Sociala krav i byggentreprenader

Transkript

1 Sciala krav i byggentreprenader En tillfällig trend eller här för att stanna? Scial demands in public wrks cntracts A temprary trend r here t stay? Anders Anderssn Teknik- ch naturvetenskap, Byggteknik Examensarbete VT 14 22,5 HP Malin Olin Malin Olin

2 Tackrd Här med skulle jag vilja tacka min externa handledare Anna Rhdin på ByggDialg för de synpunkter ch diskussiner vi haft kring ämnet scial hänsyn. Jag skulle även vilja passa på att tacka samtliga intervjuade ffentliga beställare. Tack för att ni tg er tiden att diskutera begreppet scial hänsyn, era åsikter ch visiner kring begreppet har varit avgörande för mitt examensarbete. Skulle sist men inte minst även vilja tacka Malin Olin sm varit min handledare ch tillika examinatr på Karlstad universitet.

3 Sammanfattning Eurpa har sedan den eknmiska krisen 2007 fått en allt större scial segregatin. Klyftrna mellan rika ch fattiga har ökat ch det stra mörkertalet av persner sm står utanför arbetsmarknaden är större än på många år. Det sciala utanförskapet har därmed slagit hårt mt grupper i samhället sm redan innan krisen haft det svårt att ta sig in. Grupper såsm unga, äldre, invandrare ch persner med psykiska eller fysiska handikapp. För att stävja utvecklingen har Eurpeiska kmmissinen i direktiven från 2004 möjliggjrt för ffentliga beställare att genm upphandlingar av varr, tjänster ch entreprenader inkludera åtgärder sm främjar scial hänsyn. Scial hänsyn, ett begrepp sm funnits med i svensk upphandlingslagstiftning sedan 2007 ch uppdaterades så sent sm En uppdatering sm innebar att begreppets innebörd fick en större tyngd ch att beställarna tydligare uppmanades att använda begreppet. Begreppet scial hänsyn har visat sig i både i eurpeiska handledningar ch statliga utredningar varit ett relativt diffust ämne. Utredare beskriver möjligheten sm svårtlkad ch juridiskt kmplex. För att möjliggöra en smidig implementering föreskrivs att det krävs en öppen ch tydlig dialg mellan beställare ch entreprenör. En dialg sm i denna studie genm persnliga intervjuer i dagsläget delvis eller helt saknas på många platser runt m i Mellansverige. Studiens syfte ch mål bygger på en rad frågr kring begreppet scial hänsyn ch dess inverkan på den ffentliga sektrn i Sverige. Vad gör man, vad vill man ch varför. De persnliga intervjuerna utfördes hs kmmunala bstadsblag ch kmmuner i syfte att stämma av det aktuella läget för det nya upphandlingsbegreppet. I de intervjuer sm gjrts framgick det tydligt att begreppet scial hänsyn är känt bland majriteten av våra ffentliga beställare i Mellansverige. Dck var de endast en utav ttalt sju intervjuade sm hitintills hade drivit igenm en byggentreprenadsupphandling med förbestämda krav m scial hänsyn. Dck skall tilläggas att tre av de ttalt 6 övriga intervjuade parter låg i ett skede att inm krt ffentliggöra byggentreprenadsupphandlingar med instiftade sciala krav kriterium. Mtiveringen till varför resterande parter inte gjrde eller planerade att ställ sciala krav i byggentreprenadsupphandlingar inm krt mtiverades till str del i avsaknaden av kunskap i ämnet. Tydligare underlag ch bättre vägledning ansågs vara en grundbult för en framtida implementering. Genmgående framställer man att scialt ansvarstagande kan leda till gda framtida synergieffekter för både samhället ch det egna företaget. Men utfrmningen av hur man skall ställa kravet eller kraven ch i vilket skede är i dagsläget någt sm varje intervjuad part har en egen åsikt m. Trts delade åsikt m hur ch i vilket skede man bör inkludera scial hänsyn i ffentliga upphandlingar bland de intervjuade parterna så finns det en enhetlig röst sm menar att begreppet scial hänsyn är ett begrepp sm är här för att stanna. ii

4 Abstract Eurpe has, since the ecnmic crisis f 2007, gained increasing scial segregatin. The gap between rich and pr has increased and the large number f hidden statistics regarding peple excluded frm the labr market is greater than in many years. Scial exclusin has thus taken a tll n cmmunity grups that already befre the crisis had a hard time getting included. Grups such as yung, elderly, immigrants and peple with mental f physical disabilities. T curb this develpment, the Eurpean Cmmissin have, since the 2004 directives, enabled public sectr clients t, thrugh prcurement f gds, services and cntracts, include measures that prmte scial cnsideratin. Scial cnsideratin is a term that have been a part f Swedish prcurement legislatin since 2007, and was updated in This update meant that the meaning f this term was given greater weight and that clients were mre clearly encuraged t use the term. The term scial cnsideratin have prven t be an unclear term, bth in Eurpean tutrials and gvernmental investigatins. Investigatrs describe the pssibility as difficult t interpret and legally cmplex. T enable a smth implementatin, an pen dialgue between clients and cntractrs have been recmmended. A dialgue which, accrding t this study based n persnal interviews, is being missing, partly r cmpletely, in many places arund central Sweden. The gal and purpse f this study is based n a range f issues surrunding the cncept f scial cnsideratin and its impact n the public sectr in Sweden. What is being dne, what is wanted and why. The persnal interviews where cnducted with municipal husing cmpanies and municipalities in rder t recncile the current state f the new cntract term. These interviews clearly shw that the term scial cnsideratin is knwn by the majrity f public clients in central Sweden. Hwever, nly ne ut f seven interviewees have hithert pushed thrugh a wrk cntract with predetermined requirements n scial cnsideratins. Ntable thugh, is that three ut f seven interviewees where in the prcess f publishing wrk cntracts with the instituted scial demands criterin. The justificatin fr why the remaining parties did nt, r where nt planning t, set scial standards in public wrk cntracts was mtivated mainly by the absence f knwledge in the subject. Clearer evidence and better guidance was cnsidered a linchpin fr future implementatin. It was cnsistently put frth that scial respnsibility can lead t gd future synergies fr bth sciety and their wn cmpany. But the design f hw t set the requirement r requirements and in what stage, is smething that every interviewed party had its wn pinin abut. Despite divided pinins n hw and at what stage scial cnsideratins shuld be included in public prcurement, there is a unified vice amng the interviewed parties saying that the cncept f scial respnsibility and cnsideratin is here t stay. iii

5 Innehåll Tackrd... i Sammanfattning... ii Abstract... iii 1. Begreppsförklarning Inledning Prblemfrmulering Syfte Mål Metd Fas ett Fas två Familjebstäder Pseidn Stckhlmshem Karlstad kmmun Teknik ch Fastighet KBAB ÖBO Futurum Genmförande av intervju Fas tre: Begränsningar Teri Lagar Den ffentliga sektrns rättsliga ramar Inledning EU:s direktiv reglerar svensk upphandlingslagsstiftning LOU Tröskelvärdet Upphandlingsförfarande Direktupphandling Förenklad upphandling Urvalsupphandling Knkurrenspräglad dialg Öppen upphandling Selektiv upphandling Förhandlad upphandling iv

6 Krav & Tilldelningskriterier Eknmiskt mest fördelaktigt Lägsta pris Onrmalt låga anbud Rättsliga medel Byggentreprenadkntrakt Entreprenadfrm Samarbetsfrm Scial hänsyn tar plats i svensk lagstiftning Utredningar EUs nya upphandlingsdirektiv Inledning Definitin Offentliga sektrn Inledning Definitin SRPP EU:s strategi för en vidgad scial hänsyn Inledning Definitin Att genmföra SRPP-upphandling Mål Ledarskap/Plitiskt engagemang Risker ch pririteringar Ökad medvetenhet Genmföra Utvärdera Resultat Resultat av intervjun med Futurum Resultat av intervjun med ÖBO Resultat av intervjun med KBAB Resultat av intervjun med Karlstad kmmun Teknik ch Fastighet Resultat av intervjun med Stckhlmshem Resultat av intervjun med Pseidn Resultat av intervjun med Familjebstäder Analys Implementeringen i svensk lagstiftning v

7 Vad görs ch varför? Struktur Mervärden Risker Knekvenser Merkstnader Hinder Diskussin Allmänt Intervjumetd Slutsats Hållbar utveckling Bilagr... 1 [BILAGA 1]... 1 Frågefrmulär:... 1 Inledning:... 1 Inledningsfrågr... 2 Frågr till beställare sm använder sig av möjligheten att ställa sciala krav i upphandling... 4 Frågr till beställare sm i dagsläget ännu inte använder sig av möjligheten att ställa sciala krav i upphandling... 8 vi

8 1. Begreppsförklarning EU Eurpeiska Uninen LOU - Lag (2007:1091) m ffentlig upphandling LUF - Lag (2007:1092) m upphandling inm mrådena vatten, energi, transprter ch psttjänster SRPP - Scially Respnsible Public Prcurement (Scialt ansvarfulla ffentliga upphandlingar) TED- Tenders Electrnic Daily, den eurpeiska upphandlingsdatabasen ( EUT - Eurpeiska fficiella tidningen BKK - Byggandets kntrakts kmmitté KBAB Karlstad Bstads AB SKL Sveriges Kmmuner ch Landsting ÖBO Örebr Bstäder AB 1

9 2. Inledning Sedan 2007 har man inm den ffentliga sektrn i Sverige med rättsliga medel haft möjligheten att utfrma förfrågningsunderlag där scial hänsyn kan beaktas. En möjlighet sm man har haft svårt att implementera inm den ffentliga sektrn. I upphandlingar av byggentreprenader har detta varit extra tydligt då endast en handfull försök har genmförts. Detta trts att man på EU-nivå beskriver att upphandlingar av denna art lämpar sig extra väl då de ffentliga myndigheterna utgör en betydande rll sm dminerande kund i upphandling av byggentreprenader 1. Möjligheten till att ställa scial hänsyn i ffentliga upphandlingar är sprunget ur strategin Scially Respnsible Public Prcurement sm man under nära 20 år har arbetat med inm EU. SRPP är ett brett begrepp vars främsta syfte är att uppmana ffentliga beställare inm EU att utarbeta ansvarsfulla upphandlingar sm ska verka för fler arbetstillfällen, anständigare arbete ch en bredare scial integratin 2. Meningen är att man sm ffentlig myndighet med hjälp av rättsliga incitament skall kunna förmå företag att i samband med upphandling åta sig ett större scialt ansvar. Möjligheten att ställa sciala krav är tänkt att bidra till att investerat samhällsmedel i större mfattning genererar verksamhet eller varr sm bidrar till hållbar utveckling ch främjar de eurpeiska scialplitiska målen. Det juridiska resultatet av arbetet kring strategin SRPP finns att finna i upphandlingsdirektiven 2004/17/EG ch 2004/18/EG. Där man i lagen finner skrivelsen: Artikel 26 Villkr för fullgörande av kntraktet En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kntraktet skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet m upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får bland annat mfatta sciala hänsyn ch miljöhänsyn. 3 Upphandlingar inm den ffentliga sektrn i Sverige regleras via lagen 2007:1091 eller LOU sm förkrtningen lyder. Lagen är en följd av det EES-avtal ch inträdet i eurpeiska uninen sm Sverige genmförde Man har sedan inträdet i EU förbundit sig att följa de upphandlingsdirektiv man från EU utfrmar till syfte att sm knkurrensverket beskriver: Säkerställa fri rörlighet för varr, tjänster, persner ch kapital på EU:s inre marknad 4 LOU 2007:1091 sm i grunden bygger på EU:s upphandlingsdirektiven 2004/18/EG uppdaterades senast 2010 då begreppet scial hänsyn infgades i kap 1 9.a. Innan revideringen uppmärksammades scial hänsyn i kap 6 13 sm: 13 En upphandlande myndighet får ställa särskilda sciala, miljömässiga ch andra villkr för hur ett kntrakt skall fullgöras. Lag(2007:1091) Innebörden av scial hänsyn fick efter revideringen 2010 en tyngre innebörd ch gick från ett får- till bör-krav: 9 a Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn ch sciala hänsyn vid ffentlig upphandling m upphandlingens art mtiverar detta. Lag (2010:571). Sverige har i jämförelse med många andra eurpeiska länder en relativt str ffentlig sektr. Årligen beräknas den ffentliga sektrn upphandla varr ch tjänster för nära 480 till 580 miljarder 5. Man beräknar att nära en fjärdedel, 1 1 Eurpa kmmissinen, Scialt ansvarsfull Upphandling, En handledning tillsciala hänsyn i ffentlig upphandling Tillgänglig: [2010] s Eurpa kmmissinen, Scialt ansvarsfull Upphandling, En handledning tillsciala hänsyn i ffentlig upphandling Tillgänglig: [2010],s.5 3 Eurpaparlamentets upphandlingsdirektiv Tillgänglig: [ ] s.21 4 Knkurrensverket, Om ffentliga upphandlingar, Tillgänglig: aspx 5 Attefall.S, Lagremiss, Direktupphandling Tillgänglinghttp:// [ 2

10 hela 115 miljarder är upphandlingar sm direkt mt bygg- ch tekniksektrn 6. Detta gör den ffentliga sektrn till en betydande kund hs de svenska byggentreprenörerna. Men sedan de eurpeiska upphandlingsdirektiven från 2004 ch den reviderade svenska lagstiftningen 2010 har förekmsten av upphandlingar med sciala krav kriterier varit få till antalen. Detta märks inte minst inm upphandlingar av byggentreprenader. Enligt mtinen 2012/13:Fi289 är Sverige en utav de länder inm EU sm är sämst på att utnyttja den rättsliga möjligheten att ställa sciala krav i upphandlingar. Men vad är det sm har gjrt att den samlade reaktinen av att ställa sciala krav vid upphandling av byggentreprenader har varit så sval från de ffentliga beställarna? I ett PM från upphandlingsblaget sm sköter de ffentliga upphandlingar för Götebrgs stad beskriver man avsaknaden av vägledande dmar i ämnet sm en av rsakerna till att man sm beställare inte ställer eller i liten mfattning ställer sciala krav 7. Från tillväxtverket beskriver man att en utav rsakerna till den sparsamma användningen är avsaknaden av en öppen dialg 8. Revideringen av LOU 2010 har snarare verkat kntraprduktivt trts sina utökade rättsliga fördelar. I upphandlingsutredningen Gda affären sm är ett direkt resultat av lagändringen 2010 beskriver man att läget ber på att: Lagstiftningen ch dess tillämpning upplevs sm både krånglig ch flexibel samt emellanåt även tydlig 9 Det finns alltså många frågr kring varför så få upphandlingar av byggentreprenader helt eller delvis saknar krav m sciala åtaganden trts nära ti år av rättsligt utrymme. Studien är tänkt att tillsammans med ansvariga parter från den ffentliga sektrn i dialg lyfta ch reflektera över de hinder ch möjligheter sm finns i frågan. Det är samtidigt intressant att granska m ch hur de nya direktiven från januari 2014 kmmer att leda till tydligare riktlinjer ch större klarhet i hur man sm ffentlig beställare kan nyttja scial hänsyn i upphandlingar av byggentreprenader. Detta är ett examensarbete avläggs vid Karlstad Universitet för avdelning energi-, miljö ch byggteknik med inriktning byggingenjörsprgrammet. Handledare ch tillika examinatr för examensarbete är Malin Olin. Extern handledare är Anna Rhdin på ByggDialg. 6 Stckhlm TT (2013) Byggblag störst i ffentlig marknad: [ ] 7 Sagvall.H & Lindqvist.M (2012) Scial hänsyn i ffentlig upphandling inm Götebrg Stad Tillgänglig: hansyn.pdf [ ] 8 Wijkman.A (2011) På jakt efter den gda affären Tillgänglig: [ ] SOU 2013:12 9 Wijkman.A (2011) På jakt efter den gda affären Tillgänglig: [ ] SOU 2013:12 SOU 2013:12 s.18 3

11 2.1 Prblemfrmulering Sedan revideringen av LOU 2010 har man sm ffentlig beställare genm svensk lagstiftning givits utökade möjligheter till att nyttja sciala ch miljömässiga krav vid upphandling av byggentreprenader. Denna lagändring har gjrt det möjligt för ffentliga beställare att med utökade befgenheter skapa större mervärden i stra ch eknmiskt tunga investeringar. Typiska tunga investeringar inm den ffentliga sektrn är m- ch nyprduktin av större infrastrukturella satsningar såsm bstadsmråden, sjukhus ch sklr. Genm att ställa sciala krav i upphandling av byggentreprenader vill man uppnå ytterligare samhällsmässiga mervärden. Vad ställer byggherrar för krav idag ch vad får den för slutgiltig effekt? Nedan följer en rad prblemfrmuleringar sm studien är tänkt att hantera utifrån de ffentliga beställarnas sätt att upphandla byggentreprenader: Vilka skäl ligger till grund för att ffentliga beställare använder sig av eller kan kmma att använda sig av, sciala krav i upphandling av en byggentreprenad? Vilka är de direkta ch indirekta mervärdena man sm ffentlig beställare vill åstadkmma genm att ställa sciala krav i en upphandling av en byggentreprenad? Hur utfrmas de sciala krav sm ffentliga beställare av byggentreprenader ställer i dag ch hur svarar marknaden upp till dem? Vilka stöd ch hinder finns, för att utfrma sciala krav i upphandlingar av byggentreprenader? 2.1 Syfte Syftet är att redgöra hur beställare ur den ffentliga sektrn efter revideringen av LOU 2010 ch de nya upphandlingsdirektiven från EU 2014 nyttjat möjligheten att implementera sciala krav i upphandlingsförfarandet. Studien ska ge en bild av hur lika ffentliga beställare utfrmar sciala krav vid upphandling av byggentreprenader ch vilka prblem ch möjligheter de ser framåt. Studien blir en pusselbit i att klarlägga i vilken grad ffentliga beställare (i detta fall Kmmuner, kmmunala bstadsblag ch landsting) använder sig, eller avser att använda sig, av scialt ansvarstagande sm ett krav eller utvärderingskriterium ch hur de sedan bedömer de möjliga effekterna av denna typ av krav. Med studien vill jag även analysera huruvida det hs byggherrar upplevs sm en tillfällig trend eller m sciala krav är ett kriterium sm är här för att stanna. 2.2 Mål Målet är att genm intervjuer med ffentliga beställare utreda m de rättsliga satsningarna från eurpeisk ch svenska nivå haft den effekt man önskat. Målet är även att utvärdera hur lika ffentliga beställare använder sig av möjligheten att ställa sciala krav i upphandling av byggentreprenader i dag ch vad sm stödjer ch hindrar en utveckling i denna riktning. 2.3 Metd Studiens upplägg är uppdelat i tre faser. 4

12 2.3.1 Fas ett Här görs en litteraturstudie i syfte att redgöra för de lika begrepp ch lagar sm finns i anknytning till upphandlingsförfarandet för den ffentliga beställaren. En dialg kmmer att föras med berörda parter på marknaden. Parter sm på ett eller annat sätt har en anknytning eller intresse av den inverkan sciala åtaganden kan medföra Fas två I fas två kmmer interljuver att genmföras med beställare från den ffentliga sektrn. Interljuver sm bygger på en förberedd intervjuguide. Intervjuerna görs i syfte att redgöra för hur medvetenheten ch användningen ser ut i att ställa sciala krav i upphandling av byggentreprenader. Fkus kmmer att läggas på städerna Götebrg, Karlstad, Örebr ch Stckhlm. De ffentliga beställarna sm valts ut att medverka i intervjuerna har valts ut för att de tillhör någn av följande kategrier Kmmun, Kmmunala bstadsblag eller landstingsfastigheter. Följande ffentliga beställare har tackat ja ch kmmer att intervjuas: Familjebstäder Intervjupersn: Anna Nrdén (Inköpschef) Om Familjebstäder Familjebstäder är ett helägt kmmunal bstadsblag sm ingår i framtidskncernen ch ägs av Götebrgs stad. Ttalt så äger man ch förvaltar nära hyresrätter runt mkring i Götebrg. Därtill är man ca 226 anställda. Familjebstäders övergripande mål ch strategi är att verka sm en attraktiv hyresvärd i välskötta fastigheter sm en attraktiv arbetsgivare på ett affärsmässigt hållbart sätt Pseidn Intervjupersn: Tmmy Brundin (Upphandlingschef) Om Pseidn Pseidn är ett utav Götebrgs stad största kmmunägda bstadsblag. Ttalt förvaltar man hela lägenheter vilket mtsvarar hela 1,7 miljner kvm ch dessa rymmer ca hyresgäster. Det är nära 10% av Götebrgs stad ttala invånarantal. Pseidn verksamhet är uppdelat i åtta distrikt sm tillsammans är uppdelat i 70 separata husvärdsmråden. Ttalt har Pseidn 237 anställda Stckhlmshem Intervjupersn: Rebecca Jhanssn & Mikael Om Stckhlmshem Stckhlmshem är Sveriges näst största kmmunalägda bstadsblag. Stckhlmshem förvaltar lägenheter ch lkaler. I dessa br när hyresgäster vilket är ca 5% av Stckhlms stads samtliga invånare. Ttalt förvaltar man ch äger nära 1,6 Miljner kvm. Antalet anställda är ca

13 Karlstad kmmun Teknik ch Fastighet Intervjupersn: Sixten Vestlund (Enhetschef) Om Karlstad kmmun Teknik ch Fastighet Karlstad kmmun teknik ch fastighet förvaltar Karlstad kmmuns samtliga fastigheter. Teknik ch fastighet är den del inm Karlstad kmmun sm tar han m ny-, till- ch mbyggnatin av kmmunens fastigheter. Ttalt är man 470 anställda ch förvaltar hela kvm i lkalytr. På teknik ch fastighets ligger även ansvaret för kmmunens förvärvande av fastigheter, försäljning av fastigheter, markfrågr, skgsskötsel, jrdbruksskötsel ch naturvård KBAB Intervjupersn: Rlf Aleskg (Prjektledare) Om Karlstad Bstads AB Karlstad bstads AB är ett helägt kmmunalt bstadsblag sm förvaltar ca 7300 hyresrätter i Karlstad. Detta gör Karlstad bstads AB sm förkrtas KBAB till Karlstads största enskillda hyresvärd. KBAB s affärside är KBAB ska finna ch behålla kunder sm möjliggör en ömsesidig relatin. Det gör vi genm att, i Karlstads kmmun, erbjuda prisvärda hyresrätter med mervärden sm tillgdser meningsfulla vardagsbehv 10. KBAB driver i dagsläget ett par bstadsprjekt, vilka innefattar både nyprduktin, rtrenveringar ch enklare underhåll. Entreprenad- ch genmförandefrmen KBAB i dagsläget arbetar mest med är ttalentreprenad med genmförandefrmen Partnering. Någt sm Rlf beskriver passa KBAB s arbetssätt bra. Man menar att genmförandefrmen partnering framförallt har bidragit till att reducera företagets knsultkstnader i prjekten. Senast i raden av partnering prjekt hs KBAB är den strategiska Partneringen på Rud i Karlstad. Ett prjekt sm löpt på smidigt enligt Rlf just för att den öppna dialgen ch det gemensamma ansvaret funnits genm hela prjektet ÖBO Intervjupersn: Anneli Sundqvist (Inköpare) Om Örebr Bstäder Örebr Bstäder AB är ett kmmunalägt bstadsblag. Öb sm Örebr Bstäder förkrtas grundades 1946 ch förvaltar idag ca lägenheter ch lkaler. Ttalt har man nära hyresgäster ch ttalt 402 anställda. Öbs affärside är: Att erbjuda attraktiva bstäder med bredd ch variatin i gd bendemiljö. 11 Med visinen att Öbs fastigheter är ett hem för dig. 10 KBAB Tillgänglig: [ ] 11 ÖBO Tillgänglig: [ ] 6

14 Futurum Intervjupersner: Göran Lunander (VD)& Mikael Bernström (Förvaltningschef) Om Futurum Futurum Fastigheter AB i Örebr är av kmmunen ett helägt fastighetsblag sm har äger ch förvaltar försklr, sklr ch brandstatiner i Örebr kmmun. Ttalt förvaltar man idag ca 446 fastigheter vilket utgör nära kvm ch ttalt arbetar nära 90 i företaget. Futurums affärside är: Förvalta, utveckla ch bygga kstnadseffektiva ch framtidssäkra miljöer sm stödjer våra kunders verksamhet. 12 Värderden man arbetar utefter hs Futurum är Omtanke, Resurshushållning, Glädje ch Samhällsnytta Genmförande av intervju Den första kntakten sm tas med varje tilltänkt intervjuad part sker per telefn. Där förklaras begreppet scial hänsyn ch varför just deras medverkan är viktig för studien. Därefter skickas ett mail till samtliga parter där syfte, mål ch intervjuförutsättningar är beskrivet samt förslag på intervjudatum. Interljuven kmmer att hållas på plats hs de utvalda ffentliga beställarna. Frågrna sm ställas kmmer inte att vara ffentliga för den intervjuade parten innan intervjutillfället. Detta för att skapa en levande dialg sm inte på förhand är förregisserad. Upplägget för intervjun är av typen semistrukturerad. Det vill säga att samma frågr kmmer ställas till samtliga intervjuade parter ch svarsalternativen är både fasta ch öppna. Detta bidrar till att varje part får beskriva sin variant av lösning till varje fråga. Interljuven kmmer att bandas. Registrering kmmer endast att ske av ljud ch materialet kmmer inte vara ffentligt utan endast ligga till grund för det skriftliga resultatet ch diskussinen i examensarbetet. Ttalt kmmer 25 till 30 frågr att diskuteras. Intervjumaterialet består av tre stycken delar. En inledande del En del för de beställare sm använder sig av scial hänsyn i byggentreprenadsupphandlingar. En del för beställare sm ännu ej använder eller planerar att använda scial hänsyn i byggentreprenadsupphandlingar. Frågrna sm diskuteras är tänkta att belysa m ch hur de ffentliga beställarna förhåller sig till möjligheten att ställa sciala krav vid upphandling av byggentreprenader. Om man gör det eller m man inte gör det. Oavsett användning eller ej så kmmer den intervjuade parten att behöva mtivera ch förklara sitt beslut. Detta då frågrna i intervjun försöker skapa en samlad syn runt möjligheterna ch farrna kring begreppet scial hänsyn. Se bilaga 1 för att se vilka frågr sm ställs i intervjun. Den uppskattade tidsåtgången för varje intervju är ca 2timmar. Examenarbetet kmmer att vara ffentligt ch kmmer översändas till varje intervjuad part m så önskas. Svaren från varje intervju kmmer inte att översändas för gdkännande av varje part före publicering Fas tre: I fas tre kmmer de samlade svaren från intervjuerna analyseras tillsammans med övrig data från Fas 1 ch sammanfattas i ett resultat ch en diskussin m förutsättningarna för frtsatt utveckling på mrådet. 12 Futurum Tillgänglig: [ ] 7

15 2.4 Begränsningar Studien kmmer att begränsas genm att bara studera hur kmmuner ch kmmunala bstadsblags använder sig av sciala krav i upphandlingar av byggentreprenader. Detta då beställare från den privata sektrn inte lyder under upphandlingsdirektiven från EU ch den svenska upphandlingslagstiftningen LOU. Därtill så styrs inte privata beställare i samma mfattning av statliga-, kmmunala- ch landstingsplitiska beslut ch upphandlingsdirektiv. 8

16 3 Teri Detta kapitel kmmer att gå igenm viktiga begrepp sm ligger till grund för begreppet scial hänsyn ch samtidigt förklara innebörden av de rättsliga ramar sm styr beställare i ffentliga upphandlingar. 3.1 Lagar Den ffentliga sektrns rättsliga ramar Inledning Att sm ffentlig myndighet genmföra en upphandling kräver i regel en större arbetsinsats än vad sm krävs hs en privat aktör. Detta berr på att ffentliga myndigheter har ett kmplexare regelverk att förhålla sig till. Sm ffentlig myndighet (stat, kmmun eller landsting) är man tvingad att följa lagen m ffentlig upphandling LOU. En lag sm i grunden bygger på EU:s upphandlingsdirektiv ch förrdningar. Lagen har sm främsta syfte att främja fri rörlighet ch skapa upphandlingar byggda på samma grunder avsett land inm EU. Man vill även med lagen främja att ffentliga myndigheter förvaltar de skattemedel de hanterar på ett så klkt sätt sm möjligt. Sm ffentlig myndighet måste man förhålla sig neutral mt samtliga aktörer på marknaden. Upphandlingar sm genmförs av en ffentlig myndighet måste speglas av öppenhet ch kraven måste stå i prprtin till det man vill uppnå. Det får alltså inte ske upphandlingar sm bygger på persnliga relatiner eller dylikt, vilket är en utav de stra skillnaderna mellan en ffentlig ch privat upphandling. Ett tilldelningsbeslutet från en ffentlig myndighet får endast grunda sig på den infrmatin sm lämnas i en entreprenörs anbud. Innehållet i anbudet får därmed endast innehålla efterfrågad infrmatin från förfrågningsunderlaget EU:s direktiv reglerar svensk upphandlingslagsstiftning LOU intrducerades på den svenska marknaden ch har sedan dess haft till uppgift att: främja fri rörlighet inm EU se till att upphandlande myndigheterna på bästa sätt använder de ffentliga medel sm finansierar upphandlingarna genm att dra nytta av knkurrensen på marknaden Ge leverantörer lika möjligheter att delta i upphandlingar. 14 Sm lag reglerar LOU alla inköp av varr, tjänster ch byggentreprenader sm ffentliga myndigheter gör. Lagen är uppbyggd utifrån EUs upphandlingslagstiftnings fem grundprinciper 15 : Icke-diskriminering. Det är alltså förbjudet att diskriminera en entreprenör eller leverantör på grund av dess natinalitet. Sm ffentlig myndighet får man alltså inte ställa krav sm enbart svenska företag kan känna till eller kan rätta sig efter. Inte heller får man gynna lkala entreprenörer eller leverantörer trts dess nära anknytning till upphandlingens gegrafiska läge. Likabehandling. Samtliga entreprenörer eller leverantörer skall få tillgång till överensstämmande underlag samtidigt. Ingen part har alltså förtur till någn typ av underlag. Prprtinalitet 13 Opic Tillgänglig: 14 Upphandlingsstödet Tillgängligt: [ ] 15 Miljöstyrningsrådet Tillgänglig: [ ] 9

17 Vilket innebär att den ffentliga myndighetens krav ch villkr i förfrågningsunderlaget måste stå i rimlig prprtin till den vara, tjänst eller entreprenad sm skall upphandlas. Öppenhet Vilket innebär att underlaget till en ffentlig upphandling inte får hemlighållas eller på någt sätt döljas. Kraven sm ställs skall vara klara ch tydliga. Samtliga entreprenörer eller leverantörer sm deltar i upphandlingen skall vid beslut erhålla det slutliga resultatet. Ömsesidigt erkännande Vilket innebär att upphandlande myndigheter ska erkänna betyg, intyg ch certifikat sm har utfärdats av en medlemsstat eller behörigt rgan inm EU/EES Principerna återfinns under allmänna bestämmelser i lagtexten för LOU 2007:1091 under Kap 1. 9 ch beskrivs i juridisk frm sm: 9 Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt ch icke-diskriminerande sätt samt genmföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna m ömsesidigt erkännande ch prprtinalitet iakttas. LOU sm lag bygger på de senaste direktiven man på EU-nivå utarbetar. Direktiv är bindande för samtliga utav EU:s 28 medlemsländer 16. Bindande i den mån att man sm medlemsland är skyldig att tlka betydelsen ch utfrma natinella lagar sm når upp till direktivens mål. Det är alltså upp till varje medlemsland hur den natinella lagstiftningen utfrmas. Detta kan i vissa fall bli vilseledande, då EG-dmstlen i händelse av mål dömer efter de direktiv man på EU nivå har fastslagit ch inte efter den natinella tlkningen. Detta medför alltså att direktiven alltid gäller före den natinella lagstiftningen 17. Efter nytt fastställt upphandlingsdirektiv i EU-rätten har man i regel mellan 6-24 månander att införliva målen i direktiven. Om direktiven inte införs eller inte är förenliga med de ursprungliga målen kan ett medlemsland dömas för fördragsbrtt. Ett brtt sm kan leda till böter för medlemslandet LOU Den svenska upphandlingslagstiftningen LOU är sm van nämnt den svenska tlkningen av EUs direktiv i hur man sm ffentlig myndighet skall utföra sina upphandlingar. Lagen är relativt mfattande ch i vissa fall kmplex. Nedan följer en förklarning av de många begrepp ch delar man sm ffentlig myndighet måste ta hänsyn till i utfrmandet av ett förfrågningsunderlag. 16 EU-upplysning, Tillgänglig: [ ] 17 Sveriges dmstlar, Eu dmstlen, Tillgänglig: [ ] 10

18 Tröskelvärdet Tröskelvärdet är det värde sm reglerar vilket upphandlingsförfarande sm en ffentlig myndighet skall använda sig av. Det är alltså varans eller tjänstens ttalkstnad sm avgör m upphandlingen kan utföras utefter de direktstyrda- eller natinella upphandlingsreglerna 18. Upphandlingar där ttalkstanden eller värdet understiger Kr kan upphandlas med direktupphandling. Detta gäller dck endast m samtliga direktupphandlingar under gällande räkenskapsår tillsammans understiger gränsbelppet Kr. Detta följdkrav är till för att mtverka att beställare delar upphandlingar för att kringgå upphandlingsreglerna. Detta beskrivs i kap 15 3a 3 a Värdet av ett kntrakt ska uppskattas till det ttala belpp sm ska betalas enligt kntraktet. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna i denna lag. Om upphandlingar där ttalkstanden eller värdet överstiger Kr men understiger tröskelvärdet för statliga myndigheter, kmmuner ch landsting (Se tabell 1 nedan för belpp) kan man genmföra upphandlingen med förenklat förfarande-, urvalsförfarande, knkurrenspräglad dialg eller prjekttävling. I vissa specifika fall även Figur 1, Tröskelvärden direktupphandling. Om upphandlingar överstiger de nämnda tröskelvärdena skall öppen förfarande, selektiv förfarande eller förhandlat upphandlingsförfarande genmföras. Tröskelvärdets nivå regleras vartannat år för att hålla jämn nivå i förhållande till det uppsatta grundvärdet sm är angivet i eur. Även nya direktiv kan medföra nya tröskelvärden. De rådande tröskelvärdena för 2014 återfinns i tabell 1. Tabell 1 Tröskelvärden LOU Varr ch tjänster Byggentreprenader Statliga myndigheter SEK ( EUR) SEK ( EUR) Kmmun ch landsting SEK ( EUR) SEK ( EUR) Direktupphandling SEK (15 % av ) SEK (15 % av ) Upphandlingsförfarande Sm tidigare berört reglerar upphandlingens strlek vilket upphandlingsförfarande sm är aktuellt. Här följer en krtare förklarning av innebörden de lika förfarandena Upphandlingsstödet, Förbereda en upphandling, Tillgänglig: [ ] 19 Opic, Tröskelvärden, Tillgängling: [2014] 11

19 Direktupphandling En direktupphandling kan göras av en vara, tjänst eller byggentreprenad m det ttala värdet understiger 15% av tröskelvärdet. Med dirketupphandlings menas att en ffentlig beställare på grund av upphandlingens ringa strlek kan upphandla en leverantör av vara, tjänst eller byggentreprenad utan krav på hur anbudet ska utfrmas. Avtalet kan vara såväl skriftlig sm muntligt 21. Enligt upphandlingslagen definieras direktupphandlingar i kap Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss frm. Lag (2010:571). Direktupphandling kan även tillämpas m det föreligger synnerliga skäl. Definitinen när detta är möjligt finns att finna i Kap Förenklad upphandling Förenklad upphandling är den vanligaste upphandlingsfrmen under tröskelvärdet. En ffentlig beställare måste vid en förenklad upphandling elektrniskt förmedla annnsen så att samtliga parter har en skälig chans att delta. Det räcker inte att endast annnsera på företagets hemsida utan annnsen måste förmedlas vi en allmäntillgänglig databas. Vid en förenklad upphandling har samtliga leverantörer rätt att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten har rätt att välja ut en eller flera anbudslämnare att förhandla med. Enligt upphandlingslagen definieras direktupphandlingar i kap Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud ch den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare Urvalsupphandling Vid en urvalsupphandling får samtliga leverantörer vara med att ansöka m att lämna ett anbud. Det föreligger samma krav sm vid förenklat vad det gäller tillgänglighet av annnsen. Ansökningstiden är minst 10 dagar. Efter ansökningstiden har den upphandlande myndigheten möjlighet att välja ut vem eller vilka utav de leverantörerna sm visat intresse sm sedan ges möjligheten till att lämna ett anbud. Enligt upphandlingslagen definieras direktupphandlingar i kap Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka m att få lämna anbud, den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud ch den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare Knkurrenspräglad dialg En knkurrenspräglad dialg är öppen för samtliga leverantörer. En ffentlig myndighet kan välja att både bjuda in ch annnsera upphandlingen. Dck får man sm tidigare nämnt inte utestänga någn leverantör att delta. Förfarandet används av myndigheter i regel när upphandlingens art är kmplex eller på andra sätt är tekniskt, finansiellt eller rättsligt kmplicerat. Syftet med en knkurrenspräglad dialg är att finna ch utfrma lösningar där den upphandlande myndighetens behv lämpligast tillgdses. Enligt upphandlingslagen definieras direktupphandlingar i kap 2 9b. 9 b Med knkurrenspräglad dialg avses ett förfarande sm varje leverantör kan begära att få delta i ch där den upphandlande myndigheten för en dialg med de anbudssökande sm har bjudits in att delta i detta förfarande. Lag (2010:571). 20 Alleg, Upphandlingsfrmer, Tillgänglig: 21 Kammarkllegiet, Direktupphandling- till lågt värde Tillgänglig: [2011]s.2 12

20 Öppen upphandling Öppen upphanhandling sker då värdet på upphandlingen överskrider tröskelvärdet. Annnseringen av upphandlingen skall ske i EUs fficiella tidningen EUT eller i den eurpeiska upphandlingsdatabasen TED. Samtliga leverantörer har möjlighet att lämna anbud. Anbudstiden för en öppen upphandling är 52 dagar. Ingen förhandling får ske med de deltagande leverantörerna utan anbudet bedöms antigen efter eknmiskt mest fördelaktiga eller lägst pris Selektiv upphandling En selektiv upphandling sker då värdet på upphandlingen överskrider tröskelvärdet. Likt tidigare förfarande annnseras förfrågan ch kraven för delaktighet ut på EUT ch TED. Intresserade leverantörer får sedan meddela sitt intresse att delta i att lämna anbud. Den upphandlande myndigheten väljer sedan ut minst 5 av de leverantörer sm uppfyller kraven att delta i anbudslämnandet. Ingen förhandling får ske mellan myndighet ch leverantör. Tidsfristen för intresseanmälan är 37 dagar ch efter inbjudan till att lämna anbud har leverantörer 40 dagar på sig Förhandlad upphandling En förhandlad upphandling sker då värdet på upphandlingen överskrider tröskelvärdet. Likt selektiv upphandling görs ett urval vilka leverantörer sm skall få delta i lämnandet av anbud. Här väljer den upphandlandet myndigheten minst 3 leverantörer. Olikt selektiv upphandling kan den upphandlande myndigheten förhandla med de lika parterna. I vissa fall används förhandlad upphandling sm en lösning då inga fördelaktiga anbud har kmmit in från antingen en öppen- eller selektiv upphandling eller m upphandlingens art är av kmplex eller kmplicerad karaktär. Detta då man sm upphandlande myndighet tillsammans med leverantörerna kan identifiera ch definiera lösningar sm kan leda till en lyckad upphandling. Anbudstiden är 40 dagar Krav & Tilldelningskriterier Vid upphandling har man sm ffentlig myndighet möjlighet att ställa krav på den leverantör sm skall utföra eller leverera en vara, tjänst eller byggentreprenad. Kravet eller kraven sm ställs måste följa de grundläggande upphandlingsprinciper från EU m ch icke-diskriminering, likabehandling, prprtinalitet, öppenhet ch ömsesidigt erkännande. Kraven måste alltid vara förenliga med prprtinalitetsprincipen. Vilket innebär att kraven måste stå i rimlig prprtin till den vara, tjänst eller byggentreprenad sm skall upphandlas. Viktigt är att man vid uppförandet av kraven utfrmar dem så att det utan tvivel framgår vad sm efterfrågas. Vilka krav är: Ovillkrliga eller så kallade Ska-krav Vad innebär kraven Vilka är följderna m de inte uppfylls Detta är extra viktigt utifrån bakgrunden att kraven ej går att revideras under pågående upphandling. Om kraven skulle frmulerats fel eller tydligt måste alltså upphandlingen avbrytas ch göras m. Vilket kan leda till förseningar ch fördyrningar för den upphandlande myndigheten. Exempel på krav sm kan ställas på en leverantör är att de uppfyller för varan, tjänsten eller byggentreprenaden en Teknisk- eller yrkesmässig kapacitet Slid finansiellt tillstånd Innehar ett kvalitets- ch miljöledningssystem (certifierad standard) Tidigare referenser på liknande varr, tjänster eller byggentreprenader. Kraven är ftast verifikatinspliktiga vilket betyder att leverantören är skyldig att bevisa innehavet i frm av intyg eller certifierad dkumentatin. Om man sm leverantör inte uppfyller kravet eller kraven kan man inte tilldelas 13

21 upphandlingen. Man kan sm leverantör även uteslutas m man enligt LOU kap gjrt sig skyldig till exempelvis penningtvätt, grvt bedrägeri, allvarliga fel i yrkesutövandet, satt i knkurrs eller dömd för bestickning. I vissa fall kan man sm leverantör uppfylla kravet eller kraven i underlaget genm att samarbeta eller anlita ett företag sm uppfyller de krav man själv saknar. För att avgöra vilket leverantör sm erbjuder den fördelaktigast varan, tjänsten eller byggentreprenaden utefter det underlag sm finns i förfrågningsunderlaget kan man sm ffentlig beställare välja mellan att vikta anbuden på två sätt, det anbud sm eknmiskt mest fördelaktiva eller det anbud med lägst pris Eknmiskt mest fördelaktigt Vid val av viktning av det eknmiskt mest fördelaktiga anbudet har man sm beställare möjlighet att utvädra fler aspekter utöver själva priset. Ett utav syftena är att man sm beställare ges möjligheten att påverka varan, tjänsten eller byggentreprenaders inverkan på övriga marknaden ch samhället. Man kan alltså i valet av kriterier ch vikten av dess ställning i förfrågningsunderlaget styra eventuella synergieffekter av en upphandling. Exempel på andra tilldelningskriterier än priset är: Leveranstid Kvalité Funktinella- ch tekniska egenskaper Sciala åtaganden Miljöåtaganden el. egenskaper Driftkstnader (Livscykelkstnader) Service- el. tekniskt stöd Viktigt är att det tydligt framgår i annnsen eller förfrågningsunderlaget vad syftet med de lika tilldelningskriterierna är ch hur de därefter viktas i den slutliga utvärderingen av anbudet. Man bör i tilldelningskriterierna undvika att utvärdera sådant sm tidigare legat till grund för bedömningen av en leverantörs lämplighet Lägsta pris Vid val av lägsta pris beskrivs det tydligt i underlaget att det är priset sm avgör tilldelningsbeslutet. Tilldelningsgrunden kan vara ttalpriset, pris per månad eller pris per timme. Vid upphandling med lägsta pris kan man dck frtfarande ställ fler krav än bara på priset. Tidigare exempel på tilldelningskriterier kan användas även för lägsta pris upphandling av en vara, tjänst eller byggentreprenad. Dck måste dessa kriterier vara rena skakrav. Kriterierna är alltså bindande ch får inte ligga till grund förr någn utvärdering av kmmande tilldelning Onrmalt låga anbud Vid en anbudstävling bör man sm upphandlande myndighet att reagera m man tar emt ett nrmalt lågt anbud. Vid en sådan misstanke är man sm ffentlig myndighet skyldig att skriftligen kntakta leverantören för en förklarning. Är svaret inte tillförlitligt har man sm ffentlig myndighet möjligheten att förkasta anbudet då det säkerligen inte är tillförlitligt eller innehåller brister Rättsliga medel Om en leverantör upplever att den upphandlande myndigheten i upphandlingsförfarandet har brutit mt LOU kan denna begära överprövning. Överprövningen görs hs förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten finner att egentligheter har ägt rum sm strider mt direktiven i upphandlinslagstiftningen LOU kan denna besluta m att upphandlingen skall rättas till m utrymme finns. I annat fall m förvaltningsrätten finner att fel är för stra kan 22 SFS 2007:1091 Kap 12, 1-4 Lagen m ffentlig upphandling. Stckhlm, Riksdagen 14

22 beslut tas m att göra m upphandlingen. Om beslutet från förvaltningsdmstlen kan överklagas till kammarätten ch därefter högsta dmstlen. För att en överprövning skall äga rum krävs ett prövningstillstånd Byggentreprenadkntrakt Då en ffentlig myndighet skall upphandla en nybyggnatin, renvering, reparatin, rivning, mark- ch grundarbeten eller bygginstallatin rör det sig m en upphandling av en byggentreprenad. Men definitinen av en byggentreprenad innefattar även förarbetet i frm av prjekteringen. Den rättsliga definitinen för utförandet av ett byggentreprenadkntrakt beskrivs i LOU kap 2 3 sm 3 Med byggentreprenadkntrakt avses ett kntrakt sm 1. avser utförande eller både prjektering ch utförande av arbete sm är hänförligt till en verksamhet sm anges i bilaga 1, eller 2. medför att ett byggnadsverk realiseras, avsett hur kntraktet utfrmas, enligt krav sm ställs upp av den upphandlande myndigheten. Med byggnadsverk avses det samlade resultatet av bygg- ch anläggningsarbeten, m resultatet självständigt kan fullgöra en teknisk eller eknmisk funktin. I de eurpeiska upphandlingsdirektiven definieras begreppet byggentreprenadskntrakt: b)offentliga kntrakt sm avser antingen utförande eller såväl prjektering sm utförande av sådana byggentreprenader sm avser en av de verksamheter sm avses i bilaga I eller av en byggentreprenad, eller utförande, avsett frm, av en byggentreprenad sm tillgdser de behv sm den upphandlande myndigheten har specificerat. Med byggentreprenad avses ett resultat av bygg- ch anläggningsarbeten sm i sig fyller en teknisk eller eknmisk funktin. 24 I vissa fall kan det råda klarhet kring kntraktsfrmen byggentreprenad- ch tjänstekntrakt. Detta då en upphandling kan innehålla såväl förvaltning sm i regel följer en tjänsteupphandling samt ny- eller mbyggnatin sm fall under byggentreprenadkntrakt. För att avgöra upphandlingens art där flera delar förekmmer måste kntraktets huvudsakliga mål ch syfte fastställas 25. Detta är en viktig del då tröskelvärdena för de båda upphandlingsarterna skiljer sig markant ch felaktig upphandlingsart kan medföra rättsliga knsekvenser Entreprenadfrm Vid upphandling av en byggentreprenad används vanligtvis någt utav de utarbetade standardavtalen AB 04 eller ABT 06. Dessa två standardavtal är knstruerade av representanter ifrån byggsektrn ch ges ut av byggandets kntrakts kmmitté BKK. Standardavtalen AB 04 ch ABT 06 innehåller föreskrifter m vad kntraktet mfattar, hur entreprenaden ska utföras, vilka tidsperid entreprenaden är planerad att äga rum, ansvar, besiktning, ersättning ch eknmi. Vilken utav de två standardavtalen man använder sig av berr på vilken entreprenadfrm man sm ffentlig beställare upplever lämpa sig bäst för den byggentreprenad sm skall upphandlas. AB 04 är standardavtalet för Utförandeentreprenader ch ABT 06 är standardavtalet för ttalentreprenader. Vid en utförandeentreprenad står den upphandlande myndigheten för prjekteringen av byggentreprenaden. Den upphandlade entreprenören har då i uppgift att lämna anbud ch efter tilldelning uppföra byggnatinen efter de handlingar sm av myndigheten tagits fram. Vid en ttalentreprenad är det den upphandlade entreprenören eller tillika leverantören sm har ansvaret för både prjektering ch uppförande. Den upphandlande myndigheten beskriver i förfrågningsunderlaget de funktinskrav 23 Knkurrensverket, Fallgrpar vid direktupphandling Tillgänglig: [2011] s Eurpaparlamentets upphandlingsdirektiv Tillgänglig: [ ] artikel 1 avdelning 1 definitin 2b s Knkurrensverket,, Fallgrpar vid direktupphandling Tillgänglig: s.26 15

23 byggnaden skall inneha. Funktinskraven går i regel inte in på smådetaljer utan i grva dra beskriver hur byggnaden skall användas ch vilka egenskaper den ska inneha. I förfrågningsunderlaget till en byggentreprenad bifgas i regel en AF-del. I AF-delen beskrivs hur de administrativa ch juridiska förpliktelserna ser ut mellan entreprenör ch beställare. AF-delen upprättas enligt AMA sm är en branschöverenskmmelse för hur man skall utföra arbeten fackmannamässigt. AMA är en allmän material- ch arbetsbeskrivning sm ges ut av svensk byggtjänst ch vars syfte är att underlätta för beställare att utfrma sina krav på entreprenaden. Genm att hänvisa till AMA garanteras beställaren beskriva lösningar sm både är beprövade ch vanligt förekmmande Samarbetsfrm Vid utfrmingen av en byggentreprenad kan man använda sig av lika samarbetsfrmer såsm partnering. Partnering skiljer sig i förhållande till det traditinella arbetssättet genm att samtliga parter mycket tidigt är delaktiga i prcessen ch tillsammans samarbetar för att gemensamt belysa prblem ch hinder sm kan förekmma. Detta för att reducera knflikter ch knstruktinsmässiga fel sm annars kan leda till kstsamma förseningar av prjektet. Partnering kan därför beskrivas sm ett flexiblare arbetssätt där dialgen mellan parterna ligger sm en grund till allt arbete avsett fas i prjektet. Vid samarbetsfrmen partnering arbetar beställaren, entreprenörer ch knsulteter tillsammans för att gemensamt lösa uppgiften att planera, knstruera ch prducera ett byggnadsverk. Grund iden med partnering är att beställaren tidigt i prjektskedet skapar ett team av kvalificerade spelare sm kmpletterar varandra ch gemensamt arbetar för att skapa arbetssätt ch metder sm möjliggör ett lyckat prjekt. I bred mening är partnering den prcess där kund ch leverantörer tillsammans ch systematiskt söker en effektiv frm av samverkan för att uppnå ett bättre gemensamt helhetsresultat i ett enstaka eller flera på varandra följande prjekt (strategisk partnering) 27. Det är en viktig faktr med samarbetsfrmen partnering att samtliga aktörer spelar med öppna krt. D.v.s. skall all eknmi mellan parterna vara öppen från början till slut. I ett partnering samarbete skall beställare, entreprenörer ch knsulter arbeta efter gemensamma mål, aktiviteter ch eknmi Scial hänsyn tar plats i svensk lagstiftning Man har under mer än 20 år på EU-nivå diskuterat vikten av att kunna upphandla tjänster, varr ch byggentreprenader med scial hänsyn. I Eurpeiskakmmissinens tlkningsmedelande av gemensamhetslagstiftningen den 15 ktber 2001 klargjrde man i vilken mfattning scial hänsyn kunde beaktas i ffentliga upphandlingar. De rättsliga ramarna fastställdes den 31 Mars 2004 av Eurpaparlamentets i direktiven 2004/17/EG. I direktivet anges specifika metder för att införliva sciala hänsyn i tekniska specifikatiner, urvalskriterier, tilldelningskriterier ch bestämmelser m fullgörande av kntrakt. (55)- en upphandlande enhet får använda kriterier sm syftar till att tillgdse sciala krav, särskilt för att tillgdse behv - fastställda i specifikatinerna för upphandlingen - hs särskilt missgynnade beflkningsgrupper till vilka förmånstagarna/användarna av de byggentreprenader, varr ch tjänster sm är föremål för upphandlingen hör. 29 Artikel 38 Villkr för fullgörande av kntrakt 26 Byggledarna, leder byggen till bättre hus Tillgänglig: 27 ByggDialg, Tillgänglig: 28 Byggherrarna, Partnering Tillgänglig: 29 Eurpaparlamentets upphandlingsdirektiv Tillgänglig: [ (s.55) 16