Radioaktivitet i dricksvatten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radioaktivitet i dricksvatten"

Transkript

1 Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen

2 Innehåll 2 Lagstiftning x EU-regler om radioaktivitet i dricksvatten... 4 Kontaktinformation till myndigheter och organisationer Annan lagstiftning än livsmedelslagstiftningen som berör dricksvattenförsörjningen Definitioner Övriga definitioner... 5 Radioaktivitet... 5 Radioaktivt ämne... 5 Radionuklid... 5 Aktivitetskoncentration... 5 Effektiv dos... 5 Intecknad effektiv dos... 5 Indikativ dos... 6 Doskoefficient Undersökningar m.m. (9-14a ) Utvidgad undersökning (Bilaga 3, avsnitt B)... 7 Naturligt förekommande radioaktiva ämnen... 7 Artificiella radionuklider... 7 Antropogena strålkällor... 8 Indikatorer på radioaktivitet... 8 Total alfaaktivitet och total betaaktivitet... 8 Tritium... 8 När ska olika indikatorer undersökas?... 8 Undersök specifika radionuklider... 9 Beräkning av index för den årliga indikativa dosen Beräkning av den indikativa dosen Räkneexempel Fortsatt undersökningsprogram Hur ska analyserna genomföras? (13 ) Ackrediterade analyser Bedömning och rapportering av resultat Åtgärder m.m. (15-20 ) När ska man göra en orsaksutredning? (15 ) När parametervärden för radioaktivitet överskrids Utred verkan, åtgärda och informera (16 ) x Vidta åtgärder vid avvikelser - radioaktivitet Informera och ge råd till konsumenter (17 ) Information om parametrarna i bilaga Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Radioaktivitet - indikativ dos Total alfaaktivitet Total betaaktivitet... 16

3 Tritium 16

4 2 Lagstiftning 2.1.x EU-regler om radioaktivitet i dricksvatten Reglerna om radioaktivitet i dricksvatten finns i Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Reglerna i detta direktiv infördes i svensk lagstiftning den 28 november 2015 genom en ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS. Kontaktinformation till myndigheter och organisationer EU-kommissionens webbplats om radioaktivitet i dricksvatten Annan lagstiftning än livsmedelslagstiftningen som berör dricksvattenförsörjningen strålskyddslagen (1988:220) Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 4

5 3 Definitioner 3.5 Övriga definitioner Radioaktivitet Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att sända ut joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Om en strålkällas styrka ska anges används begreppet aktivitet. Det är en mätbar storhet som mäts i enheten bequerel (Bq), där 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Vid sönderfallet, där ett nytt grundämne bildas, utsänds joniserande strålning av olika slag (alfa-, beta- eller gammastrålning). Radioaktivt ämne Ett radioaktivt ämne innehåller en eller flera radionuklider, vars aktivitet eller koncentration inte kan förbises ur strålskyddssynpunkt. Radionuklid En radionuklid är en isotop som är radioaktiv. Aktivitetskoncentration Aktivitetskoncentrationen av ett ämne anger aktiviteten per volymsenhet eller aktiviteten per viktsenhet. För vatten anges aktivitetskoncentrationen ofta i bequerel per liter (Bq/l). Effektiv dos Stråldosen (den effektiva dosen) från intag av en radionuklid beror på en mängd omständigheter, till exempel vilken radionuklid det handlar om, halveringstid och aktivitet. Kemiska och biologiska egenskaper är också viktiga, exempelvis hur stor andel av den intagna mängden som absorberas i magen, vilka organ och vävnader som radionukliden transporteras till och hur länge den stannar i kroppen innan den utsöndras. Vidare beror den effektiva dosen på vilken sorts strålning som sänds ut (alfa-, beta- eller gammastrålning). Enheten för effektiv dos är sievert (Sv). Den effektiva dosen kan räknas om till risk för sena skador till exempel i form av cancer. Dosen 1 Sv motsvarar cirka 5 procents risk att bestrålningen leder till att en dödlig tumör utvecklas någon gång senare i livet. De radionuklider som förekommer i dricksvatten är i huvudsak naturligt förekommande radionuklider i sönderfallskedjorna från uran och torium. Dessa radionuklider har oftast en lång halveringstid och kan därför till viss del lagras i olika organ i kroppen, och bestråla dessa organ under en längre tid. Intecknad effektiv dos Den intecknade effektiva dosen är den effektiva dos som fås från ett intag av en radionuklid, under hela tidsintervallet från att det intas, och fram till 50 år efter 5

6 intaget (för barn 70 år). Den intecknade effektiva dosen anges normalt i millisievert (msv). Indikativ dos Den indikativa dosen definieras som den intecknade effektiva dosen för det årliga intaget till följd av alla radionuklider vilkas förekomst har upptäckts i en dricksvattenförsörjning, av naturligt och artificiellt ursprung, men med undantag för tritium, kalium-40, radon och kortlivade sönderfallsprodukter av radon. Indikativ dos kallades tidigare Total Indikativ Dos (TID). Den indikativa dosen anges normalt i millisievert per år (msv/år). Doskoefficient Doskoefficient används för att räkna om från aktivitet till effektiv dos. Enheten för doskoefficienter är sievert per becquerel (Sv/Bq). Mer information om radioaktivitet finns i: Strålsäkerhetscentralen Metoder för avlägsnande av radionuklider från hushållsvatten. STUK A-225 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten. SSI rapport 2003:07 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten. SSI rapport 2004:14 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från filter vid några vattenverk. SSI rapport 2005:14 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) Strålmiljön i Sverige. SSI rapport 2007:02 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI rapport 2008:15 Ahlquist M, Ranelycke C, Persson, K M Uranrening av dricksvatten. Svenskt Vatten Utveckling Rapport Svenskt Vatten, Stockholm Ranelycke C, Persson K M, Jensen M, Östergren, McCleaf P Uran i dricksvatten - reningsmetoder i praktiken Svenskt Vatten Utveckling Rapport Svenskt Vatten, Stockholm World Health Organization Guidelines for Drinking-water Quality. Fjärde upplagan. Geneve 6

7 9 Undersökningar m.m. (9-14a ) Utvidgad undersökning (Bilaga 3, avsnitt B) 1 Naturligt förekommande radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen som radon, uran och radium förekommer naturligt i berggrunden och kan utgöra ett viktigt bidrag till den stråldos vi utsätts för. Jordarternas halter av radioaktiva ämnen återspeglar till stor del den underliggande berggrunden. Höga halter av radioaktiva ämnen kan förekomma i grundvatten både från jordlagren och från berggrunden men halterna är oftast högre i vatten från berggrunden. Det finns inga tydliga skillnader i radonhalt mellan vattentäkter som använder naturligt grundvatten i jordlagren och konstgjord grundvattenbildning. Radonhalten i brunnsvatten kan variera under året, eftersom variationer i flödesmönster (grundvattennivå) kan göra att olika sprickor levererar vatten. Även i områden där berggrunden har låg halt av uran kan brunnar innehålla mycket radon. Man kan därför inte med säkerhet bedöma vilken halt av radon i brunnsvatten en viss bergart kan ge upphov till. Krav på undersökningar av radon och krav på åtgärder när gränsvärden överskrids har funnits i dricksvattenföreskrifterna sedan Höga halter av både uran och radium i dricksvatten förekommer ofta inom samma områden, dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Radium, som har avsevärt högre effektiv dos per aktivitetsenhet, det vill säga att varje sönderfall ger en större skadeverkan jämfört med uran, förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten på grund av dess svårlöslighet. Eftersom naturligt förekommande radionuklider i mark och vatten är vanliga i Sverige behöver många dricksvattenanläggningar som använder grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten, åtminstone inledningsvis undersöka om det finns naturligt förekommande radionuklider i dricksvattnet. Artificiella radionuklider Halterna av artificiella radionuklider i dricksvattnet är låga. Artificiella radionuklider i miljön kommer till stor del från kärnvapenprovsprängningar ( ) och från nedfall i samband med Tjernobylolyckan Utsläpp av begränsad omfattning sker också vid olika verksamheter med strålning, se antropogena strålkällor. Eftersom hantering av artificiella radionuklider endast förekommer på några få platser är det bara vissa dricksvattenanläggningar i närheten av speciella verksamheter som behöver undersöka artificiella radionuklider i dricksvattnet. 1 Denna text ersätter texten under rubrik Tritium och total indikativ dos av radioaktivitet behöver för närvarande inte kontrolleras i Vägledning Dricksvatten fastställd

