserna inte är så välplanerade så få människr använder bussen. LIDKOPING LIDKOPING min VARA GOENE min min KARA 3~0min min FALKOPING KOVDE EGGBY, VARNHEM & NORRA LUNDBY - Naturresurser - Närhet mellan stad ch landsbygd - Kunskap ch frskning inm jrdbruk O- Ökad efterfrågan på bibaserade prdukter - Den nya gröna vågen W - Underutvecklade gröna ytr ch vattendrag - vag kntakt mellan stad ch landsbygd - Brist på mötesplatser - Klimatförändringar - Osäker mathantering - Vattensäkerheten LOKALA UVECKLING - kara är ett centrum för frskning, kunskap ch utbildning inm hållbart jrdbruk - kara stöttar lkala lantbrukare ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd - kara är en attraktiv plats att leva på med en stark känsla av gemenskap där alla människr avsett ålder ch bakgrund är välkmna - kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald - kara har en tydlig visin ch strategi för hållbar utveckling - kara är mtståndskraftigt ch anpassningsbart mt klimatförändringar ch naturkatastrfer ÖKA MEDVEENHEEN KVANUM & VARA FALKOPING BU NO. REGIONAL BU - trategiskt lkaliserat - Liten skala - Närhet mellan stad ch landsbygd - prt- ch kulturevenemang O- Ökad efterfrågan på bibaserade prdukter - Ny teknlgi ch digitalisering - Ptential att prducera ch använda förnyelsebar energi W - Berende av bil/bristfällig kllektivtrafik - vag kntakt mellan stad ch landsbygd - Litet stöd för lkalprducerat - Liten variatin i handeln - Urbanisering - Den urbana nrmen LOKALA UVECKLING - kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch mindre bilberende - kara är en mångsidig knutpunkt för kultur ch kreativitet - I kara stöttar vi våra lkala bönder ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd - kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald. - kara är mtståndskraftigt ch anpassningsbart mt klimatförändringar MINKA BEHOVE tra ytr i kara används sm parkeringsplats. En förbättring av kllektivtrafiken kan göra att dessa kan minskas ch ytrna kan istället få andra användningsmråden av högre kvalitet. Bilpler gör att antalet bilar samt kstnaden per resa kan minska. Effekten blir ckså att kldixidutsläppen blir lägre. ARCHIECURE Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / kara idag Marine Gelard, ifaine Parsis, Xiwen Xing

3 PLANERINGRAEGIER E HÅLLBAR LEVNADÄ I KARA INRODUKION kara är en av de äldsta städerna i verige ch med dess centrala läge i reginen ch gda kpplingar till kringliggande städer ch rter har den str betydelse. För hundra år sedan kunde man resa med tåg i fem lika riktningar från kara, idag finns endast ett av dessa spår kvar sm går mellan kara ch Lundsbrunn. kara har ett av de största ch viktigaste kulturarven i verige med exempel sm dmkyrkan, Varnhem med dess tillhörande kyrka ch nya arkelgiska fynd sm indikerar platsen där den, hittill funna, äldsta kyrkan i verige en gång std. Idag är kara en str aktör inm musikindustrin med en ppulär musikutbildning från vilken många kända artister startat sin karriär. Varje år besöker tusentals turister kara för att se tranrna dansa på Hrnbrgasjön, besöka kara mmarland ch Axevalla travbana. Marken i kara kmmun är väldigt bördig ch därför är jrd- ch lantbruk en str ch viktig verksamhet. Redan 77 startades en lantbruksutbildning i kara sm till en början hade ett fkus främst på djurvård men sm senare ckså innefattade dling ch jrdbruk. Idag är det ett universitet av str betydelse för svensk frskning inm jrdbruk. En av de större verksamheterna i kara är frtfarande jrd- ch lantbruk, men idag är jrdbrukarna färre ch har större gårdar ch kpplingen mellan stad ch landsbygd är svag. I kara finns ett antal stra företag sm figurerar arbetsgivare för många invånare. Exempel är Jula-kncernen med 00 anställda ch IAC-kncernen med 7 anställda. Detta kan sättas i relatin till det ttala antalet invånare i kara, vilket är strax över 000 persner. Fiske Jrdbruk uristattraktin ravbana Musikindustrin Järnvägsmuseum kara dmkyrka Ardala E0 kara E0 Flian Eggby kara mmarland 9 Axvall Varnhem Hrnbrgasjön Hiking Varnhems kyrka Fågelskådning RAEGIER För att utveckla strategier för den framtida utvecklingen av kara fkuserade vi på fyra huvudteman inm mrådet eknmisk utveckling:. urism kara mmarland ch Axevalla travbana lcker hundratusentals turister varje år, men dessa verksamheter är privatägda ch vi kan därför inte påverka deras utveckling. jälvklart kan kmmunen dra nytta av alla besökare, ch försöka få dem att stanna lite längre ch besöka andra platser i kara. Vi har tagit fram några exempel på strategier för hur turismen i mrådet kan utvecklas.. Jrdbruk För att lönsamheten för lantbrukare i kara ska bli så str sm möjligt är det viktigt att skapa ett mväxlande landskap i kmmunen. Med en större tillgång till ett brett utbud av lika lkalprducerade prdukter ökar människrs intresse för att köpa dessa prdukter. 3. Uppmuntra lkalt företagande För att skapa en hållbar livsmiljö i kara är det viktigt att skapa ett brett utbud av arbetstillfällen för invånarna. kara kmmun har på lång sikt gda möjligheter att vara en kmmun sm fkuserar på lkala företag sm bidrar till att kapa en kreativ ch levande stad. Många lika typer av företag ch lika yrkesgrupper kan både b ch arbeta i kmmunen.. Infrastruktur kara bör utveckla infrastrukturen för att förbättra tillgängligheten mellan stad ch landsbygd. Med en bra förbindelse mellan stad ch landsbygd kan kmmunens tillgångar bättre användas ch distribueras. Kantpaddling BIOBAERAD EKONOMI EU:s plitik Innvatin för hållbar tillväxt: En bieknmi för Eurpa 3 februari 0, km EU-kmmissinen med en ny strategi för bieknmin sm de kallade Innvatin för hållbar tillväxt: En bieknmi för Eurpa. I detta meddelande anger kmmissinen att EU radikalt måste ändra sin inställning till prduktin, knsumtin, bearbetning, lagring, återvinning ch brtskaffande av bilgiska resurser för att klara av en ökande glbal beflkning, snabb utarmning av många resurser, vilket ökar trycket på miljön ch klimatförändringar. Källa: ( Jämförelse av fssilbränsle ch bibaserad eknmi En eknmi baserad på fssila bränslen är berende av ämnen sm bensin, eldningslja, diesel, nafta, ftgen, gasl sm mvandlas till energi, kemiska prdukter, livsmedel ch material En bibaserad eknmi är berende av ämnen sm gas, scker, lja, fibrer sm mvandlas till energi, kemiska prdukter, (djur-) mat ch bimaterial ammanfattning tad med dling? Eller landsbygd utan scialtjänst? Att vara i en landsbygdsmiljö ch titta på stadsmiljön ch se en ptential, inte ett ht. Hur kan en bibaserad eknmi kan gynna samhällen? Den bibaserade eknmin har ptential att ersätta lja, stärka säkerheten kring mat ch energi, skapa gröna jbb, öka inkmster ch grön tillväxt allt på en gång. Företag kmmer i framtiden vara mer påverkade av eksystemens skick på grund av: * Undersktt av eksystemtjänster * Förändringar i resurstillgänglighet * Nya krav ch önskemål från kunder Investeringar i hållbar utvecklingen skulle innebära mindre risker, förbättrat rykte ch nya affärsmöjligheter Bibaserad eknmiprcess med djur Bibaserad eknmiprcess med växter Ett ftkllage sm visar hur kara kan se ut i framtiden: en prmenadvänlig, kreativ ch hållbar kmmun s Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Eva-Ltta Hlby, Jhan Delvert, Chang Liu, Linjie Ga, Natalie Nvik & Åsa Karlssn

4 URIM VARIERAD ANVÄNDNING AV NAURILLGÅNGAR YDLIGGÖR KULURARVE LANBRUKUPPLEVELER OM NY VERKAMHE I KARA UVECKLA FEIVAL-INDURIN LOKALA UVECKLINGMÅL FÖR KARA M M M M M kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser. H H0 kara kmmun har stra naturtillgångar i frm av skg, åar ch sjöar ch många aktiviteter är kpplade till dessa. Den mest kända är Hrnbrgasjön sm med sin trandans lckar tusentals turister varje år. * Utveckla en större blandning av aktiviteter kpplat till natur, till exempel fiske, kantpaddling ch vandring * Marknadsföra Hrnbrgasjön ch utveckla fler utkiksplatser att klla på tranrna från. kara har ett av de största ch viktigaste kulturarven i verige, till exempel finns kara dmkyrka, Varnhems kyrka ch arkelgiska fynd för att nämna några platser med str kulturell betydelse. Nya arkelgiska fynd indikerar att den svenska kristendmen härstammar från karatrakterna sm är de äldsta i verige. I slutet av 00-talet, början av 900-talet var tågtrafiken väl utbredd i kara, härifrån kunde man ta sig i fem lika riktningar, bland annat till Götebrg. kara kan ses sm ett kulturellt ch histriskt centrum i Västergötland, här finns kara finns Västergötlands museum. *Utveckla Pilgrimslederna, gör det tillgängligt för äldre ch funktinshindrade *Gör karas invånare medvetna m sin histria *Dra nytta av den gamla järnvägen Htell på räls? Lantbruksupplevelser är aktiviteter kpplade till lantbruk. De har skapat nya användningsmråden för gårdar ch har bidragit till ytterligare en inkmstkälla för lantbrukare. Det stra utbudet av naturresurser, lantbruksmark ch erfarenheter ch kunskap inm dessa mråden gör att kara har str ptential att bli ett centrum för lantbruksupplevelser. Det är en unik möjlighet för lkala bönder ch lantbrukare att få en ytterligare en inkmst samt marknadsföra lantbruk ch dess fördelar. Detta skulle kunna inkludera studieresr ch utflykter till gårdar, övernattningar (B&B, wfing, etc), lära sig att prducera mat ch få allmänn bättre kunskap ch erfarenhet m jrdbruk. *att göra gårdar ett attraktivt turistmål *att invlvera barn ch studenter ch sprida teretisk ch praktisk kunskap *öka medvetenheten m hållbart jrdbruk genm upplevelser För att uppmuntra lkalt samarbete ch attrahera fler turister till kara-mrådet bör man utveckla fler kulturevenemang ch aktiviteter, sm invlverar både turister ch lkalbeflkningen. Festivaler är ett bra exempel sm skapar bra möjligheter inm detta mråde. Ptentiella festival-teman kan vara: histriskt (medeltidskulturen), musik (lkala talanger med musikutbildningen ch kända artister), mat eller andra kulturella aktiviteter. kara är ett centrum för frskning, kunskap ch utbildning inm hållbart jrdbruk. kara erbjuder en framtidsinriktad ch hållbar livsmiljö i ett lantligt ch histriskt sammanhang. kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år 030. kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch marginellt bilberende. Exempel: På htellet Crwne Plaza i centrala Indianaplis, UA, har man mvandlat trettn tågvagnar på en tågstatin från 90-talet till htellrum. Varje vagn är döpt efter viktiga 900-talspersnligheter ch hallen är fylld av statyer av knduktörer ch passagerare med autentisk ch tidsenlig klädsel. Exempel: UA, exas Nyckelrd: budget, familjeaktivitet, natur, barn, utbildning Med priser mellan 3 U dllar per dag till 00 U dllar per vecka, erbjuder övernattning på en farm den perfekta lösningen för att föra familjer samman, låta barn lära sig mer m jrdbruk ch djur utan att behöva ksta för mycket. kara är en mångsidig knutpunkt för kultur ch kreativitet. *mötesplats för föreningar *utveckla ett nätverk inm den kulturella sektrn *dra nytta av materiella ch immateriella resurser i kara Källa: Källa: LANBRUK tyrkr MARKANVÄNDNING M H H Det är nödvändigt för kara att använda marken på ett mer effektivt sätt, till sm att använda en del grönmråden för stadsdling. * Invånare i kara ch framför allt nyanlända kan bli erbjudna att hjälpa till ch bli en del av lika stadsdlingsprjekt i kmmunen. * Balansera markens användning ch se till att marken används på ett varierat sätt för att undvika att skapa ett enfrmigt landskap. KAPA NÄVERK M7 H7 H Uppmuntra ch utveckla möjligheter för samarbete mellan bönder ch lantbrukare för att förhindra förlusten av mindre lantbruk i ch med eknmiska utmaningar. Utveckla infrastrukturen på landsbygden ch dess kpplingar till kara stad för att skapa ett aktivt användande ch förenkla relatinen mellan människr i staden ch på landsbygden. Relatiner kan ckså skapas genm internetbaserade företag sm Bndens marknad på internet, eller en veckvis matkasse människr kan beställa hem. FORKNING OCH EKNOLOGI 3 M H9 Lantbrukare kan göra fler saker än att endast bedriva ett jrdbruk. De kan till exempel ckså vara en del av ett utvecklingsarbete för att förbättra jrdbruksprduktinen i kara. kara har en stark jrdbruksidentitet där lantbruket finns inkluderat inm LU ch andra mråden. * Förbättra den bilgiska mångfalden inm jrdbruksprduktinen * Arrangera aktiviteter ch möten för ett hållbart lantbruk * Hälpa lkala bönder med ny teknlgi EKOLOGIK ODLING 3 M H7 M H9 M3 M M3 De lkala lantbrukarna i kara har bra möjligheter att dla ch prducera eklgisk mat. Det finns även möjligheter att sälja den prducerade maten direkt på gården. * Främja ch belöna de eklgiska jrdbruken. * Påverka invånarna i kara att köpa lkal prducerade eklgiska prdukter.. Rika naturresurser i frm av bördigt dlingslandskap, bilgisk mångfald ch varierande klimatzner. Rikt kulturarv ch ett unikt histriskt landskap 3. trategisk placering, både i verige ch i karabrg. Rimliga priser på bstadsmarknaden. måskalig ch varierad stad med gång- ch cykelvänliga avstånd. Gegrafisk närhet mellan stad ch landsbygd 7. En mångfald av grönmråden ch vattenmiljöer i ch mkring kara. Framgångsrik musikindustri 9. Rikt föreningsliv med många aktiviteter inm sprt ch kultur 0. Många turistattraktiner. Närvarande kunskap ch frskning kring jrdbruk genm LU. Ett religiöst centrum med lång histria Möjligheter Exempel: UA, New Yrk Nyckelrd: nätverk, Bndens marknad, eklgiskt, stadsdling Nätverk: Eat well guide är en sökmtr för eklgisk mat, Bndens marknad, ch annan lkal mat i staden, vilken erbjuder en str variatin av tillgång till eklgisk mat för kunderna. EXEMPEL: EKOLOGIK JORDBRUK Almnäs Bruk i Hj kmmun är en av de största eklgiska mjölkprducenterna i verige. Gården har ungefär 00 kr. Lantgården prducerar ckså deras egen eklgiska st. törsta delen av mjölken sm prduceras säljs till stra mejerier ch sten säljs till specifika stbutiker, både lkalt ch i andra eurpeiska länder.. Ökad efterfrågan på bibaserade material ch prdukter. Ökad upplevelsebaserad turism 3. Nätverksstaden karabrg. Förändrade familjeknstellatiner skapar underlag för nya bstadsfrmer. En ny grön våg där miljön får större fkus. Immigratin kan skapa en mångsidig stad ch fylla luckr i arbetsmarknaden 7. eknikutveckling ch en bibaserad eknmi kpplar samman stad ch landsbygd ch skapar fler samt nya arbetstillfällen. Ptential att öka prduktinen ch användningen av förnybar energi 9. Nätverk sm Cittaslw kan skapa kntakter ch ge kunskap ch verktyg för att förbättra livskvaliteten i kara. Källa: Källa: s Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Eva-Ltta Hlby, Jhan Delvert, Chang Liu, Linjie Ga, Natalie Nvik & Åsa Karlssn

5 LOKAL FÖREAGANDE LOKALA UVECKLINGMÅL FÖR KARA kara stöttar lkala lantbrukare ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd. kara är en attraktiv plats att leva på med en stark känsla av gemenskap där alla människr avsett ålder ch bakgrund är välkmna. kara har en hälssam miljö med en blmstrande bilgisk mångfald. kara har en tydlig visin ch strategi för hållbar utveckling. UVECKLA KREAIV FÖREAGANDE FRÄMJA INERNEBAERA FÖREAGANDE KAPA EN LOKAL MARKNAD KAPA ALERNAIVA JOBBILLFÄLLEN FÖR LANBRUKARE 0 M M M M M M M H H M H I kara finns många utnyttjade möjligheter ch tillgångar sm de lkala invånarna skulle kunna använda ch dra nytta av. Den levande kmmunen erbjuder ett psitivt företagsklimat sm i sin tur skapar en stark gemenskap. Internet är en viktig tillgång för företag ch det skapar stra möjligheter för företag såväl sm eknmiska tillgångar. Internetbaserade företag gör det möjligt för fler yrkesarbetande att bstätta sig i kara ch starta sitt företag i kmmunen. * kapa en kreativ atmsfär * Etablera ett nätverk företag emellan * Använda utnyttjade byggnader ch utrymmen. ill exempel använda ytrna tillfälligt, flexibelt ch/eller kmbinera det med andra verksamheter. * Utveckla bra internet uppkppling i både staden ch på landsbygden * kapa en bstadsmarknad med möjlighet för OHO (small ffice/hme ffice -hemmakntr ch små kntr) * kapa en mötesplats för lkala företag 0 M H För att synliggöra de lkala företagen föreslås en lkal marknad sm en chans för lkala företag att sälja sina prdukter ch marknadsföra sig själva. Det kan även vara en plats för lika företag att utbyta erfarenheter med varandra. En återkmmande lkal marknad kan bidra till att invånarna i kmmunen blir mer benägna att köpa lkalprducerade prdukter. * ammarbete mellan lika typer av företag * Använda utnyttjade byggnader ch utrymmen för marknaden, både inmhus ch utmhus Exempel: Lkal matmarknad MA är en matmarknad i Växjö en helg m året. Det är den största matmarknaden i verige med över 00 lika matprducenter ch uppskattningsvid besökare. Det arrangeras ckså ungefär 0 gratis seminarium sm fkuserar på mat ch matprduktin. Marknaden är belägen i ett strt tält på det stra trget i stadens centurm. kara har en mångsidig ch prisvärd bstadsmarknad. Lantbrukare kan vara en del av undervisningen sm handlar m jrdbruk ch matprduktin. Ett sammarbete mellan lantbrukare ch sklan skulle skapa en extra inkmst för lantbrukare ch samtidigt sprida kunskapen m jrdbruk. Undervisningen kan innefatta både teretiska ch praktiska tillfällen. En ökad kunskap m matprduktinen skapar en större förståelse för hur värdefull naturen är ch gör människr mer medvetna m hur allt hänger samman. * Inkludera lantbrukare i undervisningen m jrdbruk ch matprduktin * Lantbrukare sm knsulter inm jrdbruksbranschen Exempel: UA, New Yrk City Nyckelrd: Lantbruksutbildning tnåringar he Greenmarket Yuth Educatin Prject sammankpplar tusentals sklbarn i New Yrk City med marknader, lantbrukaren ch kckar genm interaktivt lärande. klutflykter till marknader ch lantbruk, besök av lantbrukare i sklan ch interaktiva matlagningsklasser ger en gd förståelse för yrket. kara är anpassningsbart ch mtståndskraftigt mt klimatförändringar ch naturkatastrfer. Källa: Källa: vagheter. vagt stöd till infrastruktur på landsbygden. Arbetsmarknaden är berende av ett fåtal större arbetsgivare 3. Bristfälligt sammankpplade cykelbanr. Dålig matchning mellan kmpetens ch arbetstillfällen. En allt äldre beflkning ch utflyttande ungdmar. Liten variatin i utbudet av kmmersiell handel 7. En tydlig identitet. För få mötesplatser 9. Fysisk ch scial segregatin 0. Dålig matchning mellan efterfrågade bstadstyper ch bstadsutbud. En jrdbrukssektr starkt berende av fssil energi ch knstgödsel. vag kntakt mellan stad ch landsbygd både mentalt ch fysiskt 3. Litet intresse för lkalt prducerade matvarr. Bristfälligt utvecklade grönmråden. Omfattande bilberende ch bristfällig kllektivtrafik i ch runt kara INFRARUKUR ARBEA MO ENERGI- OCH VAENILLRÄCKLIGHE M M M H0 kara bör utveckla en hållbar strategi för energi- ch vattendistrubitin ch sikta mt att bli självförsörjande till år 030. Att göra människr medvetna m deras energi- ch vattenanvändning kan gynna både eknmin ch miljön. Engagera invånarna genm att införa vatten- ch energimätare för att identifiera förluster på grund av läckage vilket kan bygga grunden för en rättvis taxa ch säkerställa tillräckliga intäkter för att driva systemet. FÖRBÄRA OPHANERINGEN UVECKLA PENDLINGAMHÄLLE UVECKLA ILLGÄNGLIGHEEN FÖR URIM M M M3 M7 M H H Infrastrukturen bidrar till ett avancerat återvinningssystem sm resulterar i nll avfall. Eksystemtjänster är en nyckel för integratin mellan stad ch landsbygd. Identifiera vad sm faktiskt slängs för att skapa effektiv återvinningsystem där kmpstering är kpplat till lantbruken ch kan ersätta användandet av gödningsmedel. Infrastrukturen bidrar till cirkulatin av vattenavfall. 3 H Utveckla nätverket för pendling mellan kara ch de mgivande kmmunerna för att på så sätt utvidga arbetsmarknaden. kapa en hållbar ch effektiv kllektivtrafik med ett strt utbud av miljövänliga frdn. kara bör vara en del av ett större nätverk inm turism ch lkalt prducerade varr i karabrg ch verige. Etablera turistbyrån ch vägar sm gynnar tillgängligheten till histriska platser ch turistattraktiner. H t. egregatin mellan generatiner. egregatin mellan sciala ch etniska grupper 3. Obalans mellan könen bland unga vuxna. Urbaniseringen kan få kara att bli en periferi. Den dminerande urbana nrmen sm brtser från landsbygdens kvaliteter ch behv. Natinella infrastruktursatsningar kan förbigå kara 7. Hindrande EU- ch natinell plitik inm lantbrukssektrn. Klimatförändringar 9. Osäkerhet kring matförsörjning, imprtberende 0. Gruvplaner kan äventyra dricksvattenförsörjningen. Instabil glbal eknmi. Möjlig nedrustning av välfärdssystemet Exempel: yskland, Freiburg Freiburg är en stad med invånare, ch är känd för att vara ett gtt exempel på hållbart stadsutvecklande, framför allt för deras slpanelshus. Det finns ny ett dussin frskningsinstitut inm förnybar energi, slenergiföretag ch knsulter, slenergiingenjörer ch arkitektkntr sm specialiserat sig på slpanelstak. Källa: s Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Eva-Ltta Hlby, Jhan Delvert, Chang Liu, Linjie Ga, Natalie Nvik & Åsa Karlssn

