Möjliga radiologiska olyckor och konsekvenser

Transkript

1 Möjliga radiologiska olyckor och konsekvenser Tidig varning Nationella mätresurser Övning GOTTFRID 15 december 2009 Stig Husin

2 Moscow, Russia, 1995 Chechen rebels contacts a Russian television station and boasts of its ability to construct a radioactive bomb. Inte bara olyckor Argun, Chechnya, 1998, Security Service team has found a container filled with radioactive materials and attached to an explosive mine hidden near a railway line.

3 Svenska kärnkraftverk Utrustade med utsläppsbegränsande filter sedan 1980-talet

4 Barsebäck, Olycka Väl fungerande filtersystem Doser vid 10 km msv Utsläpp: 100 % Ädelgaser och små mängder jod Åtgärder: Inomhusvisvistelse 15 km, 6 tim I-tabletter 15 km Betesrestriktioner 50 km, 1 mån Häsloeffekter: Inga akuta effekter Cancer approx fall I Europa Skyddsfaktor 0,3 inräknad

5 Barsebäck, Olycka Inget fungerar. Restriskolycka Dosrat 10 km, 24 tim 10 km 1 år år 5000 msv 1 månad 1 år Mycket stort utsläpp 10% jod, cesium, tellur Skyddsåtgärder: Nederbörd 24 tim 1 vecka Inomhusvistelse 50 km, 24 tim I-tabletter 15 km (- 50 km) Utrymning 15 km (- 50 km) Omflyttning km, år Obrukbar jordbruksmark km Hälsoeffekter: Risk för akuta effekter inom 5 km Cancer storleksordning fall i Europa

6 Alvarlig olycka vid Ignalina kkv Möjliga doser på Gotland msv

7 Alvarlig olycka vid Ignalina kkv Möjliga doser på Gotland msv

8 Konsekvenser I Sverige Olycka i Sveriges närhet Allvarliga konsekvenser för jordbruket. Betesrestriktioner motåtgärder, övergång till annan produktion Doser troligtvis < 1 msv Inga akuta hälsoeffekter Värsta fall: - Nåra 10-tal msv (första dagarna) - Inomhusvistelse under plympassage Ingen utrymning Möjlig omflyttning och sanering efter kartläggning

9 Långsiktiga konsekvenser Koncentration av Cs-137 i vilt över 1500 Bq/kg Alvarliga konsekvenser för rennäring vid nedfallet över betesområden Fisk med koncentration av Cs-137 som överstiger 1500 Bq/kq I tusentals sjöar Ytvatten: Mindre än några Bq/l några veckor efter olyckan Grundvatten: Mindre än ytvatten.

10 Tjernobylolyckan Doserat [µsv/h] Markdeposition Cs-137 Ölands södra udde Strålningsnivåervid Ölands södra udde. SSM:s mätstation.

11 Tjernobylolyckan

12 Tjernobylolyckan

13 2005 Ca 434 reaktorer var i drift 13 reaktorer av Tjernobyltyp

14 Inte bara kärnkraft

15 Reaktordrivna fartyg Kärnenergi i Rymden Tajmyr Cassini USS Seawolf 1964, 1964, Snap-9A Snap-9A Pu-238 Pu-238 (atmosphere) (atmosphere) 1968, 1968, Snap-19 Snap-19 (Ocean, (Ocean, found) found) 1970, 1970, Apollo-13, Apollo-13, Snap-27 Snap-27 (Ocean) (Ocean) 1978, 1978, Kosmos-954, reactor reactor (Canada) (Canada) 1983, 1983, Kosmos-1402 (Ocean) (Ocean) 1988, 1988, Kosmos-1900 (Saved, (Saved, space) space)

16 Kärnenergidrivna fartyg Tajmyr Ryssland (53 st) - 43 ubåtar (19 SSBN) - 2 kryssare - 8 isbrytande fartyg U.S.A. (81 st) - 71 ubåtar (18 SSBN) - 10 hangarfartyg Storbritannien (15 st) - 15 ubåtar (4 SSBN) Frankrike (10 st) - 10 ubåtar (4 SSBN) Kina (6 st) - 6 ubåtar (planerar SSBN) Indien utveckling pågårp Siffror från början av 2000-talet

17 Olyckor med kärnreaktordrivna fartyg Ryssland 17 reaktorolyckor, 12 bränder/explosioner, 4 sjunkna ubåtar K-278 Komsomolets, brand, sjönk 1989, 41 besättningsmän omkom K-27 November, reaktorolycka 1968, Dumpad 1981 på 50 m djup i Karahavet Kursk explosion, sjönk, aug 2000 K-192 Echo II, kylvattenläckage, utsläpp av radioaktiv jod under färd till Kola, 25 juni 1989 Foto: Bellona rapport nr 2:96, 1996

18 Olyckor med reaktordrivna fartyg Ryssland Orsak Brand Explosion Förlorad kylning Kriticitet Annan reaktorolycka Framdrivningsfel Annan olycka Totalt Antal Sjunkna Antal olyckor ubåtar dödada

19 Sannolikheten för olyckor i ryska marinen Sannolikheten för f r ubåtsolycka är 36/7700 = 0,005 per ubåtsreaktorår Totala antalet marina reaktorår är r ca 7700 Totala antalet bränslebyten är r ca 1200 Sannolikheten för f r reaktorolycka påp ubåt är 17/7700 = 0,002 per ubåtsreaktorår (i slutet av1996) Sannolikheten för f r bränslebytesolycka påp ubåt är 2/1200 = 0,002 per bränslebyte

20 Reaktordrivna isbrytande fartyg Ryssland, 8 st Taimyr Arktika Isbrytare (7 st) Reaktor- effekt MWt Arktika x 171 Rossiya x 171 Taimyr Sovjetskij Sojuz x 171 Vaigatch Yamal x let Pobedy1998? 2 x 171 Lenin och Sibir är r tagna ur drift Containerfartyg (1 st) Sevmorput Referens: NKS, 2001

21 Kärnenergi i rymden Kärnenergi i rymden Ryssland Mer än n 30 förbrukade f kärnreaktorer i banor runt jorden USA 4 radiotermiska elgeneratorer i banor runt jorden (RTG). Dessutom månen m och yttre rymden (månlandare, Galileo, Cassini)

22 Satellitolyckor med kärnreaktorer eller radiotermiska elgeneratorer (RTG) 1964,, Snap-9A Pu ,, Snap ,, Apollo-13 13, Snap 1978,, Kosmos ,, Kosmos ,, Kosmos (atmosfären) 19 (havet, funnen) 27 (havet), Snap ,, reaktor (Kanada) 1402 (havet) 1900 (klarad, rymden)

23 Transporter Sverige: / / år

24 Transporter Studsvik - Oakridge

25 Strålkällor utanför regulativ kontroll Lost Sources Kiisa, Estonia Ir-192 source lost during transport - Algeria 1978 Goiana

26 Ir-192 källa, 185 GBq i ficka två timmar 5 d efter exponering 11 d 21 d

27 Moscow, Russia, 1995 Chechen rebels contacts a Russian television station and boasts of its ability to construct a radioactive bomb. Inte bara olyckor Argun, Chechnya, 1998, Security Service team has found a container filled with radioactive materials and attached to an explosive mine hidden near a railway line.

28 Larmvägar

29 Informationsflöde; Svensk kärnkraftolycka KKV Höjd Beredskap Haverilarm SOS Alarm Beslutsprocess; 1 h Minuter Minuter Nationell strålskyddsorg Sökning TiB Fax / telefon Oklart Aktuell länsstyrelse Internationellt: IAEA, EU, Bilaterala avtalsländer Speciella rutiner; < 3 h SSM Brådskande meddelande; < 2 h SOS Alarm Sverige: Regeringen, län, myndigheter* Minuter *FM HK, SMHI, SJV, SLV, MSB, RPS, FOI, SOS

30

31 Hur snabbt? Informationsflöde; Olycka* utanför Sverige SSM mätstationer Internationellt: IAEA, EU, Bilaterala avtalsländer *Inte nödvändigtvis kärnteknisk olycka Tidig varning i enlighet med Internationella konventioner och bilaterala avtal Omedelbart < 3 h SMHI SSM SOS Alarm Sverige: Regeringen, län, myndigheter** **FM HK, SMHI, SJV, SLV, MSB, RPS, FOI, SOS Några timmar Fax. minuter Brådskande meddelande; < 2 h SOS Alarm Minuter Nationell strålskyddsorg Sökning TiB Fax / telefon Oklart

32 Nationella mätresurser

33 Målsättning Att förse analysenheten i SSM:s krisorganisation med mätdata och analyser vid radiologiska och nukleära nödlägen.

34 Prioriteringar som ligger till grund för den nuvarande organisationen Det ska finnas snabb och säker tillgång till experter Beredskapen ska klara att verka i minst en vecka Stockholm, Göteborg och Malmö ska prioriteras Kärnenergiberedskapens behov ska tillgodoses Kostnader som uppstår i ett beredskapsläge är oväsentliga

35 Scenarier som ligger till grund för den nuvarande organisationen Reaktorolycka Kärnvapennedfall i Sverige Terrorism (smutsig bomb, lokala utsläpp i vatten eller livsmedel, utplacerad strålkälla) Transportolyckor Industriella olyckor, t.ex. brand, explosion eller försummelse (industrier, sjukhus eller universitet) Satelliter

36 Beredskapslaboratorier SSM har tecknat avtal* med universitet, myndigheter och företag som kan bidra med mät- och analysförmåga vid en händelse med radiologiska konsekvenser. Ingående aktörer ska upprätthålla en beredskapsorganisation, säkerställa personalens kompetens samt hålla nödvändig utrustning insatsberedd. *Finansieras med medel från kärnenergiberedskapen och med krisberedskapsmedel.

37 Utformning av avtal Huvudavtal Bilaga 1 - Uppgiftsförteckning Bilaga 2 - Tidsdefinitioner Bilaga 3 - Mätdatarapportering Bilaga 4 - Intern beredskapsplan Bilaga 5 - Intern utbildnings- och övningsplan Bilaga 6 - Ekonomisk redovisning

38 Huvudavtal Beredskapslaboratoriet ska lagerhålla material som räcker i fem arbetsdagar SSM ska prioritera mellan uppgifter vid resurskonflikt Personalen på beredskapslaboratoriet ska i möjligaste mån delta i nationella övningar Beredskapslaboratoriet ersätts för samtliga kostnader när SSM tar resurser i anspråk vid ett larm Beredskapslaboratoriet har arbetsgivaransvar för egen personal

39 Bilaga 1 - uppgifter Uppgifter inom provtagningsorganisationen för lantbruksprodukter Uppgifter i fält Uppgifter i laboratoriet Expertstöd

40 Övriga bilagor I bilaga 2 anges vilka tider som avtalet reglerar. I bilaga 3 anges hur mätdata rapporteras till SSM. I bilaga 4 anges omfattningen av den interna beredskapsplan som beredskapslaboratoriet ska upprätta. I bilaga 5 anges omfattningen av den interna utbildningsoch övningsplan som beredskapslaboratoriet ska upprätta. I bilaga 6 anges hur den ekonomiska redovisningen ska gå till vid löpande verksamhet och vid kris.

41 Utrustning SSM vidmakthåller tillräcklig utrustningsnivå på beredskapslaboratorierna för att klara uppgifterna i avtalen. Ett viktigt mål är att standardisera utrustningen inom organisationen. Ett ytterligare mål är att, i möjligaste mån, använda väl beprövad och testad utrustning som är kommersiellt tillgänglig.

42 Metoder SSM driver ett projekt (beredskapsmetodprojektet) som syftar till att ta fram gemensamma metoder för mätning, analys och tillvägagångssätt vid radiologiska eller nukleära nödsituationer. Projektet drivs i samarbete med samverkande myndigheter och beredskapslaboratorierna. Resultatet publiceras löpande i en Beredskapsmetodhandbok.

43 Utbildning och övning SSM organiserar och finansierar gemensamma utbildningar och övningar för beredskapslaboratorierna. Syftet är att upprätthålla och öka kompetensen inom mätning och analys genom utbildning. upprätthålla och förbättra mät- och analys förmågan genom jämförelsemätningar. upprätthålla och vidareutveckla förmågan att agera gemensamt genom övning. ta tillvara erfarenheter från de större övningar som genomförs samt vidareutveckla förmågan att ta emot och tillhandahålla internationella stödresurser.

44 DEMOEX 2006

45 Nationell organisation för expertstöd vid radiologiska och nukleära nödlägen Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå Mobil och stationär helkroppsräknare Omfattande resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Norrköping Väderprognoser Spridningsberäkningar Umeå Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala Basresurser för laboratoriemätningar Sveriges geologiska undersökning i Uppsala Flygmätningar med flygplan Linköpings universitet i Linköping Retrospektiv dosimetri Resurser för laboratoriemätningar Grundläggande resurser för fältmätningar Göteborgs universitet i Göteborg Stationär helkroppsräknare Basresurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (släp) Flygmätningar med polisens helikoptrar Linköping Göteborg Uppsala Stockholm Nyköping Norrköping Strålsäkerhetsmyndigheten i Stockholm Nationell samordning av expertstöd Stationär helkroppsräknare Resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil) Flygmätningar med polisens helikoptrar Totalförsvarets forskningsinstitut i Stockholm Basresurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (släp) Lunds universitet i Lund och Malmö Stationär helkroppsräknare Omfattande resurser för laboratoriemätningar Fordon för strålningsmätning (bil & släp) Flygmätningar med polisens helikoprar Lund Malmö Studsvik AB i Nyköping Stationär helkroppsräknare Resuser för att omhänderta och lagra strålkällor Omfattande resurser för laboratoriemätningar Grundläggande resurser för fältmätningar

46 Mätningar och analys i fält De flesta av beredskapslaboratorierna kan bidra med fältmätningar. Utökad förmåga finns i Stockholm, Lund/Malmö, Göteborg och Umeå. Sökning efter strålkällor utanför regulativ kontroll* Provtagning Kartläggning av nedfall Identifikation och kvantifiering av radioaktivt material Personavsökning Helkroppsmätning med mobil utrustning finns i Umeå. (Stationär i Göteborg, umeå, Stockholm, Studsvik) *MORC Material Outside Regulatory Control

47 Tre bilar för strålningsmätning Umeå, Stockholm, Lund Stora NaI och HPGe detektorer för mobila mätningar Två arbetsplatser Rakel

48 Tre släpvagnar Stockholm, Göteborg och Malmö Liknande utrustning som i bilarna Utrustning för gamma spektroskopi på prov Detektorerna kan placeras i helikopter

49 Kartläggning av nedfall. Sökning efter strålkällor. Provtagning och analys i fält. Fordon för strålningsmätning

50 Mätningar med flyg och helikopter Överenskommelse med polisen om att använda helikoptrar för mätningar. Förberedda detektorer finns i släpvagnarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Flyger normalt på m SGU har två förberedda flygplan som med kort varsel kan ställas till förfogande.

51 Helkropssmätning Fem beredskapslaboratorier har stationära helkroppsräknare samt experter inom interndosimetri. Göteborg, Umeå, Studsvik AB, Lund, SSM, FOI i Umeå förvaltar en mobil helkroppsräknare för SSM:s räkning.

52 Mätningar och analys på laboratorium Det flesta beredskapslab kan bidra med beredning och analys av prover i laboratorier. Identifikation och kvantifiering av radioaktivt ämnen Retrospektiv dosimetrí

53 Mobil gamma spektroskopi Stora NaI och HPGe detektorer för mobil mätning/sökning Mätdata insamlas tillsammans med GPS-position Online och/eller post behandling av data Mjukvara utvecklad vid SSM Ryggsäckssystem för kartering till fots.

54 Provtagningsutrustning Utrustning för tagning av olika prover så som jord, vätskor, gräs och luft. Prover kan mätas och analyseras i fordonen. Släpvagnarna är utrustade med blyskärmar.