LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli Empiricus utvärdering ab Juni 2010

Transkript

1 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010

2 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete Utvärdering juni sid. CL1.dc 2(29)

3 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete INNEHÅLL 1 INLEDNING SAMMANFATTNING LYSA PROJEKTET Sammanfattande beskrivning Bakgrund ch behv Förutsättningar Målgruppen De samverkande kmmunerna Prjektets syften ch mål Syften Mål Övergripande mål Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Prjektets rganisatin Prjektägare Styrgrupp Beredningsgrupp Kmpetenser ch rller Strategisk ledning ch beslut Prjektledare Delprjektledare Yrkeslärare Handledare Språkstödjare Prjektets förändringsteri Målgrupper Insatsidé Aktiviteter Bageri Handel Lkalvård Persnlig assistent Restaurang ch strhushåll Spridning ch påverkan Prjektets resurser ch finansiering Resurser Finansiering PROJEKTETS UTFALL...15 Utvärdering juni sid. CL1.dc 3(29)

4 4.1 Aktiviteter Utbildningar ch praktik Rekrytering Framgångsfaktrer ch hinder Utbildning Framgångsfaktrer ch hinder Infrmatinsspridning Resultat Utbildningar ch praktik Deltagarnas upplevelser, nöjdhet Deltagarnas upplevelse, nytta Arbete ch/eller studier Framgångsfaktrer ch hinder Prjektets betydelse för yrkeskarriären Framgångsfaktrer ch hinder Prjektets metd Framgångsfaktrer ch hinder Prgramkriterier Lärande miljö Innvativ verksamhet Samverkan Strategiskt påverkansarbete Deltagarnas förslag ch synpunkter Telebildlektinerna Utbildningsplatserna Förväntningar på prjektet Förväntade effekter Integratin Jämställdhet Reginal utveckling Arbetskraftsförsörjning ch tillväxt Ökad anställningsbarhet Övergången från SFI till arbetslivet Strategiskt påverkansarbete Lärande miljö Innvativ verksamhet Samverkan (29)

5 1 Inledning Föreliggande sammanfattande utvärdering fkuserar på genmförande ch resultat av LYSA-prjektet, Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. För en utförligare beskrivning av prjektet, dess genmförande, utfall ch resultat hänvisas till LYSA-prjektets utvärdering. Prjektet ägs av Vårgårda kmmun ch delfinansieras av Eurpeiska scialfnden, ESFrådet. Den sammanfattande utvärderingen avser höstterminen 2008, vårterminen 2009, höstterminen 2009 ch vårterminen Uppföljning ch utvärdering genmförs av Empiricus Utvärdering AB ch leds av fil. lic. Göran Åkerm. Empiricus Utvärdering AB ansvarar för beskrivningar, slutsatser ch rekmmendatiner sm lämnas i både den sammanfattande versinen ch utvärderingen. Uddevalla trsdag den 17 juni (29)

6 2 Sammanfattning BAKGRUND LYSA, Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete, är ett brett samverkansprjekt sm ägs av Vårgårda kmmun. Övriga samverkande kmmuner är Ale, Herrljunga, Ulricehamn, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund ch Tjörn. Prjektet genmfördes under periden ch har finansierats till 40 % genm Eurpeiska Scialfnden, Svenska ESF-rådet. Övriga finansiärer var samverkande kmmuner ch CSN. Prjektet mslöt ca 25 miljner SEK. Prjektets målgrupp var i första hand helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fkus på persner med utländsk bakgrund samt persner med eknmiskt bistånd enligt scialtjänstlagen eller intrduktinsersättning enligt lag m intrduktinsersättning för flyktingar ch vissa andra utlänningar. Prjektet riktade sig både till dem sm saknade yrkesvana ch till dem sm hade en bakgrund i hantverks- ch serviceyrken ch sm trts ett antal år i Sverige haft det svårt att nå en funktinell nivå på sin svenska ch inte fått en förankring i arbetslivet. Utvärderingen inleddes på uppdrag av prjektets styrgrupp under senvintern 2008 ch ska pågå t..m. prjektslut smmaren Traditinella yrkesutbildningar är fta övervägande teretiska, i bästa fall med inslag av praktik. Lära sig yrkesteri från kurslitteratur, sm är skriven på ett språk sm man inte behärskar är svårt. Många nyanlända har efter SFI fastnat i en rundgång mellan arbetslöshet, åtgärd ch försörjningsstöd på grund av bristen på lämplig yrkesutbildning. Samtidigt efterfrågar arbetsmarknaden persner sm efter utbildning ch praktisk arbetslivserfarenhet är anställningsklara. Utbildning på en arbetsplats öppnar vägen för deltagaren att kmma in på arbetsmarknaden, då denne under utbildningstiden kan få en dkumenterad yrkesutbildning på gymnasienivå ch samtidigt skapa sig ett kntaktnät sm underlättar inträde på arbetsmarknaden. LYSA mdellen LYSA mdellen tar vara på den utbildningsresurs sm finns i arbetslivet ch kmbinerar den med en struktur för yrkesteretiskt lärande på distans. Mdellen bygger på följande inslag: Behvsinriktade yrkesmråden lämpliga för lärande i arbetslivet. Småskalighet, 2 4 deltagare per kmmun, ca 25 per utbildning. Trepartssamtal lärare, deltagare ch handledare knyter ihp yrkesteri ch färdighetsträning. Yrkesteri ges via videknferens med språkstöd 1 2 dagar per vecka. Färdighetsträning med handledning 3 4 dagar per vecka på arbetsplats i hemkmmun. 6(29)

7 PROJEKTETS UTFALL Av de 258 deltagarna genmförde 228 sina utbildningar. Enligt prjektplanen skulle antalet deltagare vara 240 ch 204 genmförda utbildningar. Under den första utbildningsmgången fanns en negativ avvikelse beträffande antalet deltagare. Avvikelsen kan till största delen förklaras av förseningar sm uppstd i samband med prjektstart, sm gjrdes under smmarens semesterperid, vilket medförde brister i rekryteringsprcessen. Detta har kmpenserats under den andra utbildningsmgången. Andelen deltagare sm får arbete eller studerar vidare sex månader efter utbildningens slut förväntas bli ca 80 %. Andelen sm väljer att studera vidare är relativt hög vilket till str del förklaras av det gynnsamma arbetsmarknadsläget tillsammans med deltagarnas utsatthet i detta avseende. De yrken sm utbildningarna förväntas leda till karaktäriseras i hög grad ckså av timanställningar ch andra frmer av krttidsanställningar. LYSA-prjektets deltagare befinner sig efter utbildningen betydligt närmare den reguljära arbetsmarknaden ch mtivatinen för vidare studier i fram för allt det svenska språket har ökat. Arbetsplatsförlagd utbildning med språkstöd har visat sig vara en effektiv metd för att öka målgruppens anställningsbarhet. Deltagarna har över lag givit mycket gda mdömen med avseende på prjektets metd, sm kmbinerar yrkesteri med språkstöd ch färdighetsträning på utbildningsplats. Såväl handledare sm språkstödjare värderas högt av deltagarna. Deltagarna uppger att färdighetsträning på en arbetsplats upplevs sm viktig för att utveckla sig i det svenska språket. Deltagarna uppger vidare att färdighetsträning på en arbetsplats upplevs sm viktig för den frtsatta yrkeskarriären. Arbetsplatsförlagd utbildning med språkstöd ger mycket gda utbildningseffekter. Förståelsen för den svenska arbetsmarknaden ch det svenska utbildningssystemet ligger på en relativt låg nivå. GODA EXEMPEL Inm ramen för prjektet har ett systematiskt ch brett arbete med att vidareutveckla telebildmdellen pågått. Infrmatin, synpunkter ch förslag från såväl deltagare, språkstödjare ch yrkeslärare tillsammans med Erfa-träffar ligger till grund för utvecklingsarbetet. Det har genmförts en liknande insats för att vidareutveckla samverkan mellan handledare, yrkeslärare ch språkstödjare. Genm att flera kmmuner går samman ch erbjuder yrkesutbildningar i kmmunöverskridande kluster utnyttjas resurser på ett kstnadseffektivt sätt samtidigt sm tillgängligheten till dessa yrkesutbildningar ökar. Ett samverkansavtal har utarbetats mellan de åtta deltagande kmmunerna. Avtalet reglerar ansvar, åtaganden samt finansiella villkr. 7(29)

8 REKOMMENDATIONER Mt bakgrund deltagarnas utsatta situatin på arbetsmarknaden bör man vid framtida liknande insatser dels i ett tidigt stadium sammanställa deltagarnas förutsättningar, förväntningar ch önskemål, dels bör man ge deltagarna kunskap m hur man söker arbete ch/eller infrmatin m möjligheterna till vidare utbildning. Spridning av resultat ch erfarenheter till relevanta intressenter är av str vikt för att resultat ch lärdmar ska absrberas/integreras i andra insatser riktade till samma målgrupp. 8(29)

9 3 LYSA prjektet 3.1 Sammanfattande beskrivning Vårgårda kmmun har tillsammans med kmmunerna Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn ch Ulricehamn fått finansiering från Eurpeiska scialfnden 1 för att i samverkan driva genmförandeprjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete, LYSA-prjektet drivs inm ramen för prgrammråde Ökat arbetskraftsutbud. Prjektet riktar sig i första hand till persner sm är nyanlända invandrare/flyktingar ch innehar bistånd enligt scialtjänstlagen eller intrduktinsersättning 2. Åldern på prjektdeltagarna är 16 till 64 år. Prjektet uppfyller kriterierna för Lärande miljöer, Innvativ verksamhet, Samverkan samt Strategiskt påverkansarbete. Prjektet inriktar sig på diskrimineringsgrunderna Etnicitet samt Kön. Prjektet pågår under tiden Christer Lundqvist, utbildningsledare på Sundlergymnasiets vuxenutbildning, samt Tage Lindström, Gymnasiesklan i Ale, är prjektledare mtsvarande en halvtidstjänst vardera. 3.2 Bakgrund ch behv Förutsättningar Målgruppen Åtskilliga flyktingar/invandrare har med sig såväl yrkesutbildning sm arbetslivserfarenhet men är i behv av kmpletteringar för att kmma närmare arbetsmarknaden. Däremt är det vanligt att fram för allt kvinnr ch ungdmar fta saknar relevant yrkesutbildning ch arbetslivserfarenhet. För att minska risken för permanent bidragsberende, scial islering ch passivisering är det av str vikt att målgruppen antingen bedriver studier på en nivå sm mtsvarar individens ambitiner ch ptential eller kmmer i kntakt med arbetsmarknaden. Förprjekteringen ch andra tidigare erfarenheter visar generellt på att lärande på arbetsplats är i många avseenden en för både samhälle ch individ effektiv metd för att närma sig arbetsmarknaden. Metden innebär t.ex. att en arbetskraftsresurs görs tillgänglig De samverkande kmmunerna Kmmunernas ttala invånarantal är drygt persner, vilket mtsvarar ungefär en tredjedel av Götebrgs beflkning. Den minsta kmmunen är Herrljunga med drygt invånare ch den största är Kungälv med drygt invånare. Mellan Ulricehamn i öster till Stenungsund ch Tjörn i väster är det mkring 15 mil. 1 Genmförande P2 Utlysning 2, Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fkus på persner med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för persner I åldern år). Persner med eknmiskt bistånd enligt scialtjänstlagen eller intrduktinsersättning enligt lag m intrduktinsersättning för flyktingar ch vissa andra utlänningar. 9(29)

10 I mindre kmmuner råder det fta brist på yrkeslärare samtidigt sm elevunderlaget är för litet för att starta vissa yrkesutbildningar. Genm att flera kmmuner går samman ch erbjuder yrkesutbildningar i kmmunöverskridande kluster kan tillgängliga resurser nyttjas på ett kstnadseffektivt sätt samtidigt sm tillgängligheten till dessa yrkesutbildningar ökar. 3.3 Prjektets syften ch mål Syften Prjektet syftar till att effektivisera integratinen av målgruppen flyktingar/invandrare inklusive ungdmar, öppna en ingång till flexibel arbetsplatsförlagd yrkesutbildning för målgruppen, öka förutsättningarna för etablering av målgruppen på arbetsmarknaden, underlätta övergången från SFI till arbetslivet, ta tillvara presumtiv arbetskraftsresurs, skapa reginal utveckling genm samverkan sm främjar kmpetensutveckling ch säkerställer ökad anställningsbarhet samt bidra till arbetskraftsförsörjning ch reginal tillväxt Mål Övergripande mål På en övergripande nivå skall prjektet underlätta för persner, sm står långt från arbetsmarknaden att närma sig densamma ch i förlängningen stanna kvar i arbetslivet Aktivitetsmål Skapa ch genmföra utbildningar inm yrkesmrådena bageri/knditri handel/försäljning lkalvård persnlig assistent restaurang/strhushåll Skapa ch genmföra utbildningar inm bristyrken, t.ex. chaufför, grävmaskinist ch anläggningsarbete. Utbilda 120 persner per år inm åtta kmmuner, ttalt 240 persner under prjektet Resultatmål 85 % av deltagarna ska ha slutfört sin utbildning. 75 % av deltagarna ska senast 6 månader efter utbildningens slut ha en anställning, vara egna företagare eller vara vidare i frtsatt utbildning. 10(29)

11 Effektmål Prjektet ska på en övergripande nivå bidra till integratin ch jämställdhet att underlätta övergången från SFI till arbetslivet att ta tillvara presumtiv arbetskraftsresurs att säkerställa ökad anställningsbarhet att skapa reginal utveckling att främja kmpetensutveckling arbetskraftsförsörjning ch reginal tillväxt 3.4 Prjektets rganisatin Prjektägare LYSA-prjektet är ett brett samverkansprjekt sm ägs av Vårgårda kmmun. Vissa förhållanden mellan prjektägare ch övriga samverkande kmmuner finns reglerat i ett avtal sm upprättats inm ramen för prjektet Styrgrupp LYSA-prjektet leds av en styrgrupp bestående av en röstberättigad representant från respektive samverkande kmmun. I styrgruppen ingår ckså prjektledarna. Gruppen sammanträder en gång i månaden under prjekttiden vilket innebär åtminstne 23 tillfällen Beredningsgrupp LYSA-prjektets beredningsgrupp, sm består av de deltagande kmmunernas delprjektledare, deltar vid de gemensamma styrgruppsmötena. När en kmmuns styrgruppsrepresentant inte kan delta har respektive beredningsgruppsrepresentant mandat att företräda sin kmmun vid beslut Kmpetenser ch rller Nedanstående beskrivning avser den planerade rllfördelningen. Det ingår sm en del i prjektet att utveckla kmmunikatin ch samverkan mellan såväl samverkande kmmuner sm mellan de lika aktörerna ch de kmpetenser ch rller sm de innehar Strategisk ledning ch beslut Styrgruppens rll är att fatta strategiska beslut samt övervaka prjektet med avseende på utfall ch genmförande. Styrgruppens sammansättning ch beslutsmässighet tillsammans med en hög mötesfrekvens förväntas ge krta ledtider för infrmatin, strategiska beslut ch perativa beslut. Samverkansfrmen innebär ckså att respektive samverkande kmmun i många frågr fattar sina egna perativa beslut. 11(29)

12 Prjektledare Prjektet leds av två prjektledare mtsvarande en halvtidstjänst vardera. Prjektledarna ansvarar för prjektets administratin ch eknmi samt kntakter med ch redvisning till Svenska ESF-rådet Delprjektledare Delprjektledarnas rll i prjektet är förutm att leda prjektets genmförande i respektive kmmun ckså att i egenskap av beredningsgrupp delta vid styrgruppsmöten. Delprjektledarna utgör länken mellan prjektet ch de samverkande kmmunernas förvaltningar ch nämnder. Delprjektledarna har varierande rller i sina respektive kmmuners utbildningssystem Yrkeslärare Till varje utbildning är en yrkeslärare knuten. Yrkeslärarnas rll i prjektet är att förbereda föreläsningar ch lektiner ch distribuera stödmaterial till deltagare ch språkstödjare. Yrkeslärarna undervisar i yrkesteri på både arbetsplatserna ch via telebild, se vidare 5.2 Strategier ch aktiviteter. Genm arbetsplatsbesöken bidrar yrkeslärarna ckså till att kvalitetssäkra undervisningen mt Sklverkets styrdkument. Deras rll i prjektet innebär ckså att föra en dialg med språkstödjare, handledare ch deltagare för att följa upp var deltagarna befinner sig i de lika kursmmenten. Yrkesläraren verkar ckså sm mentr till handledaren Handledare Varje deltagare har en handledare på sin utbildningsplats. Handledarens rll är bl.a. att cacha deltagaren på lika sätt. Tillsammans med deltagaren går man igenm de för utbildningen bligatriska delarna. Handledaren har ckså en regelbunden kntakt med yrkesläraren i samband med planering ch genmförande av färdighetsträningen Språkstödjare Till varje utbildning är det kpplat språkstödjare sm leder det pedaggiska arbetet i undervisningsgruppen. Språkstödjaren fungerar sm en viktig länk mellan deltagare ch yrkeslärare. Språkstödjaren leder gruppdiskussiner, arbetet med instuderingsuppgifter, förklarar yrkestermer ch medverkar till deltagarnas språkutveckling. 3.5 Prjektets förändringsteri Målgrupper Prjektets primära målgrupp är i huvudsak invandrare från 20 år ch uppåt, sm innehar bistånd enligt scialtjänstlagen eller intrduktinsersättning. Gruppen står av lika skäl långt från arbetsmarknaden ch är i behv av relevant yrkesutbildning. Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fkus på persner med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för persner i åldern 16 24). Persner med eknmiskt bistånd enligt scialtjänstlagen eller intrduktinsersättning enligt lag m intrduktinsersättning för flyktingar ch vissa andra utlänningar. 12(29)

13 3.5.2 Insatsidé I förprjektet knstateras dels att åtskilliga flyktingar/invandrare har med sig såväl yrkesutbildning sm arbetslivserfarenhet men är i behv av kmpletteringar för att vara anställningsklara, dels att andra saknar såväl yrkesutbildning sm arbetslivserfarenhet. Det senare gäller framför allt grupperna kvinnr ch ungdmar. Vidare knstaterades ckså att arbetsmarknaden efterfrågar persner, sm efter utbildning ch praktisk arbetslivserfarenhet är anställningsklara. Förprjekteringen visade ckså att utbildning på en arbetsplats underlättar för deltagaren att kmma in på arbetsmarknaden. Samtidigt efterfrågar arbetsmarknaden persner sm efter utbildning ch praktisk arbetslivserfarenhet är anställningsklara. LYSA mdellen tar vara på den utbildningsresurs sm finns i arbetslivet ch kmbinerar den med en struktur för yrkesteretiskt lärande på distans. Utbildning på en arbetsplats öppnar vägen för deltagarna att kmma in på arbetsmarknaden, då de under utbildningstiden kan få en dkumenterad yrkesutbildning på gymnasienivå ch samtidigt skapa sig ett kntaktnät sm underlättar inträde på arbetsmarknaden Aktiviteter LYSA-utbildningarna består av gymnasiala kurser. I utbildningen ingår lika kntrllstatiner i frm av prv, yrkestest samt handledarens ch yrkeslärarens bedömning av färdighetsträningen Bageri Utbildningen pågår i 35 veckr ch mfattar 700 gymnasiepäng. Utbildningen innehåller bl.a. kurserna Bageri A ch B, Livsmedel A samt Livsmedelsteknik Handel Utbildningen pågår i 33 veckr ch innehåller kurser ur Handelsprgrammet. Kursen mfattar 700 gymnasiepäng. De teretiska inslagen är relativt mfattande, vilket medfört att deltagarna har yrkesteri med språkstöd två dagar i veckan Lkalvård Utbildningen pågår i 17 veckr ch inleds med metdövningar i städteknik. Därefter frtsätter utbildningen med färdighetsträning sm kmbineras med språkstöd ch yrkesteri en dag per vecka. Kursen avslutas med att deltagarna genmgår Almegas ch Servicebranschens yrkestest. Utbildningen ger både yrkescertifiering ch betyg i två gymnasiekurser m sammanlagt 300 päng Persnlig assistent Utbildningen, sm mfattar 35 veckr ch 700 gymnasiepäng, bygger på kurser från Omvårdnadsprgrammet, t.ex. Vård ch msrg ch Scial msrg. Utbildningen innehåller många teretiska mment, vilket medför att deltagarna har yrkesteri med språkstöd två dagar i veckan. Efter utbildningen finns möjlighet att arbeta sm persnlig assistent eller inm äldremsrgen. 13(29)

14 Restaurang ch strhushåll Kurstiden är 35 veckr. Kurser sm ingår är Livsmedel A, Kallkök, Varmkök, Restaurang ch Strkök A, sammanlagt 700 gymnasiepäng. Utbildningen innehåller även metdövningar förlagda till utbildningskök, en kurs i dietik ch dietmatlagning samt studiebesök Spridning ch påverkan Spridning av prjektets resultat, erfarenheter ch lärdmar är en aktivitet sm bedrivs kntinuerligt i LYSA-prjektet. Aktiviteten genmförs på lika nivåer, såväl kmmunalt, reginalt, natinellt ch internatinellt genm studiebesök samt infrmatin riktad till relevanta aktörer ch rganisatiner. Prjektet deltar i wrkshps ch knferenser där resultat ch lärdmar från prjektet sprids. Spridning riktad till allmänheten sker genm redaktinellt material i lkal- ch fackpress. 3.6 Prjektets resurser ch finansiering Resurser För prjektperiden dispnerar prjektet krnr för genmförandet. Kstnaderna avser aktiviteter riktade till målgruppen 35,5 % samt prjektadministratin, uppföljning/utvärdering, infrmatin/marknadsföring 3,5 %, ersättning till deltagare 41,5 %, kmmunernas egen tid 19,5 % Finansiering Prjektet stöds av Eurpeiska Scialfnden med krnr. Den ffentliga medfinansieringen härrör sig dels från de åtta kmmunerna (egen tid m.m.) med krnr, dels från CSN (Centrala Studiemedelsnämnden) med krnr. Andelen ffentlig medfinansiering har uppgått ttalt till 61,7 %. För år 2008 budgeteras ttalt krnr, för år 2009 ttalt krnr ch för år 2010 ttalt krnr, sammantaget krnr. Finansieringsbudget Ttalt ESF Deltagande kmmuner CSN Andel ffentlig medfinansiering 60,13 % 60,35 % 63,61 % 61,17 % Summa Finansiering ttalt (29)

15 4 Prjektets Utfall 4.1 Aktiviteter Utbildningar ch praktik Under prjekttiden startade 258 deltagare sin utbildning. Ytterligare ett antal persner var anmälda sm sökande till prjektet, men av lika anledningar började de aldrig sina utbildningar. Andra deltg vid så få tillfällen att de inte redvisades sm påbörjade. Andelen kvinnr i prjektet var 75 % ch medelåldern Utbildning Påbörjade Avslutade Slutförda Andel låg strax över 35 år. Bageri ,81 Deltagarna representerade Handel ,91 tillsammans fler än tretti Lkalvård ,94 lika mdersmål. Pers. assistent ,83 Av de 258 deltagarna Restaurang ,86 genmförde 228 sina Bristyrken ,00 utbildningar i den mening att de deltg i yrkesteri ch Ttalt ,88 färdighetsträning under hela utbildningstiden. Några deltagare har haft krtare studieuppehåll framför allt p.g.a. sjukdm ch vård av barn. Knappt 12 % av dem sm påbörjade sina utbildningar avslutade i förtid. Orsak till avhpp var egen eller barns sjukdm, svårigheter att kmbinera utbildningens krav med familjens livssituatin. Några slutade på grund av att de inte klarade av de språkliga eller sciala krav sm ställdes på dem. Två deltagare avslutade p.g.a. att de erbjöds arbete. 15(29)

16 Omkring varannan deltagare rekryterades via SFI, vilket ligger i linje med prjektets syfte att utgöra en br mellan SFI ch arbetslivet eller vidare utbildning. Var fjärde deltagare fick kunskap m prjektet genm tips från bekanta eller någn annan persn. Var åttnde deltagare fick kännedm m prjektet genm annns ch knappt var tinde genm Arbetsförmedlingen. Deltagarna rekryterades från sammanlagt närmare 20 kmmuner. Förutm de åtta samverkande kmmunerna km deltagare från bl.a. Alingsås, Orust, Svenljunga, Tranem ch Vänersbrgs kmmuner. De allra flesta deltagarna hade utbildningsplatser i sina respektive hemkmmuner Rekrytering Framgångsfaktrer ch hinder Framgångsfaktrer Rekryteringen av deltagare underlättas av lkal förankring med kännedm m målgruppen ch den, lkala arbetsmarknaden lkal kunskap m utbudet av relevanta arbetsplatser för färdighetsträning erfarenheter ch kntaktnät från tidigare prjekt ch förstudie aktiv samverkan med grannkmmuner (deltagarna är spridda i ett tjugtal kmmuner i Västra Götaland) att den interkmmunala samverkansfrmen erbjuder realistiska möjligheter att starta ch genmföra utbildningar Hinder tillräckliga språkkunskaper för att klara en utbildning på gymnasienivå deltagarnas möjligheter till egenförsörjning knkurrens från andra aktörer m utbudet av arbetsplatser för färdighetsträning klarheter i frm ch ansvar för samverkan Utbildning Framgångsfaktrer ch hinder Framgångsfaktrer behvsinriktad arbetsplatsförlagd utbildning med språkstöd bra utbildningsplatser kmpetenta handledare utbildning i hemkmmunen 16(29)

17 Hinder deltagarnas familjesituatin ch möjligheter till försörjning kursmålen för höga för målgruppen en del deltagare visade sig inte ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att tillgdgöra sig den teretiska delen av utbildningen kurslitteratur uppfattas ibland sm svår ch tillgänglig ch är inte anpassad till målgruppen brist på språkstödjare med rätt kmpetens för utbildningsmdellen brist på handledare med rätt kmpetens för utbildningsmdellen Infrmatinsspridning Prjektet har deltagit med representanter vid ett flertal knferenser ch wrkshps samt arrangerat två egna infrmatinsträffar. Man har även tagit emt studiebesök från andra kmmuner ch rganisatiner samt besökt ett antal kmmuner för att infrmera m möjligheten att erbjuda persner i målgruppen utbildning inm ramen för prjektet. Man har även i några fall hittat utbildningsplatser för färdighetsträning till deltagare i angränsande kmmuner. Prjektet har ckså presenterats i lika tidskrifter ch dagstidningar. Det har under prjekttiden upprättats en handlingsplan för spridning ch påverkan, se vidare utvärderingen punkt 6, Spridning av resultat ch erfarenheter. 17(29)

18 4.2 Resultat Utbildningar ch praktik Deltagarna har över lag givit mycket gda mdömen med avseende på prjektets metd, utbildningarna ch utbildningsplatserna. Bedömningsfrågrna är indelade i två blck, dels ett där man bedömer den persnliga effekten/nyttan av prjektet, indikatrer R5 R10, dels ett där man beskriver sin upplevelse/nöjdhet av prjektet, indikatrer R11 R14. Följande frågeställningar har använts vid enkätunderökningarna, se utvärderingen, Bilaga 4. Nytta R5 - Utbildningens betydelse för möjligheten att få ett arbete eller studera vidare R6 Utbildningsplatsens (praktikplatsens) betydelse för möjligheten att få ett arbete eller studera vidare R7 - Utbildningens betydelse för att utveckla kunskaperna i svenska R8 Utbildningsplatsens (praktikplatsens) betydelse för att utveckla kunskaperna i svenska R9 Förståelse av det svenska utbildningssystemet R10 - Förståelse av den svenska arbetsmarknaden Nöjdhet R11a Upplevelse av utbildningens praktiska del (utbildningsplatsen) R11b Upplevelse av handledarens insats R11c Upplevelse av språkstödjarens insats R12 Upplevelse av telebildsändningarna R13 Överensstämmelse med förväntningar R14 Upplever du att du startat din yrkeskarriär? 18(29)

19 Sammantaget ligger bedömningarna högt med ett medelvärde på 7,12 på den 10- gradiga skalan. Man kan ntera att de allra flesta placerar sina bedömningar över skalans mittpunkt ch variatinen mellan deltagarna måste anses sm låg, standardavvikelsen är ca 1,5 enheter, någt högre bland männen. Medelskattning R5 - R14 7, Variatinen mellan de enskilda frågeställningarna är däremt någt högre, vilket åskådliggörs i nedanstående diagram sm visar de genmsnittliga avvikelserna från det ttala medelvärdet fördelat över de lika frågeställningarna. Genmsnittsavvikelse från ttalt medelvärde 0,5-0,5 R5 R6 R7 R8 R9 R10 R11a R11b R11c R12 R13 R14-1,5 19(29)

20 Indnr Indikatrer Tt. Mål R1 Andel genmförd utbildning 0,88 0,89 0,88 0,85 Ttalt R2 Andel anställning 0,53 ESF R3 Andel egen företagare 0,02 ESF R4 Andel vidare utbildning 0,50 ESF R5 Utbildningen ska upplevas sm viktig för deltagarnas 7,3 7,7 7,4 VAS frtsatta yrkeskarriär R6 Utbildningsplatsen ska upplevas sm viktig för 7,4 7,3 7,4 VAS deltagarnas frtsatta yrkeskarriär R7 Utbildningen ska upplevas sm viktig för att utveckla 7,2 7,7 7,3 VAS deltagarnas kunskaper i svenska R8 Utbildningsplatsen ska upplevas sm viktig för att 6,9 6,6 6,8 VAS utveckla deltagarnas kunskaper i svenska R9 Deltagarnas förståelse för det svenska 5,8 5,3 5,7 VAS utbildningssystemet ska öka R10 Deltagarnas förståelse för den svenska 6,7 6,2 6,6 VAS arbetsmarknaden ska öka Nytta 7,3 7,3 7,3 R11a, b, Deltagarna ska uppleva praktik, 7,4 6,9 7,3 VAS c handledare ch språkstödjare sm bra 7,5 7,2 7,6 7,5 7,5 7,3 R12 Deltagarna ska uppleva telebildlektinerna sm bra 5,4 6,6 5,6 VAS R13 Prjektet ska återspegla deltagarnas förväntningar 6,5 5,9 6,3 VAS R14 Deltagarna ska efter avslutad utbildning känna att de 6,4 6,0 6,3 VAS startat sin yrkeskarriär Nöjdhet 7,1 7,0 7,1 Ttalt 7,2 7,1 7,1 I nedanstående tabell redvisas andelen lyckade utfall (deltagare i arbete, studier eller Kmmun Andel lyckade utfall eget företag) fördelade per hemkmmun. Värdena ska ses Ale 0,76 sm riktmärken då resultaten Herrljunga 0,83 förändras över tid. Deltagarnas Kungälv 0,77 situatin på arbets- ch Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ulricehamn Vårgårda Ttalt 0,82 0,78 0,77 0,76 0,85 0,83 utbildningsmarknaden förändras kntinuerligt, men man kan knstatera att deltagarna idag är aktiva på arbets- ch utbildningsmarknaderna i betydligt högre grad än tidigare. Vid en redvisning på hemkmmunsnivå innebär en förändring av t.ex. arbetsmarknadsstatus för en persn en förändring mtsvarande 2 till 5 prcentenheter. Andelen deltagare från angränsande kmmuner redvisas inte i tabellen 20(29)

21 4.2.2 Deltagarnas upplevelser, nöjdhet Nedanstående tabell redvisar deltagarnas värderingar av de upplevelsebaserade frågeställningarna, resultatindikatrer R11 R14, fördelade på utbildning ch kön. Utbildning Lkalvård Kön Män Kvinnr Prjekt 6,6 7,5 Redvisningen avser i vilken grad deltagarna anser sig nöjda med prjektets upplägg ch genmförande på en skala från 0 till 10. Bageri Pers. assistent Handel Restaurang Män Kvinnr Män Kvinnr Män Kvinnr Män 7,2 5,9 6,3 6,1 8,0 7,1 7,2 8,1 7,0 7,2 9,1 Uppdelningen på såväl kön sm typ av utbildning innebär naturligtvis att antalet deltagare per cell i vissa fall blir få. Någn kmbinatin innehåller endast tre till fyra bservatiner. Men vissa iakttagelser kan vi dck göra. För det första, ger deltagarna, berende av utbildningens innehåll, utbildning ch kön, sammantaget mycket gda mdömen med avseende på sina upplevelser av prjektet, ttalt lite drygt 7,05 på den använda skalan. För det andra innebär den variatin i mdömen mellan utbildningar sm kan nteras att Persnlig assistent ligger mkring en skalenhet högre än Bageri. Kvinnr 6,4 Detta måste anses sm en liten variatin. Spridningen, 6,8 uttryckt sm standardavvikelsen för deltagarnas individuella genmsnitt är 1,4 skalenheter. För att få en gd bild av hur deltagarna värderar de lika frågeställningarna i förhållande till varandra, berende av utbildningens inriktning, är bedömningarna justerade för deltagarnas individuella medelnivåer. Justeringen innebär att diagrammet visar hur deltagarna rankade de lika frågeställningarna utifrån deras betydelse. I diagrammet kan man se att deltagarna rankade NÖJDHET språkstödjarnas betydelse 1 högst ch upplevelsen av hur nöjda man är med 0,5 telebildlektinerna lägst. I mätningen värderade 0 deltagarna i genmsnitt F11a F11b F11c F12 F13 F14 betydelsen av praktik, -0,5 handledarens ch språkstödjarens insatser -1 (R11a, R11b ch R11c) i genmsnitt drygt ett halvt -1,5 skalsteg högre än sina respektive medelvärden för frågeblcket. På mtsvarande sätt värderade man ttalt för hela prjektperiden telebildlektinerna mkring 1 skalenhet lägre än sina respektive medelvärden. Vid den första mätningen värderades telebildlektinerna drygt 1,5 enheter lägre. På mtsvarande sätt har deltagarnas bedömning av huruvida man upplever att man startat sin yrkeskarriär ökat under prjektets andra halva. 21(29)

22 Den sammanfattande slutsatsen är att deltagarna ger, berende av typ av utbildning ch kön, sammantaget mycket gda mdömen med avseende på sina upplevelser av prjektet Deltagarnas upplevelse, nytta Nedanstående tabell redvisar deltagarnas värderingar av de upplevelsebaserade frågeställningarna, resultatindikatrer R5 R10, fördelat på utbildning ch kön. Redvisningen avser i vilken grad deltagarna anser sig Utbildning Kön Prjekt haft, eller kmmer att få, nytta av prjektets insatser. Lkalvård Män 7,7 Även här måste försiktighet iakttas vid tlkningar av Kvinnr 6,9 värden i enskilda celler. 7,0 Bageri Pers. assistent Män Kvinnr Män 5,9 6,5 6,1 9,6 Man kan knstatera att deltagarna, berende av typ av utbildning ch kön, sammantaget bedömer nyttan av prjektet sm hög. Man bedömer sin nytta av prjektet någt högre på skalan jämfört med hur nöjd man är med prjektet, 7,13. Standardavvikelsen Kvinnr 7,9 är ungefär 1,5 skalenheter. 8,0 Handel Restaurang Män Kvinnr Män Kvinnr 8,1 7,5 7,6 6,5 6,7 6,6 Denna mätning är sm i föregående avsnitt justerad på samma sätt för deltagarnas individuella medelnivåer. Deltagarna värderar såväl yrkesteri sm färdighetsträning sm betydelsefulla för den frtsatta yrkeskarriären (R5 ch R6). Den teretiska utbildningens betydelse för att utveckla sina kunskaper i svenska (R7) rankas ckså högt medan utbildningsplatsens betydelse för språkutvecklingen (R8) rankas någt lägre. Detta förklaras av att vissa utbildningsplatser karaktäriserades av en str del ensamarbete eller att svenska inte var det huvudsakliga språket i arbetsgruppen. Mt bakgrund av vanstående, tillsammans med deltagarnas egna kmmentarer, kan man knstatera att utbildningsplatsen betydelse för i vilken grad man utvecklar sina kunskaper i svenska är berende av dels att man arbetar i en grupp av arbetskamrater eller ensam, dels av att gruppens huvudsakliga språk är svenska. Avvikelse i centimeter 0,5-0,5 Medelkrrigering Effekter R5 R6 R7 R8 R9 R10 Nej, man jbbade mest med invandrare -1,5 Deltagarnas ökade förståelse för det svenska utbildningssystemet värderas i genmsnitt i det närmaste 1,5 skalenheter lägre än sina respektive medelvärden. 22(29)

23 Den sammanfattande slutsatsen är att deltagarna ger, berende av typ av utbildning ch kön, sammantaget mycket gda mdömen med avseende på sin nytta av prjektet. Deltagarna rankar såväl yrkesteri sm färdighetsträning högt ch betydelsefullt för den frtsatta yrkeskarriären. Samma sak gäller utbildningens betydelse för utvecklingen i svenska. Lägst rankas en ökad förståelse för det svenska utbildningsväsendet även m en förbättring nterats under prjektets senare hälft Arbete ch/eller studier Framgångsfaktrer ch hinder Framgångsfaktrer arbetsplatsförlagd utbildning med färdighetsträning kmbinerad med yrkesteri ch språkstöd utbildningarnas innehåll är så långt sm möjligt anpassade till den lkala arbetsmarknadens behv längre ch sammanhängande färdighetsträning på ftast en ch samma arbetsplats utbildningen ger gymnasiebetyg på genmförda kurser trepartssamtalen mellan deltagare, handledare ch yrkeslärare utbildningarnas längd ch metd Hinder en svag arbetsmarknad ch branscher med hög andel vikariat ch timanställningar LAS utbudet av relevanta utbildningsplatser för färdighetsträningen är begränsat Prjektets betydelse för yrkeskarriären Framgångsfaktrer ch hinder Framgångsfaktrer deltagarna har fått kunskap m arbetsmiljö ch utvecklat kamratskap på arbetsplatsen en psitiv språkutveckling ch i vissa fall även en ömsesidig förändring av attityder Hinder ensamarbete ej svensktalande arbetslag deltagarna har för höga förväntningar på utbildningen ch framtiden 23(29)

24 Prjektets metd Framgångsfaktrer ch hinder Framgångsfaktrer det interkmmunala samarbetet inm flera yrkesmråden språkstöd, kmpetenta yrkeslärare ch handledare ett samverkansavtal mellan deltagande kmmuner reglerar ansvar, åtaganden ch finansiella villkr Hinder många lika administrativa system sm ska samverka det tekniska samarbetet i samband med videknferenserna är kmplicerat ch tidskrävande dialg ch återkppling försvåras då yrkesterin ges på distans via videknferens Prgramkriterier Lärande miljö Prjektet har främjat Lärande miljö genm att skapa rganisatriska strukturer sm innebär en effektiv kmmunikatin mellan prjektets strategiska ch perativa nivåer ch övriga intressenter att inm ramen för prjektet har utbildningsmdellen ytterligare utvecklats med syftet att underlätta lärandet för målgruppen ch att få en gd undervisningsmiljö att prjektet har vidareutvecklat mdellen för utbildning på arbetsplats, bl.a. genm förtydliganden av handledarnas ch språkstödjarnas rller Innvativ verksamhet Prjektet har främjat Innvativ verksamhet då mdellens kmbinatin av yrkesutbildning med språkstöd har stärkts ch vidareutvecklats behvsanpassad småskalig yrkesutbildning i reginen har skapats deltagarna erhållit studiemedel via CSN den utbildningsresurs sm finns i arbetslivet har tagits tillvara antalet deltagande kmmuner ökat efter hand 24(29)

25 Samverkan Prjektet har framför allt främjat samverkan genm att skapa ett nätverk av nyckelpersner ch rganisatiner i de deltagande kmmunerna samt i andra kmmuner i Västra Götaland vidareutveckla interkmmunal samverkan inm mrådena arbetsplatsförlagd yrkesutbildning ch språkutbildning för invandrare visa på psitiva effekter av samverkan mellan mindre kmmuner med avseende på utbildningsbehv ch utbud tillgång till kvalificerade yrkeslärare samt kstnadseffektiv utbildning Strategiskt påverkansarbete Prjektet har framför allt bedrivit strategiskt påverkansarbete genm att göra näringslivet medvetet m den sciala integratinens möjlighet ch tillgång till dld arbetskraft infrmera rganisatiner ch relevanta aktörer på lika nivåer m prjektets metd ch resultat delta i wrkshps ch knferenser infrmera m ch utvidga mdellen ch nätverket till att mfatta fler kmmuner tydliggöra prjektets replikerbarhet ch skalbarhet ch därmed visat på möjligheten att liknande utbildningskluster i förlängningen kan genmföra metden i reguljär verksamhet via spridning av resultat ch påverkan möjliggöra absrbering ch integrering av gda exempel ch lärdmar i befintliga utbildningssystem Deltagarnas förslag ch synpunkter Deltagarna har lämnat mycket värdefull infrmatin genm enkätsystemet, e-pst, brev ch telefnsamtal. Denna infrmatin, tillsammans med de värderingar sm gjrts av yrkeslärare ch språkstödjare, ligger till grund för nedanstående sammanfattande redvisning. 25(29)

26 Telebildlektinerna Lågt rankade mdömen m telebildlektinerna tillsammans med skriftliga ch muntliga synpunkter å ena sidan ch erfarenheter från yrkeslärare ch språkstödjare å andra sidan har lett till att ett utvecklingsarbete genmförts. Arbetet har i första hand syftat till att skapa en gd undervisningsmiljö anpassad för deltagarnas speciella behv. Deltagarna har framför allt påpekat brister i telebildtekniken, svårigheter att förstå språket när man inte sitter öga mt öga med den man förväntas tala med, tempt samt lektiner sm inte förberetts för telebildmetdik. En ytterligare svaghet med mdellen har varit att rädslan att göra brt sig är str när man inte persnligen känner eller kan se de andra deltagarna. Flera av deltagarna framhåller att det psitiva med telebildlektinerna är att inte behöva resa för långt ch att lektinerna kmbineras med språkstödjare. Arbetet med att utveckla mdellen finns beskriven i utvärderingen punkt 5.4.1, Utveckling av Telebildmdellen Utbildningsplatserna Ett flertal deltagare har pängterat vikten av att arbetet på utbildningsplatsen präglas av lagarbete med svenska sm huvudspråk i gruppen. De sm arbetat enskilt eller i grupper där inte svenska har varit det huvudsakliga språket har ckså rankat utbildningsplatsens betydelse för språkutvecklingen lågt. De pratade bara kurdiska Inte kurdisk- talande deltagare Rankningarna tillsammans med deltagarnas kmmentarer visar ckså att möjligheten att öka sin förståelse för den svenska arbetsmarknaden ch för de sciala kder sm finns på arbetsplatsen minskar på utbildningsplatser sm inte präglas av lagarbete med svenska sm huvudspråk. På de arbetsplatser där deltagarna arbetat i arbetslag med svenska sm huvudspråk har deltagarna både rankat betydelsen av språkutveckling högt ch i kmmentarer påpekat att de lärt känna en samhörighet med sina arbetskamrater Förväntningar på prjektet Deltagarna har i genmsnitt bedömt prjektets förmåga att leva upp till vad deltagarna faktiskt förväntat sig lägre än sina individuella medelvärden. I kmmentarerna framkmmer det att det framför allt handlar m att man haft förväntningar på att utbildningen direkt skulle leda till ett arbete ch då företrädesvis på sin utbildningsplats. Detta har förviss skett i ett antal fall, men mt bakgrund av vanstående tillsammans arbetsmarknadens utveckling under 2008 ch 2009 kan man knstatera att infrmatinen m prjektets möjligheter i detta avseende måste vara mycket tydligt. Prjektet satsade därför under den senare halvan av prjekttiden på infrmatin m deltagarnas möjligheter till ett arbete samt ett ökat stöd i samband med utbildningens slut, bl.a. med rådgivning ch infrmatin m hur man söker arbete ch frtsatta studiemöjligheter. 26(29)

27 4.3 Förväntade effekter Indnr Indikatrer Ägare E1 Integratin ESF E2 Jämställdhet ESF E3 Reginal utveckling ESF E4 Arbetskraftsförsörjning ch tillväxt ESF E5 Ökad anställningsbarhet ESF E6 Övergången från SFI till arbetslivet ESF E7 Strategiskt påverkansarbete ESF E8 Prjektet ska främja lärande miljöer ESF E9 Prjektet ska främja innvativ verksamhet ESF E10 Prjektet ska främja samverkan ESF Integratin Mt bakgrund av prjektets resultat samt kmmentarer ch enkätsvar från deltagare kan det knstateras att prjektets kncept är ett verksamt verktyg för integratin på arbets- ch utbildningsmarknaden. Det bör ckså nteras att prjektmdellen ger en ökad insikt i ch förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar samtidigt sm deltagarna själva ckså skapar en ökad förståelse för invandrarens förutsättningar i samhället. Utbildningsplatserna ch den teretiska utbildningen har enligt deltagare, handledare ch språkstöd inneburit att deltagarna utvecklat sina språkkunskaper ch förmåga att kmmunicera på det svenska språket. Prjektet har ckså i många fall, fram för allt för kvinnr, inneburit att en scial islering brutits Jämställdhet Prjektet har inte lyckats förändra traditinella val av utbildning eller yrke, vilket inte heller prjektet syftat till. Det kan dck nteras ett antal andra psitiva effekter för deltagarna. Prjektet har i flera fall inneburit att könsmönster brutits i familjen. Den mest nterbara effekten av metden härrör sig dck till det faktum att tre av fyra deltagare varit kvinnr. Detta har lett till att dessa kvinnr erbjudits en möjlighet till språkutveckling, scial delaktighet ch inträde på den svenska arbetsmarknaden Reginal utveckling Prjektets bidrag till målen för reginal utveckling, Reginal knkurrenskraft ch Sysselsättning, är marginell åtminstne på krt sikt. Om prjektets mdell för arbetsplatsförlagd utbildning ch samverkan mellan mindre kmmuner kan absrberas av befintliga verksamheter skulle det på sikt innebära en bra investering i humankapital, främja kunskapssamhället, öka anpassningsförmågan hs arbetstagare ch företag samt bidra till att utveckla en arbetsmarknad för alla. 27(29)

28 4.3.4 Arbetskraftsförsörjning ch tillväxt Prjektets bidrag till arbetskraftsförsörjning ch tillväxt är marginell åtminstne på krt sikt framför allt berende på den rådande situatinen på arbetsmarknaden. Om prjektets mdell för arbetsplatsförlagd utbildning ch samverkan mellan mindre kmmuner kan absrberas/integreras i befintliga verksamheter skulle det på sikt innebära ett avsevärt tillsktt med avseende på arbetskraftsförsörjning ch därmed reginal tillväxt Ökad anställningsbarhet För deltagarna har utbildningen ch det utökade kntaktnätet genm Lysa-prjektet inneburit att de nu står betydligt närmare både arbetsmarknaden ch det reguljära utbildningssystemet. För reginen trde knceptet vara en väsentlig framgångsfaktr för att öka anställningsbarheten i målgruppen Övergången från SFI till arbetslivet Prjektets metd har visat sig vara en effektiv br mellan övergången från SFI till arbetsmarknaden. Tiden från det att en individ får ett permanent uppehållstillstånd till att man är etablerad på arbets- eller utbildningsmarknaderna skulle krtas avsevärt genm att använda LYSA-mdellen Strategiskt påverkansarbete Mdellen är ett verkningsfullt sätt att medvetandegöra näringslivet m den sciala integratinens möjlighet för att få tillgång till dld arbetskraft. Vidare har prjektet tydliggjrt mdellens replikerbarhet ch skalbarhet ch därmed visat på möjligheten för liknande utbildningskluster att i förlängningen kunna genmföra metden i reguljär verksamhet. Befintliga utbildningssystem kan absrbera hela mdellen eller delar av densamma Lärande miljö Prjektet har främjat Lärande miljö genm rganisatriska strukturer sm innebär en effektiv kmmunikatin mellan prjektets strategiska ch perativa nivåer samt övriga intressenter. Inm ramen för prjektet har utbildningsmdellen utvecklats med syftet att underlätta lärandet för målgruppen ch att få en gd undervisningsmiljö. Prjektet har vidareutvecklat mdellen för utbildning på arbetsplats, bl.a. genm förtydliganden av handledarnas ch språkstödjarnas rller Innvativ verksamhet Prjektet har främjat Innvativ verksamhet genm att mdellens kmbinatin av yrkesutbildning med språkstöd har stärkts ch vidareutvecklats. Genm att ta tillvara den utbildningsresurs sm finns i arbetslivet har småskalig behvsanpassad yrkesutbildning skapats ch resulterat i mycket gda utbildningseffekter. 28(29)

29 Samverkan Prjektet har framför allt främjat samverkan genm att skapa ett nätverk av nyckelpersner ch rganisatiner i de deltagande kmmunerna samt i andra kmmuner i Västra Götaland. Prjektet har vidare resulterat I att interkmmunal samverkan inm mrådena arbetsplatsförlagd yrkesutbildning ch språkutbildning för invandrare har vidareutvecklats. Samverkan har gjrt det möjligt för mindre kmmuner att överhuvudtaget kunna starta yrkesutbildning samt öka utbildningsutbudet ch kstnadseffektiviteten. Prjekt medfinansieras av Eurpeiska Uninen/Eurpeiska scialfnden LYSA prjektet står för: Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. Prjektägare: Vårgårda kmmun. Prjektledare: Christer Lundqvist Vårgårda, tel , christer.lundqvist@vargarda.se Tage Lindström, Ale kmmun, tel , lindström.tage@gmail.cm. Prjekteknm: Bernt Lennde, Vårgårda, tel , bernt.lennde@vargarda.se Utvärderare: Göran Åkerm, Empiricus Utvärdering AB tel , gran.empiricus@telia.cm Budget: 30 miljner varav 12 miljner är ESF-stöd. Prjektettid: Kmmuner sm samverkar är: Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn ch Vårgårda. 29(29)