6 Planerings- ch gestaltningsstrategier DEN BYGGDA MILJÖN Inledning emat Den byggda miljön behandlar strategier sm påverkar ss alla i våra vardagsliv ch de miljöer sm vi vistas i. kara kmmun har en str ptential i det rika antalet naturresurser ch småskaligheten sm erbjuder närhet mellan människr ch service. Vi har alla en relatin till den byggda miljön sm mger ss ch en str del av våra liv spenderas i utrymmena mellan husen. Det är här vi har sciala möten, tar prmenader ch tränar. Följande strategier har skrivits för att förbättra den byggda miljön från ett scialt, eknmiskt ch eklgiskt hållbart perspektiv. Lkala utvecklingsmöjligheter för kara kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser. kara stöttar lkala lantbrukare ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd. kara är ett centrum för frskning, kunskap ch utbildning inm hållbart jrdbruk. kara är en attraktiv plats att leva på med en stark känsla av gemenskap där alla människr avsett ålder ch bakgrund är välkmna. kara erbjuder en framtidsinriktad ch hållbar livsmiljö i ett lantligt ch histriskt sammanhang. kara har en hälssam miljö med blmstrande bilgisk mångfald. kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år 030. kara har en tydlig visin ch strategi för hållbar utveckling. kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch marginellt bilberende.. Rika naturresurser i frm av bördigt dlingslandskap, bilgisk mångfald ch varierande klimatzner. Rikt kulturarv ch ett unikt histriskt landskap 3. trategisk placering, både i verige ch i karabrg. Rimliga priser på bstadsmarknaden. måskalig ch varierad stad med gång- ch cykelvänliga avstånd. Gegrafisk närhet mellan stad ch landsbygd 7. En mångfald av grönmråden ch vattenmiljöer i ch mkring kara. Framgångsrik musikindustri 9. prt ch kulturella aktiviteter 0. Rikt föreningsliv med många aktiviteter inm sprt ch kultur. Närvarande kunskap ch frskning kring jrdbruk genm LU kara är anpassningsbart ch mtståndskraftigt mt klimatförändringar ch naturkatastrfer.. Ett religiöst centrum med lång histria Möjligheter vagheter. Omfattande bilberende ch bristfällig kllektivtrafik i ch runt kara. Ökad efterfrågan på bibaserade material ch prdukter. Bristfälligt utvecklade grönmråden. Ökad upplevelsebaserad turism 3. vag kntakt mellan stad ch landsbygd både mentalt ch fysiskt 3. Nätverksstaden karabrg. Förändrade familjeknstellatiner skapar underlag för nya bstadsfrmer. Litet intresse för lkalt prducerade matvarr. En jrdbrukssektr starkt berende av fssil energi ch knstgödsel. En ny grön våg där miljön får större fkus. Dålig matchning mellan efterfrågade bstadstyper ch bstadsutbud 7. För få mötesplatser. Immigratin kan skapa en mångsidig stad ch fylla luckr i arbetsmarknaden 7. eknikutveckling ch en bibaserad eknmi kpplar samman stad ch landsbygd ch skapar fler samt nya arbetstillfällen. En tydlig identitet 9. Liten variatin i utbudet av kmmersiell handel 0. En allt äldre beflkning ch utflyttande ungdmar. Ptential att öka prduktinen ch användningen av förnybar energi. Dålig matchning mellan kmpetens ch arbetstillfällen. Bristfälligt sammankpplade cykelbanr 3. Arbetsmarknaden är berende av ett fåtal större arbetsgivare. vagt stöd till infrastruktur på landsbygden Möjliggör för lkala intiativ kapa dynamiska ch inkluderande mråden sm inspirerar till lkala initiativ ch små företag, för sciala ch eknmiska följder. Känslan av gemenskap frmas av gemensamma mål, aktiviteter ch prjekt. Kvarteren i kara ska erbjuda ett flertal lika platser att mötas ch umgås på. Kmmersiella lkaler i bstadsmråden Kvarter ch samhällen sm erbjuder platser för aktiviteter I lika frmer ch skala Alla kmmersiella funktiner behöver inte vara lkaliserade till samhällets centrum, genm att placera dem i bstadsmråden aktiveras dessa ch skapar en lkal identitet. Aktivera gårdar, gemensamma dlingar, lekplatser, djurhållning I kvarteren, fysisk aktivitet utmhus. Gemensamma mål ger en känsla av gemenskap ch stlthet. kara har en mångsidig ch prisvärd bstadsmarknad. kara är en mångsidig knutpunkt för kultur ch kreativitet. tyrkr Byggande av dynamiska bstadsmråden 9. Nätverk sm Cittaslw kan skapa kntakter ch ge kunskap ch verktyg för att förbättra livskvaliteten i kara Ht. egregatin mellan generatiner. egregatin mellan sciala ch etniska grupper 3. Obalans mellan könen bland unga vuxna. Urbaniseringen kan få kara att bli en periferi. Den dminerande urbana nrmen sm brtser från landsbygdens kvaliteter ch behv. Natinella infrastruktursatsningar kan förbigå kara 7. Hindrande EU- ch natinell plitik inm lantbrukssektrn En plats sm tillhandahåller inkluderande platser sm ger möjlighet till gemenskap Främja användande ch uppförande av gemensamma ytr i kvarteret Gemensamma ytr sm ger plats åt alla istället för vissa. Gör gårdar ffentliga, skapa utrymmen för interaktin ch tydliggör parker ch trg. Anläggningar sm kan användas av kmmersiella funktiner eller enskilda initiativ sm tillhandahålls av kmmunen att göra kvarter mer lättillgängliga ch mångsidiga Uppmuntra invånare att ta initiativ Dialg mellan plitiker, lkala företag ch invånare för att inspirera ch mtivera till deltagande i stadens utfrmning. 9 REFERENPROJEK OCH EXEMPEL Refernsprjekt. Klimatförändringar 9. Osäkerhet kring matförsörjning, imprtberende 0. Gruvplaner kan äventyra dricksvattenförsörjningen. Instabil glbal eknmi. Möjlig nedrustning av välfärdssystemet ecnd hand-affär i ett bstadsmråde i södra kara. Öppet på helger. aket till IFC Mall i Hng Kng. Ytan mellan barer ägs av staden, hit kan en ta med sin egen mat ch dryck eller köpa på restaurangerna bredvid. 0 Cent garden cmmunity prject. Invånarna frmgav ch byggde parken tillsammans. Kriminaliteten i mrådet har minskat på grund av en starkare känsla av tillhörighet hs invånarna. Play Nrd prject Play the City i Kapstaden inkluderade försäljare från lkala marknader samt bende i mrådet. Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Malin Bengtssn, arah Blake Elmvall, Jakb Danckwardt-Lillieström, Daniela Diacnu, Matilda Leffler, Alice Valinger, Maria Wikström

7 Planerings- ch gestaltningsstrategier DEN BYGGDA MILJÖN 3 Blanda traditinella byggnadstyplgier Nrmen för det urbana ch det lantliga brde ifrågasättas ch definieras så att en mixtav dessa kan möjliggöras. Detta skulle ckså kunna bidra till en utveckling av kpplingen mellan land ch stad vilket är nödvändigt för karas framtida prgressin. kapa trygga miljöer sm främjar ett hälssamt liv Enligt medbrgarundersökningen från år 0 är känslan av trygghet lägre i kara (0) i jämförelse med genmsnittet för kmmuner av samma strlek (0). Invånarna i kara är dessutm i str utsträckning berende av bil ch grönmrådena i kmmunen används inte i den utsträckning sm de skulle kunna. Fkus på hållbart byggande Målet är att reducera avfall, förreningar ch försämring av miljön samtidigt sm de bendes hälsa tas i hänsyn. Känslan av tillhörighet Genm att skapa mötesplatser samt uppmuntra till gemensamma prjekt kan människr mötas ch lära känna varandra. En relatin till grannar ch känslan av att vara delaktig i samhället kmmer att bidra till en ökad känsla av trygghet. rygga miljöer Ögn på gatrna Omdefiniera nrmen för lantligt bende and blanda kvaliteter mellan stad ch landsbygd Flerbstadshus på landet kan vara ett bendealternativ sm lckar. Att se till fördelar ch kvaliteter med att b i staden respektive på landet ch i nya knstellatiner blanda dessa kvaliteter. Jrdbruk i stadsmiljö 7 Brklyn Red Hk Bstadsprjekt. Odling i ett bstadsmråde. Vid nybyggnatin ch renvering av existerande byggnader ska giftfria material användas. Dessutm ska nätverket för cykel- ch gångtrafikanter stärkas vilket minskar behvet av ickeförnyelsebara råvarr ch luftförreningar kmmer att minska. Nya byggnader ska designas med hög standard gällande energieffektivitet. Byggnaderna bör vara så nära nll-energi sm möjligt ch effektivt använda el, vatten ch andra resurser. Kmmunstrategier Minimikrav på energiförbrukning vid nybyggnatin ska ställas ch genm att subventinera företag ch privatpersner kan energieffektiviteten säkerställas. Avfallshantering En gd standard avfallshantering ska tillsammans med regleringar arbeta för att försäkra en ren ch hälssam miljö. Genm att arbeta med befintliga grönmråden ch skapa intressanta platser med varierade aktiviteter kmmer invånarna uppmuntras att gå ut för att leka, ta en prmenad eller träna. En giftfri miljö Uppmuntra utmhusaktiviteter Inkludera dling i bstadsmråden, privata trädgårdar ch publika platser i stadens centrum. Genm att ha en tydlig belysningsplan ch blanda funktiner i de lika mrådena blir gatrna aktiva fler av dygnets timmar ch persner kmmer att känna sig mer trygga när de går hem sent på kvällen. Energieffektiva byggnader 9 Lägenheter på scanas landsbygd Puls Park Aarhus, Cebra Architecture. Variatin av lika utmhusaktiviteter finns tillgängliga för stadens invånare i denna ffentliga park. 9 Puls Park Aarhus, Cebra Architecture. En paviljng med ett skyddande tak mt väder inbjuder till aktiviteter sm till exempel yga även när det regnar utmhus. tne Huse, grönt tak med många psitiva egenskaper såsm islering, absrbering av regnvatten, binder luftförreningar ch dämpar buller. lenergidrivet hus Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Malin Bengtssn, arah Blake Elmvall, Jakb Danckwardt-Lillieström, Daniela Diacnu, Matilda Leffler, Alice Valinger, Maria Wikström

8 Planerings- ch gestaltningsstrategier DEN BYGGDA MILJÖN 7 Återanvända ch förbättra existerande bebyggelse På en histrisk plats sm kara är det viktigt att värna m ch ta hand m den existerande bebyggelsen. Histrien är en del av karas identitet. I en tid då klimatförändringarna är ett faktum är det en självklarhet att värna m planeten, byggnaderna ch allt liv. Flexibelt bende kara ska erbjuda många lika sätt att b på för alla människrs tänkbara behv i samtliga delar av kmmunen. Det här är viktigt för att alla ska kunna leva ett bra ch värdigt liv ch ha ett hem. yper av bende kan vara lägenheter av varierande strlek, flerfamiljshus med trädgård, kllektivt bende, villr med mera. För att åstadkmma detta brde kara ta sig an en strategi sm gör det enklare för invånarna att ha inflytande över sina hem samt att bygg- ch planeringsprcesser blir lättarbetade ch inkluderande. Expandera inifrån ch ut De senaste åren har kara främst växt genm byggandet av bstadsmråden med friliggande villr i utkanten av samhället. Detta ökar behvet av bilanvändning, skapar barriärer ch segregatin mellan mråden. För att undvika detta bör mrådet utvecklas inifrån ch ut med följande strategier i åtanke. Nya platser för hållbar ch effektiv förtätning Aktivera ch renvera använda byggnader på ett hållbart sätt Uppmuntra byggemenskaper för en mer mångfaldig stadsbild på invånarnas villkr a hand m det sm redan finns ch ge kmmunen nya spännande funktiner på ett miljövänligt sätt. Att förvandla en gammal byggnad till någt nytt kan gynna både de bende ch turismen. Billigare hem där de bende har kntrll över sin bendesituatin. Renvera bstäder på ett varsamt sätt Det här inkluderar att vara rättvis mt miljön men ckså mt de sm br i byggnaden sm renveras. Bende ska inte behöva flytta tillfälligt på grund utav byggarbete ch inte heller permanent på grund utav rimliga hyreshöjningar. Det skulle kunna rsaka segregatin. Vara medveten m det sm är ch det sm ska kmma Vid renvering, tänk på karas sammanhang ch läge. kara ch dess psitin i landet, dess histria, människrna sm btt där ch de sm ska kmma att b. Använd lkala material, stöd de lkala byggarbetarna, återanvänd ch återvinn. 3 0 Aktivering av en gammal tm tegelbyggnad sm fått en ny fuktin i frm av ett barncentrum med knst, utställningar, utbildning ch lek. uth Krea. Architects UAA. Gör det möjligt för invånarna att bygga sina bstäder gradvis, ett slags självbyggande i en delvis färdig knstruktin Billigare hem med möjlighet att bygga ut när man vill, kan ch har råd. Olika upplåtelsefrmer på bstäderna i kmmunen så att alla kan hitta en bstad utefter sina behv Ålder, strlek på familj, hälsa samt inkmst kan vara avgörande faktrer för vilken typ av upplåtelsefrm du får/vill ha gällande din bstad. Lätta upp prcessen av avstyckning av tmter så att det finns fler, mindre, billigare byggbara tmter tillgängliga Bstadsmrådet äteriet i Mölnlycke är ett exempel på ett lyckat renveringsprjekt med ett strt scialt ansvar gentemt hyresgäster ch hänsyn till bstadshusens ursprungliga uppförande med materialval ch stil. Kumlet, Brännö 03, Anders Landström, Bstadsrätter Om jrdbruksmark ändå explateras bör denna utveckling integreras med lika typer av bstadsmråden med yteffektiva lösningar för en hållbar utveckling. Länka samman mråden med hjälp av förtätning Genm att bygga varierade ch dynamiska mråden kan man skapa nya rörelsemönster ch minska upplevda fysiska ch mentala barriärer, t ex statinsmrådet. Värna m ch förstärk befintligt byggnadsbestånd ch det histriska arvet Undvik att bygga på jrdbruksmark för att behålla karas landsbygdsidentitet Detta kan uppnås genm renvering av gamla byggnader med nya funktiner, t ex det gamla vattentrnet ch dess mgivning. Fler kmmer, på krtare tid, kunna bygga sina hem. Genm att bygga på tidigare industrimråden, parkeringar ch vägar samt mellanrum i den byggda miljön i samband med att stycka upp stra tmter till flera mindre möjliggörs förtätning. 7 Bstadshus i Mexic, Elementals. Inbyggt hus på en tidigare tm tmt mitt i centrum av Landskrna, Elding Oscarsn Jhanneberg vattentrn byggt 9, mbyggt till studentbstäder 99. Masterprgram Design fr ustainable Develpment 0/0 KARA - tad ch land i samverkan Designstudi del A / Planeringsstrategier Malin Bengtssn, arah Blake Elmvall, Jakb Danckwardt-Lillieström, Daniela Diacnu, Matilda Leffler, Alice Valinger, Maria Wikström

9 Y PLANERING- OCH GEALNINGRAEGIER E OCIAL OCH RUMLIG PERPEKIV INRODUKION emat från ett scialt ch rumsligt perspektiv behandlar ämnet m hur människr trivs i kara, i alla deras skeden i livet. Ett lyckligt liv uppnås bäst i ett samhälle byggt på gemensamma erfarenheter, stöd för lkala företag ch ett välintegrerat samhälle. Ett nav bestående av kultur ch kreativitet För att utveckla kara sm en kreativ stad sm lckar kreativa företag från lika kulturer. Utifrån vårat besök ch analys så har kara str ptential när det gäller använda gröna ytr ch ffentliga platser med, samt i ch med dess närhet till naturen. Vi har därför valt att fkusera på lkala målsättningar sm handlar m ffentliga platser, scial inkludering ch kpplingen mellan stad ch landsbygd. Följande strategier syftar till att öka de persnliga upplevelserna, scial integratin ch en stark gemenskap, för att kara ska kunna bli den perfekta platsen att leva, arbeta ch växa upp. WO-ANALY relaterat till temat tyrkr, svagheter, möjligheter ch ht Närhet mellan stad ch landsbygd Mycket grön- ch blåstruktur inm kara tätrt Ett välkänt kulturarv ch histria Idrtts- ch kulturaktiviteter Kunskap ch frskning inm jrdbruk Aktivera ch skapa ffentliga platser kara har ett överflöd av öppna plaster i lika strlekar ch atmsfärer sm kan utvecklas, rganiseras ch återkpplas för att främja sciala utbyten. Offentliga platser kan aktiveras genm lika evenemang: ill exempel gatuknst, framföranden, kvällsaktiviteter, marknader ch andra säsngsknutna evenemang. Utveckla kulturella instutiner Genm att starta kulturella evenemang ch kurser Lärrika ch rliga evenemang ch kurser inm knst, musik ch matlagning. Underutvecklad grön- ch blåstruktur W vag mental ch fysisk kppling mellan stad ch landsbygd Fysisk ch scial segregatin Lågt intresse/stöd för lkal prduktin Brist på mötesplatser Mtsägande identitet O Den nya gröna vågen Cittaslw Ett diversifierat samhälle genm en utökad upplevelsebaserad turism Marknader Gatuknst, framföranden ch kvällsaktiviteter Kulturella evenemang inm knst, musik ch matlagning Glbalisering/Kapitalism, stabil glbal eknmi Växande segregatin Den urbana nrmen Klimatförändringar Använda multifunktinella kntruktiner Knst LOKALA MÅLÄNINGAR FÖR KARA Bygga multifunktinella lätta knstruktiner sm kan användas till lika evenemang ch aktiviteter året runt. Erbjuda aktiviteter sm kan förändras berende på säsng ch tid på dygnet. Utveckla diversifierade utrymmen sm kan engagera alla sciala grupper. kara har en stark turistindustri sm bygger på kultur-, mat- ch naturupplevelser. Musikkurser Musikevenemang kara är ett centrum för frskning, kunskap ch utbildning inm hållbart jrdbruk. kara erbjuder ett mdernt levnadssätt i en lantlig ch histrisk miljö. kara är självförsörjande inm mat ch förnybar energi år 030. kara är gång- ch cykelvänligt med bra kllektivtrafik ch mindre bilberende. kara är en mångsidig knutpunkt för kultur ch kreativitet. I kara stöttar vi våra lkala bönder ch har en gd kppling mellan stad ch landsbygd. kara har en stark ch inkluderande gemenskap kara har en hälssam miljö med en blmstrande bilgisk mångfald. I kara har vi en tydlig visin ch strategi för hållbar utveckling. kara har en mångsidig ch prisvärd bstadsmarknad. kara är mtståndskraftigt ch anpassningsbart mt klimatförändringar ch naturkatastrfer. RAEGIER Förbättra kpplingen mellan stad ch landsbygd - visuellt, fysisk ch mentalt Marknader Kurser inm, knst, musik ch matlagning Främja idrttsevenemang ch prgram Löparklubbar, kampsprt, träningsklubb i parken tödja de lkala bönderna Aktivera ch skapa ffentliga platser tarta mentrsprgram inm den kreativa industrin Erbjuda rådgivning till kreativa persner ch starta företag sm kan utvecklas eknmiskt Utveckla kulturella institutiner Främja delaktighet hs invånarna i den lkala utvecklingen Främja kulturella utbyten inm knst Genm kulturmässr ch wrkshps. kapa ch aktivera mötesplatser Förbättra integratinen mellan alla sciala grupper Multifunktinella knstruktiner sm kan användas för lika evenemang året runt Y Chalmers arkitektur Masterprgram Masterprgram Design fr Design ustainable fr ustainable Develpment develpment 0/0 Prjekt 009/00: Uddevalla Planering ch gestaltning KARA - tad för ch hållbar land utveckling i samverkan Designstudi hmas del A Höjem, / Planeringsstrategier ctt Wahl Karen Høstmark, Humda Malik, Mhamed Ossama, Kailun un, Lillian Xia & Yanyi Zhang

10 Y PLANERING- OCH GEALNINGRAEGIER E OCIAL OCH RUMLIG PERPEKIV KOPPLING MELLAN AD OCH LANDBYGD a vara på karas närhet till landsbygden ch jrdbruksmråden genm att bryta barriärer med hjälp av fler ffentliga platser ch bygga upp starka sciala relatiner. FÖRBÄRA KOPPLINGEN MELLAN AD OCH LANDBYGD - VIUELL, FYIK OCH MENAL Den i klassen gemensamt framtagna WO-analysen gjrde det klart att det finns en svag kppling mellan kara tätrt ch dess mkringliggande landsbygd. Genm att göra landsbygden mer tillgänglig för ftgängare ch cyklister, samt förbättra den visuella kntakten mellan stad ch landsbygd, så kan den mentala barriären mellan dessa två brytas. Förbättra tillgängligheten för mjuka trafikanter mellan staden ch landsbygden Enligt terin m Walkability inm stadsplanering så finns det fyra kritierier sm behöver uppnås för att människr ska välja att gå istället för att köra bil. Gatrna måste vara säkra, användbara, bekväma ch intressanta. tödja lkala bönder Även m kara anses vara ett jrdbrukscenter i verige, både när det gäller prduktin ch frskning, kämpar jrdbrukssektrn frtfarande för att lcka unga människr. Det finns en chans att främja jrdbruket lkalt genm lika eknmiska, sciala ch institutinella åtgärder sm kan höja attraktinskraften ch medvetenheten inm sektrn. Institutinellt stöd Utbildnings- ch kulturinstitutiner kan invlveras genm smmarsklr på bndgårdar, jrdbruksundervisning i sklrna ch sklbesök på landsbygden, för att öka den allmänna kunskapen m jrdbruk bland ungdmar. En ffentlig jrdbruksinstitutin kan underlätta ett bättre kunskapsutbyte mellan frskare ch jrdbrukare. klbesök till gårdar Jrdbruksutbildning Utbildning m närprducerad ch rganisk mat Ej skalenlig Återvunnet avfall närprducerad mat hs restauranger Kppling mellan stad ch landsbygd genm mjuk trafik Ett lkalt eknmiskt system Förbättra kllektivtrafiken Genm att erbjuda ett kllektivtrafiksystem sm tillfredsställer alla gruppers ch mrådens behv med tidseffektiv pendlig till arbete ch skla så kan bilberendet minska. cialt stöd tarta gemensamma trädgårdar sm delas mellan de lkala invånarna vilket kan göra det lättare för unga att bli intresserade av jrdbruk. Utveckla ffentliga evenemang sm firar säsngens råvarr, såsm skördefestivaler. Eknmiskt stöd tärka förbindelserna mellan de lkala bönderna ch restaurangerna, ha regelbundna bndemarknader ch arrangera rekreatinsresr till bndgårdarna. Nya ch förbättrade vägar för ftgängare ch cyklister Återuppliva gamla järnvägen Genm att mvandla den gamla järnvägen till en blandad ffentlig väg, kan den fungera sm en länk mellan staden ch landsbygden sm ger stadsaktiviteter i naturen ch vice versa. Railway regenerated as public space cialt ch eknmiskt stöd för lkala bönder Y Chalmers arkitektur Masterprgram Masterprgram Design fr Design ustainable fr ustainable Develpment develpment 0/0 Prjekt 009/00: Uddevalla Planering ch gestaltning KARA - tad för ch hållbar land utveckling i samverkan Designstudi hmas del A Höjem, / Planeringsstrategier ctt Wahl Karen Høstmark, Humda Malik, Mhamed Ossama, Kailun un, Lillian Xia & Yanyi Zhang

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet Flkhälsplan 2019 Flkhälsrådet Vara Antagen av Flkhälsrådet 2018-09-14 Inledning Flkhälsarbetet strävar mt en jämlik hälsa genm att minska påverkbara skillnader i livsvillkr ch hälsa. En gd flkhälsa är

Läs mer

ETT FRAMTIDA HÅLLBART SKARA. Hej!

ETT FRAMTIDA HÅLLBART SKARA. Hej! Hej! Vi är 31 studenter från masterprogrammet Design for Sustainable Development vid Chalmers Arkitektur i Göteborg. Under höstterminen 2015 har vi följt en kurs i planering och gestaltning för hållbar.

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen ktber 2010 Förslag med illustratiner (ver5) 1(13) Spelet m Uddevalla, Visin 2040 - De 5 förslagen Fredagen ch lördagen den 8-9 ktber 2010 genmfördes spelet m Uddevalla, visin 2040. Uddevalla kmmun arbetar

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013 Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 4 mars 2013 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Förstudierapport Sustainable City Mora

Förstudierapport Sustainable City Mora Sustainable City Mra Förstudierapprt Sustainable City Mra 2009-01-29 1 Sid 2/23 Innehållsförteckning Sid 3/23 1 SAMMANFATTNING...4 2 FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE...5 3 RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN...7 3.1 NULÄGET

Läs mer

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014 Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 3 mars 2014 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Valprogram för Centerpartiet i Älmhults kommun

Valprogram för Centerpartiet i Älmhults kommun Valprgram för Centerpartiet i Älmhults kmmun 2019-2022 Centerpartiets värderingar grundas på ett fritt ch tryggt samhälle. Det innebär att vi slår vakt m demkrati, mänskliga frich rättigheter, vi trr på

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2018

VERKSAMHETSPLAN 2018 VERKSAMHETSPLAN 2018 Friluftsfrämjandets lkalavdelning i Järfälla 1 Verksamhetsplanen ch budget Verksamhetsplanen är en beskrivning av planen för 2018 för Friluftsfrämjandet i Järfälla, ch beskriver våra

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Dokumentation Framtidsforum 2018

Dokumentation Framtidsforum 2018 Dkumentatin Framtidsfrum 2018 Innehåll: Ordmln Wrk shp Krnan Wrk shp Grundsunda Wrk shp Nätradalen Wrk shp Gideälvdal Wrk shp Anundsjö 1 Ordmln Under kvällen skapade deltagarna på plats ch på distans rdmln

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Innehållsförteckning. 2. Inledning Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014 Kvalitativ Eurbarmeterundersökning EU:s UTSIKTER Svenska versin Rm den 12 september 2014 Denna sammanfattning är tillgänglig på danska, engelska, finska, franska, italienska, plska, prtugisiska, tyska

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS, WORKSHOP 2

REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS, WORKSHOP 2 2013-06-14 BIOGAS, WORKSHOP 2 1. Förflyttningsövning Skåne Eurpas bigasregin 2020 Redvisning per grupp i frm av pressknferens: Varför har vi fått det här priset? Vi har skapat en marknad för kretslppsanpassad

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG

ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG Översiktsplan för Strängnäs kmmun Översiktsplanens huvuddrag ÖVERSIKTSPLANENS HUVUDDRAG STRATEGI FÖR NYA BOSTÄDER Kmmunens viljeinriktning är att ta till vara ch utveckla det sm är bra ch unikt i varje

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Utvecklingsstrategi 2015-2023

Utvecklingsstrategi 2015-2023 Utvecklingsstrategi 2015-2023 Landsbygdsutveckling i Bräcke, Ånge, Sundsvall ch Timrå 2015-10-22 Det lyser i fler fönster - vi har blivit fler, vi sm väljer att leva våra liv här. Unga ch nya medbrgare

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland

Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland Förutsättningar för hållbar tillväxt i Jämtland Att återuppfinna Jämtland sm regin - utifrån unika kulturella, humana, eklgiska, eknmiska ch kunskapsmässiga värden Förstudie Sammanställd av: Peter Kisch

Läs mer

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt Referens Annelie Svenningssn Rydell ~'&.,~., 20140129 Beteckning R26413 nj / ~l JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) ~ ljnntil pr(j;fhf 1 Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjelitägare: År ch månad för prjektstart:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning

Miljötips vid inköp. Miljömärkning. Miljötips för specifika produktgrupper. Bilar - köpa, leasa och hyra. Blommor. Catering och matbeställning Karlina Kjellberg Miljösamrdnare 2013-03-04 Miljötips vid inköp Miljömärkning Ett bra sätt att få vägledning m en prdukt är miljöanpassad eller inte är att titta efter miljömärkning. Följande miljömärkningar

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie Referens O la Olssn ~'& Beteckning l/tl6/ll }1/ ;v; f 9~, R13114 ~ Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Så vänder vi trenden - fler ungdmar till industrin Prjektägare: skärteknikcentrum

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer