Den 14 mars skickade vi PGU-barometern till dig, och mer information om årets barometer hittar du här.

Transkript

1 Svenska rganisatiners kmmentarer på regeringens skrivelse 2013/14:154 till riksdagen: Genmförandet av samstämmighetsplitiken för utveckling fkus: den glbala utmaningen migratinsströmmar De kmmande veckrna behandlas regeringens PGU-skrivelse av dig ch övriga ledamöter i riksdagens utrikesutsktt. Medlemsrganisatinerna i CONCORD Sverige vill därför med utgångspunkt i årets nyligen lanserade barmeter ge några synpunkter på regeringens skrivelse ch hur genmförandet av PGU kan förbättras. Under varje tematisk fråga nedan återfinns kntaktinfrmatin till ansvariga rganisatiner. Det går bra att återkmma till dessa för mer infrmatin m en specifik fråga. Den 14 mars skickade vi PGU-barmetern till dig, ch mer infrmatin m årets barmeter hittar du här. Övergripande kmmentarer Det är psitivt att regeringen gav Statskntret i uppdrag att utvärdera styrningen ch samrdningen av PGU. Svenska rganisatiner har länge efterlyst en berende utvärdering, ch hppas att regeringen framöver beslutar m en återkmmande berende utvärdering sm även inkluderar de lika plitikmrådena. Regeringen har inte mvandlat Statskntrets rekmmendatiner till åtgärder, utan hänvisar i skrivningen till att detta arbete kmmer att ske framöver, bland annat genm att göra breda förstärkande insatser sm invlverar flera departement, samt ytterligare förtydliga mål ch begrepp inm PGU. Vi hade hppats på att statskntrets rekmmendatiner skulle återspeglas i knkreta refrmer. I årets barmeter har vi identifierat åtta åtgärder sm behöver genmföras m PGU ska kunna ta de steg framåt vi anser att den behöver: 1. Gör ett förnyat åtagande m PGU, ch sm en del av denna nystart skapa en statssekreterargrupp för PGU inm regeringskansliet 2. Placera samrdningsansvaret på högsta tjänstemannanivå inm UD 3. Skapa ett arbetsprgram med mätbara indikatrer 4. Tydliggör hur målknflikter ska hanteras ch sträva efter en förbättrad analys av knsekvenser av Sveriges plitik 5. Etablera en regelbunden berende utvärdering av PGU 6. Stärk riksdagens rll ch insyn 7. Skapa fra för en bred dialg med relevanta aktörer 8. Använd utlandsmyndigheterna i genmförandet av PGU Fkus för årets skrivelse är migratinsströmmar, ch regeringen följer endast krtfattat upp arbetet med eknmiskt utanförskap, sm var i fkus för 2012 års skrivelse. Då flera av de centrala målknflikterna sm PGU innefattar återfinns i den glbala utmaningen eknmiskt utanförskap så ser vi behvet av att mer systematiskt följa upp de identifierade målknflikterna. Regeringen är inte knkret i sin beskrivning av psitiner ch åtgärder för dessa tre frågr, ch det är på så sätt inte en tillfredsställande uppföljning. Nedan följer vi därför upp dessa mråden med utgångspunkt i analysen i årets barmeter, följt av övriga plitikmråden sm vi tar upp i årets barmeter ch sm skrivelsen behandlar i en bilaga, ( Regeringens bedömning av genmförandet av samstämmighetsplitiken för utveckling ). 1

2 Kapital- ch skatteflykt Vi ser det sm psitivt att regeringen valt ut kapital- ch skatteflykt sm en fkusfråga, ch att den ger en seriös prblembeskrivning av frågan. Det är dck negativt att regeringen tar upp prblemen med att fattiga länder har svaga institutiner ch låg grad av inhemsk resursmbilisering, samt kapacitet, innan de tar upp företags skatteflykt sm ett huvudsakligt prblem, där Sverige ch EU har ett ansvar att agera. Det är mycket psitivt att regeringen explicit säger att den ser psitivt på land-för-land-rapprtering. Sverige har inte varit pådrivande eller ställt sig bakm detta när det har förhandlats inm EU, enligt den infrmatin vi har fått. Givet klargörandet i skrivningen av regeringens psitin så bör Sverige frmulera en aktiv plitik för att land-för-land-rapprtering ska kmma till stånd inm EU så snart sm möjligt. Regeringen hänvisar till ägardirektiven för Swedfund vad gäller "användningen av intermediära jurisdiktiner samt krav på att blagets investeringar ska ske inm sunda ch tydliga blagsstrukturer sm inte bidrar till bl.a. skatteundandragande". Prblemet med dessa direktiv är dck att de förlitar sig på den bedömning av jurisdiktiner sm sker inm ramen för OECDs Glbal Frum, ch den är mycket bristfällig. I årets barmeter tar vi upp detta: Ett prblem är att flera av Glbal Frums medlemmar kan betecknas sm skatteparadis ch har ett egenintresse av att behålla sin sekretess. Vidare så är utvärderingsprcessen av hur infrmatinsutbytesavtalen tillämpas svag då det saknas tydlighet vad gäller vilka eller hur många kriterier sm måste uppfyllas för att ett land eller territrium ska bli gdkänt. Kända skatteparadis med hård sekretess har blivit gdkända. När regeringen förlitar sig på Glbal Frum i sina ägardirektiv till Swedfund, förlitar de sig alltså på en utvärdering sm har allvarliga brister. Regeringen nämner inget m liggande förslag i EU med anledning av översynen av EU:s Anti-Mney Laundering Directive. Förslaget innebär att upprätta ffentliga register över företags verkliga ägare ch förmånstagare. En sådan åtgärd för ökad transparens skulle försvåra möjligheten för individer att gömma sig bakm kmplexa företagsstrukturer, t.ex. skalblag, med syfte att tvätta pengar eller smita från skatt. Sverige har, enligt den infrmatin vi har, direkt mtsatt sig upprättandet av sådana ffentliga register under förhandlingar i EU. Vi uppmanar regeringen att ställa sig bakm förslaget att upprätta ffentliga register över företags verkliga ägare ch förmånstagare, sm en viktig åtgärd för ökad transparens ch för att stppa skatteflykt. Aktivt driva fullständig land-för-land-rapprtering för företag i relevanta EU prcesser. Aktivt driva att det upprättas ffentliga register av de verkliga ägarna av företag, stiftelser ch truster. Ställa krav i ägardirektivet till Swedfund på att fnderna ch företagen sm Swedfund investerar i inte finns registrerade i skatteparadis, samt att fnderna ch företagen redvisar sin verksamhet i varje land där de verkar enligt land-för-land-rapprteringen. Därutöver bör direktiven ställa krav på att fnder ch företag sm Swedfund investerar i öppet redvisar sina verkliga ägare. Uppmärksamma svagheterna i OECD:s Glbal Frum n Transparency and Exchange f Infrmatin fr Tax Purpses ch dess peer review-prcess, ch bidra till att stärka ch engagera sig i FN:s skattekmmitté sm har bättre representativitet. Kmmentarer från Afrikagrupperna, Diaknia ch Frum Syd. Kntakt: penny.davies@diaknia.se eller maud.jhanssn@frumsyd.rg Näringsliv ch mänskliga rättigheter Med jämna mellanrum uppdagas det fall där svenska företag, både statliga ch icke statliga, bidragit till kränkningar av mänskliga rättigheter. Två aktuella exempel är det statligt ägda Rymdblaget sm 2

3 levererar tjänster sm används i USAs drönarkrigföring ch övervakning i diktaturer, ch Telia Sneras medverkan till regimens övervakning av medbrgarna i Uzbekistan. Det är psitivt att regeringen tar upp näringslivets rll för att bidra till en hållbar utveckling, men det finns brister i hur frågan hanteras i skrivelsen. Regeringen skriver Regeringen bedömer att frtsatt arbete behövs för att ytterligare stärka svensk handels ch investeringars bidrag till att bryta fattiga länders ch människrs eknmiska utanförskap, inklusive arbete med mänskliga rättigheter. Att säkerställa skyddet för mänskliga rättigheter är en skyldighet för regeringar. Vi menar att regeringen har fel utgångspunkt när man tar för givet att svenska företags verksamhet bidrar till respekt för mänskliga rättigheter. Svenska regeringen brde istället tydligare bejaka sitt ansvar för att säkerställa respekt för de mänskliga rättigheterna. Regeringen skriver vidare att företag med verksamhet i, eller upphandling från, länder sm brister i respekt för mänskliga rättigheter (MR) ställs inför särskilda utmaningar sm ställer krav på en gedigen riskanalys. Den svenska regeringen bör tydligare uppmana företag att de har skyldighet att göra en riskanalys när det gäller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det räcker inte med att regeringen knstaterar att ökad risk existerar. I skrivelsen anger regeringen vidare att blag med statligt ägande kmmer även frtsatt att ha uppdraget att rapprtera m sitt hållbarhetsarbete i enlighet med de internatinella riktlinjerna från Glbal Reprting Initiative (GRI). Det är bra att regeringen återigen klargör sina förväntningar ch hänvisar till gällande internatinella nrmer. Regeringen bör däremt göra en analys m huruvida Glbal Reprting Initiative är ett tillräckligt verktyg för att visa huruvida statliga blag efterlever FN:s vägledande principer. Slutligen understryker regeringen även vikten av att blag med statligt ägande, sm har verksamhet eller upphandling i länder sm brister i efterlevnaden av grundläggande internatinella ramverk, har en väl förankrad plicy ch strategi för att hantera dessa frågr. Regeringen har ckså preciserat sina förväntningar på de statliga aktörerna inm handels- ch investeringsfrämjandet att infrmera m internatinella nrmer inm hållbart företagande. Regeringen har tagit ett psitivt steg när de i regeringsbrevet för 2014 till EKN kräver att myndigheten ska "säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med samt infrmera m" internatinella riktlinjer. Det är därför förvånande ch undermåligt att regeringen i sin skrivelse enbart förväntar sig att de statliga aktörerna inm handels- ch investeringsfrämjande "ska infrmera m" internatinella nrmer inm hållbart företagande. Kraven regeringen nu ställer på EKN bör gälla alla sm erbjuder ch tar emt statligt stöd eller service. I samråd med relevanta aktörer inklusive civilsamhället, ta fram en plan för hur FN:s regelverk ch vägledande principer för företag ch mänskliga rättigheter ska implementeras natinellt. Kräva av svenska företag att deras hållbarhetsrapprter innefattar hela leverantörskedjan. Förtydliga ägaranvisningarna i ffentligt ägda företag, pensinsfnder, kreditinstitut ch myndigheter så att FN:s regelverk ch vägledande principer för företag ch mänskliga rättigheter ch PGU efterlevs. Klargöra vad sm krävs ytterligare för att hållbarhetsrapprteringen ska bli en riktig måttstck på hur de statliga blagen arbetar med bland annat due-diligence. Införa lagstiftning sm ökar möjligheten till ansvarsutkrävande av svenska företag sm har bidragit till kränkningar av mänskliga rättigheter utmlands. Ratificera ILO:s knventin 94 m ffentlig upphandling. Kmmentarer från Afrikagrupperna, Amnesty Internatinal, Diaknia, Frum Syd ch LO-TCO Biståndsnämnd. Kntakt: kathleen.mccaughey@amnesty.se eller magnus.walan@diaknia.se 3