8 Antropogena strålkällor Antropgena strålkällor är sådana som kan uppstår genom mänskliga aktiviteter, det vill säga påverkade, skapade eller orsakade av människan. Antropogena strålkällor för tritium eller för andra artificiella radionuklider av potentiell betydelse i dricksvattensammanhang är kärntekniska anläggningar som kärnkraftverk och vissa industrier som hanterar radioaktivt material. Indikatorer på radioaktivitet Det är dyrt och tidskrävande att analysera individuella radionuklider. För att indikera förekomst av olika radionuklider används av praktiska och ekonomiska skäl i stället mätningar av total alfaaktivitet och total betaaktivitet samt tritium, en så kallad screeningstrategi. Total alfaaktivitet och total betaaktivitet Total alfa- respektive total betaaktivitet mäter summan av alfa- respektive betastrålning från alla olika radionuklider i dricksvattenprovet med vissa undantag (se nedan). Enheten är bequerel per liter (Bq/l). Total alfa- eller betaaktivitet säger inget närmare om vilka ämnen, och därmed inte heller vilken stråldos, vi utsätts för. Ursprunget till total alfa- och total betaaktivitet kan vara naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider. Vad gäller naturligt förekommande radionuklider kommer alfaaktiviteten främst från uran-238, uran-234, radium-226 och polonium-210. Bidraget från radon ingår inte. Betaaktiviteten kommer främst från bly- 210 och radium-228. Tritium Tritium ( 3 H) är en artificiell radionuklid men bildas också naturligt i låga halter i miljön. Tritium indikerar att det kan finnas andra artificiella radionuklider i vattnet. När ska olika indikatorer undersökas? Råvattentypen och närheten till eventuella antropogena strålkällor avgör om total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium ska undersökas (Figur 1). Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det framförallt är kärntekniska anläggningarna som kan innebära en risk för förorening av vattentäkter med artificiella radionuklider. Mer information om var sådana risker kan förekomma i Sverige finns på 8

9 Figur 1. Undersökningar av total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium. Vid en rutinmässig undersökning av total betaaktivitet ingår kalium-40. Kalium är ett grundämne som ingår i kroppens vätskor och mjuka vävnader. Kroppen reglerar själv kaliumhalten. Naturliga förekomster av kalium innehåller en blandning av olika isotoper av grundämnet, varav en är den radioaktiva isotopen kalium-40. Om parametervärdet för total betaaktivitet (1,0 Bq/l) överskrids vid en sådan undersökning bör bidraget från kalium-40 dras bort från den totala betaaktiviteten. Bidraget från kalium-40 beräknas genom att den totala koncentrationen av kalium (g/l) i provet multipliceras med faktorn 27,9 Bq/g. Jämför den korrigerade totala betaaktiviteten med parametervärdet 1,0 Bq/l. Om parametervärdet fortfarande överskrids ska specifika radionuklider undersökas. Undersök specifika radionuklider Om något parametervärde för total alfaaktivitet, total betaaktivitet (korrigerad för kalium-40) eller tritium överskrids ska specifika radionuklider undersökas, se bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 1 i föreskrifterna. Det är de radionuklider som är relevanta i förhållande till strålkällan som ska undersökas. För att kunna avgöra vilka radionuklider som är relevanta måste strålkällan identifieras. Att identifiera strålkällan kan ingå i den orsaksutredning som görs enligt 15. Om orsaksutredningen visar att ett överskridande av parametervärdet för total alfaaktivitet beror på naturligt förekommande radionuklider bör uranisotoperna U- 238 och U-234 samt dessutom radium-226 och polonium-210 analyseras. Likaså bör radium-228 och bly-210 analyseras om ett överskridande av parametervärde för total betaaktivitet beror på naturligt förekommande radionuklider. Om parametervärdet för tritium överskrids, eller om orsaksutredningen visar att ett överskridande av parametervärdena för total alfaaktivitet och total betaaktivitet helt eller delvis kan misstänkas bero på artificiella radionuklider, bör Strålsäker- 9

10 hetsmyndigheten kontaktas för rådgivning om vilka artificiella radionuklider som behöver undersökas. Frågor om artificiella radionuklider och om undersökningar av specifika radionuklider kan skickas till Beräkning av index för den årliga indikativa dosen Resultaten av undersökningarna av specifika radionuklider ska användas för att beräkna index för den årliga indikativa dosen (Figur 2). Index ska beräknas på det sätt som anges i Bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 2 i föreskrifterna och ger en indikation om behovet av att beräkna den indikativa dosen (se nedan för ett räkneexempel). Om index är mindre eller lika med 1 ( 1) kan man anta att gränsvärdet för den indikativa dosen inte överskrids. Den indikativa dosen behöver inte beräknas. Om index överstiger 1 (>1) ska den indikativa dosen beräknas (Figur 2). 10

11 Figur 2. Undersökningar av specifika radionuklider, index för den årliga indikativa dosen och den indikativa dosen. Beräkning av den indikativa dosen Den indikativa dosen ska beräknas på det sätt som anges i Bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 2 i föreskrifterna (se nedan för ett räkneexempel). 11

12 Tabellen i punkt 2 innehåller doskoefficienter för de vanligaste naturliga och artificiella radionukliderna. Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge råd om doskoefficienter för andra radionuklider än de i tabellen. Om den indikativa dosen är 0,1 msv/år eller högre ska korrigerande åtgärder vidtas för att sänka halter av radionuklider i dricksvattnet (Figur 2). Se vidare avsnitt 10.2.x. Räkneexempel De olika beräkningarna utgår från: Stråldoser från olika radionuklider i dricksvattnet beräknat utifrån aktivitetskoncentrationen (Bq/l). Ett årligt intag av 730 liter dricksvatten/person och år (2 liter/person och dag). Doskoefficienter för de olika radionukliderna (Sv/Bq). Antag att en undersökning av radionuklider i ett vattenprov ger följande resultat för den observerade aktivitetskoncentrationen: Nuklid Observerad koncentration C i (obs) Bq/l Härledd koncentration C i (der) Bq/l Doskoefficient µsv/bq Radium-226 0,1 0,5 0,28 Uran ,0 0,045 Index för den årliga indikativa dosen = (0,1/0,5) + (4/3) = 1,5 Eftersom index överstiger 1 måste den indikativa dosen beräknas. Den indikativa dosen från radium-226 = 0, ,28 = 20 µsv/år Den indikativa dosen från uran-238 = ,045 = 131 µsv/år Den totala indikativa dosen blir = 151 µsv/år = 0,15 msv/år Eftersom den indikativa dosen överstiger gränsvärdet 0,10 msv/år måste åtgärder vidtas för att sänka halten radionuklider i dricksvattnet. I det här fallet är det uran som bidrar till den största stråldosen och åtgärder bör i första hand vidtas för att sänka uranhalten. Fortsatt undersökningsprogram När halten radioaktivitet från en naturlig strålkälla är sänkt i dricksvatten ska det fortsatta undersökningsprogrammet omfatta total alfaaktivitet och total betaaktivitet (Figur 1), om inte kontrollmyndigheten beviljar undantag enligt Bilaga 3, avsnitt B, del I i föreskrifterna. När halten radioaktivitet från en antropogen strålkälla är sänkt i dricksvattnet ska det fortsatta undersökningsprogrammet omfatta total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium (Figur 1), om inte kontrollmyndigheten beviljar undantag enligt 12

13 Bilaga 3, avsnitt B, del I i föreskrifterna. Utformningen av undersökningsprogrammet bör dessutom diskuteras med Strålsäkerhetsmyndigheten. 9.6 Hur ska analyserna genomföras? (13 ) Ackrediterade analyser Analyserna ska utföras av ett laboratorium som är ackrediterat för respektive analysmetod. Det finns ackrediterade svenska laboratorier som utför mätningar av radon. För närvarande (våren 2016) finns inga svenska kommersiella laboratorier som är ackrediterade för mätningar av total alfa- eller total betaaktivitet; inte heller för tritium eller andra specifika radionuklider i vatten. Ackrediterade laboratorier i andra länder kan anlitas för att utföra undersökningarna. 9.7 Bedömning och rapportering av resultat Prov där parametervärden överskrids ska inte bedömas som tjänligt med anmärkning eller otjänligt eftersom dessa uttryck är knutna till gränsvärden. Laboratoriet kan kommentera att parametervärden överskridits, och att det innebär krav på orsaksutredning, riskbedömning och undersökningar av enskilda radionuklider enligt 15 i föreskrifterna. För radon och för indikativ dos gäller att resultaten av analysen respektive beräkningen ska bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. 13

14 10 Åtgärder m.m. (15-20 ) 10.1 När ska man göra en orsaksutredning? (15 ) När parametervärden för radioaktivitet överskrids Gör en orsaksutredning och en riskbedömning när parametervärden för radioaktivitet överskrids. Syftet med orsaksutredningen är att identifiera den eller de strålkällor som orsakar överskridanden. Information om strålkällorna behövs för att bestämma vilka specifika radionuklider som ska undersökas. Se vidare avsnitt om ursprunget till olika radionuklider. Riskbedömningen innebär att undersöka olika radionuklider i dricksvattnet, beräkna index för den årliga indikativa dosen och, vid behov, den indikativa dosen. Om den indikativa dosen är 1,0 msv/år eller högre föreligger en risk för människors hälsa Utred verkan, åtgärda och informera (16 ) 10.2.x Vidta åtgärder vid avvikelser - radioaktivitet Föreskrifterna innehåller gränsvärden för radon och för indikativ dos. Om det finns avvikelser från något gränsvärde ska åtgärder vidtas för att sänka halten radionuklider i dricksvattnet. Om det finns mer än en radionuklid i dricksvattnet bör fokus vara att minska halten av den eller de radionuklider som bidrar med högst dos. Det är också rimligt att ta hänsyn till de olika ämnenas kemiska toxicitet och vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. När det gäller radon finns etablerade metoder för att minska halterna i dricksvattnet. Om avvikelsen från gränsvärdet för indikativ dos helt beror på naturligt förekommande radioaktivitet bör i första hand uranhalten i dricksvattnet sänkas. Om avvikelsen från gränsvärdet för indikativ dos helt eller delvis beror på artificiella radionuklider bör Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för rådgivning om lämpliga åtgärder Informera och ge råd till konsumenter (17 ) Vid avvikelser från gränsvärdet för indikativ dos kan verksamhetsutövaren och kontrollmyndigheten vid behov samråda med Strålsäkerhetsmyndigheten. 14

15 11 Information om parametrarna i bilaga Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Radioaktivitet - indikativ dos 2 Gränsvärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 0,10 msv/år Kommentar enligt bilaga 2 Tritium, kalium-40 samt radon och dess sönderfallsprodukter ingår inte i den indikativa dosen. Förekomst och indikation Hög indikativ dos kan bero på naturligt förekommande radioaktivitet och/eller artificiella radionuklider. Effekter De hälsomässiga effekterna beror på vilka radionuklider som förekommer i dricksvattnet. Vid avvikelser från gränsvärdet kan Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för information om hälsomässiga effekter. Total alfaaktivitet Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 0,1 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Total alfaaktivitet mäter summan av alfastrålning och indikerar förekomst av naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider i dricksvattnet. Effekter Den totala alfaaktiviteten ger ingen information om hälsomässiga effekter, men ett överskridande av parametervärdet innebär krav på ytterligare undersökningar för 2 Denna text ersätter texten under rubrik Radioaktivitet total indikativ dos i Vägledning Dricksvatten fastställd

16 att klarlägga om gränsvärdet för den indikativa dosen efterlevs (se denna parameter). Total betaaktivitet Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 1,0 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Total betaaktivitet mäter summan av betastrålning och indikerar förekomst av naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider i dricksvattnet. Effekter Den totala betaaktiviteten ger ingen information om hälsomässiga effekter, men ett överskridande över parametervärde innebär krav på ytterligare undersökningar för att klarlägga om gränsvärdet för indikativ dos efterlevs (se denna parameter). Tritium 3 Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 100 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Tritium ( 3 H)är en artificiell radionuklid men den kan också bildas naturligt i låga halter i miljön. Tritium indikerar att det kan finnas andra artificiella radionuklider i dricksvattnet. Effekter Förekomst av tritium över parametervärdet innebär krav på ytterligare undersökningar för att klarlägga om gränsvärdet för indikativ dos efterlevs (se denna para- 3 Denna text ersätter texten under rubrik Radioaktivitet tritium i Vägledning Dricksvatten fastställd

17 meter). Den stråldos som fås från tritium med halter runt/över parametervärdet är låg och utgör inte något hälsoproblem. 17

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning

1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning 1 (21) Området för strategisk utveckling och stöd Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning Rådets direktiv 2013/51/Euratom

Läs mer

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SLUTRAPPORT 1 (22) GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten... 4 2.2 Relevanta svenska bestämmelser

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM L 296/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.11.2013 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 21.6.2012 2012/0074(NLE) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten

RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2012 COM(2012) 147 final 2012/0074 (NLE) C7-0105/12 Förslag till RÅDETS DIREKTIV om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 21.9.2012 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 16.1.2013 2012/0074(NLE) * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om fastställande av krav avseende

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl

Läs mer

Gränsvärden och parametervärden

Gränsvärden och parametervärden Gränsvärden och parametervärden Avsnitt A. Gränsvärden där dricksvattnet ska bedömas som otjänligt I. Mikrobiologiska parametrar Parameter Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt (enhet) Utgående

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten; (H 90:2) Utkom från trycket den 12 november 2015 beslutade

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei

sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Förslag till förtydligande i 1 och 2 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten samt i 3 verkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter

Läs mer

SSI Rapport 2008:15. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar

SSI Rapport 2008:15. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar SSI Rapport 2008:15 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar Britt-Marie

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivitet i dricksvatten. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivitet i dricksvatten Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivitet i dricksvatten Radioaktiva ämnen förekommer

Läs mer

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik

Institutionen för Oorganisk kemi Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik En undersökning av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och metaller i dricksvattnet från enskilda bergborrade brunnar runt Siljansringen i Dalarna Kristina André Examensarbete på programmet Civilingenjör

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM Sida: 1/9 Datum: 2010-10-05 Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, 1. Beskrivning av problemet och vad SSM vill uppnå Problemet Nuvarande bestämmelser i strålskyddslagstiftningen

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet ALcontrol AB Rapport Nr 13003326 Ögren Gerry 47193 Kållekärr Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Fastighet : 1:139 Kommun : TJÖRN Provtagningsdatum : 2013-01-11 Provtagningstidpunkt

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data

Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen Nationella data Problem med vattenbrist Dricksvattenföreskrifter Grundvattnets beskaffenhet

Läs mer

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 9 Bilaga 1 (till ) Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 Avsnitt A. Förteckning över godkända processkemikalier Processkemikalie och ändamål Villkor För beläggningshämning före membran

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Innehåll 1 (54) KONSEKVENSUTREDNING Dnr 2016/ Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Malin Malmström

Innehåll 1 (54) KONSEKVENSUTREDNING Dnr 2016/ Område Strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Malin Malmström 1 (54) Enligt sändlista Innehåll Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.. 5 1. Livsmedelsverkets förslag i sammanfattning... 5 2. Bakgrund... 6 2.1 Dricksvattendirektivet...

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA

RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA DIREKTIV ST 12.2 / 17.12.2010 RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA 1 Allmänt 3 2 Ra d i o a k t i v i t e t e n i b y g g n a d s m a t e r i a l o ch a s k a b e g r ä n s a s med åtgärdsgränser

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer