UTSTÄLLNINGSHANDLING. Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

Transkript

1 Detaljplan för DEL AV KV. KRONAN M.FL. Nrbergs kmmun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- ch byggförvaltning SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för DEL AV KV. KRONAN M.FL., upprättad , har varit utsänd på remiss ch samråd under tiden t..m Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga för granskning i Västmanland- Dalarna miljö- ch byggförvaltnings lkaler i Månsb, Avesta samt på förvaltningens hemsida. Handlingarna har även funnits tillgängliga på kmmunhuset ch på bibliteket i Nrberg. Berörda myndigheter, sakägare, markägare ch övriga berörda har erhållit meddelande m samråd per pst tillsammans med de kmpletta planhandlingarna. Dessutm har samrådet kungjrts genm annnsering i rtens dagstidningar. Tidigare har ett planprgram till detaljplanen, upprättat , varit utsänt på remiss ch prgramsamråd under tiden t..m Se redgörelse för prgramsamråd. Inkmna yttranden under samrådet U 1. Vägverket Ingen erinran U 2. NVK U 3. Fastighetsägare till Esbjörn 11 U 4. Vattenfall Eldistributin AB Ingen erinran U 5. Länsstyrelsen U 6. Lantmäteriet U 7. Kultur- ch fritidsnämnden Sammanfattande utlåtande NVK menar att småindustri bör tillåtas i hela kvarteret ch att läget för idrttshallen inte bör låsas innan resultatet av de getekniska undersökningarna är klart. De har även synpunkter kring kmmunens finansiering av detaljplanen. Miljö- ch byggförvaltningen har en annan åsikt på alla tre punkter. Fastighetsägaren till Esbjörn 11 önskar ha en helhetslösning av behvet av gång- ch cykelväg mellan sklan ch kv. Krnan samt har synpunkter kring placeringen av hallen inm kvarteret. Miljö- ch byggförvaltningen instämmer endast delvis med fastighetsägaren. Länsstyrelsen önskar ha en hårdare reglering av bebyggelsens utfrmning även i den östra delen av kvarteret. Miljö- ch byggförvaltningen anser att samrådsförslagets reglering är tillräcklig. Lantmäteriet menar att ett fficialservitut bör bildas för gång- ch cykelpassagen över Esbjörn 10 samt att all gatumark inm planmrådet bör överföras till en fastighet. Miljö- ch byggförvaltningen instämmer. Kultur- ch fritidsnämnden önskar hårdare skrivningar angående utfrmning ch placering av bebyggelsen. Miljö- ch byggförvaltningen anser att dessa skrivningar till str del redan finns. 1(8)

2 Inkmna yttranden med utlåtanden OBS! För att undvika risken för feltlkningar vid upprättandet av samrådsredgörelsen är alla inkmna yttranden rdagrant avskrivna. Därför har inte heller eventuella språkliga fel i yttrandena ändrats. U 1. Vägverket Vi har inget att erinra mt van nämnda planförslag. - U 2. NVK Från Västmanland-Dalarna miljö- ch byggförvaltning föreligger rubr ärende för samråd. NVK har genm en internremiss haft möjlighet att framföra synpunkter på samrådshandlingarna ch avgett ett yttrande den 9 juli Följande synpunkter kvarstår. Generellt innebär planförslaget nödigt mycket detaljstyrning. Kmmunen äger marken ch har därför ändå möjlighet att styra byggnatin på sätt sm bedöms bäst ur allmän synpunkt. I den mån mark försäljs kan kmmunen i explateringsavtal eller köpeavtal reglera sådant sm är värdefullt ur allmän synpunkt. NVK:s synpunkter sammanfattas nedan i punktfrm. 1. NVK anser frtfarande att ickestörande småindustri bör vara med bland de ändamål planen kan medge, inte bara längst nrrut. Gränsdragningen mellan ickestörande småindustri ch hantverk kan vara hårfin. Gdtagbara ändamål bör vara så brett att planen kan leva över tiden ch inte behöver revideras enbart på grund av frmella skäl. Det är inte bara vid ett tillfälle NVK ch planmyndigheten varit överens m att verksamheten i ch för sig brde kunna tillåtas ur t ex störningssynpunkt men att den tänkta verksamheten inte överensstämmer med ändamålen enligt detaljplanen ch att planen därför tvingats göras m. 2. Ägförhållandena för fastigheten Nrbergsby 18:38 bör redas ut, m det kan ske med rimlig insats. Kmmunen är ensam taxerad ägare till fastigheten emedan flera persner jämte kmmunen står sm lagfarna ägare. 3. De getekniska undersökningarna är inte klara ch i ch med detta är inte läget för idrttshallen låst. Föreslagen högsta byggnadshöjd låser idrttshallens placering till läge C i prgramhandlingen. NVK tycker i ch för sig att läge C är att förrda m den marktekniska utredningen inte kmmer att visa annat. Därför bör ingen föreskrift m taklutning ch utseende f2 än så länge gdtas även för Krnan 2 ch 3 ch allmänplatsmark för lkalgata inte läggas ut på ett sätt sm möjliggör ett byggande av idrttshallen i detta läge. 2(8)

3 4. I genmförandebeskrivningen anges under eknmiska frågr, kmmunal eknmi, att upprättande av detaljplan finansieras inm miljö- ch byggförvaltningens budget genm planavgifter i samband med framtida bygglv. Denna princip tillämpas nrmalt i andra fall än då kmmunen är explatör. Då kmmunen i detta fall finansierar detaljplanen genm anslag skulle ett sådant förfarande innebära att kmmunen betalar detaljplanen två gånger, vilket inte kan vara avsikten. 5. Kmmunen har tecknat servitutsavtal för gång- ch cykelväg med ägaren till fasigheten Esbjörn 10 i enlighet med samrådsförslaget. Miljö- ch byggförvaltningen instämmer med NVK m att detaljstyrning inte bör ske i nödigt str utsträckning. Med tanke på närheten till riksintressemrådet är det dck i detta fall mtiverat att styra viss utfrmning ch placering för tillkmmande bebyggelse. Vidare bör kmmunen för planering av mark- ch vattenanvändningen inte enbart förlita sig på civilrättsliga avtal utan utnyttja planmnplet för de frågr sm långsiktigt behöver regleras. 1. Miljö- ch byggförvaltningen står fast vid sin ståndpunkt ch hänvisar till Redgörelse för prgramsamråd ch bemötandet av NVK:s yttrande där. 2. Planhandlingarna preciseras med avseende på lagfaren respektive taxerad ägare för fastigheten Nrbergsby 18: Utgångsläget bör vara att idrttshallen placeras i den västra delen av kvarteret; detta eftersm denna placering möjliggör ett respektavstånd till den äldre bebyggelsen ch verkar psitivt på riksintressemrådet. Skulle den getekniska undersökningen visa att det inte är lämpligt att bygga på den aktuella platsen p.g.a. tillräcklig markstabilitet får detta i sådana fall tas upp till diskussin. Det är dck mycket sällan sm markförhållandena är så dåliga att det inte går att uppnå tillräcklig stabilitet efter att lika åtgärder har gjrts det är ftast en fråga m kstnader. I detta fall bör, så långt det är möjligt, respektavståndet till riksintresset pririteras. 4. Nrbergs kmmun finansierar detaljplanen. Miljö- ch byggförvaltningen tar alltid ut planavgifter för de detaljplaner sm kmmunen bekstar, för att få igen de investeringar sm har gjrts i ch med planen. Detta görs avsett explatör ch fastighetsägare eftersm fastigheter med tiden kan byta ägare ch andra explatörer kan bli aktuella. I de fall kmmunen är explatör kan planavgift regleras i särskild rdning. U 3. Fastighetsägare till Esbjörn 11 Undertecknad har den 18 augusti, muntligt, framfört dessa synpunkter på planförslaget till planingenjören Isak Jakbsn. 3(8)

4 1. Jag anser det vara felaktigt att bryta ut frågan m en helhetlig lösning av behvet av en g/c-väg mellan sklmrådet ch idrttshallen. Planens syfte är, såvitt jag vet, att göra det möjligt att bygga en idrttshall sm även skall tillgdse sklelevernas (barnens) behv. Planen ch lösningen av frågan m g/c väg, anser jag, är därför att se sm en helhet. Så sm förslaget nu är skrivet kmmer den tänkta g/c-förbindelsen sm i sig är en del i förutsättningarna för att planen ska kunna fungera sm det är tänkt - att innebära att det för planens genmförande kmmer att krävas ingrepp i kulturmiljövärden sm är av riksintresse. Planförslaget väljer nu att inte beakta helheten trts att förslaget genererat frågan ch behvet av en lösning. Eller finns det andra skäl för att väja för en lösning? 2. Nuvarande planförslag kmmer i framtiden att innebära att barnen (eleverna) i Nrberg ska färdas över ån på en br sm med tanke på barnens säkerhet knappast är lämplig för trafikanter i dessa åldersgrupper. Kan nämnden verkligen gdkänna en plan sm skapar dessa knsekvenser? Mitt förslag är att en g/c-väg anläggs, på den kmmunala marken, i nrdlig riktning från Kvarngatans vändplan (eller helt på kmmunal mark nrr m fastigheten Esbjörn 10) till i höjd med parken vid gymnastikhallen, Ågatan. I tidigare planer har en tänkt br markerats där. Tanken var då, i slutet på 60-talet, att en ftbllsplan skulle anläggas på västra sidan av ån vid gymnastikhallen. En g/c-väg var ckså tänkt från brn, över åkermarken i nrdvästlig riktning, till krsningen Klackbergsvägen-väg 68. Enligt uppgift gjrdes vissa förberedelser för ett brbygge då gymnastikhallen byggdes ch parken anlades. Fördelen med förslaget är att det kan skapa en säker passage över ån ch vägen kan helt anläggas på kmmunal mark. 3. Beträffande de getekniska förhållandena så anger förslaget att det gjrdes en översiktlig geteknisk undersökning av mrådet När nuvarande detaljplan för kvarteret Krnan (S 87) utarbetades (d v s före ) gjrdes en geteknisk av mrådet sm enligt uppgift kstade kmmunen :-. Behöver man, sm förslaget anger, mer detaljerade getekniska uppgifter så kan dessa förmdligen hämtas från, hs nämnden, redan tillgängliga källr utan att ksta ss mer pengar. 4. Om man nu äntligen beslutar att bygga en idrttshall. Varför väljer då nämnden att föreslå att den ska ligga så undanskymt sm det över huvud taget är möjligt på det aktuella mrådet. Placeringen mtiveras, t ex, inte av getekniska skäl eftersm de uppenbarligen inte är kända av nämnden. Det rimliga är väl ändå, för en ansvarstagande kmmunalplitiker, att lyfta fram det psitiva i en kmmun. Placera därför hallen så att den syns ch inte är skymd. Det finns gtt m mark för småindustri i kmmunen så det bör inte avhålla nämnden från att ge hallen en framskjuten placering. 4(8)

5 Det finns inte heller, sm jag ser det, någn underbyggd anledning att i planarbetet ta hänsyn till markbehvet för småindustri då behvet - utöver den mark sm på andra platser i kmmunen redan är planerad för ändamålet - i praktiken inte existerar. Det är en fiktin eller ett önsketänkande sm inte bör ges utrymme i detta planarbete. Det bör bygga på nu kända fakta ch behv för att ha en rimlig chans att, sm färdig plan för hela mrådet, bli genmförd. Anledningen till att nuvarande plan anger småindustri på mrådet var att den utarbetades för ett då speciellt angivet behv vid en mycket speciell, tänkt, etablering sm krävde att markmrådet mellan väg 68 ch Fagerstavägen planlades så att det kunde riktas mt två etableringar ch deras behv. När prjektet föll försvann även behven sm styrde planen Den yttrande menar att gång- ch cykelvägen från sklan till idrttshallen inte beaktas i en helhetslösning. Miljö- ch byggförvaltningen delar inte denna åsikt. Även m detaljplanen inte direkt reglerar hela denna gångväg så har arbetet med planen gjrt att en gångpassage har säkerställts mellan sklan ch idrttshallen, via brn vid den gamla kvarnen. Kmmunen kmmer dck i det vidare planarbetet utreda möjligheten att rdna en ny gång- ch cykelförbindelse via en br över Nrbergsån, i likhet med den yttrandes förslag. En sådan br skulle göra att vägen mellan sklan ch idrttshallen både förkrtades ch förenklades samt att brn lättare skulle kunna utfrmas ch anpassas till de behv sm sklbarn har. 3. Kmmunen har sökt efter den getekniska undersökning sm den yttrande menar skulle ha genmförts i samband med att den nu gällande detaljplanen upprättades. Någn sådan undersökning har dck inte hittats. Miljö- ch byggförvaltningen kmmer därför att beställa en ny detaljerad geteknisk undersökning. 4. Kvarteret Krnan gränsar till riksintressemrådet för kulturmiljövård med dess kulturhistriskt värdefulla bebyggelse. Det är viktigt att anpassa nya byggnader på kv. Krnan så att dessa inte inverkar negativt på riksintresset. Anpassningen innebär bl.a. att den större idrttshallen placeras längre brt från riksintresset, där någt lägre krav på utfrmning ställs. Mellan hallen ch riksintresset tillåts lägre bebyggelse med högre krav på utfrmning. På så sätt skapas ett respektavstånd mellan idrttshallen ch den äldre bebyggelsen. Detta är mtivet till att idrttshallen bör placeras i den västra delen av kvarteret, vilket ckså framgår av samrådshandlingarna. Genm en bra utfrmning av idrttshallen ch miljön runt mkring kan hallen ändå bli ett psitivt inslag i Nrbergs stadsbild. Miljö- ch byggförvaltningen strävar efter att upprätta flexibla detaljplaner så att användningen av marken med tiden ska kunna förändras utan att en ny detaljplan ska behöva upprättas varje gång. Frågan m behvet av småindustrimark är inte styrande i det här planarbetet, men miljö- ch byggförvaltningen anser det ändå lämpligt att möjliggöra för småindustri att etablera sig i en del av kvarteret. 5(8)

6 U 4. Vattenfall Eldistributin AB Vattenfall Eldistributin AB har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerat förslag till detaljplan ch lämnar följande yttrande. Då Vattenfall har erhållit möjligheten att sätta upp en transfrmatrstatin inm mrådet så har Vattenfall för tillfället inget mer att erinra på detaljplanen men önskar ta frtsatt del i detaljplaneprcessen samt ta del av antagen detaljplan. Kntaktpersn är Arne Larssn, telefnnummer U 5. Länsstyrelsen Förslag till detaljplan, daterat 15 juli 2009, har översänts till Länsstyrelsen för samråd enligt 5 kap 20 plan- ch bygglagen (PBL). Planförslaget har behandlats vid Länsstyrelsens plansamråd den 7 augusti Syftet med planförslaget är att möjliggöra uppförandet av en idrttshall på kv. Krnan. Dessutm medger planen ickestörande verksamheter i frm av handel, hantverk, kntr ch lager samt ger möjlighet till bussparkering. I nrra delen av kvarteret föreslås även ickestörande småindustri. Detaljplanemrådets bebyggelse i relatin till mråde av reginalt ch natinellt intresse för kulturmiljö, Nrbergs centrum. Länsstyrelsen ser psitivt på att kmmunen i detaljplanen har beaktat planens påverkan på det känsliga riksintressemrådet genm bestämmelser sm reglerar explateringsgrad samt placering ch utfrmning av bebyggelsen i planmrådet. Bestämmelserna tar på ett bra sätt hänsyn till behvet av ett respektavstånd till riksintressemrådet genm begränsning av den tillkmmande bebyggelsens höjd ch utbredning. Särskilt viktigt är nedtrappningen i byggnadsvlym ch begränsningen i byggnadernas höjd närmast riksintressemrådet. Även den föreslagna trädridån mt bebyggelsen öster m planmrådet är psitiv. Den mjuka övergången mellan mrådena kan med fördel förstärkas genm en någt större yta för grönmråde med träd runt lkalgatan ch i planmrådets nrdöstligaste del. Angående byggnadernas gestaltning menar Länsstyrelsen att regleringen av fasad- ch takmaterial i bestämmelse f 1 ckså är lämplig för själva idrttshallen m.fl. byggnader, vilka regleras av bestämmelse f 2. Höga kvalitativa krav på gd arkitektur Det faktiska resultatet av den planerade idrttsanläggningen kmmer utöver placering, vlym ch materialval även påverkas av den arkitektniska utfrmningen. Sådant kan ch ska inte regleras i detaljplanen. Länsstyrelsen förutsätter dck att kmmunens frtsatta planeringsarbete håller en hög ambitinsnivå för gestaltningen av 6(8)

7 planerade byggnader ch allmän plats med mycket stra krav på en arkitektur ch utfrmning av gd kvalitet. Angående Riksintressets kulturmiljövärden ch betydelse samt placering, gestaltning ch vikten av gd arkitektur i övrigt hänvisar Länsstyrelsen till sitt tidigare yttrande avseende planprgrammet för Kv. Krnan, Nrberg den 22 maj Länsstyrelsen har inga övriga synpunkter på planförslaget. Länsstyrelsens synpunkter kmmer även frtsättningsvis att beaktas i planarbetet. Kmmunen kmmer att arbeta för en gd arkitektnisk utfrmning ch väl anpassade allmänna platser, även i det efterföljande bygglvsskedet. För att få en mjuk övergång i bebyggelsen är det viktigt att den angränsande miljön på kv. Krnan anpassas väl till riksintressemrådet. Den östra delen av kvarteret, sm ligger i direkt anslutning till riksintresset, har fått bestämmelser sm reglerar utfrmningen av bebyggelsen relativt detaljerat. Miljö- ch byggförvaltning anser det dck inte nödvändigt att reglera fasad- ch takmaterial i detalj även för den västra delen av kvarteret för att säkerställa riksintressets värden. På detta avstånd från riksintresset är en reglering med mer övergripande bestämmelser fullt tillräcklig. U 6. Lantmäteriet Vid samråd med byggnadsnämnden har lantmäteriet fått förlängd tid för synpunkter på planförslaget. Lantmäteriet har erhållit rubricerat planförslag för samråd ch gör följande reflektiner: I genmförandebeskrivningen anges att avtal ska upprättas mellan kmmunen ch ägaren av fastigheten Esbjörn 10 angående upplåtelse av mark genm servitut. Kmmunen bör överväga att träffa en överenskmmelse med fastighetsägaren m att bilda ett fficialservitut till förmån för gatu- ch parkmarksfastigheten i mrådet i samband med övrig fastighetsbildning i mrådet. Gatumarken inm planmrådet bör överföras till en fastighet. I övrigt har lantmäteriet inga synpunkter på förslaget. Miljö- ch byggförvaltningen instämmer i lantmäteriets synpunkter ch justerar planhandlingarna med avseende på detta. 7(8)

8 U 7. Kultur- ch fritidsnämnden Förslaget till ny detaljplan för kvarteret Krnan tar i strt gd hänsyn till den viktiga ch unika kulturmiljön i Nrbergs centrum sm ckså är riksintresse för kulturmiljövården. På ett par punkter önskas dck hårdare skrivningar ch tydligare riktlinjer: I förslaget står att den planerade idrttshallen bör förläggas till den västra delen av mrådet, Undertecknad anser att det bör stå skall i planförslaget. För att få en mjuk övergång från den äldre bebyggelsen till idrttshallen är det helt nödvändigt med en buffertzn av den art sm beskrivs i förslaget. Det bör i förslaget finnas riktlinjer även för hur idrttshallen skall se ut. I detta fall kan det vara en någt lösare skrivning. Ett förslag till frmulering är att: Idrttshallen anpassas till höjd ch utförande till mgivande bebyggelse ch med särskild hänsyn till riksintressemråde för kulturmiljövården. Miljö- ch byggförvaltningen instämmer med kultur- ch fritidsnämnden m vikten av att den nya bebyggelsen anpassas väl till den befintliga bebyggelsen av riksintresse. Planbeskrivningen har ändrats enligt kultur- ch fritidsnämndens första punkt. Dck bör pängteras att planbeskrivningen inte är juridiskt bindande utan endast vägledande för tlkningen av plankarta ch planbestämmelser. Plankartan hade dck redan under samrådsskedet en bestämmelse m maximal byggnadshöjd sm möjliggjrde en etablering av en idrttshall på annat ställe än i den västra delen av kvarteret. I samrådshandlingarna finns redan riktlinjer för idrttshallens utseende enligt den lösare skrivning sm kultur- ch fritidsnämnden föreslår. På plankartan finns t.ex. generella bestämmelser såsm: Nya byggnader, mbyggnader ch anläggningar ska med hänsyn till placering, utfrmning ch utförande anpassas till den kulturhistriskt värdefulla bebyggelsemiljön (riksintresse) öster m planmrådet. Liknande skrivning finns att läsa i planbeskrivningen under avsnittet Bebyggelsemråden/Byggnadskultur ch frnlämningar. VÄSTMANLAND-DALARNA MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Plan- ch byggenheten Isak Jakbssn Planingenjör Anna Kuylenstierna Miljö- ch byggnadschef 8(8)