4 Vapenexprt ch exprtkntrll Regeringens skrivelse nämner inte på någt ställe den svenska krigsmaterielexprten. Det är märkligt eftersm krigsmaterielexprten identifierades sm en målknflikt inm ramen för regeringens arbete med näringsliv ch utveckling i 2012 års skrivelse. Att vapenexprtfrågan på detta sätt utesluts ur diskussinen innebär en str skillnad från 2012 års skrivelse där det knstaterades att det finns risker att krigsmaterielexprten undergräver målet att bidra till en hållbar ch rättvis glbal utveckling. Det är självklart att krigsmaterielexprten bör vara en del av utvärderingen av PGU års skrivelse tg ckså upp hur krigsmaterielexprten drar ned Sveriges betyg i Cmmitment t Develpment Index, CDI. Sveriges betyg har inte förändrats sedan 2012 ch den svenska krigsmaterielexprten utgör frtfarande de risker ch målknflikter sm 2012 års skrivelse tg upp. Sverige är ett av de länder sm säljer mest vapen per persn ch få länder har en så str andel vapenexprt riktad till fattiga ch demkratiska länder sm Sverige gick 40 prcent av den svenska vapenexprten till diktaturer ch ickedemkratiska stater, utifrån rganisatinen Freedm Huse index. Antalet utvecklingsländer sm Sverige sålt krigsmateriel har ökat kraftigt sedan 2003 ch mer än fördubblats mellan åren 1997 ch Även vapenexprten till länder i väpnad knflikt ökar kraftigt. Den arabiska våren ch den så kallade Saudiskandalen är händelser sm tydliggjrt målknflikterna i vapenexprten ch lett fram till en parlamentarisk utredning av Sveriges regelverk för krigsmaterielexprt (Kex-utredningen). Utredningen har på sitt brd att titta på exprten utifrån PGU såväl sm att föreslå hur exprtkntrllen gentemt ickedemkratier kan skärpas. Sverige planerar ckså att under 2014 ratificera det glbala vapenhandelsavtalet ATT. Med bakgrund av det är det rimligt att krigsmaterielexprten inte tas med i Regeringens skrivelse. Stppa vapenexprten till krigförande länder ch länder sm bryter mt mänskliga rättigheter, införa ett bindande demkratikriterium samt natinella regler med utgångspunkt i PGU ch EU:s gemensamma ståndpunkt. Förbättra möjligheterna till plitiskt ansvarsutkrävande ch transparens genm att partiernas ställningstaganden i EKR ch mtiven till ISP:s beslut görs ffentliga. Ratificera ATT ch gå före i en ambitiös tlkning ch tillämpning av avtalet, samt driva de humanitära ch fredsstärkande perspektiven i det kmmande statspartssamarbetet. Kmmentarer från Svenska Freds- ch Skiljedmsföreningen, Diaknia ch Svenska kyrkans internatinella arbete. Kntakt: linda.akerstrm@svenskafreds.se Tryggad glbal livsmedelsförsörjning Det är mycket psitivt att regeringen lägger str vikt vid frågan m tryggad livsmedelsförsörjning ch knstaterar att detta är en kmplex fråga. En av många frågr sm påverkar fattigas tillgång till mat är handelsplitiken. Angående WTO-förhandlingarna på Bali i december 2013 lyfter regeringen fram att mötet resulterade i att utvecklingsländers livsmedelsförsörjningsprgram är fredade från WTO-tvister även m länders respektive tak för handelsstörande stöd överskrids. Detta tidsbegränsade fredsavtal (4 år) infördes efter det att frågan drivits av G33-länderna, ett fyrtital fattiga länder sm fta är berende av livsmedelsimprt. Dck nämner inte skrivelsen att Sverige visserligen accepterade överenskmmelsen men principiellt är mtståndare till denna srts prgram för en tryggare livsmedelsförsörjning eftersm man anser att denna typ av stöd är handelsstörande ch därmed fel avsett m berörda länder anser att det gynnar deras utveckling. Vi stödjer helt regeringens linje att verka för handelsavtal sm gynnar ett effektivt ch generöst marknadstillträde för utvecklingsländer till EU:s marknad. Men vi menar att utvecklingsländer förutm 4

5 marknadstillträde ckså måste ha rätt till plicyutrymme att demkratiskt fatta beslut m sin eknmiska plitik ch prgram sm man bedömer gynnar en rättvis ch hållbar utveckling ch uppfyllandet av mänskliga rättigheter, till exempel tryggad livsmedelsförsörjning. Detta bör vara en central princip i Sveriges Plitik för Glbal Utveckling. Det är dck säkert m Sverige står bakm en sådan princip, det finns inga hänvisningar till betydelsen av utvecklingsländers plicyutrymme. Angående EU:s jrdbruksplitik hänvisar regeringen till refrmer sm ägt rum under det senaste decenniet sm bidragit till att handelsstörande element har minskat kraftigt. Detta är dck en effekt av refrmen 2003 ch av det senaste årtindets generella prisuppgång sm gjrt att exprtstöden har minskat. Skrivelsen nterar att Sverige inför refrmbeslutet 2013 arbetade för att utvecklingsperspektiv skulle få genmslag i förhandlingarna. Det framgår dck inte mer precist vilka utvecklingsperspektiv man arbetade för eller hur. Det enda sm står är en generell skrivning m att regeringen verkar för budgetminskningar. Man har i jämförelse varit tydligare när det handlat m refrmeringen av EU:s fiskeriplitik, vilket ckså framgår av skrivelsen. EU-parlamentets Miljö- ch Utvecklingskmmittéer har, efter aktivt arbete av inte minst svenska EU-parlamentariker, antagit en rad förslag sm syftar till att synliggöra ch minimera negativa utvecklingseffekter av jrdbruksplitiken. Alla dessa förslag förkastades emellertid av parlamentets Jrdbrukskmmitté, ch den svenska regeringen har enligt den infrmatin vi har inte verkat för att några av förslagen skulle hamna på rådets brd. Regeringen nämner inte EU-förhandlingarna m det nya direktivet för finansiella marknader (MiFID 2) sm bland annat har direkt bäring på regleringen av handeln med råvarr ch handelns inverkan på glbal livsmedelstrygghet. Enligt uppgifter från Finansdepartementet har inte PGU beaktats i dessa förhandlingar, ch man har inte tagit hänsyn till rättighetsperspektivet. I PGU-skrivelsen 2012 identifierades en målknflikt mellan å ena sidan EPA-handelsavtalen mellan EU ch AVS-länderna (Afrika, Karibien ch Stilla Havet), ch å andra sidan utvecklingsmålen. Särskilt nämndes den kritik sm framförts mt EPA-avtalen av bland annat lika civilsamhällesrganisatiner, representanter för AVS-länderna ch plitiker i Eurpa. Tyvärr följer inte regeringen upp analysen av målknflikten i årets skrivelse. De insatser sm regeringen redvisar, sm ökat handelsrelaterat bistånd, kan förviss leda till att AVS-länderna tydligare kan föra fram sina krav. Men Sverige brde samtidigt ha verkat för att EU verkligen försöker lösa de kntrversiella frågrna där målknflikter finns. Istället fkuserar Sverige på att få ett avslut i förhandlingarna. Därmed förefaller regeringen inte ta hänsyn till att avtalen genm kraven på en mfattande liberalisering riskerar att hta lkal prduktin ch underminera reginal integrering ch reginal handel. Verka för att EU visar flexibilitet i EPA-förhandlingarna vad gäller de lösta frågrna, inklusive graden ch takten av liberaliseringar, användandet av exprtskatter samt tillämpningen av tidsfristen 1 ktber 2014, så att afrikanska länder inte pressas att ingå EPA-avtal sm riskerar att få negativa knsekvenser för deras utveckling. Försvara utvecklingsländernas plitiska handlingsutrymme att själva utfrma åtgärder för att öka livsmedelstryggheten i sina länder. Genmföra en grundlig analys av knsekvenserna för livsmedelstrygghet inför att Sverige fastställer psitiner i förhandlingar sm berör glbal handel med råvarr ch livsmedel. Tillämpa MiFID-direktivet så att den skadliga spekulatinen med råvarr mtverkas. I den kmmande implementeringen av EU:s nya jrdbruksplitik verka för att knsekvenser för resurssvaga dlare i utvecklingsländer undersöks, så att förutsättningarna ökar för en mer mfattande framtida refrm i enlighet med EU:s samstämmighetsplitik (PCD). Kmmentarer från Afrikagrupperna, Frum Syd ch Svenska kyrkans internatinella arbete Kntakt: marja.wlpher@afrikagrupperna.se, karin.gregw@frumsyd.rg eller Gunnel.AxelssnNycander@svenskakyrkan.se 5

6 Migratin Regeringen återger på flera ställen en analys över situatinen för migranter i Sverige sm visar på en gd prblemanalys. Till exempel sägs att "en särskilt sårbar ch utsatt grupp av migranter är människr sm arbetar i farliga ch lågt betalda arbeten" ch att "effektiva regelverk krävs för att migranter ska kunna flytta till arbetsmöjligheter på ett lagligt sätt ch under trygga frmer." Vidare säger regeringen att "En bristfällig hantering av migranters arbetsvillkr i destinatinsländer eller ett utnyttjande från arbetsgivare av migranter är en rättighetsfråga, sm dessutm kan riskera att undergräva lkala arbetsvillkr i destinatinslandet". Vi håller med m regeringens analys vilken slår fast att förutsättningen för att migratin ska bidra till utveckling är respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive skydd mt explatering, diskriminering ch övergrepp. Därför krävs det effektiva regelverk för att internatinella migranter ska kunna flytta till arbetsmöjligheter på ett lagligt sätt ch för att seriösa arbetsgivare inte ska kunna utnyttja människr. Tyvärr är sedan de åtgärder sm regeringen redvisar att man vidtagit under 2013 inte tillräckliga för att kmma tillrätta med prblemen. Regeringen har i regleringsbrevet till migratinsverket givit dem i uppdrag att särkskilt redvisa insatser för att upptäcka missbruk av regler. I departementsprmemrian (Ds 2013:57) Åtgärder mt missbruk av regler för arbetskraftsinvandring, ges migratinsverket ett utökat ansvar att genmföra efterkntrller samt lättat uppreglerna vilket möjliggör för migratinsverket att få åtkmst till vissa myndigheters register. Men migratinsverket har samtidigt fått minskade anslag för 2014 vilket inte sänder ut signalen att detta är pririterat av regeringen. Det är inte tillräckligt att migratinsverket bara ges möjlighet att genmföra sådana kntrller. Migratinsverket måste ges ett tydligare uppdrag att systematiskt arbeta med efterhandskntrller. Då det rör sig m ett delvis nytt uppdrag behöver myndigheten tillföras nya resurser anser vi. Det berende regelrådet avstyrkte dessutm departementsprmemrian eftersm ingen knsekvensutredningen (vilka knsekvenser detta skulle få för migratinsverket) gjrts. Vår allvarligaste kritik mt DS 2013:57 är att den verkar brtse från det faktum att arbetstagaren är i en stark berendeställning gentement arbetsgivaren. I departementsprmemrian saknas migranternas perspektiv. Att bara öka kntrllen ch möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd för arbetstagare utan att samtidigt införa verksamma sanktiner mt arbetsgivaren anser vi inte är acceptabelt. Ett av de grundläggande prblemen med dagens regler är ju att det inte finns någn sanktin mt arbetsgivare sm ryter mt reglerna genm att inte betala ut löner eller ge de arbetsvillkr sm var en förutsättning för arbetstillståndet. Den enda sanktinen sm finns idag är att arbetstillståndet dras in, vilket bara drabbar arbetstagaren ch bidrar till dennes utsatthet. En arbetsgivare kan idag lva en sak i tillståndsprcessen ch sedan skriva någt annat i anställningskntraktet. Att lägre lön ch sämre villkr utgör ett brtt mt reglerna m arbetskraftinvandring hjälper inte den enskilda persnen, då den enda sanktinen sm är kpplat till detta är riktad mt persnen att dennes arbetstillstånd återkallas. Verka för att anställningserbjudande från arbetsgivare ska vara bindande ch att det bör införas en skyldighet hs Migratinsverket att följa upp ch granska arbetskraftsinvandringen. Migratinsverket bör göra systematiska efterkntrller av arbetsgivare sm beviljats tillstånd. Lagändringar sm möjliggör familjeåterförening för adpterade barn ch par utan barn från Smalia även m de saknar passhandlingar. Slå fast att regler ska gälla alla sm arbetar i landet avsett migratinsstatus, liksm man har gjrt i Finland. Eftersm Sverige har ratificerat knventin 143 sm ger visst skydd till papperslösa vre det lgiskt ch betydelsefull, inte minst ur ett internatinellt perspektiv, att ckså ratificera knventin 97, knventin 189 m anständigt arbete för hushållsarbetare samt FN:s knventin m skydd av rättigheter för alla migrerande arbetare ch deras familjer Vidare bör Sverige i högre utsträckning stödja ILO:s arbete så att de får en ledande rll för att utveckla en sammanhängande, glbal styrning av arbetskraftsmigratin. 6

7 Avkriminalisera de papperslösas arbete. Däremt ska det frtfarande vara lagligt för en arbetsgivare att anställa en persn utan arbets- ch/eller uppehållstillstånd. Det ska dck enbart vara arbetsgivaren sm ska bedömas handla lagligt, inte den anställde. Verka för att sänka kstnaderna för eknmiska remitteringar ch främja migranters möjligheter att investera remitteringar i utveckling t.ex. prgram för sjukförsäkring, mikrkrediter, mbiltelefni m.m. Sverige bör främja sändarländernas kapacitet att strategiskt ta till vara på remitteringar både av pengar ch nya kunskaper. Sverige bör ge fler arbetskraftsinvandrare permanenta uppehållstillstånd sm mtverkar ett sunt berendeförhållande till en enskild arbetsgivare ch dessutm främjar den glbala rörligheten på arbetsmarknaden genm större trygghet för individen. Kmmentarer från LO-TCO Biståndsnämnd Kntakt: asa.svenssn@ltcbistand.rg Klimatförändringar ch miljöpåverkan I avsnittet m Klimatförändringar ch miljöpåverkan gör regeringen en väsentligt annrlunda bedömning än i 2012 års skrivelse eftersm man strukit stöd till klimatanpassning i utvecklingsländer ch låter det arbetet stå för sig själv: Regeringen bedömer att klimatanpassning i utvecklingsländer ch glbala utsläppsminskningar frtsatt är centralt i arbetet med klimatförändringarna ch miljöpåverkan Det är en lycklig ändring i synen på Sveriges ansvar i klimatfrågan, sm bör utgå från de principer Sverige skrivit under genm klimatknventinen, där de rika ländernas stöd till fattigare länder är tydligt utskrivet. Sverige har frtfarande inte levt upp till sina åtaganden m ny ch additinell klimatfinansiering, eftersm samtliga pengar sm redvisats sm klimatfinansiering tagits från det existerande biståndet. Vidare skriver regeringen att Sverige vill att EU driver en ambitiös ch tydlig linje i de internatinella klimatförhandlingarna, vilket är en märklig mtsägelse eftersm regeringen valt en föga ambitiös hållning till EUs klimat- ch energimål till Regeringen förrdar långt mindre ambitiösa mål än vad både vetenskapen kräver ch vad EU-parlamentet beslutat m. När det gäller Gröna klimatfnden skriver regeringen att man arbetar aktivt för att fnden ska utfrmas på ett effektivt ch ändamålsenligt sätt vilket är en syn vi delar, ch nterar det värdefulla arbete sm Sverige gör i styrelsen för Gröna klimatfnden. I sin sammanfattning skriver regeringen När det gäller frågr m utvecklingsländers anpassning till klimatförändringarna kan samrdning ch samverkan stärkas inm Regeringskansliet. vilket är en syn vi delar eftersm frågan alltför fta ramlat mellan miljö- ch biståndsministrarnas respektive stlar. Det har tyvärr inte lett till en effektiv plitik. Om klimatfinansiering skriver regeringen att Sverige ch EU behöver frtsatt bidra till att mbilisera 100 miljarder USD till 2020 vilket är en syn vi starkt delar, men tyvärr tvingas vi ckså knstatera att regeringen varken satt av additinella medel i statsbudgeten eller föreslagit några andra finansieringskällr. Öka ambitinen rörande utsläppsminskningar genm att bara inkludera åtgärder i Sverige för att nå de svenska målen ytterligare insatser i andra länder är välkmna, men dessa kan inte ersätta åtgärder i Sverige. Öka ambitinen rörande utsläppsminskningar så att tvågradersmålet kan nås. Använda minst 50 prcent av de kmmande intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter till internatinellt klimatstöd. Sluta använda biståndspengar för klimatfinansiering. Klimatfinansieringen bör redvisas öppet i statsbudgeten så att det blir möjligt att spåra var pengarna kmmer ifrån. 7

8 Redvisa hur man tänker bidra med sin del i den glbala klimatfinansieringen, ch börja driva en aktiv plitik för etablerandet av innvativa finansieringskällr. Fasa ut subventiner till miljöskadlig verksamhet, ch tillämpa denna plicy även i internatinella institutiner så att stöd inte ges till fssil energi ch annan miljöförstöring. De pengar sm frigörs kan användas för att subventinera förnybara energifrmer. Frtsätta det värdefulla arbetet i styrelsen för Gröna klimatfnden Tydliggöra ansvaret för frågrna inm regeringskansliet, förslagsvis genm att låta Miljödepartementet hantera klimatfinansiering, sm då nödvändigtvis behöver vara ny ch additinell till biståndet. Kmmentarer från Diaknia ch Svenska kyrkans internatinella arbete Kntakt: petter.lyden@diaknia.se Knflikter ch sviktande situatiner Vi håller med m vikten av att verka för samstämmighet mellan krishanteringsinsatser ch det långsiktiga utvecklingssamarbetet, ch välkmnar att regeringen ämnar vara pådrivande för att utveckla EU:s samlade ansats gentemt knflikt- ch pstknfliktländer i syfte att säkra att de lika instrumenten är utvecklingsfrämjande. När regeringen uttrycker ambitinen att verka för bättre synergier mellan civila ch militära aktiviteter nämns inget m behvet av riktlinjer sm säkrar att civila insatser inte underrdnas militära stabiliseringsmål någt sm kan anses ha varit fallet i Afghanistan där biståndsmedel örnmärkts på grundval av var svensk militär haft åtaganden snarare än utifrån en analys av var utvecklingsbehven funnits. Sådana riktlinjer bör rimligtvis ckså eftersträva entydighet med plicyn för säkerhet ch utveckling i svenskt utvecklingssamarbete, där vikten av åtskillnad mellan civila ch militära instrument framhävs med hänvisning till att internatinell militär närvar kan riskera att uppfattas sm part i knflikten. Vi är psitiva till att ett myndighetsråd för samverkan inm internatinellt fredsfrämjande skapats med syfte att bidra till ett samrdnat svenskt agerande samt en fördjupad analys av kpplingarna mellan säkerhet ch utveckling. Utifrån Sveriges mångåriga militära ch civila insatser i Afghanistan menar vi att myndighetsrådets ambitin fdrar en mfattande PGU-utredning av hela Afghanistan-insatsen sedan Likaså efterlyser vi att lärdmarna från piltsamarbetet med USA m New Deal:s genmförande i Liberia utvärderas ch analyseras. En genmgående erfarenhet av civilsamhällsaktörer i knfliktländer där Sverige verkat är att samrdning, övervakning ch rapprtering kring efterlevnaden av reslutin 1325 brustit ch att tillräckliga resurser allkerats i detta avseende. Vi välkmnar därför att regeringen ämnar inleda ett revideringsarbete av den natinella handlingsplanen för 1325 ch 1820, ch att dessa kmmer att bygga på utvärderingar av den nuvarande handlingsplanen ch dess faktiska genmförande i bl a Ksv ch Afghanistan. Säkra att målsättningar för hållbar utveckling ch respekt för mänskliga rättigheter blir överrdnade i planering ch genmförande av integrerade insatser, att riktlinjer kring åtskillnad mellan militära insatser ch bistånd blir entydiga samt att lärdmar dras från piltsamarbetet i Liberia. Besluta m en bred PGU-utredning av hela Afghanistan-insatsen sedan Förbättra samrdning, övervakning ch rapprtering av efterlevnaden av reslutin 1325 i svenska insatsmråden. Kmmentarer från Svenska Afghanistankmmittén ch Svenska kyrkans internatinella arbete. Kntakt: andreas.stefanssn@sak.se 8