Beredskap mot kärntekniska olyckor

Transkript

1 Beredskap

2 Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information om det sker en olycka på en kärnteknisk anläggning, till exempel ett kärnkraftverk. Därför har SKI en beredskapsorganisation. SKI svarar också på om en olycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen, hur stort det blir och när det kommer att inträffa. Den svenska beredskapen Den svenska kärnenergiberedskapen består av ett nätverk av organisationer på alla nivåer i samhället. De har alla olika ansvarsområden och roller och de måste kunna samverka vid en kärnteknisk olycka eftersom en kärnteknisk olycka berör hela samhället. Foto: Andrea Wolde, SSI

3 Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa är det länsstyrelserna som har ansvar för räddningstjänsten och eventuell sanering. De ska leda arbetet i sina egna län och samverka med angränsande län. I de län som har kärnkraft finns en planering och rollfördelning som bland annat omfattar: Varning av allmänheten som bor nära kärnkraftverket Information till media och allmänheten Strålningsmätning Skyddsåtgärder som jodtabletter, inomhusvistelse, utrymning och omflyttning SKI:s beredskapsorganisation På SKI finns en vakthavande beslutsfattare, VB. Denna person har stor kunskap om kärnkraft och kan kalla in SKI:s beredskapsorganisation. SKI har också en informationsjour som kan svara på frågor från media och allmänheten. SKI:s beredskapsorganisation ska lösa de uppgifter som myndigheten ska klara vid kärntekniska olyckor inom eller utanför Sverige. Den kan aktiveras dygnet runt under årets alla dagar. Beredskapsorganisationen kan delas in i två nivåer: gul och röd beredskap. Den röda nivån är den högsta och aktiveras vid stora olyckor där det finns risk för utsläpp av radioaktiva ämnen. Röd beredskap innebär också att SKI aktiverar hela beredskapsorganisationen. Vid händelser där det inte finns risk för utsläpp råder gul beredskap. SKI kan då anpassa beredskapsorganisationen till en nivå som motsvarar de krav som händelsen ställer. Det är vakthavande

4 beslutsfattare eller generaldirektören som kan besluta om beredskapsnivån. SKI:s roll Länsstyrelsen behöver information och råd från myndigheter med expertkunskap för att kunna fatta beslut vid olyckor. Vid en kärnteknisk olycka skickar SKI sin bedömning av olyckan till Statens strålskyddsinstitut, SSI. SSI gör sedan en konsekvensbedömning av utsläppet. Den bedömningen utgör i sin tur ett underlag för länsstyrelsens eventuella beslut om skyddsåtgärder. Konsekvenserna av en kärnkraftsolycka är störst för Sverige om den sker inom landets gränser. Men även vid olyckor utomlands är SKI:s bedömningar viktiga eftersom radioaktiva utsläpp inte känner av nationsgränser. SKI:s uppdrag innebär också att myndigheten ska ha kännedom om alla världens kärnkraftverk.

5 Internationella varningssystem För att en olycka ska bli känd i andra länder än i det land olyckan inträffat finns internationella system för tidig varning. Det betyder att Sverige och andra länder snabbt får information om att en olycka eller annan händelse har inträffat. Sverige är medlem i International Atomic Energy Agency, IAEA. IAEA har ett varningssystem som heter EMERCON. EU:s motsvarighet kallas ECURIE. Gemensamt för systemen är att de kännetecknas av ett givande och tagande. Sker en olycka utanför Sverige får vi information. Sker en olycka i Sverige är SKI och SSI utpekade som ansvariga organisationer att informera Vid en olycka tar SKI fram utsläppsprognoser som beskriver hur stort utsläppet blir. Den här mätningen kommer från SSI. Den visar cesiumbeläggningar från utsläppet i Tjernobyl. Grafik: SSI

6 Producerad av SKI:s informationsenhet år Bild sid. 1 fotograf Andrea Wolde, SSI. Bild sid. 2 används med tillstånd av GRS, Tyskland. Bild sid.4 Forsmarks Kraftgrupp AB Statens kärnkraftinspektion Postadress: Stockholm, Besök: Klarabergsviadukten 90 Telefon: fax: E-post: ski@ski.se webbplats: