Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1

2 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7) Innehållsförteckning Inledning... 3 Utbildningsstruktur... 3 Beskrivning av utbildningsmodulerna... 3 Svenska kärnenergiberedskapen... 4 Strålskydd inom kärnenergiberedskapen... 5 Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen... 5 Temakurser... 6 Genomförande... 6 Behovsinventering... 6 Planering för utbildningscykler... 7 Projektgrupp... 7 Referenser... 7

3 samhällsskydd och beredskap PM 3 (7) Inledning Under 2015 genomfördes en inventering och utvärdering av nuvarande kurser inom kärnenergiberedskapen. Utvärderingen visade att många kurser inom området har sedan 2010 ställts in på grund av för få deltagare. Därför beslutades det att göra en översyn av befintligt utbildningssystem tillsammans med utvalda länsstyrelser och strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Arbetet påbörjades under januari Deltagande myndigheter har enats om att samla relevanta utbildningar inom det kärntekniska området i en överskådlig struktur, baserad på områden och förmågor. Utbildningsstruktur Resultatet av inventeringen visade att flera utbildningar ställts in, på grund av för få deltagare. Detta har legat till grund för utmaningen att tänka på en ny utbildningsstruktur. Det moderna samhällets sårbarhet ställer höga krav på beredskapen och dess förmåga. Att öka förmågan i beredskapen och definiera en acceptabel nivå som motsvarar behoven kräver en samsyn i frågan. Beskrivning av utbildningsmodulerna Den nya utbildningsstrukturen bygger på utbildningsmoduler som är oberoende och flexibla. Kursen Svenska kärnenergiberedskapen ligger till grund för de övriga modulerna. Varje myndighet definierar krav och nivå för den egna utbildningen eftersom den förändras över tid. Vårt uppdrag omfattar att tillhandahålla utbildningar som följer med i tiden, skapa förståelse för vad som sker i omvärlden och vad som påverkar beredskapens förmåga. Att det är viktigt att kunna sovra, kritiskt granska och värdera den informationsmängd som finns tillgänglig vid en händelse är alla överens om. Varje berörd aktörs nyckelkompetenser som behöver utbildas inom kärnenergiområdet kan gå de olika utbildningsmodulerna men kursen den Svenska kärnenergiberedskapen är krav för att kunna gå vidare.

4 samhällsskydd och beredskap PM 4 (7) Bild 1. Övergripande bild exempel på målgrupper, utbildningsmoduler och förmågor Svenska kärnenergiberedskapen Kurslängd: 20 h, 2,5 dagar. Målgruppen är personer som ingår i den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor, oavsett funktion eller roll. Deltagaren ska känna till sin roll och funktion i den egna krisberedskapsorganisationen, samt känna till den egna organisationens roll vid en kärnteknisk händelse. Kursen syftar till att kursdeltagarna ska ha en förståelse för svenska kärnenergiberedskapens uppbyggnad enligt gällande lagstiftning, samt hur samverkan är tänkt att fungera mellan olika berörda aktörer för att få en gemensam lägesbild. Vidare ska kursdeltagarna ha en grundläggande förståelse för strålskyddsprinciper, strålningens egenskaper och hur den påverkar liv, miljö och egendom. Vidare syftar kursen till att kursdeltagarna ska ha en

5 samhällsskydd och beredskap PM 5 (7) vetskap om hur ett kärnkraftverk fungerar, vilka strålkällor som används i samhället, samt ha kännedom om vilka olyckor som kan hända i samhället. Strålskydd inom kärnenergiberedskapen Kurslängd: 16 h, 2 dagar. Målgruppen är personer som ingår i den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor, med en operativ roll eller stabsfunktion vid myndigheter och länsstyrelser eller har en nyckelfunktion hos annan aktör. Till exempel räddningsledare, saneringsledare, indikeringsledare, indikeringssamordnare, mätledare, analytiker, arbetsledare eller motsvarande nyckelfunktion. Deltagaren ska känna till sin roll och funktion i den egna krisberedskapsorganisationen, samt känna till den egna organisationens roll vid en kärnteknisk händelse, samt genomfört kursen Svenska kärnenergiberedskapen. Kursen syftar till att kursdeltagarna ska kunna föreslå dosreducerande åtgärder genom att tillämpa Flaggboken 1 som ett beslutstöd. Kursdeltagarna ska kunna hantera systemet för strålskydd, lagar och regelverk kring joniserande strålning och grundläggande strålningsfysik. Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen Kurslängd: 20 h, 2,5 dagar. Kursen genomförs med en första gemensam del och därefter delas kursen i två olika inriktningar, strålningsmätning och sanering. Kursen avsluta gemensamt med en summerande del. Bild 2. Övergripande bild av delarna i kursen strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen. 1 Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation, Nordiska riktlinjer och rekommendationer, Svensk översättning, 2014

6 samhällsskydd och beredskap PM 6 (7) Målgruppen är personer som ingår i den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor, med en funktion inom indikerings- eller saneringsorganisationen, till exempel räddningsledare, saneringsledare, indikeringsledare, indikeringssamordnare, mätledare, analytiker inom staben eller motsvarande nyckelfunktion hos annan aktör. Deltagaren ska känna till sin roll och funktion i den egna krisberedskapsorganisationen, samt känna till den egna organisationens roll vid en kärnteknisk händelse, samt genomfört kurserna Svenska kärnenergiberedskapen och Strålskydd inom kärnenergiberedskapen. Kursen syftar till att kursdeltagarna ska kunna tillämpa den nationella beredskapsplanen 2, strategin för strålningsmätning och saneringsstrategin rörande kärnteknisk olycka. Kursdeltagarna ska vidare kunna hantera systemet för strålskydd, lagar och reglerverk kring joniserande strålning i förhållande till arbetarskydd. Kursen syftar också till att skapa nätverk mellan olika aktörer. Temakurser Kurslängd: 8-16 h, 1-2 dagar, beroende på målgrupp och innehåll. Temakurserna genomförs efter det behov som finns hos aktörerna. Det kan vara inom ämnesområde eller inom någon funktion. Exempel på temakurser är: Räddningsledare Analysfunktion Indikeringsledare och indikeringssamordnare Mätteknik Saneringsmetodik Kommunikation och information Genomförande Behovsinventering Behovsinventering för de närmaste tre åren kommer att genomföras årligen under januari månad. Sammanställningen sker under februari och mars. Nästkommande års kursutbud kommer att fastställas under mars-april. Behovsinventeringen kommer att skickas ut till alla länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och organisationer. 2 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, MSB, 2015

7 samhällsskydd och beredskap PM 7 (7) Planering för utbildningscykler Inför myndigheternas verksamhetsplanering (VP) kommer ett planeringsmöte ske varje år i mars. Detta för att säkerställa vilken eller vilka utbildningsmoduler som är mest prioriterade kommande år och fem år framåt. Samverkan och samordning måste ske regionalt med lokal och nationell nivå innan planeringsmötet. Planeringen omfattar också erfarenhetsåterföring från genomförda utbildningar, övningar och tillsyn hos berörda myndigheter. Projektgrupp Sara Delborn, länsstyrelsen Kalmar Elin Göransson, länsstyrelsen Halland Karin Lindgren, länsstyrelsen Västerbotten Lars Persson, länsstyrelsen Malmö Monika Wagner, länsstyrelsen Uppsala Simon Karlsson, SSM Thomas K Nilsson, MSB Hans Källström MSB Mats Ardbreck MSB Referenser 1. Utbildning inom kärnenergiberedskapen , Rapport , dnr Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015, ISBN Riksrevisionen granskning av Beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4) 4. Handlingsplanen - den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära händelser Dnr Hot och riskvärdering (scenario) Dnr