Åtgärdslistor från Skånskt Bostadsforum Konkreta förslag på åtgärder för att lösa problemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg?

Transkript

1 Åtgärdslistr från Skånskt Bstadsfrum Knkreta förslag på åtgärder för att lösa prblemen: 1. Hur kan PBL bli ett effektivt verktyg? Större möjlighet till delat huvudmannaskap i detaljplan Använd översiktsplanen mer strategiskt ch långsiktigt med framförhållning Snabbare kmmunala beslutprcesser för planering ch detaljplan Snabbare överklagandeprcesser Färre kmmunala särkrav, ex. tillgänglighetsanpassning Lägre ch färre detaljkrav i detaljplan Explatörer tillåts delta i ÖP- ch FÖP-arbetet Ta inte upp upplåtelsefrmen i detaljplan Enklare detaljplaneprcess vid marginella ändringar Dialg i varje enskilt fall m varför det inte byggs Banker intresserade av det knrekta utfallet av PBL Våga sig ut i gråznen mer Minska kretsen av sakägare sm kan överklaga Tillit: kmmunen ch byggherrarna måste börja lita på varandra. Våga prva öppnare detaljplaner, men ckså anpassningsbarhet hs byggherrarna. Beredskap (planering-) så man är red att ta emt de prjekt sm kmmer in, istället för att ha detaljplaner liggande ch vänta på att någn ska nappa Tidplaner för planeringsprcessen, förutsägbarhet + ffentlig service, kmmunen måste ha kll ch bygga ut i tid Harmniera miljöbalken med PBL gällande bland annat förtätning PBL - regelsystem i strt kej. Tillämpningen ska vara förutsägbar när plan- ch bygglvprcessen är färdig. Sätt upp en skylt: Var gd stör ej! Arbete pågår (Nu börjar byggandet). Behövs en tidsbegränsning för detaljplanen, exempelvis fyra år. För att få överklaga måste man vara flkbkförd i kmmunen man vill bygga i. Snabbfil för rättshaveristen/snabba beslut medlare till den sm överklagar, inklusive första myndigheten Länsstyrelsen priritera snabbkategri jmf. Plisen granskningsfunktin! Tillväxt infrastrukturen i hela Skåne. Hela Skåne skall vara attraktivt. Infrastruktur A-O Ansvar att sprida intresset att b på andra ställen marknadsföring Se varandra sm samarbetspartners Arbete med varumärke Flexibla planer Krta hanteringstider Länsstyrelse - kmmun Behöver göra skillnad på mindre ch större aktörer Krta genmförandetider detaljplan eller Mer flexibla planbestämmelser 1

2 Skapa arenr för att ena kmmunerna kring t.ex. särkrav ch tlkning av lagstiftningen Ta brt möjligheten till kynnesöverklagande Minska handläggningstiderna av överklagande bygglv ch detaljplaner Länsstyrelsen brde ha en snabbhantering av pririterade ärenden (3 mån) Krta handläggningstider överinstanser statliga resurser till detta Aktör + kmmun + Länsstyrelse ska ha tidig dialg/invlvering/samverkan undvika upphävande av detaljplan Ökade krav på explatören att nyttja planen. Ökade regler! Möjlighet för kmmuner att ställa krav markägare Bättre dialg inledningsvis, alla aktörer från början till slut: Länsstyrelse, kmmun, plitik, tjänstemän, explatörer, byggherre. Fkus på planbesked. Tydligare målbilder per prjekt (men ckså Översiktsplan) - Vad vill vi uppnå? Ställa krav efter det - Vad är det viktigaste, vi måste priritera från början? Ställ rätt krav, minska tiden Skapa möjligheter att kmprmissa ch göra tlkningar av lika krav Öka samverkan mellan lika parter i tidiga skeden skapa bra dialg, högre i tak Förbättra samverkan inm kmmun, vara mer samspelta Vara knsekvent i planprcessen, inte ändra förutsättningarna Avsiktsförklaring mellan kmmun ch byggherrar (ex. Helsingbrgs stad) Lkala nätverk (liknande bstadsnätverket) fast i mindre skala Samverkan kring att alla aktörer har ett gemensamt mål från start i byggnads- ch planprcessen. Erfarenhetsutbyte bygger förståelse ch förtrende mellan aktörer Kunniga plitiker Attityd hs tjänstemän Inför LOTS-funktin på både kmmunal nivå ch Länsstyrelse Ta brt förhandsbesked inget värde! P-nrmen??? Förhandlingsbar! Ändra lagen titta på varför ch det sm inte fungerar Kunskap ch dialg i hela prcessen. Tydliga ägardirektiv till kmmunala bstadsblag Flyttkedjr villabrist - äldre stannar. Billigare att flytta räntefritt. - piska ch mrt för att få igång flyttkedjan. Möjliggör flytten av kapitalet. Ej fkus på detaljplan utan på färdigt hus Sysselsättning lärlingssystem Vi har inga prblem med planberedskap. Se Länsstyrelsens rapprt. Knkreta byggherrar Flexibla detaljplaner Möta marknaden över tiden. Breda plitiska överenskmmelser, långsiktighet Fixera ett basanpassningsprgram REGIONPLANEN 2

3 2. Vad krävs för att stärka hyresrätten? Låt pensinskapitalet stå för investeringar i hyresbstadsmarknaden. Långsiktigt ägande ch investeringar. Mdernisera bruksvärdessystemet. Marknadsanpassa hyressättningen. Mer flexibla explateringsavtal för bstadsfastigheter mellan hyres- ch bstadsrätt/äganderätt Mindre finans- ch penningplitisk klåfingrighet Hitta kreativa lösningar tillsammans anpassade för specifika prjekt Internetfrum (á la Flashback) för Skånskt Bstadsfrum där alla sm ingår i nätverket kan skriva ett nytt inlägg för varje specifikt prblem när det uppkmmer. Det är svårt att kmma ihåg vad sm var jbbigt eller en blckering när man diskuterar i efterhand. Så kan alla andra (byggherrar, bank, kmmuner) ge förslag på lösningar. Dumt att hör av sig till bara en persn, när någn annan kanske är bättre lämpad. Stärka alla upplåtelsefrmer genm att blanda Tydligare regelverk Bverket, nätverket, SKL - Vilka krav finns? Kmmunerna lägger mycket tid på tlkning, kan vi bli mer flexibla - Tillgänglighet - Nrmer Men ckså Testa mer! - Ställ rätt krav men var ckså flexibla där mellan Bygga billigt ch snyggt, samla arkitekter, fastighetsägare, kmmuner, eventuellt tävlingar, där hyresnivån är en parameter Behöver inte ksta mer, sprid gda exempel! Inför 6 % mms på hyrr Ta brt hyresregleringen Bankerna mer flexibla Duktiga kmmuner får duktiga hyresägare Arrendera ut mark till byggstart för att få igång byggandet Bestämmelserna/regelverk gör att det blir dyrt (ex buller, tillgänglighet, gestaltning m.m.) Behöver t.ex. alla badrum klara tillgänglighetskrav? Kanske kan göra t.ex. 40 % av bstäderna i ett hus/prjekt tillgängliga? Blir det en kmprmiss av krav sm egentligen är sunda för att få fram bstäderna. Staten subventinerar ägt bende ändra! Kmmunen får inte sälja mark billigare. Det enda kmmunen kan göra är att ställa krav på upplåtelsefrm i explateringsavtal. Öka incitamentet för dem sm br billigt att flytta Hyrrna blir för höga i nyprduktin. Måste kunna hyra ut. Nyansera prduktinskstnad, entreprenadkstnaden är %, mms 25 %, resten mark ch lika avgifter Ägardirektiven behöver vara flexibla, svårt att skriva bygga 100 lägenheter m året måste ta hänsyn till hela beståndet, förmåga att samla kapital + nästa bygge Får inte ställa krav på max-hyra en idé: låt detaljplaner få ta upp upplåtelsefrm Kmmunalt markinnehav öka möjligheterna för kmmunera att förvärva mark till rimliga priser, sm möjliggör byggande av hyresrätter. Flyttkedjrna gör bendekarriär i hyresrätt 3

4 Öka egeninsatsen till 25 prcent (egna hem). Högst delade meningar i grupp Inför amrteringskrav Trappa av räntebidragen, egna hem (dvs avdragsrätten) Inför ROT Stppa fastighetsskatteutredningen Hyresförhandla enligt lkala förutsättningar Precisera värdeöverföringar (vad sm tillåts) Pröva investeringsbidrag (villkrade med typ av lägenhet ch hyresnivå) Det måste finnas flera alternativ på hyresrättsmarknaden (1:a hand/ 2:a hand) Hyresrättsmarknaden hade gynnats av ägarlägenheter i befintliga hyresätter Sciala vinster skapar möjlighet för yrkeslivet ch bstadslivet. Det gör möjligheten till rörelse inm hyresrättsmarknaden ckså. Skapa platser där flk vill b, inte bara bygga hus Bstad först! Statligt lån likt CSN sm har en låg ränta ch riktar sig mest mt de sm har svårt att ta sig in på bstadsmarknaden Avreglering! Varför byggs det inte fler hyresrätter? Det står inte still, det byggs, men för en liten målgrupp Hyresrätten är en dyr bstadsfrm på sikt Dyrt! Det är för str skillnad i hyresnivån mellan en befintlig hyresrätt ch en nyprducerad Hårdare beskattning på hyresrätten Svårt att bygga små lägenheter Hur ska vi få igång byggandet av hyresrätter? Starkare direktiv till sina kmmunala bstadsblag Fler varianter av standardiserade hus (billigare) även för tätare strukturer Investeringen ska inte behöva vara lönsam år 1 Tänka långsiktigt - jmf. med andra branscher Ta brt kravet på nedskrivningar utan tillåt en krtsiktig förlust ch långsiktig vinst (reglera statens bkföringsnämnd) Flexibla parkeringsnrmer (bättre samarbete mellan kmmun ch intressenter) gällande bilpler, bilgarage. Lyfta fram prblemen med finansiering Hitta sätt att få igång flyttkedjrna Arbeta med lika kvalitetsnivåer Gemensamma mål för bstadsbyggande, Stat kmmun - byggherrar Nya regler för att kunna bygga mer flexibelt, t.ex. mindre strlek t.ex. studentbstäder Kmmunen kan bidra i planarbetet för att minska kstnader Tillhörande pst-its: - Vem ansvarar för eknmiskt svaga grupper, bör inte det vara ett kmmungemensamt ansvar. - Bättre samarbete mellan kmmun ch intressenter gällande bilpler, bilgarage - Inte kategri bstäder, men generellt mindre, men smarta, bstäder, mer 50-talsstuk Inför kmmunala blag sm får lägre långarantier 4

5 Lägre byggkstnader, exempelvis knkurrens i byggsektrn, lägre standardkrav, variatin på yta (mindre), staten står för bullerskydd Slpa avdragsrätt på räntr lägg på hyran, andra mmsregler för hyresrätter Löpande band, standardisering, prefab Bstadsnätverket ska samverka för att påverka skattesituatinen sm är fördelaktig för hyresrätter Testa nya frmer: - kperativa hyresrätter - lyxiga hyresrätter Stärka varumärket för hyresrätter - det är en fantastisk upplåtelsefrm! Flyttskatten är ett prblem för att få igång flyttkedjrna! Gör det lättare för äldre att flytta. Kmmun subventinera markpris för hyresrätt Ändra inställning till att äga ch förvalta hyresrätt Kmpensera/jämställa finansiella förutsättningar mellan hyresrätt/bstadsrätt Byggföretag bör ta sitt samhällsansvar Kmmunen kan/bör ha en praktiv inställning till bstadsbyggandet ch genm ägardirektiv styra bstadsbyggandet t.ex. till grupper med begränsad eknmi eller särskilda krav Utveckla ByggaB i Skåne aktörer talar sig samman tidigt ch vill samma sak (Ex Mässan) Integratin Bygg ch planera utifrån det vi har inte det vi vill ha Nyprduktinskstnader är prjektvinst, dck ej för hyresrätter kr/m 2 i vinst, 55 % av byggkstnad skatt Hyresdifferentiering 5

6 3. Vilka nytteffekter får vi ut av att samplanera infrastruktur ch bstadsbyggande? Tidig samplanering bidrar till ett mer naturligt byggnät ch förhindrar förutsedda prblem t.ex. att kllektivtrafiken har svårt att sig fram Kmmunikatin är en förutsättning för en bra bstadsmarkand därefter skapar fler statiner möjligheter till kntrsytr Även m lika aktörer har lika agendr ch förutsättningar är det en fördel att samrdna för att förhindra förutsedda prblem Priritera samfinansiering för nära infrastruktur, t.ex. parkeringar, cykelbanr, hållplatser Förkrta tiden till tåget Gd planerad infrastruktur ger tätare bebyggelse psitiv spiral: Bättre service, brt med parkeringar, mer närservice, mindre buller, färre bilar Mer samverkan mellan kmmuner ger nytteffekter Stra kmmuner måste ta ett reginalt ansvar, för sina delreginer Fler kvalitativa analyser med medbrgaren i fkus var vill de b? Varför? Vad är attraktivt för skåningen? Inte ta för givet att infraplanering direkt leder till statinsnära bende Samrdning mellan buss ch tåg. Cykel mbrd på tåg/buss. Samverkan: Trafikverket Regin Skåne - Kmmuner i förebyggande planering. Agilt förhållningsätt. Mindre persnberende dkumenterade prcesser. När en eldsjäl slutar, tar man inte med sig nätverket hem. Minska bullerprblematiken m vi vill bygga statinsnära Gör busshållplatser till riksintressen så de blir långsiktiga Öka turtäthet, viktigare än att kmma fram i rätt tid INRASTRUKTUR FÖRST Regin Skåne - samla kmmunera, alla sm drar nytta av det! Ett reginalt ansvar (eller statligt), finansiering i ett reginalt perspektiv Kmmunerna måste samla aktörerna ch berätta vad sm är på gång. Vad sm händer måste ut till bstadsmarknadens aktörer. Best-practice: Staffanstrp ch Trellebrg, att plitikerna vill satsa tillsammans. Infrastruktur i ett vidare prjekt: fiber, vindkraft, skapa ett paket men gör det trvärdigt Bygg mötesplatser vid statinsnära (många funktiner) Investeringar i infrastrukturen tas ut i markpriset till explateringen. Bstäder har svårt att bära del av investeringen av infrastrukturen. Tillgängligheten till arbetsplats ch service är viktigt för bstadsbyggnadsprjekt, dck berende på kundgrupp Planera infrastrukturen (ex. spårreservat) med en tidsplan ch genmförandeplan Bättre kmmunikatiner lägre p-nrm färre bilar mer köpkraft Arbetsmarknaden vidgas bättre rörlighet Bra bredband arbeta hemma? Påverkar bstaden ch efterfrågan på kmmunikatiner, tänka nytt! 6

7 Utmaning, vi vill bygga bstäder nära infrastrukturen men där kan vi inte alltid bygga (buller m.m.) Medveten avvägning mellan bendekvaliteter. Många väljer lite buller m de får b nära! Vem gör avvägningen? Viktigt att vi VÅGAR diskutera! Tänk cykel! Cykel på förgårdsmark lite allmän plats - lite tmtmark! Cykelvägar där flk cyklar. Infrastruktur fjärrvärme tänk hela kedjan. Löna sig att bygga lågenergi Använd Bstadsnätverket för att driva natinella frågr! Lättare att försörja m. service. Finns även skadeeffekter (t.ex. Sverigeförhandlingen med strt fkus på strstäderna) Förutsättningar för ökat bstadsbyggande. Transprtinfrastruktur är ckså begränsande för utveckling Fysiska ingrepp i miljön kan användas för möjliggöra ytterligare satsningar (t ex vägar-värmebredband) Viktigt att samsplanera för att få lönsamhet i ett byggande Kmmunikatiner är en viktig parameter för att skapa utveckling ch attraktivitet. Men det hör inte ihp med autmatik, behöver finnas mer sm attraherar. Kan ckså bidra till miljövinster! Svårigheter: Olika intressen (från kmmun, stat, regin). Brist på samarbete både mellan kmmuner ch mellan lika administrativa nivåer. Bredband ckså infrastruktur, måste in i planeringen på ett annat sätt! Mycket bra utgångsläge! Men kan bli bättre. Finns strategiskt redan i översiktsplan förhållandet mellan infrastruktur ch byggande. Pendlingen ökar men bilkulturen stark. Satsa strt söderut Tyskland Danmark. Satsa på mindre lkaltrafiklösningar, shuttle-bussar etc. Staten gå in mer aktivt i bredbandsutbyggnad. Mycket att vinna: minskade trafikrörelser, levande landsbygd, skapa förutsättningar för ökat bstadsbyggande på landsbygden. Kmmunerna har strt ansvar måste samrdnas med annan infrastrukturläggning (nedgrävd) BREDBAND TILL ALLA! Alla aktörer bör/måste priritera att explatera i statinsnära läge Regin Skåne samarbeta med alla kmmuner även de små kranskmmunerna kring kllektivtrafikförsörjning. Kranskmmunerna växer väldigt mycket. Satsa på tänk tåg - kör buss i de delar i Skåne där underlaget är lågt Analysen över var infrasatsningar ska göras brister då särintressen styr... Samrdna. Bilpl ger lägre p-nrm, sm gör att fler bstäder kan byggas (bygga bstäder även där parkeringsplatser skulle kunna byggas) Förbättra dialgen m nya riksintressen (varför inte spårvägen i Lund RI?) Förutsägbarhet m framtida satsningar (ex. RI Simrishamnsbanan). Ex. Spårvägen i Lund. Alla förbereder sig för den, men ingen vill vara först. Nu: besked: inga statliga pengar. Trafikverket lämnar inte alltid besked. Ompririteringar hs Trafikverket. - Lyfta upp att Öresundsreginen är större än Stckhlmsreginen - Bättre dialg! - Marknaden vill ha förutsägbarhet (var är Trafikverket idag?) Regin Skånes uppgift att priritera de viktigaste prjekten för reginen. Lita på att de blir av. Skånepaketet är ett första försök. 7

8 - De 10 % viktigaste prjekten/pengarna låses fast får inte pririteras ner. Resten får prirteras upp ch ner efter budgetramar m.m. Alla kmmuner prata med samma röst. Kan inte ena 33 men Regin Skåne kan säga ch priritera detta. Det är en självklarhet ch ett krav! Det är inte per autmatik säkert att spårburen trafik gynnar utvecklingen (fler järnvägsstatiner) Bank intresserad av hur infrastrukturen ser ut. Kppling översiktsplan finansiering - spridd bebyggelse. Hur mycket kmmer verkligen till av den ursprungliga planen? Miljövinster, knsekvenser Högre bstadspriser nära statinslägen Ökad mbilitet förbättrad arbetsmarknad Sverigeförhandlingen inte samma förutsättningar i Skåne sm i Stckhlm Basinfrastruktur, t.ex. buss, cykelväg, ska finnas vid ny bebyggelse Bredbandsutbyggnad viktigt på landsbygden Krävs mer samarbete Förslag på kmmunsammanslagning Hitta gemensamma lösningar i tidigt skede på bullerprblematik. Jämför Stckhlm med Skåne, lika krav. Förändrade beteendemönster Mer scial/jämlik miljö Samarbetet mellan kmmunerna måste bli bättre ch tydligare. Detta gör att infrastrukturen förbättras (planeringen) ch möjligheterna att b på en plats ch jbba på en annan i Skåne. Samplaneringsrgan för Skånes 33 kmmuner behövs Dialgarena ska finnas där alla parters röst ska få kmma till tals. Större beslut ska kunna tas där. Kmmunerna ska kunna upprätta en anslutning till spårbunden kllektivtrafik för att förbättra infrastrukturen. 8

9 4. Hur får vi råd att bygga ch b? Handlar mer m att ändra regler/spärrar för att möjliggöra att fler får tillgång till bstad (kmmunala bstadsblag har en str rll) Hitta flexibla lösningar mindre lägenheter Råd att bygga har vi m vi sedan får ta ut de avgifter sm behövs Vad lägger vi in i kstnaden när Sverige ligger så högt? (är det samma saker sm jmf. med de lika länderna) En avgörande del för att öka byggandet i Skåne är att Skåne måste vara en tillväxtregin. Ligger idag långt efter. - Här krävs det ett samlat grepp. Kmmunerna kan inte arbeta var för sig - Alla ska/kan vara med! - Ändringar i PBL räcker inte - Använd befintliga nätverk ch deras representanter - Bstadsnätverket måste arbeta med dessa frågr. Höja kunskapen! - Se helheten, inte bara de lika delarna var för sig! - Mötas där det finns lika uppfattningar Prcessen för att bygga bstäder är väldigt lång, samtidigt är tiden sm de ska säljas krt. Blir det prblem/stpp i prcessen är det mycket sm går förlrat Tillhörande pst-it: - Kmb + hus - Använd brännvinsadvkatyr - Inför scial husing - Olika verkligheter Ökad tillväxt fler i arbete ökad betalningsvilja Öka flexibiliteten i bygglagstiftningen Gör det lättare att bygga industriellt, dvs färre särkrav Större variatin på bstadsprjekten. Både bättre ch mindre bättre, billigare ch dyrare bstäder Ta brt snedvridningen av marknaden genm kmmunernas subventin av markpriser för hyresrätter Miljömärkning sm bättre försäljning ch betalningsvilja för bstaden Se över mmsen sm styrinstrument Stämpelskatt Långsiktiga regelverk på så sätt kunna planera långsiktigt. Säkerställa att prjektplanen håller i eknmiska termer. Tydlig bygglvshantering inget tyckande Skapa förutsättningar för kmpiskntrakt/sambende. Fastighetsägarnas syn på de sm söker (hyresgarantier) måste ändras mix på hyresgäster Utbildning ch arbete: En grundförutsättning för att kunna få ch behålla en bstad Kmmunen ch arbetsförmedlingen - hjälpa ungdmar ch nyanlända till jbb. Yrkesintrduktinsanställning Bankerna + staten måste se över reglerna för lån ch investeringar Markpriser: kmmunen måste subventinera marken, använda sig av tmträtt friköpsrätt efter ett tag Om kmmunerna har färdiga planer kan man effektivisera arbetet ch dra ned på kstnader 9

10 Effektivisering i kmmunernas urvalsprcess utlysningar av kmmuner att byggherrar/blag ska vara med tävla via att skicka in visualiseringsbjekt missar målet diskussiner ch wrkshpar är mer givande ch bidrar till bättre samförstånd ch överenskmmelser Om byggblag ch kmmuner ska vara med i det tidiga skedet bör även den finansiella sektrn BANKEN - vara med tidigt i diskussinen m byggblag ch kmmuner är överens ch banken nekar lån eller har skyhög ränta riskerar man att ramla tillbaka på ruta 1 Myndigheter t.ex. Trafikverket är mer knstruktiva i planprcessen för att underlätta byggprcessen Möjligheten till sysselsättning leder till större efterfråga för bstäder sm ger möjlighet till nya investeringar ch nytt byggande En str grupp hamnar i ett vakuum när de inte kmmer in på arbetsmarknaden ch då inte kmmer in på bstadsmarknaden. Detta leder till att ingen vill investera i den här gruppen människr. Det måste bli mer attraktivt att investera i bende för den här gruppen. Subventinera byggande för specifika grupper (yngre, äldre, eknmiskt svagare) så att de kan kmma in på bstadsmarknaden Prefab Mer knkurrens behövs men hur? öppna svensk arbetsmarknad mer Öppenhet för alternativa metder (byggmetder) Förenklat regelsystem så man kan bygga likadant i hela landet Standardiserad byggprcess, men tmmare skal, dvs billigt att bygga, men mer möjligheter för kunden att göra val ch välja srt dyrt/exklusivt Tänk kreativt på svtider, exempelvis blanda funktiner: förskla i samma hus sm bstadslägenheter. Bättre samrdning mellan lika yrkeskategrier, t.ex. bredare utbildning, både rörmkare ch snickare (bredare kunskap, slipper vänta på varandra) Bjud in byggfacket det i detta bstadsnätverk. Styr med ffentligt upphandling, exempelvis: Bygg till detta priset! Standardisera lösningar för att göra det billigare att bygga men dessa måste vara flexibla ch estetiskt tilltalande. - Ta fram gda exempel - Bstadsnätverket Hiss, tillgänglighetskrav, buller, mark & parkering - DET ÄR VAD SOM KOSTAR, inkråmet i lägenheten kstar ingenting. - Tyst sida? tlka det på rätt sätt! Ett verktyg sm minskar kraven för att minska kstnaderna. Exempelvis: rikta byggandet till vissa grupper, förtur m du är rätt målgrupp. UngBO bygg för dem sm har lägst krav. Öppna för kreativitet, nya frmer Arkitekter Räntesubventiner (bstads ch hyres). Natinell eknmi. Tillåt byggande av enkla, funktinella bstäder utan för höga krav. Det kstar att inte bygga synliggöra scieknmiska effekter, invlvera näringslivet, kmmunen med flera. Se helheten. Skapa flexibla bstäder sm håller över tiden exempelvis lägenheter sm kan byggas m eller lägenheter sm kan delas Smidig dialg redan idag, kapitalet finns Tydliga översiktsplaner - viktiga. Nätverk - viktiga för bankernas kunskap m satsningar Finansiering vill vara med där det händer 10

11 Släpp hyrrna fria marknaden kmmer reglera Mdulbyggnader k, samt flexibilitet kring regler Få stra investerare att se Skåne sm en marknad Skånehuset (alltså ett typhus sm tas fram av Skånes kmmuner) Hitta lösningar för få igång flyttkedjr (skattesystem, reavinstsystem, bygg på attraktiva platser) Skatter, avgifter, lön påverkar kstnaden. Lägre skatter ch avgifter! Skattereduktin m man bygger viss bstadstyp Byggandet ska vara hållbart, energieffektivt, vissa material m.m. Kan prblematisera det. Marknaden får inte betalt för att göra riktigt eklgiskt hållbara hus? Tendensen att investeringen blir dyrare m huset är energieffektivt. Leder till högre krav på avkastning. Banken: vad är nästa köpare beredd att betala? Regler ch krav kan fördyra (exempelvis buller, tillgänglighet, gestaltning) Vi måste skapa flyttrörelser det skall vara enkelt att flytta sm äldre Friare hyressättning i befintligt bestånd Nätverket skall jbba med frågan Kmmunen, bstadsblag ch näringsliv i samverkan jbb ger möjligheter! Ex. scial upphandling eller att kmmunen anställer ch erbjuder arbetskraft. Skattefrågan varför straffbeskattas hyresrätten? En viktig fråga för nätverket att driva. Slutsats Ett gemensamt arbete! Standardisering Md att bygga för flket Utgå ifrån betalningsförmågan Markpriser Sänka bstadsstandard 11