VÄGLEDNING FÖR MINIMIKRAV FÖR BEHÖRIGHET FÖR PERSONER SOM UTFÖR REGELBUNDNA KONTROLLER OCH MONTERINGSKONTROLLER AV TORNKRANAR OCH MOBILKRANAR

Transkript

1 VÄGLEDNING FÖR MINIMIKRAV FÖR BEHÖRIGHET FÖR PERSONER SOM UTFÖR REGELBUNDNA KONTROLLER OCH MONTERINGSKONTROLLER AV TORNKRANAR OCH MOBILKRANAR Yrkesinspektörskmmittén (Slic) WG Machex 2013 Antagen vid Slics 64:e plenarsammanträde i Dublin den 22 maj 2013

2 1. INLEDNING Enligt EU:s direktiv 2009/104/EG m användning av arbetsutrustning ska trnkranar ch mbilkranar kntrlleras av behöriga persner. En rad EU-länder har infört regler sm säger att kntrllörernas behörighet måste registreras ch kntrlleras av ackrediterad tredje part. Den här vägledningen är inte avsedd att ersätta redan införda regler utan ska fungera sm stöd vid bedömningen av krankntrllörernas behörighet. Kntrllerna görs för att eventuella defekter eller brister ska upptäckas, rapprteras ch åtgärdas, så att kranen kan användas på ett säkert sätt. I den här vägledningen anges lämpliga minimikrav för att se till att de persner sm utför regelbundna kntrller ch mnteringskntrller av trnkranar ch mbila kranar är behöriga (ch partiska). En del infrmatin kan ckså vara intressant för kntrller av mindre kranar. Här ges även rekmmendatiner för hur besiktningsrgan bör kntrllera ch dkumentera kntrllörernas behörighet. Vägledningen tar ckså upp behörighetskrav för utbildare/inspektörer men beskriver dem inte i detalj. Detta väntas underlätta det ömsesidiga erkännandet av behörighet ch den fria rörligheten för tjänster sm utförs av behöriga trn- ch mbilkranskntrllörer i EU. I den här vägledningen används rdet mbilkran i vid mening ch kan avse alla mbilkranar, från sådana sm måste mnteras på plats före användning till sådana sm är mnterade på lastbilar. Varje EU-land fastställer i den egna lagstiftningen i vilka delar vägledningen gäller för mbilkranskntrllörer. Vägledningen kan vara till hjälp för dig sm anlitar en kntrllör. Här kan du se vad sm krävs för behörighet ch du kan hänvisa till vägledningen för att undvika att kntrller utförs av behöriga eller persner vars behörighet inte är dkumenterad. Vägledningen har utarbetats av en liten arbetsgrupp bestående av representanter för arbetstagare, arbetsgivare ch myndigheter. Gruppmedlemmarna km från både Slic Machex-gruppen ch rådgivande kmmittén för arbetsmiljöfrågr. Även Eurpean Cnfederatin f Inspectin Organisatins (CEOC) var representerad. Arbetsgruppens uppdrag beskrivs i tillägg A. I vägledningen tar vi inte upp rutinkntrller sm görs av kranperatörer ch underhållspersnal. Vi rekmmenderar inte heller utbildningsvägar eller kurser i den här vägledningen. Knkreta råd m hur man skaffar sig behörighet skulle naturligtvis kunna vara till hjälp men detta är ett prjekt för framtiden. Vid utarbetandet av vägledningen har vi haft str hjälp av befintliga handböcker ch standarder (se avsnittet Referenser). I vägledningen avses med rdet kran trnkran eller mbilkran. 2. KONTROLLÖRERNAS BEHÖRIGHET Månad År 2

3 Med behörig persn avses här en persn sm har tillräckliga kunskaper, färdigheter ch persnliga egenskaper för att kunna bedöma m en kran försämrats ch upptäcka defekter eller brister. Persnen måste ckså kunna bedöma ch rapprtera m hur allvarliga bristerna är ch m kranen kan frtsätta att användas på ett säkert sätt. Behörighet ges baserat på utbildning ch erfarenhet. Den ska vara dkumenterad i frm av relevanta kvalifikatiner. En persn sm håller på att skaffa sig de kvalifikatiner sm krävs för behörighet bör få utföra krankntrller, under förutsättning att han eller hn får sakkunnig handledning ch genmgår ett rganiserat utbildningsprgram sm leder till full behörighet. Han eller hn behöver skaffa sig erfarenheter ch kunskap genm praktik på arbetsplatsen under sakkunnig handledning. 3. KONTROLLÖRERNAS KVALIFIKATIONER OCH ERFARENHET Persner sm utför kntrller av kranar (eller sm håller på att skaffa sig den erfarenhet sm krävs för arbetet) bör ha tillräckliga kvalifikatiner ch erfarenhet från ett relevant tekniskt mråde. 4. KONTROLLÖRERNAS TEKNISKA KUNSKAPER, PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH PERSONLIGA EGENSKAPER Persner sm utför kntrller av kranar bör ha de kunskaper, färdigheter ch egenskaper sm krävs för krankntrller: 4.1 Tekniska kunskaper Förstå de krav sm ställs för krankntrller enligt lag ch andra natinella bestämmelser. Förstå knstruktinsstandarder ch rekmmendatiner för val ch användning av kranar samt den berörda tillverkarens kntrllkriterier. Grundläggande kunskaper m krandrift. Känna till de defekter sm kan uppstå vid användning eller drift. Gda kunskaper m de säkerhetsbestämmelser ch säkerhetsrekmmendatiner sm gäller för kranar. Förstå kntrll- ch underhållskrav för kranar. Kunskap m lämpliga prvningsmetder, m tlkning av resultaten ch m dessa metders begränsningar. Tillgång till ch förståelse av teknisk infrmatin m den kran sm kntrlleras. Relevanta kunskaper m material ch teknik sm används vid tillverkning ch mntering av kranar ch sm påverkar frtsatt säker drift. Medvetenhet m de egna kunskapernas begränsning ch m när en specialist bör rådfrågas, t.ex. förstörande prvning, prvning av elektrniska kntrllsystem sv. Kännedm m särskilda säkerhetsbestämmelser för persnal ch arbetsplats. Medvetenhet m det egna rättsliga ansvaret. Vara utbildad i underhåll ch kntrller av persnlig säkerhetsutrustning under ch före användning. Månad År 3

4 4.2 Praktiska färdigheter: Kunna genmföra kntrller på ett säkert sätt, särskilt när det gäller arbete på hög höjd ch användning av lämplig åtkmst- ch säkerhetsutrustning. Kunna upptäcka defekter eller brister i kranar sm kan utgöra en säkerhetsrisk. Ha tillräcklig kunskap ch erfarenhet för att kunna bedöma hur allvarliga defekterna eller bristerna är ch avgöra vad sm behöver göras för att åtgärda dem. Framför allt bör kntrllörerna kunna kntrllera att kranen fungerar sm den ska, ange lämpliga tidsfrister inm vilka defekterna eller bristerna ska åtgärdas, fastställa att tidigare knstaterade defekter har åtgärdats, bedöma m alla säkerhetsanrdningar fungerar sm de ska, kntrllera att tillverkarens varningstexter har placerats krrekt ch är läsliga, ange eventuella begränsningar för kranens användning enligt natinella bestämmelser, bevittna eventuell prvning sm ingår i kntrllen, skriva en begriplig rapprt m kntrllresultatet ch meddela resultatet till kranägaren ch eventuella övriga persner enligt natinella bestämmelser. 4.3 Persnliga egenskaper: Ha de fysiska förutsättningarna att utföra kntrller. Klara arbete på hög höjd på egen hand. Kunna göra tekniska bedömningar på ett yrkesmässigt sätt. Kunna kmmunicera tydligt med annan persnal på platsen. 5. REKOMMENDATIONER FÖR KONTROLL OCH DOKUMENTATION AV KONTROLLÖRERNAS BEHÖRIGHET 5.1 Besiktningsrgan bör tillhandahålla behöriga krankntrllörer. Därför bör besiktningsrganen ha ch arbeta för tydlig ledning ch rganisatin samt lämpliga kvalitetskntrllsystem där följande kntrlleras: Tekniska kvalifikatiner ch erfarenheter för att fastställa att den blivande kntrllören har de kunskaper ch erfarenheter sm krävs för krankntrller. Tekniska kunskaper, praktiska färdigheter ch persnliga egenskaper sm krävs för att fastställa att den blivande krankntrllören är kmpetent. Urval, utbildning ch bedömning av blivande kntrllörer för att fastställa att de är ch förblir kmpetenta. Det bör finnas tydliga frmella regler för vilka arbetsuppgifter kntrllörer får ch inte får utföra ch för vilka arbetsuppgifter tillsyn krävs. Kntrllörernas arbete bör övervakas så att deras behörighet bedöms regelbundet ch det kan fastställas m de uppfyller kraven eller m de behöver mer utbildning. (Figur 1 sm är ett flödesdiagram över rganisatinsprcessen bör användas sm referens.) 5.2 En heltäckande utbildningsjurnal bör föras för varje krankntrllör. Den bör uppdateras när kntrllören genmgår utbildning med åtminstne följande uppgifter: Månad År 4

5 Datum för utbildningen. Plats för utbildningen. Utbildningens mfattning, t.ex. krantyper ch kranmdeller. Utbildningens längd. Utbildningsresultat. Utbildare. Tidpunkt för uppföljande utbildning. Datum för behörighetskntrller, uppgift m vem sm utförde behörighetskntrllerna ch uppgifter m rekmmendatiner m förbättringar. 6. OPARTISKHET Det är mycket viktigt att krankntrllörer är tillräckligt berende ch partiska för att kunna fatta bjektiva beslut. Detta innebär inte att kntrllören måste vara anställd av en extern rganisatin. Om en rganisatin sm använder kranar har anställda med den behörighet sm krävs kan de utföra kntrllerna. Om rganisatinens egna anställda utför kntrllerna, bör rganisatinen sörja för att kntrllörerna har befgenhet ch är tillräckligt berende för att kunna utföra kntrllerna krrekt ch ge rekmmendatiner utan r eller favörer. 7. UTBILDARES OCH INSPEKTÖRERS BEHÖRIGHET Utbildare bör ha tillräckliga kunskaper, erfarenheter sv. (sm beskrivet i den här vägledningen) för att kunna utbilda kntrllörer i den typ av krankntrller de ska utföra. Det kan vara en fördel att de själva kan utföra en krankntrll så att de kan se den typen av krankntrll de lär ut i sammanhanget av en fullständig kntrll. För att lättare kunna utbilda andra bör de även förstå hur utbildning på arbetsplatsen fungerar ch hur nya kunskaper ch färdigheter lärs in, veta hur ch när mentrskap, handledning ch andra frmer av utbildning på arbetsplatsen främjar lärandet, förstå vikten av att lyhörd ch effektiv återkppling ges i tid för att främja lärandet, kunna kmmunicera återkppling både muntligt ch skriftligt på ett tydligt sätt. Inspektörer sm bedömer kntrllörer bör kunna utföra en krankntrll. lättare kunna utbilda andra bör de även För att förstå hur utbildning på arbetsplatsen fungerar strategiskt i en rganisatin för att främja ch upprätthålla bästa praxis, kritiskt bedöma både m utbildningen är tillfredsställande ch m eleven är kmpetent, förstå gränserna för gdkännanden, vilket gör det möjligt att fastställa m en elev har tillräckliga kunskaper ch färdigheter för att anses vara behörig att kntrllera anläggningen i fråga, kunna kmmunicera återkppling både muntligt ch skriftligt på ett tydligt sätt. 8. REFERENSER 8.1 ISO/IEC 17020: Bedömning av överensstämmelse - Krav på verksamhet inm lika typer av kntrllrgan. Månad År 5

6 8.2 ISO 23814: 2009 Lyftkranar - Kmpetenskrav hs krankntrllanter. 8.3 CEOC TC Inspectin CI: Draft Framewrk fr CEOC guidelines n qualificatin f inspectin persnnel. 8.4 UKAS RG0: 2007 Guidelines n the cmpetence f persnnel undertaking engineering inspectins. 8.5 UK Cnstructin Plant-Hire Assciatin (CPA) TCIG 0801: 2008 Best practice guide fr maintenance, inspectin and thrugh examinatin fr twer cranes. 8.6 Safety Assessment Federatin (SAFed) Standard 01: 2001 Recruitment, training and cmpetency f engineer surveyrs. Månad År 6

7 Figur 1: Prcesschema för behörighet, gdkännande, övervakning ch utvärdering av krankntrllörer. (Med tillstånd från UKAS från RG0: 2007 Guidelines n the cmpetence f persnnel undertaking engineering inspectins) Extern eller intern sökande Urval: Är sökanden lämplig? Nej Sökanden är inte lämplig Utbilda sökanden Ja Bedömning: Är sökanden kmpetent? Inte ännu Utbilda igen: Är det lämpligt att utbilda sökanden igen? Nej Ja Gdkänna sökanden sm kntrllör Övervaka arbetet: Upprätthålls kmpetensen? Nej Ja Uppföljning: Är kntrllören kmpetent? Nej Månad År 7

8 Tillägg A Uppdrag En överenskmmelse m behörighetskrav för persnal sm utför kntrller av trn- ch mbilkranar (ch inspektörer sm bedömer kntrllörer). Uppdrag Slic Machex-gruppen ch rådgivande kmmittén för arbetsmiljöfrågr har bildat en gemensam arbetsgrupp för att kmma överens m behörighetskrav för persnal sm utför regelbundna kntrller ch mnteringskntrller av trnkranar ch mbilkranar (ch inspektörer sm bedömer kntrllörer). Detta arbete underlättar ett ömsesidigt erkännande av kvalifikatiner ch arbetstagarnas fria rörlighet. Arbetsgruppen är en gemensam Slic Machex/ ACSH trepartsgrupp. Arbetsgruppens uppdrag är att 1. kmma överens m behörighetskrav för persnal sm utför regelbundna nggranna kntrller enligt gällande bestämmelser m drift av trnkranar ch mbilkranar, 2. kmma överens m behörighetskrav för de inspektörer sm bedömer kntrllörer, 3. utarbeta ett förslag till vägledning för behörighetskrav sm ska behandlas av medlemsstaterna. Mtivering 1. Många kranar mnteras, nedmnteras ch transprteras regelbundet. Kranar kan utsättas för varierande klimatförhållanden. Dessa faktrer kan, tillsammans med lastning, rsaka defekter ch leda till farliga situatiner. Den ptentiella risk sm arbetare ch allmänhet utsätts för vid ett tekniskt fel i en kran är mycket allvarlig. 2. Kranar baserade eller registrerade i en medlemsstat kan flyttas ch användas i en annan medlemsstat. Det gör det svårare att erkänna kntrller utförda i andra medlemsstater. Detta berr på att behörighetskraven för kntrllörer varierar kraftigt mellan de lika medlemsstaterna vilket visats i Machex enkät se punkt 5 nedan. Arbetsgruppens uppdrag handlar inte m den plitiska frågan m ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis utan m att kmma överens m minimikrav för behörighet för kntrllörer i EU, vilket kmmer att underlätta ackreditering i alla medlemsstater. Det här arbetet kan emellertid underlätta ett bredare ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis vilket diskuteras i andra sammanhang. 3. Begagnade kranar kan säljas ch flyttas från en medlemsstat till en annan, i vissa fall utan dkumentatin från tillverkaren eller dkumentatin m kntrller ch underhåll. Att kntrllera dessa uppgifter är fta svårt. Månad År 8

9 4. Gällande ISO-standarder (m behörighetskrav för krankntrllörer) har inte EU-harmniserats. 5. År 2007 mbads medlemsstaterna att fylla i en enkät med frågr m lagstiftning ch administrativa föreskrifter m krankntrller. Resultatet visade att behörighetskraven för krankntrllörer varierade så mycket att ett ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna var möjligt. En överenskmmelse mellan medlemsstaterna m behörighetskrav för krankntrllörer (ch inspektörer sm bedömer kntrllörer) kan lösa prblemet. 6. Avsikten med tjänstedirektivet är att stimulera rörligheten för tjänster i EU vilket inbegriper krankntrllörer. En överenskmmelse mellan medlemsstaterna m behörighetskrav för krankntrllörer (ch inspektörer sm bedömer kntrllörer) kan förbättra förtrendet för tjänsterna på mrådet. Månad År 9

10 Månad År 10