CESIUMPLAN för Gävle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024"

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111

2 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 Författare Ann-Sofi Dahlqvist, Miljöutredare Samhällsbyggnad Gävle Foto titelsida: Albin Bogren Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun 2013 Grafisk form Pangea design

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Bakgrund och nuläge 2 Vad skiljer från tidigare cesiumplan? 3 Fakta om cesium, sievert och becquerel 3 Hälsoeffekter 4 Rekommendationer och gränsvärden 4 Hur mycket kan man äta? 4 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun 5 Ansvariga parter 6 PROGRAM FÖR PROVTAGNING 7 Omfattning 7 Livsmedelsslag att analysera: 7 Frekvens 7 Mättider 7 Mätområden 7 Ekonomi 8 Personal 8 Analyskostnader 8 Rapportering 8 SAMMANFATTNING 8 Referenser/Källor 10 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun 11

4 Inledning Ett av Byggnads- och miljönämndens ansvarsområden är att bedöma olika miljöfaktorers betydelse för folkhälsan. Som en del i detta arbete låter Samhällsbyggnad Gävle analysera livsmedelsprover från lokala skogsprodukter för att undersöka halten radioaktivt cesium. Resultaten av dessa mätningar ligger bl.a. till grund för en bedömning av påverkan på folkhälsan. Denna plan, som gäller för tiden och som utgör en uppföljare till tidigare planer med samma ändamål, ska vara vägledande för hur Samhällsbyggnad Gävle fortsatt arbetar med frågan. Planen ska ge svar på varför vi mäter radioaktivt cesium, vad som ska mätas, var och när. Trots att det skett en betydande minskning av cesium-137 i livsmedel anser Samhällsbyggnad Gävle att det är viktigt att, genom långa mätserier, bidra till att ge en bild av utvecklingen. Resultaten kan användas som underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Det är dessutom värdefullt att kommunens kompetens på området upprätthålls, vilket även ger förutsättningar för en god beredskap. Vår uppskattning är att endast ett fåtal Gävlebor idag känner direkt oro kopplad till cesium i livsmedel, men kommunen bör ändå kunna ge svar på de frågor som inkommer från allmänhet, andra myndigheter, media m fl. Syfte Denna cesiumplan och dess program för provtagning, syftar till att säkerställa att mätning sker i en förutbestämd omfattning och att ansvarsfördelningen är tydlig samt att provresultaten dokumenteras och redovisas. Som framgår av inledningen, syftar planen även till att ge underlag för framtida undersökningar och därmed ge en bättre kunskap om hur nedfallet långsiktigt påverkar miljön och människors hälsa. Planen medverkar till att kommunen bibehåller kompetens inom området och ger förutsättningar för god beredskap. 1

5 Bakgrund och nuläge Den 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. I samband med olyckan fick bl.a. Sverige omfattande markbeläggning av radioaktiva ämnen. I delar av Gävleborg, däribland Gävle kommun, tillsammans med Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands och Västmanlands län kom det högsta nedfallet av radioaktiva ämnen. Figur 1 Kartan baseras på SGU:s flygmätningar och visar situationen den 19 september Idag, 26 år efter olyckan, är isotopen radioaktivt cesium-137, vilken har en halveringstid på 30 år, den enda isotop som fortfarande har betydelse ur hälsosynpunkt och i det svenska ekosystemet. Generellt har olyckan inneburit begränsade konsekvenser för människor i Sverige men i bl. a. Gävleborgs län har konsekvensen varit högre för vissa grupper. Framför allt för jägare och människor som konsumerar mycket vilt, insjöfisk och svamp. Det finns stora lokala skillnader beroende på variation i nederbörd i samband med olyckan, och än i dag kan produkter från skog och sjö innehålla relativt mycket cesium-137. Det finns också en variation i halter mellan olika år. Det beror bl.a. till stor del på nederbördsmängd under svampsäsongen och svampars olika upptag. Ju mer nederbördsrika somrar, desto rikare svampår och då svamp har ett effektivt upptag av cesium-137 är det tillgången på svamp som till stor del även orsakar variation av cesiumhalter i vilt. För många människor har detta inneburit en oro för negativa hälsoeffekter och att de inte kan njuta av skog och mark som förr. Halterna cesium-137 är mycket låga i livsmedel som säljs i butik och ligger oftast långt under gränsvärdet. Den som köper all sin mat i handeln får normalt i sig mindre än 300 Bq/år. 2

6 CESIUMPLAN FÖR GÄVLE KOMMUN Bq/kg Perioden Figur 2: Exempel: Analys Trattkantareller (Medianvärden), Gävle kommun Inom Gävle kommun har analyser på lingon, blåbär, trattkantarell, gula kantarell och gädda med avseende på cesium-137 gjorts under åren , därefter vart tredje år t o m Analyserna visar, i likhet med exemplet i figur 3, en kraftig minskning av cesium-137. På kommunens hemsida finns samtliga mätvärden. Som bilaga finns en sammanfattande tabell över genomförda mätningar sedan Vad skiljer från tidigare cesiumplan? Provtagning på gädda och de s.k. specialmätningar som fanns med i tidigare program av t.ex. trädgårdsprodukter, honung, hjortron m.m. utgår. Gädda utgår främst på grund av att ytterst få människor idag äter gädda i någon nämnvärd omfattning och att det redan finns kostråd som syftar till att begränsa intaget av insjöfisk utifrån dess innehåll av kvicksilver. De lokala skogs- och trädgårdsprodukter från ex. torghandeln, och som analyserats tidigare år har uppvisat låga halter cesium-137 och det föreligger en svårighet att alltid härleda varifrån de kommer. Man kan dessutom anta att dessa livsmedel inte konsumeras i större mängd per individ. Radioaktiva ämnen som härstammar från Tjernobylolyckan är låga i odlade produkter samt i mjölk, kött och dricksvatten. Halten av cesium-137 minskade mycket snabbare i lantbrukets näringscykel än i naturen. Fakta om cesium, sievert och becquerel Vid klyvning av uran och plutonium bildas flera radioaktiva isotoper, däribland Cesium-137 som har en halveringstid på 30,2 år och som avger beta- och gammastrålning (= joniserande strålning) vid sitt sönderfall. Människan tar upp praktiskt taget allt radioaktivt cesium som finns i livsmedlen. Det sprids i hela kroppen och samlas bl.a. i musklerna. Cesium har en ganska kort biologisk halveringstid; ca 3 månader i människan. Stråldoser vid joniserande strålning mäts i Sievert (Sv). 1 Sv är en mycket stor stråldos, och oftare använder man därför enheten millisievert, msv (tusendels sievert). Svensken får i genomsnitt i sig 3 msv per år via samtliga strålkällor (medicinska undersökningar, kosmisk strålning, radon m fl). 3

7 När man pratar om strålning använder man begreppet Becquerel (Bq) som är en standardiserad måttenhet för antal radioaktiva sönderfall per sekund. 1 Bq betyder ett radioaktivt sönderfall per sekund. Hälsoeffekter Trots att Gävle kommun drabbades förhållandevis hårt av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl, finns idag inga säkerställda fakta som påvisar negativ hälsoeffekt bland Gävleborna. Efter Tjernobylolyckan har forskning med helkroppsmätningar på grupper av personer genomförts för att uppskatta kroppsinnehållet av främst Cs-137. En utvärdering av dessa helkroppsmätningar visar att radioaktivt cesium i livsmedel efter Tjernobylolyckan inte innebär sådana risker att en förhöjd cancerfrekvens kommer att kunna observeras. Generellt sett är risken att få cancer från radioaktiva ämnen i maten mycket liten i Sverige. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd. Rekommendationer och gränsvärden 1987 tog Livsmedelsverket fram gränsvärden för alla saluförda livsmedel till 300 Bq/kg, utom vilt, vilda bär, vild svamp, insjöfisk och nötter, som sattes till Bq/kg. År 2003 kom EU med rekommendationer på 600 Bq/kg för vilt, bär, svamp och insjöfisk. Sverige har dock valt att inte ändra de nationella gränsvärdena för det anses ändå att Bq/kg har stora säkerhetsmarginaler. Hur mycket kan man äta? Bara en procent av den stråldos från radioaktiva ämnen som en svensk får i sig per år beräknas komma från Tjernobylolyckan. Men de som till stor del lever på självhushåll genom jakt, fiske och bärplockning får ofta i sig mer cesium än andra svenskar. För dessa grupper har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som gör det möjligt att beräkna hur mycket cesium man får i sig från olika livsmedel. Målsättningen är att individstråldosen från livsmedel från naturen i snitt för flera år ska understiga 1 msv per år och rekommendation att årsintaget av cesium-137 begränsas till Bq. Livsmedel som innehåller: 300 Bq/kg kan ätas i normal omfattning Bq/kg bör inte ätas oftare än en gång i veckan högre halter än Bq/kg bör inte ätas mer än några gånger per år halter över Bq/kg bör inte konsumeras alls Figur 3. Livsmedelsverkets kostråd 4

8 Mätning av bakgrundsstrålning i Gävle kommun Naturlig strålning finns dagligen runt i kring oss såsom solstrålning, markstrålning, kosmisk strålning och radon från berggrunden. Andra strålkällor framkallade av människor är bland annat solariestrålning, radioaktivt nedfall efter kärnkraftolyckor eller kärnvapenprovsprängningar, röntgenstrålning vid medicinska undersökningar och laborativtarbete, radon från byggnadsmaterial samt avfall från radioaktiva ämnen som används vid industrier startades lokala referensmätningar av bakgrundsstrålning i alla kommuner. SSI valde tillsammans med kommuner och länsstyrelser ut ett antal provytor i varje län. Varje kommun fick ett mätinstrument som skall användas vid mätningarna. I Gävle kommun mäts bakgrundsstrålningen var sjunde månad i områdena Hedesunda, Bergby, Ytterharnäs och Esplanaden Gävle. Avdelning Miljö- och hälsa, Samhällsbyggnad Gävle, ansvarar för att mätningarna genomförs. Bakgrundsstrålningen har, sedan maj 1986 efter nedfallet efter Tjernobylolyckan till april 2011, minskat med ungefär 90 %. Den största minskningen skedde redan under det första året då minskningen var ca 70%. Figur 3: Mätning av bakgrundstrålning i Gävle kommun

9 Ansvariga parter Juli 2008 uppgick Statens Strålskyddsinstitut och Statens kärn-kraftinspektion (SKI) i den nya myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). SSM har bl. a till uppgift att följa de långsiktiga trenderna nationellt. Även att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och upptäcka nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. De samarbetar även med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i frågan. Länsstyrelsen sköter en regional sammanställning av befintliga data på cesiumhalter i länet och rapporterar vidare till SSM där det samlas i en nationell databas vilken i en framtid kommer att öppnas för allmänheten. Kommunerna ansvarar för provtagning, dokumentation och information till myndigheter, allmänhet och media. 6

10 PROGRAM FÖR PROVTAGNING Omfattning Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Livsmedelsslag att analysera: Blåbär Lingon Trattkantarell Gul kantarell Samhällsbyggnad Gävles analyser omfattar några av de livsmedel som allmänheten har tillgång till i naturen. Ansvaret för analyser av jaktvilt ingår inte i denna plan utan ligger på jakträttsinnehavarna. Inom varje livsmedelsslag tas 5 olika prover. Prov av svamp torkas till lika torrhalt före en andra analys. Svampprover analyseras alltså två gånger för att reducera skillnaden i vatteninnehåll och få mer rättvisande provsvar. Någon torkning av bär är inte aktuell då bären inte varierar lika mycket i vattenhalt som svamp. Frekvens Analyser skall göras vart tredje år med 2014 som startår dvs. 2014, 2017, 2020 och Mättider Mätsäsongen infaller sommar och höst, i takt med att bär och svamp mognar. Mätområden De provområden som är aktuella är utvalda med tanke på; tidigare provtagningar, närheten till boende och graden av markbeläggning. Den geografiska täckningen är en kombination av både hur mycket nedfall området fick och hur tillgängligt området är för friluftsliv. Viksjölandet, som har en låg markbeläggning, utgör referensområde. De 6 mätområdena är: Viksjölandet Oslättfors Eskön Norrlandet Hemlingby Hedesunda 7

11 Provslag Antal provområden Antal prov per område Total Lingon Blåbär Gul kantarell Trattkantarell Summa: 120 Figur 4; Antal prover i provtagningsprogrammet. Ekonomi Personal Samhällsbyggnad Gävle uppdrar åt ackrediterad provtagare och laboratorium att samla in och analysera proverna. Sammanställning och utvärdering av resultaten görs av personal vid Samhällsbyggnad Gävle. Analyskostnader Figur 4 visar det antal prover som skall tas. Kostnaden är ca kr för en provomgång dvs. totalt ca kr fram till Rapportering Efter varje avslutad mätsäsong sammanställer Samhällsbyggnad Gävle mätresultaten och publicerar dem på ett för allmänhet och massmedia tillgängligt och lättförståeligt sätt. Kommunens hemsida är en given plats för sådan information och resultaten redovisas även i Byggnads- och miljönämnden. Efter 3 provomgångar görs en samlad bedömning av mätresultaten för att fastställa förändringar över tiden. SAMMANFATTNING Samhällsbyggnad Gävle kommer att mäta cesium-137 i 6 områden. Provslagen omfattar lingon, blåbär, trattkantarell och gula kantarell. Detta innebär att 120 st. prover tas vart tredje år. Informationen från Samhällsbyggnad Gävle till allmänheten kommer främst att ske via kommunens hemsida och vid förfrågan. Genomförandet av provtagningsprogrammet kommer att ge Samhällsbyggnad Gävle fortsatta möjligheter att ge kommuninvånarna svar på vilka halter av cesium-137 som finns i angivna livsmedel. Programmet kommer att ge en god bild över de långsiktiga förändringarna, medverka till att kommunens kompetens på området upprätthålls och ge förutsättningar för en god beredskap. 8

12 Figur 5: Provtagningsområden för cesiumprover i Gävle kommun. 9

13 Referenser/Källor 1. Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län, Länsstyrelsen Gävleborg år Strålmiljön i Sverige,SSI-rapport 2007:02 3. Tjernobylolyckan läget efter 25 år, Statens Livsmedelsverk 4. Strålskyddsnytt nr , Strålskyddsinstitutet 5. Radioaktivitetsmätningar på livsmedel 2011, Gävle kommun Dnr. 11BMN3-3 vilka även redovisas på kommunens hemsida (http://www.gavle.se/pagefiles/22743/b%c3%a4r%20och%20svamp%20a lla%20prover%20g%c3%a4vle%20cesium%202011%20rev% pdf 10

14 Bilaga: Sammanställning samtliga provtagningar av cesium-137 i Gävle kommun Medianvärden av Cesium-137 från samtliga prover från lingon, blåbär, trattkantareller och gula kantareller samt gäddor uppdelat på slag och år. Enhet Bq/kg. Lingon Blåbär Trattkantareller Gula kantareller Gäddor År Median Antal prov Median Antal Median Antal Median Antal Median Antal

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län

Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län en 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Efter olyckan fick bl.a. Sverige och Finland en omfattande markbeläggning

Läs mer

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena

Läs mer

Plan ningar av. gammastrålning.

Plan ningar av. gammastrålning. Cesiumplan 2005-2011 Plan för provtagning av livsmedel från naturen och lokalaa referensmät- ningar av gammastrålning. Antagenn 2005-05-25 1 Innehållsförteckning INLEDNING Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivt nedfall och livsmedel

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivt nedfall och livsmedel STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivt nedfall och livsmedel Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivt nedfall och livsmedel Livsmedel från naturen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 2001:07 LEIF MOBERG Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl En sammanfattning femton år efter olyckan FÖRFATTARE/AUTHOR: Leif Moberg AVDELNIG / DIVISION: Avdelningen för Avfall och Miljö / Department of Waste Management

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl SE0100199 2001:07 LEIF MOBERG Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl En sammanfattning femton år efter olyckan Statens strålskyddsinstitut Swedish Radiation Protection Institute PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

SSi-rapport 88-13. Projekt Tjernobyl. - Lägesrapport 3. Statens strålskyddsinstitut. Pris 60 kronor ISSN 0282-4434

SSi-rapport 88-13. Projekt Tjernobyl. - Lägesrapport 3. Statens strålskyddsinstitut. Pris 60 kronor ISSN 0282-4434 SSi-rapport 88-13 Statens strålskyddsinstitut Postadress Gatuadress Telefon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 71 00 10401 STOCKHOLM Solna Projekt Tjernobyl - Lägesrapport 3 ISSN 0282-4434 Pris 60 kronor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.

SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001

Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001 2003:17 HANS MÖRE, LYNN MARIE HUBBARD, LENA WALLBERG OCH INGER ÖSTERGREN Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Hans

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010 Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen LIVSMEDELS VERKET Förord Nedfall av radioaktiva ämnen är en av de påfrestningar för vilka Sveriges regering och riksdag anser att det bör finnas

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen

Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen Radioaktivt nedfall Vad händer med maten? Kan jag använda mjölken? Kan jag undvika föroreningarna? Blir problemen långvariga? Vad vet forskarna?

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24

Läs mer

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Datum Vår referens Avd för Beredskap och miljöövervakning 2007-05-08 Dnr 2006/1070-41 Remissversion Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut Adress: 171 16 Stockholm,

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson

Strålning från bergmaterial. Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Strålning från bergmaterial Cecilia Jelinek och Thomas Eliasson Gränsvärden för gammastrålning - 2013/59/Euratom i byggnadsmaterial som kan ge stråldos till människor Grundvatten av god kvalitet Underlätta

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning till renskötselföretag

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö 1(40) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö Dokumentet är enbart arbetsdokument

Läs mer

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Vår beredskap vid kärntekniska olyckor 31 Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Utarbetad av Lena Lindell, InfoTelje Omslagsfoto Anders Wiklund Utgivningsår 1999 års utgåva Beställningsnummer R79-194-99

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE

Grundvatten enligt NE. Anläggning. Infiltration enligt NE. Grundvattennivå. Grundvattennivå. Perkolation enligt NE Grundvatten enligt NE Anläggning Grundvatten Tjäle Radon Vatten i nedre delen av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta sötvattnet på jorden. Står för huvuddelen av världens

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.

SSI Rapport 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al. Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi. SSI Rapport 27:2 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Strålmiljön i Sverige Pål Andersson et.al. SSI:s verksamhetssymboler UV, sol och optisk strålning Ultravialett

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad regleringen innebär för verksamheternas administrativa kostnader

8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad regleringen innebär för verksamheternas administrativa kostnader Sida: 1/7 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Kommissionens förordning (EG) nr 1635/2006 av den 6 november 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,

Läs mer

2008:03. Sammanställning av länsprojekt om radon i inomhusluft i skolor, förskolor och hyresbostäder. Länsprojekt i Västmanlands län 2006/2007

2008:03. Sammanställning av länsprojekt om radon i inomhusluft i skolor, förskolor och hyresbostäder. Länsprojekt i Västmanlands län 2006/2007 Miljöenheten Sammanställning av länsprojekt om radon i inomhusluft i skolor, förskolor och hyresbostäder Länsprojekt i Västmanlands län 2006/2007 Författare: Johanna Ledin 2008:03 SAMMANSTÄLLNING AV LÄNSPROJEKT

Läs mer

2002:21 JOHANNA SANDWALL. Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001

2002:21 JOHANNA SANDWALL. Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001 2002:21 JOHANNA SANDWALL Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Johanna Sandwall AVDELNING/ DIVISION: Avdelningen för avfall och miljö/department of

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/27 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 1(10) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 Hanna Brost Miljöinspektör Rapport 2015:1 Januari 2015 Dnr: 2001-1929/14 2(10) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning

Läs mer

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland 2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki

Läs mer

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer?

Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Är halten radon i regeringens vision tillräckligt låg för att människor inte skall löpa risk att utveckla radonorsakad lungcancer? Författare John Bäckman Johanna Fellers Samuel Karlsson Freja Lundström

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer