DEN SVENSKA BEREDSKAPEN FÖR RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR - HPRN

Transkript

1 och beredskap 1 (42) DEN SVENSKA BEREDSKAPEN FÖR RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR - HPRN Myndighetsgemensam handlingsplan för förbättring av beredskapen

2 och beredskap 2 (42) Förord För att fortsatt samordna arbetet med beredskapen för en kärnteknisk olycka samt vidta åtgärder för en ökad likformighet påbörjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna i Hallands, Uppsala, Kalmar, Skåne och Västerbottens län 2013 ett utvecklingsarbete med avseende på att förbättra samverkan mellan myndigheterna. et var att ta fram en ny handlingsplan för radiologiska och nukleära olyckor som fortsättning på den befintliga handlingsplanen, HPRN De åtgärder som föreslås i den nya handlingsplanen utgår från analyser av de områden som låg till grund för den befintliga handlingsplanen, HPRN 2015, slutsatser från länsstyrelsernas uppdrag Områden för fördjupad samverkan i syfte att hantera en kärnteknisk olycka 2, övningar, verkliga händelser, myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och MSBs rapport Samlad bedömning 2011 En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap (Fö2012/309/SSK) samt den gemensamt framtagna Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, (Fö2014/150/SSK). En årlig analys kommer att genomföras av de olika områden som genererar underlag till arbetet för att identifiera åtgärder som behöver vidtas för att förbättra beredskapen. MSB, SSM och länsstyrelserna har vid flera tillfällen redovisat till regeringen att tilldelade medel avsatt för detta ändamål inte bedöms vara tillräckliga för att uppnå en god ambitionsnivå i arbetet med kärnenergiberedskap, varför det kommer att ta längre tid att uppnå resultat för vissa åtgärder. De åtgärder som åsyftas redovisas under planerade projekt. 1 Handlingsplan Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015, Dnr Länsstyrelsen i Hallands län,

3 och beredskap 3 (42) Innehållsförteckning Förord Inledning Bakgrund Uppdrag Ekonomi Analys Nulägesanalys Planering Koppling till andra myndigheter och arbeten Projekthantering Uppföljning och utvärdering Pågående eller prioriterade projekt Organisation och ledning Stabsstöd på distans Gemensamt ledningskoncept Kompetensprofiler för personer i krisledningsorganisationen Samband Inga pågående eller prioriterade projekt inom detta område Strålningsmätning Strålningsmätning runt kärnkraftverken Fasta mätstationer RADGIS Del Nationell mätstrategi Information till allmänheten Teknik för separat kärnkraftvarning inomhus RDS (VMA) Saneringsåtgärder i jordbruket vägledning för kommunikation av rekommendationer, säkerställande av genomförande samt kontroll av efterlevnaden av gränsvärden Personella och materiella resurser Implementering av RN-strategin för utbildning/övning Digitala dosimetrar Del Saneringsmetoder Uppdatering av handboken: Sanering av radioaktiva ämnen, planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka Utveckling av handboken: Sanering av radioaktiva ämnen, planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka Andra frågor av betydelse för beredskapen Jodtabletter Logistikcentra/främre ledning... 28

4 och beredskap 4 (42) Myndighetsgemensamma riktlinjer och rekommendationer för den tidiga och intermediära fasen av en radiologisk eller nukleär nödsituation (Flaggboken) Planerade projekt Organisation och ledning Rutiner för samverkan mellan polis och länsstyrelse vid en antagonistisk händelse Samband Radiologisk lägesbild i fält Strålningsmätning RADGIS Del Indikering (strålningsmätning) inköp av mätinstrument Information till allmänheten Mediehantering i fält Personella och materiella resurser Metoder för massutbildning Arbetarskydd för operativ personal Mottagningsplatser för utrymning Saneringsmetoder Avfallshantering Uppdatering av det allmänna rådet för sanering, SRVFS 2007: Informationsspridning och utvecklig av MSB:s saneringsutbildning Utvecklig av MSB:s indikeringsutbildning Andra frågor av betydelse för beredskapen Kompletteringsutdelning av jod. (KOMUT) Nya projekt Sköldkörtelmätningar vid en kärnteknisk olycka Identifierade utvecklingsområden som bedöms vara av sådan karaktär att de inte ska hanteras inom HPRN Beredskapszoner... 42

5 och beredskap 5 (42) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Arbete med att förbättra beredskapen för radiologiska och nukleära händelser har hittills bedrivits utifrån en myndighetsgemensam handlingsplan, Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 (HPRN 2015, Dnr ). Underlaget till den handlingsplanen kom från rapporterna Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor och Riksrevisionens rapport, Beredskapen för kärnkraftsolyckor 4, tillsammans med resultat från genomförda övningar och berörda myndigheters erfarenheter. Rapporten Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 togs fram av en arbetsgrupp på uppdrag av Räddningsverkets delegation för kärnenergiberedskap och var avsedd att ensa arbetet mellan ansvariga aktörer och därmed ligga till grund för ett mer samlat agerande. Arbetsgruppen bestod av sakkunniga från dåvarande Statens strålskyddsinstitut, dåvarande Statens kärnkraftinspektion, Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Kärnkraftkommunernas samarbetsorganisation, Forsmarks Kraftgrupp, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt dåvarande Statens räddningsverk. Copenhagen Institute for Futures Studies, (CIFS) utförde den framtidsanalys som utgjorde underlag tillsammans med respektive myndighets risk- och sårbarhetsanalyser och den bristanalys som gjordes gemensamt av myndigheterna. I arbetet beaktades underlag från bl. a. Riksrevisionens rapport, RiR 2007:4, Beredskapen för kärnkraftsolyckor, Samverkansområdet Farliga ämnens Förmågevärdering för den nationella strålskyddsberedskapen samt erfarenheter från utvärderingar av de fem senaste totalövningarna för kärnenergiberedskapen, övningarna Demoex 2006 och SamÖ-07. Arbetet utgick från sex nödsituationer som valdes så att de tillsammans skulle representera ett så brett område som möjligt. Bedömningen gjordes, att om den svenska beredskapen kunde hantera de sex nödsituationerna så skulle den även kunna hantera andra oförutsedda händelser. För att identifiera förbättringsåtgärder analyserades de 3 ISBN RiR 2007:4

6 och beredskap 6 (42) underlag som framkommit och ställdes mot den befintliga beredskapen. Det arbetet genomfördes enligt McKinseys 7S modell 5. Regeringen gav 2011 länsstyrelserna i Hallands, Kalmar, Uppsala och Skåne län i uppdrag att se över möjligheterna till fördjupad samverkan och samordning inom kärnenergiberedskapen. Resultatet redovisas i rapporten Områden för fördjupad samverkan i syfte att hantera en kärnteknisk olycka. Identifierade utvecklingsområden från den rapporten återfinns som åtgärder i nya HPRN. 1.2 Uppdrag I januari 2014 gav regeringen uppdrag åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna i Hallands, Uppsala, Kalmar, Skåne och Västerbottens län ta fram en ny handlingsplan för förbättringar inom beredskapen för radiologiska och nukleära händelser. Handlingsplanen ska innehålla åtgärdsförslag som omhändertar erfarenheter och lärdomar. För respektive åtgärd i den nya handlingsplanen ska ansvarig myndighet och tidplan redovisas. Samtliga konskevenser som uppstår för berörda myndigheter till följd av de förslag som lämnas ska redovisas. För förslag som kan innebära en ökad kostnad för myndigheterna ska också förslag till finansiering redovisas. (Fö2014/150/SSK) 1.3 Ekonomi MSB, SSM och länsstyrelserna har vid flera tillfällen redovisat till regeringen att tilldelade medel avsatta för detta ändamål inte bedöms vara tillräckliga för att uppnå en god ambitionsnivå i arbetet med kärnenergiberedskap. Här kan särskilt hänvisas till nedanstående framställningar Rapport regeringsuppdrag översyn av beredskapsavgifter, SSM som svar på uppdrag M2011/3930/S, MSB dnr , som svar på Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, M2012/2540/Ke 5

7 och beredskap 7 (42) MSB dnr , som svar på Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, M2013/2482/Ke MSB dnr , som svar på Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten, M2014/2168/Ke Länsstyrelsen i Hallands län dnr , yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer, M2014/2168/Ke samt i MSB budgetunderlag , dnr Analys Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kan medföra att stora områden drabbas av nedfall av radioaktiva ämnen med allvarliga miljökonsekvenser som följd. I området närmast anläggningen kan det föreligga risk för akuta strålskador som kan förorsaka dödsfall och livshotande skador. Konsekvenserna kommer att innebära stor påverkan på hela samhället och få omfattande psykologiska och ekonomiska effekter. Det är därför viktigt att i första hand förebygga att olyckor sker. I andra hand ha en organisation som är förberedd, utbildad och övad för att upptäcka, hantera samt minimera konsekvenserna av olyckan. För att Sverige ska kunna upprätthålla en god beredskap är det viktigt att den kontinuerligt ses över och anpassas till de förändringar som sker i samhället. Det kan vara förändringar av hotbilden men även anpassning till teknik-och metodutveckling, strukturförändringar inom den offentliga sektorn, utvecklingen av samhällets krishanteringsförmåga, internationell utveckling m.m Nulägesanalys Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) 4 kap. 21 ska en länsstyrelse efter att ha hört berörda myndigheter, kommuner och landsting upprätta ett program för räddningstjänst enligt 4 kap. 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och sanering enligt 4 kap. 8 samma lag. Programmet ska behandla: 1. Organisation och ledning 2. Samband 3. Strålningsmätning 4. Information till allmänheten

8 och beredskap 8 (42) 5. Personella och materiella resurser i länet 6. Saneringsmetoder, och 7. Andra frågor av betydelse för beredskapen Nya HPRN har indelats i samma struktur som programmet för räddningstjänst. Nedanstående är områden där beredskapen behöver utvecklas. Detta är av myndigheterna gemensamt identifierade utvecklingsbehov från HPRN 2015, länsstyrelsernas rapport och den nationella beredskapsplanen för hantering av en kärnteknisk olycka, (Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka Fö2014/150/SSK) Organisation och ledning Länsstyrelserna bedömer att uthållighet och redundans behöver utvecklas och förbättras för att öka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka. Genom att skapa förutsättningar på länsstyrelsernas ledningsplatser för att kunna leda eller stödja på distans skulle det drabbade länets krisledningsorganisation få ökad uthållighet och redundans. Länsstyrelsernas stabsmetodik och övergripande stabsinstruktioner bör likriktas för att underlätta för de personer som ingår i beredskapspoolen. En likriktning skapar också möjligheter att enas om kompetenskrav både för krisledningsorganisationen och för dess personal Samband Vid en kris är kommunikationsmöjligheter av största vikt och dessa säkerställs genom att robusta tekniska system finns hos länsstyrelserna och deras viktigaste samverkansparter. En förutsättning för att länsstyrelserna i kärnkraftlänen och övriga statliga myndigheter ska kunna stödja varandra vid en kris är att samma sambandsmedel finns att tillgå. Det är inte fallet i dagsläget. Enligt länsstyrelserna bör grundläggande krav för samband och lägesrapportering tas fram. I nuläget finns det inte identifierat några åtgärdsförslag i HPRN Strålningsmätning Beslutet om åtgärder efter en olycka måste fattas snabbt och bygga på information om utsläppets karaktär och spridningsberäkningar. För att få mer information om nedfallets utbredning krävs strålningsmätningar som i sin tur ligger till grund för ytterligare skyddsåtgärder. Strålningsmätning sker enligt i förväg fastställda mätslingor och mätpunkter enligt länsstyrelsernas indikeringsplaner. Den tekniska utvecklingen inom området och erfarenheter från Fukushima har visat på behov av ny mätstrategi och nya instrument.

9 och beredskap 9 (42) Åtgärder som identifierats i den tidigare handlingsplanen Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 men som inte hunnit genomföras fullt ut återfinns i nya HPRN Information till allmänheten I slutsatserna från länsstyrelsernas rapport Områden för fördjupad samverkan i syfte att hantera en kärnteknisk olycka 6 konstaterades att länsstyrelsernas resurser för att möta allmänhetens informationsbehov inte följt med utvecklingen, utan länsstyrelserna konstaterades vara underdimensionerade när det gäller att möta det informations- och kommunikationsbehov som uppstår. Viss resursförstärkning har skett efter denna utredning. Dock kvarstår en hel del arbete. Det behövs ett system för inomhusvarning i de inre beredskapszonerna som kan särskilja varning för kärnteknisk olycka från övriga typer av varningar Personella och materiella resurser En myndighetsgemensam övningsstrategi har tidigare tagits fram men är ännu inte implementerad. Strategin syftar till att få en systematik för övningar inom området och samordna övningsinsatser mellan myndigheter för att uppnå en högre förmåga inom beredskapen. För att säkerställa att insatspersonal inte får för höga stråldoser och att det snabbt går att avläsa absorberad dos så har myndigheterna beslutat att köpa in digitala dosimetrar av samma slag som försvarsmakten har. Det kommer att medföra kortare väntetid för personal innan man har möjlighet att fortsätta arbeta. Fortsättning på tidigare projekt om arbetarskydd. I händelse av en kärnteknisk olycka har länsstyrelsen ansvar för att tillhandahålla skyddsutrustning samt utbildning, kunskap och information om hur arbete i kontaminerad miljö ska utföras. Länsstyrelserna har identifierat ett behov av att snabbt kunna utbilda en stor mängd personalgrupper som blir aktuella för att kunna göra insatser under en kärnteknisk händelse. Metoder och rutiner för massutbildning behöver därför utvecklas Saneringsmetoder Räddningsverket gav 2007 ut SRVFS 2007:4, Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsernas beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, och i anslutning till de allmänna råden en handbok som planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka. Både handboken och de allmänna råden behöver revideras. Kopplat till detta 6 Länsstyrelsen i Hallands län,

10 och beredskap 10 (42) och med erfarenheter från Fukushima som visade på problematiken med stora mängder radioaktivt avfall behöver de juridiska aspekterna belysas samt en vägledning om hur avfall kan deponeras tas fram Andra frågor av betydelse för beredskapen Länsstyrelserna i de tre kärnkraftlänen ska enligt FSO ha en plan för utdelning av jodtabletter. Jodtabletter är klassade som medicin och har därför begränsad hållbarhet, varför nya ska delas ut vart femte år. År 2016 är det dags igen för utdelning. Tillsammans med jodtabletterna delas även informationsmaterial ut. Erfarenheter från övningar inom kärnenergiberedskapsområdet jämte kommande krav från Strålsäkerhetsmyndigheten på kärnkraftverken om att kunna upprätta logistikcenter i anslutning till anläggningarna, SSMFS 2014:2, men även andra insikter, föranleder behov av översyn av nuvarande lösningar för främre ledning. År 2013 ställde sig samtliga nordiska strålsäkerhetsmyndigheter bakom gemensamma nordiska riktlinjer för skyddsåtgärder under den tidiga och intermediära fasen av en radiologisk eller nukleär nödsituation, den s.k. Flaggboken. Utifrån de gemensamma nordiska riktlinjerna och rekommendationerna är nästa steg att ta fram svenska riktlinjer och rekommendationer som samtliga ansvariga myndigheter ställer sig bakom. Det behövs ett klargörande av ansvar för sköldkörtelmätningar vid en kärnteknisk olycka Identifierade utvecklingsområden som bedöms vara av sådan karaktär att de inte ska hanteras inom HPRN Det finns behov av att analysera olika faktorer som påverkar eller kan komma att påverka utformningen av beredskapszonerna kring de svenska kärnkraftverken. 1.5 Planering För att få en tydlig förankring av arbetet inom myndigheterna med nya HPRN så har en styrgrupp bestående av chefer samt en arbetsgrupp bestående av handläggare från de aktörer som omfattas av uppdraget bildats. Arbetsgruppen ska årligen analysera de olika områden som generar underlag till arbetet och identifiera åtgärder som behöver vidtas för att förbättra beredskapen. Styrgruppen fattar beslut om prioritering av vilka projekt som ska genomföras under kommande budgetår och ser till att de kommer med i respektive aktörs verksamhetsplan.

11 och beredskap 11 (42) För att skapa bra förutsättningar för samverkan har berörda myndigheter beslutat om en struktur för planering och uppföljning för att identifiera och prioritera viktiga projekt inom beredskapen. Bild 1 Beskrivning av årsplanering för kärnenergiberedskapen Planering av verksamhet för nästkommande år inleds med ett möte på våren där arbetsgruppen analyserar de olika områden som påverkar beredskapen och identifierar förbättringsområden. På arbetsgruppsmötet i maj/juni ska: - Pågående och avslutade projekt följs upp. - Presentation av förslag till nya projekt, formuleras och förs in i HPRN. - Arbetsgruppen tar fram förslag till prioritering av projekten. Dessa förslag ligger sedan till grund för beslut vid styrgruppmötet i augusti-september. I november genomför arbetsgruppen ett möte för att stämma av och dela information om de beslut som fattades i på styrgruppsmötet i augusti/september. Vid mötet presenteras också utförliga projektplaner för de prioriterade projekten. Vid mötet i februari redovisas avslutade projekt eller viktigare delrapporteringar. Då kan även eventuella problem med projekt presenteras och lösas. Ordförandeskapet för planerings- och uppföljningsmötena byts varje år mellan de olika kärnkraftslänen. MSB stödjer ordförande i planeringen av mötena.

12 och beredskap 12 (42) 1.6 Koppling till andra myndigheter och arbeten MSB ansvarar för att det finns uppdaterade underlag och aktuell information om projekten i HPRN. Det ska utgöra underlag till samtliga möten. MSB ser till att arbete som görs inom HPRN står i samklang med andra initiativ inom området så att dubbelarbete undviks. Detta görs genom att MSB och SSM lyfter HPRN inom ramen för samverkansområdet farliga ämnen. HPRN kommer också att utgöra en delmängd av den aktörsgemensamma CBRNE-strategin, dnr Projekthantering För samtliga projekt ska det finnas beskrivet hur resultatet från projektet ska implementeras och förvaltas. I de fall projektet leder till resultat som medför ökade kostnader för beredskapen ska förslag till finansiering av detta beskrivas. Inför varje projektavslut ansvarar projektledaren för att en utvärdering sker med hjälp av en utvärderingsmall. Varje projekt ska slutredovisas i en särskild mall. 2. Uppföljning och utvärdering MSB ansvarar för projektsamordning inom HPRN. Uppföljning av hur projekten fortskrider ska ske löpande genom projektsamordnarens försorg, tillsammans med projektledarna. MSB gör en sammanställning av läget och tillsammans med projektledarna redovisar status för varje projekt vid mötet i maj/juni. MSB identifierar eventuella avvikelser från projektplanen och analyserar eventuella konsekvenser samt redovisar till styrgruppen vid de planerade mötena. Om det skulle vara en allvarlig avvikelse kan behov av särskild hantering bli nödvändig. När resultat av ett projekt ska utvärderas måste resultatet varit implementerat tillräckligt lång tid för att kunna utvärderas på ett rättvisande sätt. En bedömning av hur implementeringen har genomförts och hur väl projektets mål har uppfyllts genomförs tillsammans med hur väl åtgärderna/förslagen/metoderna har mottagits av berörda. En beskrivning av framgångsfaktorer och eventuella svårigheter med implementeringen av resultatet ska göras.

13 och beredskap 13 (42) Utvärderingen ska ange vilka som deltagit i den och när den har utförts. Alla utvärderingar ska vara skriftliga och återrapporteras till MSBs ansvarige samordnare.

14 och beredskap 14 (42) Pågående eller prioriterade projekt I detta avsnitt redovisas pågående projekt samt projekt som har prioriterats och som kommer att kunna genomföras inom nuvarande ekonomiska ram. Organisation och ledning Stabsstöd på distans En kärnteknisk olycka skulle ställa stora krav på krisledningsorganisationen i det drabbade länet vad gäller förmågan att utöva ledning för statlig räddningstjänst, verka för samverkan mellan berörda aktörer i en mängd olika frågor samt upprätthållandet av denna förmåga. Det generella kravet på uthållighet för länsstyrelsernas krisledningsorganisation är att kunna verka dygnet runt under minst en veckas tid. Vid en kärnteknisk olycka kan det förväntas att kravet på uthållighet ökar. Begränsningar i kärnkraftslänens uthållighet har tidigare konstaterats och därför har en beredskapspool byggts upp för att täcka behovet av förstärkning. Den beredskapspool som finns i dagsläget behöver utvecklas för att de personella resurserna ska kunna användas på ett mer effektivt och flexibelt sätt. Genom att skapa förutsättningar att på länsstyrelsernas ledningsplatser kunna leda eller stödja på distans skulle det drabbade länets krisledningsorganisation få ökad uthållighet och redundans. Rutinerna skulle även kunna användas vid andra typer av händelser. et är att länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar samt Hallands län har teknik, metod och förmåga att genomföra ledning och stabsarbete på distans. Inledningsvis ska en behovsanalys genomföras, därefter ska prioriterade områden åtgärdas och slutligen ska en övning verifiera att slutmålet är uppnått. Projektsammansättning Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar, MSB och SSM Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Tid och finansiering Påbörjas: 2016 Klart senast: 2018 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel

15 och beredskap 15 (42) Gemensamt ledningskoncept En kärnteknisk olycka skulle ställa stora krav på krisledningsorganisationen i det drabbade länet vad gäller förmågan att utöva ledning för statlig räddningstjänst, verka för samverkan mellan berörda aktörer i en mängd olika frågor samt upprätthållandet av denna förmåga. Det generella kravet på uthållighet för länsstyrelsernas krisledningsorganisation är att kunna verka dygnet runt under minst en veckas tid. Vid en kärnteknisk olycka kan det förväntas att kravet på uthållighet ökar. Begränsningar i kärnkraftslänens uthållighet har tidigare konstaterats och därför har en beredskapspool byggts upp för att täcka behovet av förstärkning. Den beredskapspool som finns i dagsläget behöver utvecklas för att de personella resurserna ska kunna användas på ett mer effektivt och flexibelt sätt. Genom att skapa förutsättningar att på länsstyrelsernas ledningsplatser kunna leda eller stödja på distans skulle det drabbade länets krisledningsorganisation få ökad uthållighet och redundans. Länsstyrelsernas stabsmetodik och övergripande stabsinstruktioner bör likriktas för att underlätta för de personer som ingår i beredskapspoolen. En jämförelse av funktioner visar att det finns fler likheter än olikheter, vilket innebär stora möjligheter att enas. Genom att enas om vilka funktioner som ska ingå i en stab skapas det även möjlighet att enas om kompetenskrav både för funktionens samlade förmåga och för de personer som ska ingå i krisledningsorganisationen. Dessa krav har sedan bäring på samverkan kring utbildning. et är fortsättningsvis att stabsorganisationerna kan fungera enligt de regionala och lokala förutsättningarna. Under ett antal år har länsstyrelserna arbetat med ett metodkoncept för inriktning och samordning, strategier eller överenskommelser har utarbetats mellan aktörer framförallt på regional nivå. MSB har initierat ett gemensamt projekt kring ledning och samverkan som presenterades Länsstyrelserna ser ett behov av att utifrån framtagna koncept anpassa, likrikta samt implementera ett gemensamt ledningskoncept för de länsstyrelser som är involverade i kärnenergiberedskapen. et är att länsstyrelserna Uppsala, Kalmar och Hallands län samt länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län har ett gemensamt koncept samt samsyn kring ledning och samverkan. Inledningsvis ska en behovsanalys genomföras, därefter ska prioriterade områden åtgärdas och slutligen koncepten implementeras vid respektive länsstyrelse.

16 och beredskap 16 (42) Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, MSB och SSM Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Tid och finansiering Påbörjas: 2015 Klart senast: 2017 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Kompetensprofiler för personer i krisledningsorganisationen En kärnteknisk olycka skulle ställa stora krav på krisledningsorganisationen i det drabbade länet vad gäller förmågan att utöva ledning för statlig räddningstjänst, verka för samverkan mellan berörda aktörer i en mängd olika frågor samt upprätthållandet av denna förmåga. Det generella kravet på uthållighet för länsstyrelsernas krisledningsorganisation är att kunna verka dygnet runt under minst en veckas tid. Vid en kärnteknisk olycka kan det förväntas att kravet på uthållighet ökar. Begränsningar i kärnkraftslänens uthållighet har tidigare konstaterats och därför har en beredskapspool byggts upp för att täcka behovet av förstärkning. Den beredskapspool som finns i dagsläget behöver utvecklas för att de personella resurserna ska kunna användas på ett mer effektivt och flexibelt sätt. Genom att skapa förutsättningar att på länsstyrelsernas ledningsplatser kunna leda eller stödja på distans skulle det drabbade länets krisledningsorganisation få ökad uthållighet och redundans. Länsstyrelsernas stabsmetodik och övergripande stabsinstruktioner bör likriktas för att underlätta för de personer som ingår i beredskapspoolen. En jämförelse av funktioner visar att det finns fler likheter än olikheter, vilket innebär stora möjligheter att enas. Genom att enas om vilka funktioner som ska ingå i en stab skapas det även möjlighet att enas om kompetenskrav både för funktionens samlade förmåga och för de personer som ska ingå i krisledningsorganisationen. Dessa krav har sedan bäring på samverkan kring utbildning. et är fortsättningsvis att stabsorganisationerna kan fungera enligt de regionala och lokala förutsättningarna. et är att länsstyrelserna Uppsala, Kalmar, Hallands län samt stödlänen har likriktade kompetenskrav för de personer som har roller i krisledningsorganisationerna i respektive län.

17 och beredskap 17 (42) Syfte Projektet genomförs för att definiera krishanteringsförmågan på en grundläggande nivå och att denna så långt som möjligt är densamma i alla kärnkraftslänen. Ansvarig: Länsstyrelsen i Uppsala Medverkar: Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar, Skåne och Västerbottens län Projektledare: Länsstyrelsen i Uppsala Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2015 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel

18 och beredskap 18 (42) Samband Inga pågående eller prioriterade projekt inom detta område

19 och beredskap 19 (42) Strålningsmätning Strålningsmätning runt kärnkraftverken Fasta mätstationer Syftet med projektet är att förbättra möjligheterna att upptäcka, verifiera, följa och kartlägga ett utsläpp från svenska kärnkraftverk genom att fasta mätstationer upphandlas och införs i indikeringsorganisationerna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt i Strålsäkerhetsmyndighetens nationella övervakningsprogram. Datakommunikationen ska ske via Rakel och mätstationerna ska vara helt oberoende av extern strömförsörjning. sättningen är att i första fasen av projektet placera 20 mätstationer i inre beredskapszonen kring respektive kärnkraftverk med två mätstationer i varje 30- graderssektor, men något glesare ut mot Nordsjön/Östersjön. I andra fasen av projektet är målsättningen att placera tio mätstationer i indikeringszonen kring respektive kärnkraftverk för att ersätta den mätning som idag sker på brandstationer. SSM ska ansvara för dataöverföring, drift och underhåll av central mjukvara, löpande (fjärrstyrd) övervakning och administration av mätstationerna samt larmhantering (initial bedömning av larm och vidareförmedling till länsstyrelserna). Länsstyrelserna ska ansvara för hyresavtal med fastighetsägare, årlig besiktning av mätstationerna på plats, konstanskontroller (vid behov) samt demontering/montering av mätstationer vid behov av reparationer. Respektive organisation ska ansvara för utbildning och övning av egen personal. et med projektet är att: - Minska tiden som personal i indikeringsorganisationen måste befinna sig i områden med hög strålningsnivå - Minska tiden det tar för mätdata att nå ledningscentralerna på länsstyrelsen och SSM - Minska risken för avläsningsfel och rapporteringsfel vid hantering av mätdata - Frigöra resurser från räddningstjänsten som idag tas i anspråk för indikering - Minimera risken för att kontaminera mätstationerna Ansvarig: SSM Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala, Hallands och Kalmar län samt SSM

20 och beredskap 20 (42) Projektledare: SSM Tid och finansiering Påbörjas: Pågår Klart senast: 2015 Finansiering: 2:7, kärnkraftsmedel RADGIS Del 1 Projektet syftar till att utveckla ett gemensamt system för att rapportera, lagra, extrahera och visualisera mätdata. Aktörer inom den nationella strålskyddsberedskapen ska med hjälp av systemet på ett snabbt och enkelt sätt kunna skapa sig nödvändiga radiologiska lägesbilder och beslutsunderlag. Olika myndigheter ska på ett enkelt sätt kunna utgå från samma radiologiska karta, genom att de har tillgång till samma information och möjlighet att använda samma verktyg. Detta minskar risken för missförstånd vid samverkan. Projektet tar fram ett system som är lätt att underhålla och som är stabilt. Systemet ska utvecklas för att uppfylla höga krav på säkerhet, både vad gäller drift och kvalitet på data. Att bygga ett säkrare och mer användarvänligt system för mätdatahantering, RadGIS 2.0, som innefattar inmatning, lagring och visualisering av resultat från radiologiska mätningar utförda av olika organisationer i Sverige. Det nya systemet ska överta det gamla systemets funktion och blir det system som mätdata ska rapporteras in i framöver. I projektet ingår att ta fram erforderligt utbildningsmaterial samt att genomföra utbildningar för relevanta användargrupper. Ansvarig: SSM Medverkar: Länsstyrelserna i Kalmar, Hallands och Uppsala Projektledare: SSM Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2016 Finansiering: 2:4

21 och beredskap 21 (42) Nationell mätstrategi Vid en radiologisk eller nukleär olycka ger strålningsmätningar ett mycket viktigt underlag till det faktiska läget avseende dosrater i omgivningen, stråldoser till drabbade samt spridningen av radioaktiva ämnen i miljön. Vid en större olycka i ett svenskt kärnkraftverk kommer det behövas omfattande mätresurser under lång tid för att ta fram efterfrågade beslutsunderlag och för att övervaka strålningsnivåerna i samhället. Detta i kombination med att Sverige har en begränsad mängd tillgängliga mätresurser, ställer krav på en välgrundad mätstrategi och en effektiv ledning av de samlade mätresurserna. Detta projekt syftar till att under utveckla och förankra en nationell strategi för strålningsmätningar för en olycka i ett svenskt kärnkraftverk. Under avses mätstrategin kompletteras med scenarier för andra radiologiska och nukleära händelser. Strategin ska ge en tydlig bild av det mätunderlag och den mätorganisation som behövs vid en olycka i ett svenskt kärnkraftverk. Den ska tydliggöra syfte och mål med strålningsmätningarna. Strategin ska omfatta det totala behovet av strålningsmätningar i alla faser av en kärnkraftsolycka. Senast vid utgången av 2016 ska en nationell strategi för strålningsmätningar vid en svensk kärnkraftsolycka vara fastställd. Ansvarig: SSM Medverkar: SSM, länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt MSB Projektledare: SSM Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2016 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Nytt kartmaterial kopplat till RADGIS/koppla till ovanstående Regionala- och Centrala myndigheter bör ta fram nytt kartmaterial för användning av mätpersonal i fält, fältstaber och ledningsstaber vid indikeringsmätning vid en eventuell kärnteknisk olycka.

22 och beredskap 22 (42) De nya kartorna med mätslingor och mätpunkter bygger på en gemensam strategi som ska vara lättare att kommunicera över utan att behöva ha lokal/regional kännedom. Beträffande mätpunkterna bör dessa vara namngivna efter två bokstäver och en serie siffror. Ex. mätpunkt NB201 N står för att mätpunkten ligger i Halland (länsbokstav) B är sektorn 201 indikerar att det är mätslinga 200, och 201 den första mätpunkten över land i denna slinga. Alla mätpunkter över land och hav ska ha exakta Longitud och Latitud angivelser, där varje punkt ska vara okulärbesiktigad på plats för att vara säker på att platsen uppfyller vissa ställda krav. (arbetsmiljöhänsyn- mätpersonals arbete i trafikmiljö, terrängens beskaffenhet för bästa mätvärde mm.) Mätpunkternas nummerföljd följer klockans rörelse. Mätpunkterna ska appliceras i RadGis 2.0

23 och beredskap 23 (42) Information till allmänheten Teknik för separat kärnkraftvarning inomhus RDS (VMA) För att förbättra möjligheten att varna och informera personer inom den inre beredskapszonen kring kärnkraftverken ska ny teknik införas som separerar kärnkraftvarning från all annan varning. Senast 2015 ska det finnas ett system för separat kärnkraftvarning som är driftsatt. Sveriges Radio ska ha teknik för att kunna sända ut den speciella kod som krävs och det ska finnas mottagare utdelade till samtliga fastigheter som finns i den inre beredskapszonen. Ansvarig: MSB Medverkar: Sveriges Radio, Teracom och länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län Projektledare: MSB Tid och finansiering Påbörjas: Pågår Klart senast: 2015 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Saneringsåtgärder i jordbruket vägledning för kommunikation av rekommendationer, säkerställande av genomförande samt kontroll av efterlevnaden av gränsvärden En brist i dagsläget är att det inte finns någon plan för hur Länsstyrelserna och Jordbruksverket ska kommunicera råd och rekommendationer om lämpliga saneringsåtgärder med lantbrukarna och varför man ska sanera. Lantbrukarna kommer troligtvis själva att genomföra motåtgärderna med sin egen utrustning. Det finns heller inga planer för att säkerställa eller former för uppföljning, dvs. att de råd och rekommendationer som ansvariga myndigheter ger, verkligen genomförs av den enskilde lantbrukaren eller någon annan. Projektet syftar därför till att belysa frågan om varför man sanerar jordbruksmiljö och att analysera hur myndigheterna på bästa sätt kan kommunicera sanering med lantbrukare samt myndigheternas uppföljning av genomförandet. Vidare syftar projektet till att klarlägga hur myndigheterna ska följa upp att rekommenderade saneringsåtgärder fått avsedd effekt.

24 och beredskap 24 (42) När projektet är avslutat finns det en gemensam vägledning för Länsstyrelserna och andra berörda aktörer, som beskriver hur sanering kan kommuniceras med lantbrukare och hur genomförandet av myndigheternas råd och rekommendationer om sanering kan följas upp och säkerställas. Dessutom ska det framgå av vägledningen hur myndigheterna kan följa upp om genomförda saneringsåtgärder inte kan genomföras och om genomförda åtgärder har fått avsedd effekt, dvs. att halten av radioaktiva ämnen i jordbruksprodukterna har minskat till en säker nivå. Vägledningen ska också innehålla en plan för hur utbildning av lantbrukare och andra personer som involveras i saneringsåtgärder kan genomföras. Inom projektet ska också en utbildning i hur man använder vägledningen genomföras för Länsstyrelser, myndigheter och andra berörda aktörer. Ansvarig: Jordbruksverket Medverkande: Länsstyrelserna i Jönköpings och Uppsala län, Jordbruksverket, 4C Strategis AB, God Förmåga, Livsmedelsverket, Lantbrukarnas riksförbund Projektledare: Jordbruksverket Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2016 Finansiering: 2:4

25 och beredskap 25 (42) Personella och materiella resurser Implementering av RN-strategin för utbildning/övning En myndighetsgemensam övningsstrategi för beredskap har tagits fram men är ännu inte implementerad. Strategin söker att samordna övningsinsatser mellan myndigheter som ska resultera i en höjd förmåga inom beredskap. Strategin och implementeringen därefter ska arbetas igenom och föras in i linjeverksamhet. Den framtagna övningsstrategin ska implementeras. Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar län, SSM och MSB Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2016 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Digitala dosimetrar Del 2 De elektroniska dosimetrar som anskaffades för att ersätta de gamla TL-Dosimetrarna har under övningar tyvärr visat på brister i avläsningskedjan. Trots försök att avhjälpa detta så har det inte lyckats. För att säkerställa att insatspersonal inte får för höga stråldoser och att resultatet finns tillgängligt i realtid så föreslås att direktvisande dosimetrar anskaffas till beredskapsorganisationerna i kärnkraftlänen. Genom att man omgående kan utvärdera vilken dos insatspersonalen fått så kan man avgöra om de kan återgå i tjänst direkt. Ansvarig: MSB Medverkar: Länsstyrelserna i Kalmar, Hallands och Uppsala län samt MSB Projektledare: MSB

26 och beredskap 26 (42) Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2016 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Saneringsmetoder Uppdatering av handboken: Sanering av radioaktiva ämnen, planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka Dagens handbok behöver uppdateras för att myndigheter har avvecklats och nya myndigheter har bildats. Det finns ett behov att rätta fel som har upptäckts i handboken. Projektet ska också identifiera områden som kan vidareutvecklas inom ramen för handboken. I det arbetet kommer erfarenheter ifrån Fukushima att beaktas. En uppdaterad handbok. Ansvarig: MSB Medverkar: Nationella expertgruppen för sanering, NESA Projektledare: MSB Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2015 Finansiering: 2:4 Utveckling av handboken: Sanering av radioaktiva ämnen, planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka Den befintliga handboken behöver utvecklas utifrån erfarenheterna från Fukushima, SAMÖ-KKÖ 2011 samt MSBs arbete med kritisk infrastruktur och risk och sårbarhetsanalyser. Utveckling av handboken ska ge planeringsstöd till länsstyrelserna för att skapa förutsättningar så att samhället kan återhämta sig efter en kärnteknisk olycka. Vad är viktigast att sanera först? En utvecklad handbok.

27 och beredskap 27 (42) Ansvarig: MSB Medverkar: NESA Projektledare: MSB Tid och finansiering Påbörjas: 2015 Klart senast: 2016 Finansiering: 2:4

28 och beredskap 28 (42) Andra frågor av betydelse för beredskapen Jodtabletter Vart 5:e år ska jodtabletterna, som delats ut i de inre beredskapszonerna, bytas ut. Nästa gång det ska ske är Samtidigt anskaffas jodtabletter till den svenska beredskapsorganisationen för kärnteknisk olycka. Tillsammans med jodtabletterna delas även information ut. Det är en broschyr med allmän information om strålskydd vid kärnkraftsolycka och en broschyr som är specifik för hur allmänheten i respektive kärnkraftlän ska agera om det händer en olycka i deras län. Sommaren 2016 ska nya jodtabletter, tillsammans med informationsbroschyrer, vara utdelade till samtliga fastigheter som finns i de inre beredskapszonerna. Ansvarig: SSM för upphandling av jodtabletter och MSB för att broschyrer är uppdaterade och tryckta samt kontakterna med posten för utdelningen. Medverkar: MSB, länsstyrelserna i Kalmar, Hallands och Uppsala län Projektledare: SSM Tid och finansiering Påbörjas: 2015 Klart senast: 2016 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Logistikcentra/främre ledning Erfarenheter från övningar inom kärnenergiberedskapsområdet jämte kommande krav från Strålsäkerhetsmyndigheten på kärnkraftverken om att kunna upprätta logistikcenter i anslutning till anläggningarna, men även andra insikter, föranleder behov av översyn av nuvarande lösningar för främre ledning. En kärnkraftsgemensam syn på hur verksamheter som ska bedrivas i fält vid en nödsituation vid ett svenskt kärnkraftverk ska organiseras och ledas. Projektet ska ge underlag till hur logistikcentra/främre ledning ska kunna anpassas till regionala förhållanden och omsättas i

29 och beredskap 29 (42) praktisk planering i kärnkraftlänen i samverkan med kärnkraftverken men även andra samverkande aktörer. Ansvarig: Länsstyrelsen Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar län, MSB samt haverihandläggarna på kärnkraftverken Projektledare: Länsstyrelsen Halland Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2018 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel Myndighetsgemensamma riktlinjer och rekommendationer för den tidiga och intermediära fasen av en radiologisk eller nukleär nödsituation (Flaggboken) 2013 ställde sig samtliga nordiska strålsäkerhetsmyndigheter bakom gemensamma nordiska riktlinjer för skyddsåtgärder under den tidiga och intermediära fasen av en radiologisk eller nukleär nödsituation, den s.k. Flaggboken. Flaggboken publicerades i februari SSM arbetade under 2014 med att översätta Flaggboken till svenska. Nästa steg är att utifrån de gemensamma nordiska riktlinjerna och rekommendationerna ta fram svenska riktlinjer och rekommendationer som samtliga ansvariga myndigheter ställer sig bakom. Detta arbete ansluter också till de krav som EU ställer på Sverige i European Basic Safety Standards 2013/59/Euroatom (EU BSS). Enligt dessa måste Sverige fastställa referensnivåer för exponering i nödläge och befintliga exponeringssituationer efter en olycka i enlighet med rekommendationer från den Internationella strålskyddskommissionen (ICRP) samt utforma beredskapsplaner så att de fastställda referensnivåerna kan uppnås. Flaggboken utgår just från en fastställd referensnivå för exponering i nödläge. Baserat på denna innehåller Flaggboken också doskriterier och operativa åtgärdsnivåer som kan användas till att utforma de beredskapsplaner som EU kräver. Publicera en myndighetsgemensam rapport med svenska riktlinjer och rekommendationer för den tidiga och intermediära fasen av en radiologisk eller nukleär nödsituation.

30 och beredskap 30 (42) Ansvarig: SSM Medverkar: SSM, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, MSB, Länsstyrelser i län med kärntekniska anläggningar i hotkategori I, II och III, Länsstyrelsen i Skåne, samt någon eller några representanter för övriga länsstyrelser. Projektledare: SSM Tid och finansiering Påbörjas: pågår Klart senast: 2015 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel

31 och beredskap 31 (42) Planerade projekt Planerade projekt är identifierade utvecklingsbehov som bedömts som väsentliga men som inte har kunnat prioriteras i denna handlingsplan på grund av otillräckliga resurser. Ett eventuellt senare genomförande av dessa åtgärder kommer att planeras och prioriteras i enlighet med årscykeln för arbetet med HPRN. Organisation och ledning Rutiner för samverkan mellan polis och länsstyrelse vid en antagonistisk händelse Länsstyrelsen i Uppsala har utarbetat en rutin för samverkan med polisen vid en antagonistisk händelse vid kärnkraftverket. Den rutinen har rapporterats till regeringen. En slutgiltig förankring måste ske med den nya polismyndigheten när den inrättas Att i samråd med nya polismyndigheten säkerställa att rutinen gäller samtliga kärnkraftlän. Ansvarig: Länsstyrelsen i Uppsala Medverkar: Polismyndigheten, länsstyrelserna i Kalmar och Hallands län Projektledare: Länsstyrelsen i Uppsala Förslag tid och finansiering Påbörjas: 2016 Klart senast: 2016 Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel

32 och beredskap 32 (42) Samband Radiologisk lägesbild i fält Aktuell lägesbild vid olyckor och kriser är av stor betydelse för deltagande organisationer. Vid en kärnteknisk olycka är det Länsstyrelsen i aktuellt län som är räddningsledare och har ett ansvar att sprida en lägesbild till andra organisationer/myndigheter. Det kommer vid en kärnteknisk olycka inte finnas en lägesbild utan många, detta projekt syftar till att sprida en radiologisk lägesbild till personal som jobbar i fält. Samma lägesbild eller delar av den kan med fördel spridas också mellan staber. En radiologisk lägesbild i fält bygger på samma teknik som diskuteras i projektet RadGis del 2 varvid projekten med fördel kan slås samman till ett projekt RadGis 2 skall kunna leverera ut en standardiserad WMS/WFS-tjänst. Denna tjänst kan användas i: Länsstyrelsens GIS-verktyg (WebbGis och ArcGIS) Andra organisationers GIS-verktyg. Om de kan läsa WMS-data I fältdatorer/plattor/telefoner Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: SSM, LST-IT, GIS-samordnare kärnkraftlän Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Förslag tid och finansiering Påbörjas: ej fastställt Klart senast: ej fastställt Finansiering: ej fastställt

33 och beredskap 33 (42) Strålningsmätning RADGIS Del 2 För att kunna skapa beslutsunderlag i Länsstyrelsernas stab finns det ett behov av att snabbt kunna omsätta värden som rapporteras in i RADGIS till ett underlag som kan användas i Länsstyrelsernas i GISverktyg. Skapa förutsättningar för att RADGIS ska kunna användas på ett effektivt sätt som beslutsunderlag för länsstyrelsens arbete vid en kärnteknisk olycka. Ansvarig: Länsstyrelsen Halland Medverkar: SSM, GIS-samordnare länsstyrelserna Uppsala och Kalmar län Projektledare: Länsstyrelsen Halland Förslag tid och finansiering Påbörjas: ej fastställt Klart senast: ej fastställt Finansiering: 2:4 Indikering (strålningsmätning) inköp av mätinstrument Utifrån den indikeringsstrategi som utvecklas tillsammans så kommer nya instrument för mätning vid en kärnkraftshändelse att behöva införskaffas. Idag används SRV 2000 instrument för mätningar men dessa kommer under de närmste åren att behöva bytas ut för att fortsätta upprätthålla en god beredskap för indikering av radioaktivitet i Sverige. Utifrån resultat i mätstrategiprojektet upphandla lämplig indikeringsutrustning och säkerställa en förvaltningsorganisation. Ansvarig: Länsstyrelsen i Uppsala län Projektgrupp: Bestäms på planeringsmöte juni 2015 Projektledare: Bestäms på planeringsmöte juni 2015

34 och beredskap 34 (42) Förslag tid och finansiering Påbörjas: 2016 Klart senast: 2017 Finansiering: ej fastställt

35 och beredskap 35 (42) Information till allmänheten Mediehantering i fält Projektet syftar till att öka förmågan att hantera media vid en kärnteknisk olycka. Förmåga att möta media där de finner det mest intressant och samtidigt säkerställa att rätt bild och budskap levereras. Denna förmåga ska definieras i en plan som är likvärdig för alla tre kärnkraftlän och enkel för andra länsstyrelser att följa så att resursstöd möjliggörs. Projektet består av en lärande, en formulerande och en övande del där den lärande delen syftar till att inhämta kunskap från andra organisationer och händelser. Den dokumenterande fasen avser stadiet då dessa kunskaper formuleras i en plan och den övande fasen syftar till att testa planen och eventuellt göra justeringar. En plan för hur kärnkraftslänen bör hantera media i fält. Planen ska kunna användas och implementeras i alla kärnkraftlänen. Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: RN-nätverket för informatörer Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Förslag tid och finansiering: Påbörjas: 2014 Klart senast: Placerat i vänteläge Finansiering: 2:7, kärnkraftmedel

36 och beredskap 36 (42) Personella och materiella resurser Metoder för massutbildning Framtagande av metoder och rutiner för massutbildning av en stor mängd personalgrupper som blir aktuella för att kunna göra insatser under en kärnteknisk händelse, samt identifiera vilka utbildningar som kan bli aktuella att genomföra på detta sätt. Detta innefattar t.ex. e- learning, möjligheter där personer kan sitta individuellt eller i grupp och ta del av utbildningar och utbildningspaket inom R/N. Klargöra för vilka kategorier av personal som utbildningar behövs, samt ta fram metoder och rutiner för massutbildningar inom R/N. Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län, MSB samt SSM Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Förslag tid och finansiering Påbörjas: 2016 Klart senast: ej fastställt Finansiering: 2:7, kärnkraftsmedel Arbetarskydd för operativ personal Upprätta rutiner för avsök och sanering av operativ personal. Fastställa vilken skyddsutrustning som ska användas samt instruktioner för hur och när den ska användas. Testas genom praktisk övning i Kalmar i december Eventuell revidering sker efter genomförd övning. Fullgott personskydd för operativ personal som arbetar i strålmiljö Ansvarig: Länsstyrelsen i Kalmar Medverkar: Länsstyrelserna i Uppsala och Hallands län Projektledare: Länsstyrelsen i Kalmar

37 och beredskap 37 (42) Förslag tid och finansiering Påbörjas: ej fastställt Klart senast: ej fastställt Finansiering: 2:7, kärnkraftsmedel Mottagningsplatser för utrymning Länsstyrelserna Halland, Kalmar och Uppsala bör upprätthålla en gemensam rutin beträffande Upprättandet av en mottagningsplats. Dels genom att i samverkan med inblandade aktörer ta fram ett dokument för att tydliggöra uppstartsarbetet och identifiera arbetsuppgifter vid mottagningsplatser vid en eventuell kärnteknisk olycka. Dokumentet ska även underlätta i detalj för hur ett upprättande av mottagningsplatsen ska genomföras. Dokumentet ska även kunna användas för att på ett enklare sätt bedriva utbildning och övning i den egna organisationen. Implementera en och anpassning till lokala förhållanden gällande en likriktad struktur och arbetsrutiner för Upprättande av mottagningsplatser genom gemensamma metoder för de personer som och aktörer som har en roll i kärnenergiberedskapsprogrammet. Ansvarig: Länsstyrelsen i Halland Medverkar: Länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala län samt MSB Projektledare: Länsstyrelsen i Halland Förslag tid och finansiering Påbörjas: Delvis genomfört Klart senast: ej fastställt Finansiering: 2:7, kärnkraftsmedel