Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Transkript

1 Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

2 Innehåll Krishanteringssystemet i Sverige Samverkan inom krisberedskap Strålsäkerhetsmyndighetens roll Nationell organisation för expertstöd Nationella övervakningssystem

3 Krishanteringssystemet i Sverige

4 Krishanteringssystemet Arbetet med samhällets krisberedskap går ut på att minska risken för kriser och allvarliga händelser, att ha en god beredskap inför kriser och förmåga att hantera kriser när de inträffar. Krishanteringssystemet beskriver hur ansvar och roller ser ut före, under och efter en kris. Krishanteringssystemet bygger på tre principer, ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen.

5 Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär att alla som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden också har ett ansvar för att verksamheten fungerar under en kris. I ansvaret ligger också att samordna sitt arbete med andra, just för att samhällets samlade resurser ska kunna tas tillvara och användas effektivt.

6 Sektorsansvar Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett sektorsansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet.

7 Likhetsprincipen Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

8 Närhetsprincipen Det svenska krishanteringssystemet är organiserat i tre nivåer. I första hand ska en kris hanteras av den kommun eller de kommuner där krisen har uppstått (kommunal nivå). Om det behövs ska länsstyrelsen (regional nivå) kunna gå in och stödja kommunerna. Behövs ytterligare resurser går centrala myndigheter in (central eller nationell nivå).

9 Geografiskt områdesansvar Kommunerna har en nyckelroll i krishanteringssystemet. De har ett särskilt ansvar, ett så kallat geografiskt områdesansvar, för att samordna alla olika aktörer i den egna kommunen före, under och efter en kris. På regional nivå har länsstyrelserna motsvarande områdesansvar och på nationell nivå har regeringen ett geografiskt områdesansvar som syftar till att samordna centrala myndigheter och andra nationella aktörer.

10 Samverkan inom krisberedskap

11 Samverkansområden (1) För att kunna skapa en bättre krisberedskapsförmåga i samhället så måste alla berörda aktörer samverka; myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting, näringsliv och organisationer. En sådan typ av samverkan sker inom samverkansområdena där utpekade myndigheter är indelade i olika grupper och varje grupp är ansvarig för krisberedskapen inom ett särskilt område, ett så kallat samverkansområde.

12 Samverkansområden (2) Avsikten med samverkansområdena är att de myndigheter som har direkt ansvar för frågor inom samverkansområdet gemensamt ska planera och följa upp förmågan. Fokus ska ligga på samhällets samlade förmåga, inte enskilda myndigheters förmåga att lösa sin specifika uppgift.

13 Samverkansområden (3) Det finns sex samverkansområden för Sveriges krisberedskap. Flera av dem berör händelser med radiologiska konsekvenser. De två viktigaste är samverkansområdet Farliga ämnen och samverkansområdet Skydd, undsättning och vård.

14 Skydd, undsättning och vård Samverkansområdet Skydd undsättning och vård gäller först-på-plats myndigheternas (blåljusmyndigheternas) förmåga. Deltagande myndigheter är Kustbevakningen, Transportstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Tullverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Försvarsmakten samt representanter för länsstyrelser, landsting, regioner och kommuner.

15 Farliga ämnen Samverkansområdet Farliga ämnen gäller samhällets förmåga att hantera CBRN-händelser, dvs. händelser med kemiska, biologiska, radioaktiva eller nukleära ämnen. Deltagande myndigheter är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jordbruksverket, Tullverket, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, FOI, Rikspolisstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Försvarsmakten, Statens veterinärmedicinska anstalt, samt representanter för länsstyrelser, landsting, och kommuner.

16 Strålsäkerhetsmyndighetens roll

17 SSM:s ansvar vid en kris Ge råd om spridning, mätning, strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Ge råd om det tekniska läget vid olyckor i kärnteknisk verksamhet. Upprätthålla och leda en nationell organisationen för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer. Lämna kvalificerad information. Följa internationella och bilaterala avtal och överenskommelser.

18 Jourfunktioner på SSM Tjänsteman i beredskap (TiB) Reaktortjänstemanberedskap (RB) Pressjour IT-beredskapsjour Beredskapsgruppen

19 SSM:s krisplan En beskrivande inledning Arbetsordning för krisorganisation vid Strålsäkerhetsmyndigheten Åtgärdslistor och handledningar för enheter och funktioner Bemanningslista Sambandskatalog

20 SSM:s krisorganisation x

21 Nationell organisation för expertstöd vid radiologiska och nukleära nödsituationer

22 Målsättning och prioriteringar Målsättningen för den nationella organisation för expertstöd är att förse analysenheten i Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation med mätdata och analyser vid radiologiska och nukleära nödlägen Kärnenergiberedskapens behov ska tillgodoses, beredskapen ska klara att verka i minst en vecka samt Stockholm, Göteborg och Malmö ska prioriteras

23 Scenarier Reaktorolycka Kärnvapennedfall Terrorism, t.ex. smutsig bomb, utsläpp i vatten eller livsmedel, utplacerad strålkälla Transportolyckor Industriella olyckor t.ex. brand, explosion eller försummelse inom industrier, på sjukhus eller på universitet

24 Beredskapslaboratorier SSM har tecknat avtal med universitet, myndigheter och företag som kan bidra med mät- och analysförmåga vid en händelse med radiologiska konsekvenser. Ingående aktörer ska upprätthålla en beredskapsorganisation, säkerställa personalens kompetens samt hålla nödvändig utrustning insatsberedd.

25 Nationell organisation för expertstöd vid radiologiska och nukleära nödlägen Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Norrköping Väderprognoser Spridningsberäkningar Umeå Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå Mobil och stationär helkroppsräknare Omfattande resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil) Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala Basresurser för laboratoriemätningar Sveriges geologiska undersökning i Uppsala Flygmätningar med flygplan Linköpings universitet i Linköping Retrospektiv dosimetri Resurser för laboratoriemätningar Grundläggande resurser för fältmätningar Göteborgs universitet i Göteborg Stationär helkroppsräknare Basresurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (släp) Flygmätningar med polisens helikoptrar Linköping Göteborg Uppsala Stockholm Nyköping Norrköping Strålsäkerhetsmyndigheten i Stockholm Nationell samordning av expertstöd Stationär helkroppsräknare Resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil) Flygmätningar med polisens helikoptrar Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm Basresurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (släp) Lunds universitet i Lund och Malmö Stationär helkroppsräknare Omfattande resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil & släp) Flygmätningar med polisens helikoprar Lund Malmö Studsvik AB i Nyköping Stationär helkroppsräknare Resuser för att omhänderta och lagra strålkällor Omfattande resurser för laboratoriemätningar Grundläggande resurser för fältmätningar

26 Utrustning SSM vidmakthåller tillräcklig utrustningsnivå på beredskapslaboratorierna för att klara uppgifterna i avtalen. Ett viktigt mål är att standardisera utrustningen inom organisationen. Ett ytterligare mål är att, i möjligaste mån, använda väl beprövad och testad utrustning som är kommersiellt tillgänglig

27 Gemensamma metoder SSM driver ett projekt (beredskapsmetodprojektet) som syftar till att ta fram gemensamma metoder för mätning, analys och tillvägagångssätt vid radiologiska eller nukleära nödsituationer. Projektet drivs i samarbete med samverkande myndigheter och beredskapslaboratorierna. Resultatet publiceras löpande i en Beredskapsmetodhandbok.

28 Utbildning och övning SSM:s utbildnings- och övningsplan upprätthålla och öka kompetensen inom mätning och analys genom utbildning och jämförelsemätningar upprätthålla och vidareutveckla förmågan att agera gemensamt genom övning samt vidareutveckla förmågan att ta emot och tillhandahålla internationella stödresurser.

29 Smutsig bomb, personsanering, provtagning, sanering, flygmätning

30 Mätning och analys i fält Uppgifter i fält inkluderar bland annat: Sökning efter herrelös strålkällor Provtagning Kartläggning av nedfall Identifikation och kvantifiering av radioaktivt material Personavsökning Helkroppsmätning

31 Fordon för strålningsmätningar Tre bilar och tre släpvagnar fördelade över landet. Känsliga detektorer för mobil kartläggning (bil, flyg). Detektion och identifiering med handinstrument. Mätinstrument för alla strålslag (α, β, γ, n). Provtagning/provmätning. Rakel.

32 Mätningar med flyg och helikopter SSM har en överenskommelse med SGU om att använda två flygplan med kort varsel SSM har en överenskommelse med polisen om att använda helikoptrar för mätningar. Förberedda detektorer finns i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö.

33 Mätning och analys på laboratorium Uppgifter på laboratorium inkluderar bland annat: Provberedning Identifikation och kvantifiering av radioaktiva ämnen Helkroppsmätning Retrospektiv dosimetri

34 Mätningar på människor Fem beredskapslaboratorier har stationära helkroppsräknare samt experter inom interndosimetri. FOI i Umeå förvaltar en mobil helkroppsräknare för SSM:s räkning.

35 Provtagningsorganisation för lantbruksprodukter

36 Samarbete med frivilligorganisationerna Frivilligorganisationer (Lottakåren, Blå stjärnan och bilkåristerna) samlar in prov på gräs, bete och mark vid ett nedfall och transporterar proverna till utvalda beredskapslaboratorier. Alla Lantbrukare som ingår i organisationen har skriftligen accepterat att prover tas från deras gårdar Mätresultaten rapporteras in till SSM som analyserar resultaten och ger råd till Jordbruksverket.

37 Avtal, utbildning och övning SSM har dels tecknat avtal med frivilligorganisationerna, dels personliga avtal med samtliga provtagare. SSM utbildar regelbundet provtagare från frivilligorganisationerna i provtagning, provhantering, provtransport och provrapportering. Hela organisationen övar en gång per år.

38 System för övervakning av strålningsnivån i Sverige

39 Luftfilterstationer (1) FOI driver sex stationer för provtagning av luft, regnvatten och gasformigt jod på uppdrag av SSM. Systemet byggdes upp på 50-talet Kiruna 2 Umeå 3 Gävle 4 Kista 5 Visby 6 Ljungbyhed Luftprovtagning Provtagning på regnvatten 6 5 Insamling av gasformigt jod Tidig varning

40 Luftfilterstationer (2) Luftfiltren byts normalt två gånger i veckan medan regnfilter och kolkapslar byts en gång i veckan. Filterbyte kan ske med tätare intervall på begäran av SSM.

41 Luftfilterstationer (3) Proverna analyseras av FOI i Kista. Luftproverna slås ihop till veckoprover och regnproverna till månadsprover. Kolfilter analyseras endast vid behov. ubq/m Monthly ( ) and weekly ( ) Cs-137 concentrations in Grindsjön , Year

42 Gammastationer (1) SSM driver ett landsomfattande nätverk av 28 gammastationer i Sverige för kontinuerlig övervaknig av strålningsnivån. Gammastationerna är placerade på SMHI:s väderstationer

43 Gammastationer (2) Gammastationerna mäter doshastighet (miljödosekvivalent) och nederbörd. Mätområdet är från bakgrund (10 nsv/h) till mycket höga nivåer (10 Sv/h). Data skickas atotomatiskt via GSM/GPRS till SSM.

44 Gammastationer (3) Systemet upptäcker både snabba och långsamma förändringar av strålningsnivån. TiB på SSM varskos automatiskt via sökare om förutbestämda larmgränser överskrids.

45 Kommunmätsystemet (1) 2-4 mätpunkter i varje kommun. Totalt 900 punkter. Mätningar var 7:e månad. Sommar Jan Johansson Vinter

46 Kommunmätsystemet (2) Miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna i samtliga kommuner i Sverige har ett SRV-2000 instrument. Instrumentet mäter dos och doshastighet från naturlig bakgrund till mycket höga nivåer. Jan Johansson

47 Kommunmätsystemet (3) Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna som skickar resultaten vidare till SSM. SSM sammanställer mätresultaten. SSM kan aktivera systemet genom att kontakta länsstyrelserna i berörda län. Kontaktuppgifter finns i sambandskatalogen. Jan Johansson