Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum 2014-11-28 Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?"

Transkript

1 Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd översiktsplanen mer strategiskt ch långsiktigt med framförhållning Snabbare kmmunala beslutprcesser för planering ch detaljplan Snabbare överklagandeprcesser Färre kmmunala särkrav, ex. tillgänglighetsanpassning Lägre ch färre detaljkrav i detaljplan Explatörer tillåts delta i ÖP- ch FÖP-arbetet Ta inte upp upplåtelsefrmen i detaljplan Enklare detaljplaneprcess vid marginella ändringar Dialg i varje enskilt fall m varför det inte byggs Banker intresserade av det knrekta utfallet av PBL Våga sig ut i gråznen mer Minska kretsen av sakägare sm kan överklaga Tillit: kmmunen ch byggherrarna måste börja lita på varandra. Våga prva öppnare detaljplaner, men ckså anpassningsbarhet hs byggherrarna. Beredskap (planering-) så man är red att ta emt de prjekt sm kmmer in, istället för att ha detaljplaner liggande ch vänta på att någn ska nappa Tidplaner för planeringsprcessen, förutsägbarhet + ffentlig service, kmmunen måste ha kll ch bygga ut i tid Harmniera miljöbalken med PBL gällande bland annat förtätning PBL - regelsystem i strt kej. Tillämpningen ska vara förutsägbar när plan- ch bygglvprcessen är färdig. Sätt upp en skylt: Var gd stör ej! Arbete pågår (Nu börjar byggandet). Behövs en tidsbegränsning för detaljplanen, exempelvis fyra år. För att få överklaga måste man vara flkbkförd i kmmunen man vill bygga i. Snabbfil för rättshaveristen/snabba beslut medlare till den sm överklagar, inklusive första myndigheten Länsstyrelsen priritera snabbkategri jmf. Plisen granskningsfunktin! Tillväxt infrastrukturen i hela Skåne. Hela Skåne skall vara attraktivt. Infrastruktur A-O Ansvar att sprida intresset att b på andra ställen marknadsföring Se varandra sm samarbetspartners Arbete med varumärke Flexibla planer Krta hanteringstider Länsstyrelse - kmmun Behöver göra skillnad på mindre ch större aktörer Krta genmförandetider detaljplan eller Mer flexibla planbestämmelser 1

2 Skapa arenr för att ena kmmunerna kring t.ex. särkrav ch tlkning av lagstiftningen Ta brt möjligheten till kynnesöverklagande Minska handläggningstiderna av överklagande bygglv ch detaljplaner Länsstyrelsen brde ha en snabbhantering av pririterade ärenden (3 mån) Krta handläggningstider överinstanser statliga resurser till detta Aktör + kmmun + Länsstyrelse ska ha tidig dialg/invlvering/samverkan undvika upphävande av detaljplan Ökade krav på explatören att nyttja planen. Ökade regler! Möjlighet för kmmuner att ställa krav markägare Bättre dialg inledningsvis, alla aktörer från början till slut: Länsstyrelse, kmmun, plitik, tjänstemän, explatörer, byggherre. Fkus på planbesked. Tydligare målbilder per prjekt (men ckså Översiktsplan) - Vad vill vi uppnå? Ställa krav efter det - Vad är det viktigaste, vi måste priritera från början? Ställ rätt krav, minska tiden Skapa möjligheter att kmprmissa ch göra tlkningar av lika krav Öka samverkan mellan lika parter i tidiga skeden skapa bra dialg, högre i tak Förbättra samverkan inm kmmun, vara mer samspelta Vara knsekvent i planprcessen, inte ändra förutsättningarna Avsiktsförklaring mellan kmmun ch byggherrar (ex. Helsingbrgs stad) Lkala nätverk (liknande bstadsnätverket) fast i mindre skala Samverkan kring att alla aktörer har ett gemensamt mål från start i byggnads- ch planprcessen. Erfarenhetsutbyte bygger förståelse ch förtrende mellan aktörer Kunniga plitiker Attityd hs tjänstemän Inför LOTS-funktin på både kmmunal nivå ch Länsstyrelse Ta brt förhandsbesked inget värde! P-nrmen??? Förhandlingsbar! Ändra lagen titta på varför ch det sm inte fungerar Kunskap ch dialg i hela prcessen. Tydliga ägardirektiv till kmmunala bstadsblag Flyttkedjr villabrist - äldre stannar. Billigare att flytta räntefritt. - piska ch mrt för att få igång flyttkedjan. Möjliggör flytten av kapitalet. Ej fkus på detaljplan utan på färdigt hus Sysselsättning lärlingssystem Vi har inga prblem med planberedskap. Se Länsstyrelsens rapprt. Knkreta byggherrar Flexibla detaljplaner Möta marknaden över tiden. Breda plitiska överenskmmelser, långsiktighet Fixera ett basanpassningsprgram REGIONPLANEN 2

3 2. Vad krävs för att stärka hyresrätten? Låt pensinskapitalet stå för investeringar i hyresbstadsmarknaden. Långsiktigt ägande ch investeringar. Mdernisera bruksvärdessystemet. Marknadsanpassa hyressättningen. Mer flexibla explateringsavtal för bstadsfastigheter mellan hyres- ch bstadsrätt/äganderätt Mindre finans- ch penningplitisk klåfingrighet Hitta kreativa lösningar tillsammans anpassade för specifika prjekt Internetfrum (á la Flashback) för Skånskt Bstadsfrum där alla sm ingår i nätverket kan skriva ett nytt inlägg för varje specifikt prblem när det uppkmmer. Det är svårt att kmma ihåg vad sm var jbbigt eller en blckering när man diskuterar i efterhand. Så kan alla andra (byggherrar, bank, kmmuner) ge förslag på lösningar. Dumt att hör av sig till bara en persn, när någn annan kanske är bättre lämpad. Stärka alla upplåtelsefrmer genm att blanda Tydligare regelverk Bverket, nätverket, SKL - Vilka krav finns? Kmmunerna lägger mycket tid på tlkning, kan vi bli mer flexibla - Tillgänglighet - Nrmer Men ckså Testa mer! - Ställ rätt krav men var ckså flexibla där mellan Bygga billigt ch snyggt, samla arkitekter, fastighetsägare, kmmuner, eventuellt tävlingar, där hyresnivån är en parameter Behöver inte ksta mer, sprid gda exempel! Inför 6 % mms på hyrr Ta brt hyresregleringen Bankerna mer flexibla Duktiga kmmuner får duktiga hyresägare Arrendera ut mark till byggstart för att få igång byggandet Bestämmelserna/regelverk gör att det blir dyrt (ex buller, tillgänglighet, gestaltning m.m.) Behöver t.ex. alla badrum klara tillgänglighetskrav? Kanske kan göra t.ex. 40 % av bstäderna i ett hus/prjekt tillgängliga? Blir det en kmprmiss av krav sm egentligen är sunda för att få fram bstäderna. Staten subventinerar ägt bende ändra! Kmmunen får inte sälja mark billigare. Det enda kmmunen kan göra är att ställa krav på upplåtelsefrm i explateringsavtal. Öka incitamentet för dem sm br billigt att flytta Hyrrna blir för höga i nyprduktin. Måste kunna hyra ut. Nyansera prduktinskstnad, entreprenadkstnaden är %, mms 25 %, resten mark ch lika avgifter Ägardirektiven behöver vara flexibla, svårt att skriva bygga 100 lägenheter m året måste ta hänsyn till hela beståndet, förmåga att samla kapital + nästa bygge Får inte ställa krav på max-hyra en idé: låt detaljplaner få ta upp upplåtelsefrm Kmmunalt markinnehav öka möjligheterna för kmmunera att förvärva mark till rimliga priser, sm möjliggör byggande av hyresrätter. Flyttkedjrna gör bendekarriär i hyresrätt 3

4 Öka egeninsatsen till 25 prcent (egna hem). Högst delade meningar i grupp Inför amrteringskrav Trappa av räntebidragen, egna hem (dvs avdragsrätten) Inför ROT Stppa fastighetsskatteutredningen Hyresförhandla enligt lkala förutsättningar Precisera värdeöverföringar (vad sm tillåts) Pröva investeringsbidrag (villkrade med typ av lägenhet ch hyresnivå) Det måste finnas flera alternativ på hyresrättsmarknaden (1:a hand/ 2:a hand) Hyresrättsmarknaden hade gynnats av ägarlägenheter i befintliga hyresätter Sciala vinster skapar möjlighet för yrkeslivet ch bstadslivet. Det gör möjligheten till rörelse inm hyresrättsmarknaden ckså. Skapa platser där flk vill b, inte bara bygga hus Bstad först! Statligt lån likt CSN sm har en låg ränta ch riktar sig mest mt de sm har svårt att ta sig in på bstadsmarknaden Avreglering! Varför byggs det inte fler hyresrätter? Det står inte still, det byggs, men för en liten målgrupp Hyresrätten är en dyr bstadsfrm på sikt Dyrt! Det är för str skillnad i hyresnivån mellan en befintlig hyresrätt ch en nyprducerad Hårdare beskattning på hyresrätten Svårt att bygga små lägenheter Hur ska vi få igång byggandet av hyresrätter? Starkare direktiv till sina kmmunala bstadsblag Fler varianter av standardiserade hus (billigare) även för tätare strukturer Investeringen ska inte behöva vara lönsam år 1 Tänka långsiktigt - jmf. med andra branscher Ta brt kravet på nedskrivningar utan tillåt en krtsiktig förlust ch långsiktig vinst (reglera statens bkföringsnämnd) Flexibla parkeringsnrmer (bättre samarbete mellan kmmun ch intressenter) gällande bilpler, bilgarage. Lyfta fram prblemen med finansiering Hitta sätt att få igång flyttkedjrna Arbeta med lika kvalitetsnivåer Gemensamma mål för bstadsbyggande, Stat kmmun - byggherrar Nya regler för att kunna bygga mer flexibelt, t.ex. mindre strlek t.ex. studentbstäder Kmmunen kan bidra i planarbetet för att minska kstnader Tillhörande pst-its: - Vem ansvarar för eknmiskt svaga grupper, bör inte det vara ett kmmungemensamt ansvar. - Bättre samarbete mellan kmmun ch intressenter gällande bilpler, bilgarage - Inte kategri bstäder, men generellt mindre, men smarta, bstäder, mer 50-talsstuk Inför kmmunala blag sm får lägre långarantier 4

5 Lägre byggkstnader, exempelvis knkurrens i byggsektrn, lägre standardkrav, variatin på yta (mindre), staten står för bullerskydd Slpa avdragsrätt på räntr lägg på hyran, andra mmsregler för hyresrätter Löpande band, standardisering, prefab Bstadsnätverket ska samverka för att påverka skattesituatinen sm är fördelaktig för hyresrätter Testa nya frmer: - kperativa hyresrätter - lyxiga hyresrätter Stärka varumärket för hyresrätter - det är en fantastisk upplåtelsefrm! Flyttskatten är ett prblem för att få igång flyttkedjrna! Gör det lättare för äldre att flytta. Kmmun subventinera markpris för hyresrätt Ändra inställning till att äga ch förvalta hyresrätt Kmpensera/jämställa finansiella förutsättningar mellan hyresrätt/bstadsrätt Byggföretag bör ta sitt samhällsansvar Kmmunen kan/bör ha en praktiv inställning till bstadsbyggandet ch genm ägardirektiv styra bstadsbyggandet t.ex. till grupper med begränsad eknmi eller särskilda krav Utveckla ByggaB i Skåne aktörer talar sig samman tidigt ch vill samma sak (Ex Mässan) Integratin Bygg ch planera utifrån det vi har inte det vi vill ha Nyprduktinskstnader är prjektvinst, dck ej för hyresrätter kr/m 2 i vinst, 55 % av byggkstnad skatt Hyresdifferentiering 5

6 3. Vilka nytteffekter får vi ut av att samplanera infrastruktur ch bstadsbyggande? Tidig samplanering bidrar till ett mer naturligt byggnät ch förhindrar förutsedda prblem t.ex. att kllektivtrafiken har svårt att sig fram Kmmunikatin är en förutsättning för en bra bstadsmarkand därefter skapar fler statiner möjligheter till kntrsytr Även m lika aktörer har lika agendr ch förutsättningar är det en fördel att samrdna för att förhindra förutsedda prblem Priritera samfinansiering för nära infrastruktur, t.ex. parkeringar, cykelbanr, hållplatser Förkrta tiden till tåget Gd planerad infrastruktur ger tätare bebyggelse psitiv spiral: Bättre service, brt med parkeringar, mer närservice, mindre buller, färre bilar Mer samverkan mellan kmmuner ger nytteffekter Stra kmmuner måste ta ett reginalt ansvar, för sina delreginer Fler kvalitativa analyser med medbrgaren i fkus var vill de b? Varför? Vad är attraktivt för skåningen? Inte ta för givet att infraplanering direkt leder till statinsnära bende Samrdning mellan buss ch tåg. Cykel mbrd på tåg/buss. Samverkan: Trafikverket Regin Skåne - Kmmuner i förebyggande planering. Agilt förhållningsätt. Mindre persnberende dkumenterade prcesser. När en eldsjäl slutar, tar man inte med sig nätverket hem. Minska bullerprblematiken m vi vill bygga statinsnära Gör busshållplatser till riksintressen så de blir långsiktiga Öka turtäthet, viktigare än att kmma fram i rätt tid INRASTRUKTUR FÖRST Regin Skåne - samla kmmunera, alla sm drar nytta av det! Ett reginalt ansvar (eller statligt), finansiering i ett reginalt perspektiv Kmmunerna måste samla aktörerna ch berätta vad sm är på gång. Vad sm händer måste ut till bstadsmarknadens aktörer. Best-practice: Staffanstrp ch Trellebrg, att plitikerna vill satsa tillsammans. Infrastruktur i ett vidare prjekt: fiber, vindkraft, skapa ett paket men gör det trvärdigt Bygg mötesplatser vid statinsnära (många funktiner) Investeringar i infrastrukturen tas ut i markpriset till explateringen. Bstäder har svårt att bära del av investeringen av infrastrukturen. Tillgängligheten till arbetsplats ch service är viktigt för bstadsbyggnadsprjekt, dck berende på kundgrupp Planera infrastrukturen (ex. spårreservat) med en tidsplan ch genmförandeplan Bättre kmmunikatiner lägre p-nrm färre bilar mer köpkraft Arbetsmarknaden vidgas bättre rörlighet Bra bredband arbeta hemma? Påverkar bstaden ch efterfrågan på kmmunikatiner, tänka nytt! 6

7 Utmaning, vi vill bygga bstäder nära infrastrukturen men där kan vi inte alltid bygga (buller m.m.) Medveten avvägning mellan bendekvaliteter. Många väljer lite buller m de får b nära! Vem gör avvägningen? Viktigt att vi VÅGAR diskutera! Tänk cykel! Cykel på förgårdsmark lite allmän plats - lite tmtmark! Cykelvägar där flk cyklar. Infrastruktur fjärrvärme tänk hela kedjan. Löna sig att bygga lågenergi Använd Bstadsnätverket för att driva natinella frågr! Lättare att försörja m. service. Finns även skadeeffekter (t.ex. Sverigeförhandlingen med strt fkus på strstäderna) Förutsättningar för ökat bstadsbyggande. Transprtinfrastruktur är ckså begränsande för utveckling Fysiska ingrepp i miljön kan användas för möjliggöra ytterligare satsningar (t ex vägar-värmebredband) Viktigt att samsplanera för att få lönsamhet i ett byggande Kmmunikatiner är en viktig parameter för att skapa utveckling ch attraktivitet. Men det hör inte ihp med autmatik, behöver finnas mer sm attraherar. Kan ckså bidra till miljövinster! Svårigheter: Olika intressen (från kmmun, stat, regin). Brist på samarbete både mellan kmmuner ch mellan lika administrativa nivåer. Bredband ckså infrastruktur, måste in i planeringen på ett annat sätt! Mycket bra utgångsläge! Men kan bli bättre. Finns strategiskt redan i översiktsplan förhållandet mellan infrastruktur ch byggande. Pendlingen ökar men bilkulturen stark. Satsa strt söderut Tyskland Danmark. Satsa på mindre lkaltrafiklösningar, shuttle-bussar etc. Staten gå in mer aktivt i bredbandsutbyggnad. Mycket att vinna: minskade trafikrörelser, levande landsbygd, skapa förutsättningar för ökat bstadsbyggande på landsbygden. Kmmunerna har strt ansvar måste samrdnas med annan infrastrukturläggning (nedgrävd) BREDBAND TILL ALLA! Alla aktörer bör/måste priritera att explatera i statinsnära läge Regin Skåne samarbeta med alla kmmuner även de små kranskmmunerna kring kllektivtrafikförsörjning. Kranskmmunerna växer väldigt mycket. Satsa på tänk tåg - kör buss i de delar i Skåne där underlaget är lågt Analysen över var infrasatsningar ska göras brister då särintressen styr... Samrdna. Bilpl ger lägre p-nrm, sm gör att fler bstäder kan byggas (bygga bstäder även där parkeringsplatser skulle kunna byggas) Förbättra dialgen m nya riksintressen (varför inte spårvägen i Lund RI?) Förutsägbarhet m framtida satsningar (ex. RI Simrishamnsbanan). Ex. Spårvägen i Lund. Alla förbereder sig för den, men ingen vill vara först. Nu: besked: inga statliga pengar. Trafikverket lämnar inte alltid besked. Ompririteringar hs Trafikverket. - Lyfta upp att Öresundsreginen är större än Stckhlmsreginen - Bättre dialg! - Marknaden vill ha förutsägbarhet (var är Trafikverket idag?) Regin Skånes uppgift att priritera de viktigaste prjekten för reginen. Lita på att de blir av. Skånepaketet är ett första försök. 7

8 - De 10 % viktigaste prjekten/pengarna låses fast får inte pririteras ner. Resten får prirteras upp ch ner efter budgetramar m.m. Alla kmmuner prata med samma röst. Kan inte ena 33 men Regin Skåne kan säga ch priritera detta. Det är en självklarhet ch ett krav! Det är inte per autmatik säkert att spårburen trafik gynnar utvecklingen (fler järnvägsstatiner) Bank intresserad av hur infrastrukturen ser ut. Kppling översiktsplan finansiering - spridd bebyggelse. Hur mycket kmmer verkligen till av den ursprungliga planen? Miljövinster, knsekvenser Högre bstadspriser nära statinslägen Ökad mbilitet förbättrad arbetsmarknad Sverigeförhandlingen inte samma förutsättningar i Skåne sm i Stckhlm Basinfrastruktur, t.ex. buss, cykelväg, ska finnas vid ny bebyggelse Bredbandsutbyggnad viktigt på landsbygden Krävs mer samarbete Förslag på kmmunsammanslagning Hitta gemensamma lösningar i tidigt skede på bullerprblematik. Jämför Stckhlm med Skåne, lika krav. Förändrade beteendemönster Mer scial/jämlik miljö Samarbetet mellan kmmunerna måste bli bättre ch tydligare. Detta gör att infrastrukturen förbättras (planeringen) ch möjligheterna att b på en plats ch jbba på en annan i Skåne. Samplaneringsrgan för Skånes 33 kmmuner behövs Dialgarena ska finnas där alla parters röst ska få kmma till tals. Större beslut ska kunna tas där. Kmmunerna ska kunna upprätta en anslutning till spårbunden kllektivtrafik för att förbättra infrastrukturen. 8

9 4. Hur får vi råd att bygga ch b? Handlar mer m att ändra regler/spärrar för att möjliggöra att fler får tillgång till bstad (kmmunala bstadsblag har en str rll) Hitta flexibla lösningar mindre lägenheter Råd att bygga har vi m vi sedan får ta ut de avgifter sm behövs Vad lägger vi in i kstnaden när Sverige ligger så högt? (är det samma saker sm jmf. med de lika länderna) En avgörande del för att öka byggandet i Skåne är att Skåne måste vara en tillväxtregin. Ligger idag långt efter. - Här krävs det ett samlat grepp. Kmmunerna kan inte arbeta var för sig - Alla ska/kan vara med! - Ändringar i PBL räcker inte - Använd befintliga nätverk ch deras representanter - Bstadsnätverket måste arbeta med dessa frågr. Höja kunskapen! - Se helheten, inte bara de lika delarna var för sig! - Mötas där det finns lika uppfattningar Prcessen för att bygga bstäder är väldigt lång, samtidigt är tiden sm de ska säljas krt. Blir det prblem/stpp i prcessen är det mycket sm går förlrat Tillhörande pst-it: - Kmb + hus - Använd brännvinsadvkatyr - Inför scial husing - Olika verkligheter Ökad tillväxt fler i arbete ökad betalningsvilja Öka flexibiliteten i bygglagstiftningen Gör det lättare att bygga industriellt, dvs färre särkrav Större variatin på bstadsprjekten. Både bättre ch mindre bättre, billigare ch dyrare bstäder Ta brt snedvridningen av marknaden genm kmmunernas subventin av markpriser för hyresrätter Miljömärkning sm bättre försäljning ch betalningsvilja för bstaden Se över mmsen sm styrinstrument Stämpelskatt Långsiktiga regelverk på så sätt kunna planera långsiktigt. Säkerställa att prjektplanen håller i eknmiska termer. Tydlig bygglvshantering inget tyckande Skapa förutsättningar för kmpiskntrakt/sambende. Fastighetsägarnas syn på de sm söker (hyresgarantier) måste ändras mix på hyresgäster Utbildning ch arbete: En grundförutsättning för att kunna få ch behålla en bstad Kmmunen ch arbetsförmedlingen - hjälpa ungdmar ch nyanlända till jbb. Yrkesintrduktinsanställning Bankerna + staten måste se över reglerna för lån ch investeringar Markpriser: kmmunen måste subventinera marken, använda sig av tmträtt friköpsrätt efter ett tag Om kmmunerna har färdiga planer kan man effektivisera arbetet ch dra ned på kstnader 9

10 Effektivisering i kmmunernas urvalsprcess utlysningar av kmmuner att byggherrar/blag ska vara med tävla via att skicka in visualiseringsbjekt missar målet diskussiner ch wrkshpar är mer givande ch bidrar till bättre samförstånd ch överenskmmelser Om byggblag ch kmmuner ska vara med i det tidiga skedet bör även den finansiella sektrn BANKEN - vara med tidigt i diskussinen m byggblag ch kmmuner är överens ch banken nekar lån eller har skyhög ränta riskerar man att ramla tillbaka på ruta 1 Myndigheter t.ex. Trafikverket är mer knstruktiva i planprcessen för att underlätta byggprcessen Möjligheten till sysselsättning leder till större efterfråga för bstäder sm ger möjlighet till nya investeringar ch nytt byggande En str grupp hamnar i ett vakuum när de inte kmmer in på arbetsmarknaden ch då inte kmmer in på bstadsmarknaden. Detta leder till att ingen vill investera i den här gruppen människr. Det måste bli mer attraktivt att investera i bende för den här gruppen. Subventinera byggande för specifika grupper (yngre, äldre, eknmiskt svagare) så att de kan kmma in på bstadsmarknaden Prefab Mer knkurrens behövs men hur? öppna svensk arbetsmarknad mer Öppenhet för alternativa metder (byggmetder) Förenklat regelsystem så man kan bygga likadant i hela landet Standardiserad byggprcess, men tmmare skal, dvs billigt att bygga, men mer möjligheter för kunden att göra val ch välja srt dyrt/exklusivt Tänk kreativt på svtider, exempelvis blanda funktiner: förskla i samma hus sm bstadslägenheter. Bättre samrdning mellan lika yrkeskategrier, t.ex. bredare utbildning, både rörmkare ch snickare (bredare kunskap, slipper vänta på varandra) Bjud in byggfacket det i detta bstadsnätverk. Styr med ffentligt upphandling, exempelvis: Bygg till detta priset! Standardisera lösningar för att göra det billigare att bygga men dessa måste vara flexibla ch estetiskt tilltalande. - Ta fram gda exempel - Bstadsnätverket Hiss, tillgänglighetskrav, buller, mark & parkering - DET ÄR VAD SOM KOSTAR, inkråmet i lägenheten kstar ingenting. - Tyst sida? tlka det på rätt sätt! Ett verktyg sm minskar kraven för att minska kstnaderna. Exempelvis: rikta byggandet till vissa grupper, förtur m du är rätt målgrupp. UngBO bygg för dem sm har lägst krav. Öppna för kreativitet, nya frmer Arkitekter Räntesubventiner (bstads ch hyres). Natinell eknmi. Tillåt byggande av enkla, funktinella bstäder utan för höga krav. Det kstar att inte bygga synliggöra scieknmiska effekter, invlvera näringslivet, kmmunen med flera. Se helheten. Skapa flexibla bstäder sm håller över tiden exempelvis lägenheter sm kan byggas m eller lägenheter sm kan delas Smidig dialg redan idag, kapitalet finns Tydliga översiktsplaner - viktiga. Nätverk - viktiga för bankernas kunskap m satsningar Finansiering vill vara med där det händer 10

11 Släpp hyrrna fria marknaden kmmer reglera Mdulbyggnader k, samt flexibilitet kring regler Få stra investerare att se Skåne sm en marknad Skånehuset (alltså ett typhus sm tas fram av Skånes kmmuner) Hitta lösningar för få igång flyttkedjr (skattesystem, reavinstsystem, bygg på attraktiva platser) Skatter, avgifter, lön påverkar kstnaden. Lägre skatter ch avgifter! Skattereduktin m man bygger viss bstadstyp Byggandet ska vara hållbart, energieffektivt, vissa material m.m. Kan prblematisera det. Marknaden får inte betalt för att göra riktigt eklgiskt hållbara hus? Tendensen att investeringen blir dyrare m huset är energieffektivt. Leder till högre krav på avkastning. Banken: vad är nästa köpare beredd att betala? Regler ch krav kan fördyra (exempelvis buller, tillgänglighet, gestaltning) Vi måste skapa flyttrörelser det skall vara enkelt att flytta sm äldre Friare hyressättning i befintligt bestånd Nätverket skall jbba med frågan Kmmunen, bstadsblag ch näringsliv i samverkan jbb ger möjligheter! Ex. scial upphandling eller att kmmunen anställer ch erbjuder arbetskraft. Skattefrågan varför straffbeskattas hyresrätten? En viktig fråga för nätverket att driva. Slutsats Ett gemensamt arbete! Standardisering Md att bygga för flket Utgå ifrån betalningsförmågan Markpriser Sänka bstadsstandard 11

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011

Titel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011 Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Samordning av insatser Arbetsvägen för alla. Samordning av insatser för unga. Ett genomförandeprojekt 2015

Samordning av insatser Arbetsvägen för alla. Samordning av insatser för unga. Ett genomförandeprojekt 2015 ESF-Förstudie 2014 Samrdning av insatser Arbetsvägen för alla - Målgruppen: 16-64 år, långtidsarbetslösa, sjukskrivna ch persner med funktinsnedsättning ch/eller diffus prblematik. - Förstudiens uppdrag:

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes:

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes: Mötesprtkll SABOs rådgivande energigrupp Tid: 2012-03-01 kl 9:30-15:30 Plats: SABO Närvarande: Förhindrade: Inledning: Kenneth Ahlström, Kpparstaden Carina Herbertssn, Växjöhem Ulla Jansn, MKB Bertil Lundström,

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen

Spelet om Uddevalla, Vision 2040 - De 5 förslagen ktber 2010 Förslag med illustratiner (ver5) 1(13) Spelet m Uddevalla, Visin 2040 - De 5 förslagen Fredagen ch lördagen den 8-9 ktber 2010 genmfördes spelet m Uddevalla, visin 2040. Uddevalla kmmun arbetar

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal

Gemensam SWOT-analys för regionen. Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1 till strategi för Turistisk samverkan längs Skellefteå älvdal Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen Bilaga 1: Gemensam SWOT-analys för reginen SWOT-analysen

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013

Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2013 Aktivitetsplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2013 [Reviderad 2013-05-27] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv verka för en

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner

Samråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11.

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11. Sida 1 Kmmunala rådet för funktinshinderfrågr Plats ch tid Kmmunhuset Frum, nsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kmmunala pensinärsrådet kl 10.00-11.00 Beslutande ledamöter

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004 Rapprt från fkusgruppsintervjuer, ktber 2004 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Urval ch metd 3 4. Slutsatser 4 5. Resultatsammanställning 5 För frågr angående rapprtens innehåll, vänligen

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Minnesanteckningar Möte I med Byanätsgruppen

Minnesanteckningar Möte I med Byanätsgruppen Datum: 2012-09-27 LRF, Stckhlm Krrigerad slutversin Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Minnesanteckningar Möte I med Byanätsgruppen Namn Organisatin Åsa Odell Björn Galant Camilla Nyrs Ulrik

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige

Vi kan skapa 100000 nya jobb i Sverige Vi kan skapa 100000 nya jbb i Sverige (Tni anmärkning: varför redgör man inte vart årligen 5 miljarder tar vägen sm branschen erhåller från skattebetalarna ch via EU sm ckså är våra pengar) Det påstådda

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Mats, Jenny och Marcus skall kolla så att de har access till banken i dagsläget.

Mats, Jenny och Marcus skall kolla så att de har access till banken i dagsläget. Prtkll Styrelsemöte 2 Dag: 2016-01-13 Tid: 18.30-21.30 Plats: Hans ch Lena Hedström Närvarande: Mats Jhanssn, Marcus Pallvid, Jenny Längström Elamssn, Hans Hedström, Christf Sjökvist 1. Mötets öppnande

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer