CESIUMPLAN för Gävle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024"

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111

2 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 Författare Ann-Sofi Dahlqvist, Miljöutredare Samhällsbyggnad Gävle Foto titelsida: Albin Bogren Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun 2013 Grafisk form Pangea design

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Bakgrund och nuläge 2 Vad skiljer från tidigare cesiumplan? 3 Fakta om cesium, sievert och becquerel 3 Hälsoeffekter 4 Rekommendationer och gränsvärden 4 Hur mycket kan man äta? 4 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun 5 Ansvariga parter 6 PROGRAM FÖR PROVTAGNING 7 Omfattning 7 Livsmedelsslag att analysera: 7 Frekvens 7 Mättider 7 Mätområden 7 Ekonomi 8 Personal 8 Analyskostnader 8 Rapportering 8 SAMMANFATTNING 8 Referenser/Källor 10 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun 11

4 Inledning Ett av Byggnads- och miljönämndens ansvarsområden är att bedöma olika miljöfaktorers betydelse för folkhälsan. Som en del i detta arbete låter Samhällsbyggnad Gävle analysera livsmedelsprover från lokala skogsprodukter för att undersöka halten radioaktivt cesium. Resultaten av dessa mätningar ligger bl.a. till grund för en bedömning av påverkan på folkhälsan. Denna plan, som gäller för tiden och som utgör en uppföljare till tidigare planer med samma ändamål, ska vara vägledande för hur Samhällsbyggnad Gävle fortsatt arbetar med frågan. Planen ska ge svar på varför vi mäter radioaktivt cesium, vad som ska mätas, var och när. Trots att det skett en betydande minskning av cesium-137 i livsmedel anser Samhällsbyggnad Gävle att det är viktigt att, genom långa mätserier, bidra till att ge en bild av utvecklingen. Resultaten kan användas som underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Det är dessutom värdefullt att kommunens kompetens på området upprätthålls, vilket även ger förutsättningar för en god beredskap. Vår uppskattning är att endast ett fåtal Gävlebor idag känner direkt oro kopplad till cesium i livsmedel, men kommunen bör ändå kunna ge svar på de frågor som inkommer från allmänhet, andra myndigheter, media m fl. Syfte Denna cesiumplan och dess program för provtagning, syftar till att säkerställa att mätning sker i en förutbestämd omfattning och att ansvarsfördelningen är tydlig samt att provresultaten dokumenteras och redovisas. Som framgår av inledningen, syftar planen även till att ge underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Planen medverkar till att kommunen bibehåller kompetens inom området och ger förutsättningar för god beredskap. 1

5 Bakgrund och nuläge Den 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. I samband med olyckan fick bl.a. Sverige omfattande markbeläggning av radioaktiva ämnen. I delar av Gävleborg, däribland Gävle kommun, tillsammans med Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län kom det högsta nedfallet av radioaktiva ämnen. Figur 1 Kartan baseras på SGU:s flygmätningar och visar situationen den 19 september Idag, 26 år efter olyckan, är isotopen radioaktivt cesium-137, vilken har en halveringstid på 30 år, den enda isotop som fortfarande har betydelse ur hälsosynpunkt och i det svenska ekosystemet. Generellt har olyckan inneburit begränsade konsekvenser för människor i Sverige men i bl. a. Gävleborgs län har konsekvensen varit högre för vissa grupper. Framför allt för jägare och människor som konsumerar mycket vilt, insjöfisk och svamp. Det finns stora lokala skillnader beroende på variation i nederbörd i samband med olyckan, och än i dag kan produkter från skog och sjö innehålla relativt mycket cesium-137. Det finns också en variation i halter mellan olika år. Det beror bl.a. till stor del på nederbördsmängd under svampsäsongen och svampars olika upptag. Ju mer nederbördsrika somrar, desto rikare svampår och då svamp har ett effektivt upptag av cesium-137 är det tillgången på svamp som till stor del även orsakar variation av cesiumhalter i vilt. För många människor har detta inneburit en oro för negativa hälsoeffekter och att de inte kan njuta av skog och mark som förr. Halterna cesium-137 är mycket låga i livsmedel som säljs i butik och ligger oftast långt under gränsvärdet. Den som köper all sin mat i handeln får normalt i sig mindre än 300 Bq/år. 2

6 CESIUMPLAN FÖR GÄVLE KOMMUN Bq/kg Perioden Figur 2: Exempel: Analys Trattkantareller (Medianvärden), Gävle kommun Inom Gävle kommun har analyser på lingon, blåbär, trattkantarell, gula kantarell och gädda med avseende på cesium-137 gjorts under åren , därefter vart tredje år t o m Analyserna visar, i likhet med exemplet i figur 3, en kraftig minskning av cesium-137. På kommunens hemsida finns samtliga mätvärden. Som bilaga finns en sammanfattande tabell över genomförda mätningar sedan Vad skiljer från tidigare cesiumplan? Provtagning på gädda och de s.k. specialmätningar som fanns med i tidigare program av t.ex. trädgårdsprodukter, honung, hjortron m.m. utgår. Gädda utgår främst på grund av att ytterst få människor idag äter gädda i någon nämnvärd omfattning och att det redan finns kostråd som syftar till att begränsa intaget av insjöfisk utifrån dess innehåll av kvicksilver. De lokala skogs- och trädgårdsprodukter från ex. torghandeln, och som analyserats tidigare år har uppvisat låga halter cesium-137 och det föreligger en svårighet att alltid härleda varifrån de kommer. Man kan dessutom anta att dessa livsmedel inte konsumeras i större mängd per individ. Radioaktiva ämnen som härstammar från Tjernobylolyckan är låga i odlade produkter samt i mjölk, kött och dricksvatten. Halten av cesium-137 minskade mycket snabbare i lantbrukets näringscykel än i naturen. Fakta om cesium, sievert och becquerel Vid klyvning av uran och plutonium bildas flera radioaktiva isotoper, däribland Cesium-137 som har en halveringstid på 30,2 år och som avger beta- och gammastrålning (= joniserande strålning) vid sitt sönderfall. Människan tar upp praktiskt taget allt radioaktivt cesium som finns i livsmedlen. Det sprids i hela kroppen och samlas bl.a. i musklerna. Cesium har en ganska kort biologisk halveringstid; ca 3 månader i människan. Stråldoser vid joniserande strålning mäts i Sievert (Sv). 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare använder man därför enheten millisievert, msv (tusendels sievert). Svensken får i genomsnitt i sig 3 msv per år via samtliga strålkällor (medicinska undersökningar, kosmisk strålning, radon m fl). 3

7 När man pratar om strålning använder man begreppet Becquerel (Bq) som är en standardiserad måttenhet för antal radioaktiva sönderfall per sekund. 1 Bq betyder ett radioaktivt sönderfall per sekund. Hälsoeffekter Trots att Gävle kommun drabbades förhållandevis hårt av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl, finns idag inga säkerställda fakta som påvisar negativ hälsoeffekt bland Gävleborna. Efter Tjernobylolyckan har forskning med helkroppsmätningar på grupper av personer genomförts för att uppskatta kroppsinnehållet av främst Cs-137. En utvärdering av dessa helkroppsmätningar visar att radioaktivt cesium i livsmedel efter Tjernobylolyckan inte innebär sådana risker att en förhöjd cancerfrekvens kommer att kunna observeras. Generellt sett är risken att få cancer från radioaktiva ämnen i maten mycket liten i Sverige. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd. Rekommendationer och gränsvärden 1987 tog Livsmedelsverket fram gränsvärden för alla saluförda livsmedel till 300 Bq/kg, utom vilt, vilda bär, vild svamp, insjöfisk och nötter, som sattes till Bq/kg. År 2003 kom EU med rekommendationer på 600 Bq/kg för vilt, bär, svamp och insjöfisk. Sverige har dock valt att inte ändra de nationella gränsvärdena för det anses ändå att Bq/kg har stora säkerhetsmarginaler. Hur mycket kan man äta? Bara en procent av den stråldos från radioaktiva ämnen som en svensk får i sig per år beräknas komma från Tjernobylolyckan. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som gör det möjligt att beräkna hur mycket cesium man får i sig från olika livsmedel. Målsättningen är att individstråldosen från livsmedel från naturen i snitt för flera år ska understiga 1 msv per år och rekommendation att årsintaget av cesium-137 begränsas till Bq. Livsmedel som innehåller: 300 Bq/kg kan ätas i normal omfattning Bq/kg bör inte ätas oftare än en gång i veckan högre halter än Bq/kg bör inte ätas mer än några gånger per år halter över Bq/kg bör inte konsumeras alls Figur 3. Livsmedelsverkets kostråd 4

8 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun Naturlig strålning finns dagligen runt i kring oss såsom solstrålning, markstrålning, kosmisk strålning och radon från berggrunden. Andra strålkällor framkallade av människor är bland annat solariestrålning, radioaktivt nedfall efter kärnkraftolyckor eller kärnvapenprovsprängningar, röntgenstrålning vid medicinska undersökningar och laborativtarbete, radon från byggnadsmaterial samt avfall från radioaktiva ämnen som används vid industrier startades lokala referensmätningar av bakgrundsstrålning i alla kommuner. SSI valde tillsammans med kommuner och länsstyrelser ut ett antal provytor i varje län. Varje kommun fick ett mätinstrument som skall användas vid mätningarna. I Gävle kommun mäts bakgrundsstrålningen var sjunde månad i områdena Hedesunda, Bergby, Ytterharnäs och Esplanaden Gävle. Avdelning Miljö- och hälsa, Samhällsbyggnad Gävle, ansvarar för att mätningarna genomförs. Bakgrundsstrålningen har, sedan maj 1986 efter nedfallet efter Tjernobylolyckan till april 2011, minskat med ungefär 90 %. Den största minskningen skedde redan under det första året då minskningen var ca 70%. Figur 3: Mätning av bakgrundstrålning i Gävle kommun

9 Ansvariga parter Juli 2008 uppgick Statens Strålskyddsinstitut och Statens kärn-kraftinspektion (SKI) i den nya myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). SSM har bl. a till uppgift att följa de långsiktiga trenderna nationellt. Även att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och upptäcka nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. De samarbetar även med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i frågan. Länsstyrelsen sköter en regional sammanställning av befintliga data på cesiumhalter i länet och rapporterar vidare till SSM där det samlas i en nationell databas vilken i en framtid kommer att öppnas för allmänheten. Kommunerna ansvarar för provtagning, dokumentation och information till myndigheter, allmänhet och media. 6

10 PROGRAM FÖR PROVTAGNING Omfattning Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Livsmedelsslag att analysera: Blåbär Lingon Trattkantarell Gul kantarell Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Inom varje livsmedelsslag tas 5 olika prover. Prov av svamp torkas till lika torrhalt före en andra analys. Svampprover analyseras alltså två gånger för att reducera skillnaden i vatteninnehåll och få mer rättvisande provsvar. Någon torkning av bär är inte aktuell då bären inte varierar lika mycket i vattenhalt som svamp. Frekvens Analyser skall göras vart tredje år med 2014 som startår dvs. 2014, 2017, 2020 och Mättider Mätsäsongen infaller sommar och höst, i takt med att bär och svamp mognar. Mätområden De provområden som är aktuella är utvalda med tanke på; tidigare provtagningar, närheten till boende och graden av markbeläggning. Den geografiska täckningen är en kombination av både hur mycket nedfall området fick och hur tillgängligt området är för friluftsliv. Viksjölandet, som har en låg markbeläggning, utgör referensområde. De 6 mätområdena är: Viksjölandet Oslättfors Eskön Norrlandet Hemlingby Hedesunda 7

11 Provslag Antal provområden Antal prov per område Total Lingon Blåbär Gul kantarell Trattkantarell Summa: 120 Figur 4; Antal prover i provtagningsprogrammet. Ekonomi Personal Samhällsbyggnad Gävle uppdrar åt ackrediterad provtagare och laboratorium att samla in och analysera proverna. Sammanställning och utvärdering av resultaten görs av personal vid Samhällsbyggnad Gävle. Analyskostnader Figur 4 visar det antal prover som skall tas. Kostnaden är ca kr för en provomgång dvs. totalt ca kr fram till Rapportering Efter varje avslutad mätsäsong sammanställer Samhällsbyggnad Gävle mätresultaten och publicerar dem på ett för allmänhet och massmedia tillgängligt och lättförståeligt sätt. Kommunens hemsida är en given plats för sådan information och resultaten redovisas även i Byggnads- och miljönämnden. Efter 3 provomgångar görs en samlad bedömning av mätresultaten för att fastställa förändringar över tiden. SAMMANFATTNING Samhällsbyggnad Gävle kommer att mäta cesium-137 i 6 områden. Provslagen omfattar lingon, blåbär, trattkantarell och gula kantarell. Detta innebär att 120 st. prover tas vart tredje år. Informationen från Samhällsbyggnad Gävle till allmänheten kommer främst att ske via kommunens hemsida och vid förfrågan. Genomförandet av provtagningsprogrammet kommer att ge Samhällsbyggnad Gävle fortsatta möjligheter att ge kommuninvånarna svar på vilka halter av cesium-137 som finns i angivna livsmedel. Programmet kommer att ge en god bild över de långsiktiga förändringarna, medverka till att kommunens kompetens på området upprätthålls och ge förutsättningar för en god beredskap. 8

12 Figur 5: Provtagningsområden för cesiumprover i Gävle kommun. 9

13 Referenser/Källor 1. Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län, Länsstyrelsen Gävleborg år Strålmiljön i Sverige,SSI-rapport 2007:02 3. Tjernobylolyckan läget efter 25 år, Statens Livsmedelsverk 4. Strålskyddsnytt nr , Strålskyddsinstitutet 5. Radioaktivitetsmätningar på livsmedel 2011, Gävle kommun Dnr. 11BMN3-3 vilka även redovisas på kommunens hemsida (http://www.gavle.se/pagefiles/22743/b%c3%a4r%20och%20svamp%20a lla%20prover%20g%c3%a4vle%20cesium%202011%20rev% pdf 10

14 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun Medianvärden av Cesium-137 från samtliga prover från lingon, blåbär, trattkantareller och gula kantareller samt gäddor uppdelat på slag och år. Enhet Bq/kg. Lingon Blåbär Trattkantareller Gula kantareller Gäddor År Median Antal prov Median Antal Median Antal Median Antal Median Antal

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

SSi-rapport 88-13. Projekt Tjernobyl. - Lägesrapport 3. Statens strålskyddsinstitut. Pris 60 kronor ISSN 0282-4434

SSi-rapport 88-13. Projekt Tjernobyl. - Lägesrapport 3. Statens strålskyddsinstitut. Pris 60 kronor ISSN 0282-4434 SSi-rapport 88-13 Statens strålskyddsinstitut Postadress Gatuadress Telefon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 71 00 10401 STOCKHOLM Solna Projekt Tjernobyl - Lägesrapport 3 ISSN 0282-4434 Pris 60 kronor

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 27:2 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Strålmiljön i Sverige Pål Andersson et.al. SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

SSi Statens. SSI-rapport 86-10. Tjernobyl nedfall, mätningar och konsekvenser. Torkel Bennerstedt Mats Holmberg Lennart Lindborg. strålskyddsinstitut

SSi Statens. SSI-rapport 86-10. Tjernobyl nedfall, mätningar och konsekvenser. Torkel Bennerstedt Mats Holmberg Lennart Lindborg. strålskyddsinstitut SSI-rapport 86-10 SSi Statens strålskyddsinstitut Box 60204 Karolinska sjukhuset 08 244080 10401 STOCKHOLM Soina Torkel Bennerstedt Mats Holmberg Lennart Lindborg Tjernobyl nedfall, mätningar och konsekvenser

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning 2 Joniserande strålning Vi är ständigt utsatta för strålning från rymden och från radioaktiva äm nen runt omkring oss. Även din egen kropp och födan du äter inne hål ler ra dio ak

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Ballast ett samhällsbehov

Ballast ett samhällsbehov handbok för k artvisaren ball ast Ballast ett samhällsbehov Karin Grånäs maj 2011 Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2008. Gammadata Mätteknik AB

MILJÖREDOVISNING 2008. Gammadata Mätteknik AB MILJÖREDOVISNING 2008 Gammadata Mätteknik AB Innehållsförteckning Ve r k s a m h e t o c h b a k g r u n d...4 Ra d o n o c h c e s i u m...6 Mi l j ö påv e r k a n...8 Ve r k s a m h e t e n s t j ä n

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet.

Avrinningsområde är det område som samlar upp nederbörd och föroreningar till ett visst vattendrag för vidare transport till havet. Mark Naturgeografiska regioner Förutom den administrativa indelningen av Sverige i län, kommuner och församlingar finns indelningar som har sin grund i naturgeografiska förhållanden. De områden av denna

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. Gäller fr.o.m. 2014-01-27 Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011

DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011 DIREKTIV ST 12.1 / 2.2.2011 strålsäkerheten vid verksamhet som medför exponering för naturlig strålning 1 Allmänt 3 2 Radon på arbetsplatser och i offentliga utrymmen 3 2.1 Radonhalten begränsas med åtgärdsgränser

Läs mer

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader

Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN. Befintliga byggnader Bertil Clavensjö Gustav Åkerblom RADONBOKEN Befintliga byggnader Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2014 AB Svensk Byggtjänst och författaren

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23 inträffade. När det regnade cesium över länet minnen av Tjernobylkatastrofen TEMANUMMER

Lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23 inträffade. När det regnade cesium över länet minnen av Tjernobylkatastrofen TEMANUMMER TEMANUMMER information från arkiv gävleborg årgång 18 nr 2/2011 När det regnade cesium över länet minnen av Tjernobylkatastrofen Lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23 inträffade ett haveri i kärnkraftverket

Läs mer

PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90)

PROJEKT JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) : SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014 Kurs Experimentell kvantfysik Stockholms Universitet HT 2014 Plan för idag Tid Änme 09:15-10:00 Allmän föreläsning (kursens upplägg, säkerhet, betyg) 10:00-10:15 Paus 10:15-10:55 Presentation av kurslaborationer

Läs mer

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Innehåll SLUTRAPPORT 1 (22) 2015-06-09 Dnr 2014/34782 Saknr 1.1.4. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SLUTRAPPORT 1 (22) GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1 Allmänt om radioaktiva ämnen i dricksvatten... 4 2.2 Relevanta svenska bestämmelser

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Sanering av radioaktiva ämnen

Sanering av radioaktiva ämnen handbok december 2007 Planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka Projektgrupp: Charlotta Källerfelt, (projektledare) Robert Finck, Strålskyddsinstitutet Staffan Harbom, Jan Johansson,

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapport Vårt datum: 2012-11-05 Handläggare: Jonas Boson Diarienr: SSM2011-4222 Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapporten innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET INTERVJUUNDERSÖKNING AV JORDBRUKARE ERFARENHETER EFTER TJERNOBYL OLYCKAN Projektledare: Gunnel Karlen Institutionen för radioekologi Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

SSI stralskyddsinstitut

SSI stralskyddsinstitut SSI-rapport 86-14 SSI stralskyddsinstitut Gunnar Bengtsson Vad kan vi lära av Tjernobyl? ISSN 0282-4434 Pri* 00 kronor Titelblad SSf Statens strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434 Författare Dokumentets nummer

Läs mer

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten

2000:04. Radon i bostäder. Läget i Stockholms län. Förord Innehållsförteckning Sammanfattning. Miljöskyddsenheten 2000:04 Radon i bostäder Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i bostäder Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft och

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som

Läs mer

Radon i dricksvatten

Radon i dricksvatten 2000:05 Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län Förord Innehållsförteckning Sammanfattning Miljöskyddsenheten Radon i dricksvatten Läget i Stockholms län "Joniserande strålning från radon i inomhusluft

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. Anna-Lisa Mårtensson. Examensarbete Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik

Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. Anna-Lisa Mårtensson. Examensarbete Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Uppfångning och kvarhållning av 134 Cs och 85 Sr i olika växtutvecklingsstadier Interception and retention of 134 Cs and 85 Sr at different

Läs mer