Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Transkript

1 Prmemria Datum: Diarienr: SSM Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera följande parametrar i dricksvatten: tritium, radn ch indikativ ds (ID), se bilaga 1 i direktivet. ID är inte mätbar ch kntrlleras via screening av ttal alfa- ch aktivitet, eller via screening av utvalda radinuklider. Sverige (SSM) har beslutat att använda screening av ttal alfa- ch aktivitet sm metd för att kntrllera ID. Överskridande parametervärden följs upp av nuklidspecifika ar för att kntrllera förekmsten av naturliga ch artificiella radinuklider sm kan utgöra en risk för allmänhetens hälsa. Enligt direktivet har medlemsstaterna ansvaret för kvaliteten på de resultat sm levereras av labratrierna ch för att labratrierna följer direktivets riktlinjer. Direktivet specificerar med vilken känslighet sm varje parametervärde ska kunna mätas (se bilaga III i direktivet). Det finns inga krav på att de invlverade labratrierna ska ha ackrediterade metder, dck åligger det medlemsstaterna att se till att labratrierna har ett system för kvalitetskntrll ch att detta kntrlleras av ett fristående rgan. 2. Mätkapacitet för radimetriska analyser av dricksvatten i Sverige Inför det arbete sm det nya dricksvattendirektivet medför har SSM haft behv att skapa en tydlig bild av vilka svenska labratrier sm har kapacitet att utföra de relevanta analyserna. För att uppdatera lägesbilden av de svenska labratriernas analyskapacitet utfördes en enkätundersökning bland alla labratrier sm har någn kppling till radimetriska vattenanalyser. Enkätundersökningen mfattade 13 labratrier: fem kmmersiella labratrier, fem universitetslabratrier ch tre myndighetslabratrier. Av de 13 labratrierna har åtta ett aktivt beredskapsavtal med SSM sm innebär att de ska bistå med mätkapacitet vid en nukleär eller radilgisk händelse sm resulterar i utsläpp av radiaktiva ämnen till miljön; dessa kallas i frtsättningen beredskapslabratrier. Undersökningen fkuserade på frågr kring kmpetens, instrument ch tillförlitligheten av relevanta metder. Labratrierna fick även uppskatta kstnadsuppgifter ch hur många analyser av varje parameter sm de har kapacitet att utföra. Avsnitt A i denna bilaga innehåller en Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiatin Safety Authrity SE Stckhlm Tel: E-pst: registratr@ssm.se Slna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (12) sammanställning av resultatet av undersökningen. De labratrier sm inte hade kapacitet att utföra någn av de efterfrågade analyserna är uteslutna från listan. 3. Resultat av enkätundersökning Kmpetens ch kapacitet Radn Ti labratrier har kapacitet att mäta radn; av dessa är följande fyra kmmersiella labratrier ackrediterade för radnanalys i vatten: AL cntrl AB, Eurfins Envirnment Testing Sweden AB, Landauer Nrdic AB ch Uppsala Vatten ch Avfall AB. De kan hantera det uppskattade prvflödet med gd marginal ch SSM anser att de är mest lämpade att utföra radnanalyserna. Tritium Sex labratrier har kapacitet att mäta tritium: Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköpings universitet, Lund universitet, Studsvik Nuclear ch SSM. Även m det uppskattade prvflödet skulle öka bedöms situatinen vara hanterbar för labratrierna. Ttal alfa-ch aktivitet Fem labratrier har kapacitet att utföra screening av ttal alfa- ch aktivitet: Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Studsvik Nuclear ch SSM. Även m det uppskattade prvflödet skulle öka bedöms situatinen vara hanterbar för labratrierna. Tillförlitlighet av analysmetder Radn De kmmersiella labratrierna genmför regelbundna jämförelsear med SSM vad gäller radn i vatten där deras värden jämförs med SSM:s för samma vattenprv med känd aktivitet. Den etablerade praxisen är att presentera dessa rapprter sm bevis för metdens tillförlitlighet till Styrelsen för ackreditering ch teknisk kntrll (SWEDAC). Labratrierna har ckså möjlighet att delta i prvningsjämförelser, där kncentratinen av radnaktiviteten är känd ch spårbar till internatinella nrmaler. Tritium Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Lund universitet, Studsvik Nuclear ch SSM deltar i prvningsjämförelser, för att kntinuerligt bekräfta metdens tillförlitlighet. Labratrierna är själva ansvariga för att agera vid ett icke gdkänt prvningsjämförelseresultat; vanligen avstår ett labratrium med ett icke gdkänt resultat från att ta emt mätuppdrag tills prblemet är åtgärdat. Ttal alfa-ch aktivitet

3 Sida 3 (12) Chalmers Kärnkemi, FOI Umeå, Linköping universitet, Studsvik Nuclear ch SSM deltar i prvningsjämförelser, för att kntinuerligt bekräfta metdens tillförlitlighet. Labratrierna är själva ansvariga för att agera vid ett icke gdkänt prvningsjämförelseresultat; vanligen avstår ett labratrium med ett icke gdkänt resultat från att ta emt mätuppdrag tills prblemet är åtgärdat. Kvalitetssystem ch ackreditering SWEDAC är Sveriges ackrediteringsmyndighet ch standarden ISO innehåller de krav sm måste uppfyllas av en ackrediterad metd. Radn De kmmersiella labratrierna sm är ackrediterade för radnanalys i vatten blir regelbundet utvärderade av SWEDAC enligt kraven i ISO För närvarande används SSM, sm inte är ackrediterade för radnanalys i vatten, sm en del av kntrllprcessen av SWEDAC mt de ackrediterade labratrierna. Tritium Det finns inga labratrier i Sverige sm är ackrediterade för tritiumanalys i vatten. Ttal alfa-ch aktivitet Det finns inga labratrier i Sverige sm är ackrediterade för analys av ttal alfa- ch aktivitet i vatten. 4. Nuklidspecifika analyser Vid överskridande av screeningsnivåerna (alfaaktivitet > 0,1 Bq/l eller aktivitet > 1 Bq/l) ska nuklidspecifika analyser göras. Vad gäller naturligt förekmmande radiaktiva ämnen bör uranistperna (, 324 eller 235) analyseras sm ett första steg när ttalalfaaktiviteten överskrider 0,1 Bq/l. Alternativt kan ttaluran bestämmas i mikrgram per liter (µg/l) för att få en uppskattning av stråldsen från uran. En halt under 100 µg/l utgör ingen hälsrisk ur en strålskyddssynpunkt men, då uran främst är kemiskt txisk bör riktlinjer från Livsmedelsverket följas. Andra naturligt förekmmande radinuklider sm avger alfastrålning är radium- ch plnium-. När ttalaktiviteten överskrider 1 Bq/l bör radium- ch bly- analyseras. Vad gäller artificiella radinuklider ska nuklidspecifika analyser utföras m tritiumhalten överskrider 100 Bq/l eller m screeningsnivåerna överskrids (alfaaktivitet >0,1 Bq/l eller aktivitet > 1 Bq/l). Vilka specifika nuklider sm ska analyserna berr på karaktären av utsläppskällan ch bestäms med stöd från SSM. Ett flertal av de labratrier sm deltg i enkätundersökningen har kmpetens att utföra nuklidspecifika analyser, se avsnitt B i denna bilaga. 5. Analysmetder (standarder ch andra vägledningar) I enkäten mbads labratrierna uppge huruvida deras metder är kvalitetssäkrade ch m det finns bevis på metdernas tillförlitlighet; de mbads inte specificera vilka metder de

4 Sida 4 (12) använder ch m deras metder är standardiserade. Avsnitt C i denna bilaga anges de relevanta ISO-standarderna för av E-DVD:s parametrar. En harmnisering av metder är att förespråka i ett litet land sm Sverige, främst med tanke på en ptentiell beredskapssituatin där begränsade resurser skulle behöva hantera en ökad genmströmning av prver. I dagsläget skulle varje labratrium utföra uppdraget på bästa möjliga sätt med egna metder. SSM har harmniserat metderna för av radn i vatten ch gav 2011 ut en metdbeskrivning för detta. Vad gäller tritium, ttalalfa/ttal ch flera av de nuklidspecifika analyserna sker utbyte av kunskap ch kmpetens mellan beredskapslabratrierna genm utbildningar ch seminarier. 6. Utmaningar Kstnadsfrågan innebär en utmaning för de individuella labratrierna. De sm är intresserade av att validera (eventuellt ackreditera) lämpliga metder för att kunna delta i analysarbetet kring vattendirektivet behöver veta hur fta deras tjänst kmmer att behövas. För närvarande finns det inte tillräckligt med infrmatin m hur frekvensen för ett kntrllprgram skulle se ut ch därmed kan labratrierna inte göra krrekta kstnadsberäkningar ch riskbedömningar. De flesta labratrierna använder sig idag av lika metder ch det kan finnas str fördel med att harmnisera metderna inm Sverige. Då få labratrier har ackrediterade analysmetder är det viktigt att på annat sätt kntrllera metdernas tillförlitlighet. Detta görs bäst genm att delta i jämförelsear, där ett prv med en känd aktivitet skickas ut till flera labratrier sm får genmföra ar ch rapprtera in svaret. Möjlighet till att delta i jämförelsear dyker upp regelbundet, men utmaningen är att det varken finns någn etablerad prvningscykel, rganiserat sammankallande eller en gemensam infrmatinskälla för de berörda labratrierna. Diskussiner mellan SWEDAC ch SSM kring eventuellt behv av att labratrier ackrediterar metder för tritiumanalys ch ttalalfa/ttal-screening bör inledas. För frskningsmyndigheter ch universitet, såsm FOI Umeå, Chalmers Kärnkemi ch SSM, är ackreditering dyrt i förhållande till det lilla prvflöde sm labratrierna eventuellt kan kmma att få. 7. Slutsats För att uppdatera lägesbilden av svenska labratriers analyskapacitet utfördes en enkätundersökning bland de labratrier sm har någn kppling till radimetriska vattenanalyser. Enkätundersökningen mfattade kmmersiella labratrier, universitetslabratrier ch myndighetslabratrier. Undersökningen fkuserade på frågr kring kmpetens, instrument ch kvalitetssystem. Baserat på E-DVD:s krav ch resultatet från enkätundersökningen bedömer SSM att det finns kapacitet för hantering av det analysbehv sm ett kntrllprgram kan ge upphv till. För av radn i vatten bedöms kmpetens ch mätkapacitet vara tillräcklig. Flera kmmersiella labratrier utför redan radnanalyser med ackrediterade metder ch SSM anser att dessa är mest lämpade att utföra analyserna. Mätkapacitet för tritium ch ttal alfa- ch aktivitet anses tillräcklig. I dagsläget finns inga labratrier i Sverige sm är ackrediterade för tritiumanalys ch/eller ttal alfa- ch

5 Sida 5 (12) aktivitet i vatten ch dessa analyser är bara tillgängliga hs universitets- ch myndighetslabratrier. Nuklidspecifika analyser kan utföras i lik mfattning av ett flertal av de labratrier sm deltg i enkätundersökningen. Det är för närvarande klart hur kvaliteten för analys av tritium, screening av ttalalfa- ch aktivitet ch analyser av specifika radinuklider ska kntrlleras. SSM utreder denna fråga.

6 Sida 6 (12) Avsnitt A Sammanställning av mätkapacitet i Sverige för radn, tritium ch ID. Enkätundersökningen mfattade 13 labratrier: fem kmmersiella labratrier, fem universitetslabratrier (varav ett finns i listan) ch tre myndighetslabratrier (varav två finns i listan). Kmpete ns Instrument Metd Metdens tillförlitlighet Datum för senaste validering Kapacitet för kartläggning (prver) Pris per prv Alcntrl Nej Ja Nej Tritium Nej Ja Nej Radn Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande ar mt SSM Chalmers kärnkemi Ja Ja Ja Interna test med referens material Tritium Ja Ja Ja Interntest m referensmaterial Radn Ja Ja - Jämförelse Eurfins Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radn Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande ar mt SSM Fi Umeå Ja Ja Ja Jämförelse * Tritium Ja Ja Ja Jämförelse *

7 Sida 7 (12) Radn Ja Ja Ja Validering med referensmaterial Landauer nrdic Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radn Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande ar mt SSM Linköping univ. Ja Ja Ja Jämförelse Tritium Ja Ja Ja Jämförelse Radn Ja Ja Ja Lund univ. Ja Ja Ja Jämförelse Tritium Ja Ja Ja Jämförelse Radn Ja Ja Ja SSM Ja Ja Ja Jämförelse EC-JRC-IRMM Tritium Ja Ja Ja Jämförelse Radn Ja Ja Ja Jämförelse Finnish Env. Institute Studsvik Nuclear AB Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförelse

8 Sida 8 (12) Tritium Ja Ja Ja Jämförelse, interntest m referensmaterial Radn Ja Ja Validerad metd för samma grundprin cip i annan matris Jämförelse ar Uppsala vatten Nej Nej Nej Tritium Nej Nej Nej Radn Ja Ja Ja Ackrediterad Jämförande ar mt SSM *För en batch på 8 prver. FOI:s priser är givna per batch ch rabatteras prprtinerligt till batchstrleken.

9 Sida 9 (12) Bilaga B. Sammanställning av mätkapacitet i Sverige för nuklidspecifika analyser enligt direktivets krav. Chalmers kärnkemi AB av? NEJ NEJ JA (via gam ma) NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NE J NE J NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA FOI Kista av? FOI Umeå av? NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NE J NE J NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Götebrg universitet av? NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA

10 Sida 10 (12) Linköping universitet av? Lund universitet av? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Studsvik Nuclear AB av? NE J NE J JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA Strålsäkerhetsmyndigheten av? JA (via gam ma) JA (via gam ma) JA (via gam ma) JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

11 Sida 11 (12) Sverige Lantbruk universitet av? NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA

12 Sida 12 (12) Avsnitt C Standardiserade metder relevanta till E-DVD krav. Radn ISO (First ed.) Water quality Radn-222 Part 2: Test methd using gamma-ray spectrmetry, ISO :2013 ISO (First ed.) Water quality Radn-222 Part 3: Test methd using emanmetry, ISO :2013 Tritium IS (First ed.) Water quality - Determinatin f tritium activity cncentratin - Liquid scintillatin cunting methd, ISO 9698:1989 Ttal alfa/aktivitet ISO (First ed.) Water quality Measurement f grss alpha and activity cncentratin in nn-saline water Liquid scintillatin cunting methd, ISO 11704:2010 ISO 9696 (Secnd ed.) Water quality - Measurement f grss alpha activity in nn-saline water - Thick surce methd, ISO 9696:2007 ISO (First ed.) Water quality - Measurement f grss alpha and grss activity in nn-saline water - Thin surce depsit methd, ISO 10704:2009 Gammastrålande radinuklider ISO (Secnd ed.) Water quality Determinatin f the activity cncentratin f radinuclides Methd by high reslutin gamma-ray spectrmetry, ISO 10703:2007 Alfa ch strålande radinuklider ISO 131 (First ed.) Water quality Strntium and Strntium 89 Test methds using liquid scintillatin cunting r prprtinal cunting, ISO 131:2012 ISO (First ed.) Water quality Measurement f Plnium activity cncentratin in water by alpha spectrmetry, ISO 13161:2011 ISO (First ed.) Water quality Determinatin f Carbn 14 activity Liquid scintillatin cunting methd ISO 13162:2011 ISO (First ed.) Water quality Lead- Test methd using liquid scintillatin cunting, ISO 13163:2013 ISO (First ed.) Water quality Radium- Part 1: Test methd using liquid scintillatin cunting, ISO :2013 ISO (First ed.) Water quality Radium Part 2: Test methd using emanmetry, ISO :2014 ISO (First ed.) Preparatin f plutnium surces and determinatin f Pu/239Pu istpe rati by alpha spectrmetry, ISO 11483:1994