Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Transkript

1 Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

2 Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet. Därför har Sveriges fem kommuner med kärntekniska anläggningar var sin lokal säkerhetsnämnd. Neutral informationskanal Den lokala säkerhetsnämnden ska vara en neutral källa för information för alla som har frågor om verksamheten vid kärnkraftverken. Nämnden arbetar för att informationen ska vara så enkel som möjligt. Kopparkapsel med insats och lock för långtidsförvaring av radioktivt avfall Foto: Curt-Robert Lindqvist Barsebäck Infocenter Foto: Kävlinge kommun Reaktorhall, Ringhals

3 Ledamöterna och uppdraget Ledamöterna i lokala säkerhetsnämnden utses av regeringen efter förslag från kommunstyrelsen i kommunen. Alla ledamöter och ersättare är kommunpolitiker. Kontaktuppgifter till ledamöterna och deras ersättare hittar du i separat kontaktinformation och på respektive kommuns webbplats. Uppdraget är framför allt följande: hålla sig underrättade om det kärntekniska säkerhetsarbetet som utförs eller planeras vid kärnkraftverket känna till hur beredskapen vid energiolyckor är utformad vid kärnkraftverket informera allmänheten om det kärntekniska säkerhetsarbetet och om beredskapsplaneringen Korrekt information För att lokala säkerhetsnämnden ska kunna lämna korrekt information till allmänheten är det viktigt att varje ledamot håller sig välinformerad. Nämnden är inget expertorgan utan experterna finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Ringhals är Nordens största kraftverk och producerar en femtedel av all el som används i Sverige.

4 Täta kontakter Nämnden har täta kontakter med kärnkraftverket samt även med SSM och länsstyrelsen. Sverige ligger jämfört med andra länder med kärntekniska anläggningar långt framme när det gäller information och insyn i verksamheten. SFR - Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, Östhammar Foto: Bildarkiv SKB (Svensk Kärnbränslehantering) Kärnkraftsamarbete 1977 startades KSO, vilket är ett organiserat samarbete mellan kärnkraftskommuner. Organisationen arbetar med frågor av gemensamt intresse för de fem kärnkraftskommunerna. Medlemskommuner är Kävlinge, Nyköping, Varberg, Oskarshamn och Östhammar. KSO genomför även studieresor till olika länder. Syftet är att skaffa sig ett internationellt perspektiv på energifrågorna och informera sig om förhållandena i andra länder och kommuner med kärnkraft. KSO är också medlem i ett nätverk med drygt 100 kärnkraftskommuner i Europa. Samarbetsorganisationen är Group of Municipalities with Nuclear Facilities, GMF. Kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn Foto: Dzenana Basic, Oskarshamns kommun Allt radioaktivt avfall transporteras med m/s Sigrid Foto: Lasse Modin (CC by SKB) Forsmark reaktor 3 Foto: Hans Blomberg, bildarkiv Vattenfall

5 Beredskapsplan vid kärnenergiolycka Ansvar Målet för säkerhetsarbetet vid och omkring kärnkraftverket är att förhindra att radioaktivitet läcker ut och når människor i närheten. Länsstyrelsen har ansvaret för planering och samordning av kärnenergiberedskapen. Om det trots allt händer en olycka Vid haverilarm är det kärnkraftverkets ansvar att kontakta SOS Alarm, som i sin tur larmar länsstyrelsens krisorganisation. Kommunens ansvar är att se till att den kommunala beredskapsplanen aktiveras. Kommunstyrelsen ansvarar för att den kommunala krisledningsgruppen aktiveras, och att en eller flera mottagningsstationer upprättas. Där kan personer som bor inom beredskapszonen runt kärnkraftverket få hjälp och stöd i olika frågor i samband med utrymning av zonen. Mottagningsstationer kan även finnas i grannkommunerna. Ofta lämnas informationen genom ett så kallat VMA-meddelande. Meddelandet innebär att berörda ska gå inomhus, stänga ventilation och fönster samt lyssna på lokalradion för mer information. Systemet används för att varna och informera allmänheten vid olyckor och då det är risk för olyckor. Larmet testas fyra gånger om året (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december) via de varningsanläggningar för utomhusvarning som finns i de flesta städer och tätorter. Larmet Viktigt meddelande: (7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad, i minst 2 minuter) används när fara hotar och människor snabbt måste varnas. När faran är över hörs en längre signal. Polisen, SOS-Alarm (telefonnummer 112) och Sveriges Radio P4 har också viktiga uppgifter. På ett tidigt stadium varnas och informeras allmänheten av länsstyrelsen via hemsidan, sociala medier och genom lokalradion. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Vid en kärnteknisk olycka kan du ringa kommunen eller länsstyrelsen för att få information men lyssna först och främst på Sveriges Radio P4.

6 INES-skalan INES-skalan (International Nuclear Event Scale) har utvecklats av FNs internationella atomenergiorgan IAEA. På skalan kan händelser på kärnkraftverk graderas utifrån fara. Skalan hjälper allmänhet och media att få snabb och begriplig förklaring om hur allvarlig en händelse är. Klassificering av händelser Händelser klassas i sju olika nivåer där nivå 1-3 kallas incidenter och nivå 4-7 för olyckor. Händelser helt utan säkerhetsrisker kallas för mindre avvikelser och klassificeras som nivå 0, vilket innebär under skalan. Skalan är konstruerad så att varje steg är cirka 10 gånger allvarligare än det föregående. Olyckorna i Tjernobyl, 1986 och Fukushima Daiichi, Japan, 2011 är klassade som nivå 7 med stor påverkan på hälsa och miljö. Olyckan i Forsmark, Sverige, 2006 klassades som nivå 2, där en kortslutning medförde att kärnkraftsreaktorn snabbstoppades. OLYCKA INCIDENT INES SKALAN 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka 5 Olycka med risk för omgivningen 4 Olycka utan betydande risk för omgivningen 3 Allvarlig incident 2 Incident 1 Avvikelse 0 Under skalan Mindre avvikelse från normal verksamhet Källa: Strålskyddsmyndigheten (SSM)

7 Stråldoser I Sverige får varje person i genomsnitt en stråldos på drygt 3 millisievert (msv) per år från olika strålkällor. Detta betyder att några av oss kommer att få lägre och några av oss en högre stråldos. Den största delen kommer från sjukvården genom olika medicinska undersökningar, men även radon i bostäder står för en stor del. Gränsvärdet för hur mycket strålning kärnkraftverken i Sverige får ge är 0,1 msv. Normalt ligger det betydligt lägre. Källa: Strålskyddsmyndigheten (SSM) och Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Stråldoser per år Strålkälla Övrigt, bland annat kärnkraft Egna kroppen Mat Världsrymden Mark och byggnadsmaterial Radon inomhus Medicinsk undersökning Stråldos i millisivert (msv) 0,02 msv 0,2 msv 0,2 msv 0,3 msv 0,6 msv 0,8 m Sv 0,9 msv

8 Vill du ställa frågor om säkerhet, strålning eller hur du ska agera vid en eventuell olycka, kontakta: Länsstyrelsen, se separat kontaktinformation för ditt län Kommunen, se separat kontaktinformation för din kommun Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), , Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), , Jordbruksverket, , Livsmedelsverket, , Socialstyrelsen, , SMHI, , Krisinformation.se - samlad krisinfomation på webben från svenska myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra ansvariga, Vid en kärnteknisk olycka kan du ringa kommunen eller länsstyrelsen för att få information men lyssna först och främst på Sveriges Radio P4. Du kan också gå in på kommunens hemsida eller Layout & produktion: Dzenana Basic, Oskarshamns kommun Tryck: Grafiskt Tryck AB Foto omslag: Bildarkiv SKB