Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
|
|
- Lennart Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
2 Förlorade/bortglömda strålkällor
3 Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning. Orsaker till att det blir utsläpp förutsättningarna. 2 Exempel, Ukraina och Japan. Vad är det som kommer ut, vad är det för något. Hur beter sig utsläppet, hur det kommer kanske att sprida sig. Vad sker när utsläppet väl kommit ned på marken och i miljön. Varför är det så svårt att sanera bort radioaktiviteten Kommer nämna och förklara lite olika begrepp.
4 Vad vi idag menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning Det är när radioaktiva ämnen kommer ut ur reaktorn, ut ur inneslutningen så att vi tappar kontrollen över den radioaktivitet vi har i härdmaterialet. Det kan ske exempelvis genom utsläpp till: Atmosfären, nedfall på land. Inom anläggningen, Marken (under jord). Vattendrag och hav.
5 Härdskador och dess betydelse för utsläppet. Resteffekten är problemet när man stannat reaktorn, den måste kylas länge efter stoppet. Förlorar man sin kylförmåga uppstår ofta skador på bränslestavarna. Det kan vara: Sprickor på rören kutsarna ligger i. Att dessa rör delvis eller helt smälter. Härden förlorar allt vatten och kylning. Extrema händelser. Då frigörs radionuklider inne i reaktorinneslutningen.
6 Härdskador Sprickor på rören med bränsle: Ädelgaser och ämnen med låg kokpunkt kommer ut.» Xenon, Jod osv Rören med bränsle smälter helt eller delvis: Ämnen med låg och medelhög kokpunkt kommer ut.» Ädelgaser, Jod, Cesium, Tellurid, Rubidium osv Härden förlorar allt vatten och kylning: Bränslet smälter, kan fatta eld, smälta igenom tank och inneslutning osv.» Allt kan komma ut, temperaturberoende, svår olycka.
7 Exempel 1 - Chernobyl Explosion i reaktorhärden. Kastade upp och ut radioaktivt material i atmosfären och i miljön. Utsläpp mitt under drift av reaktorn. Alla kortlivade nuklider fanns kvar. Härdmaterial spreds över hela reaktorområdet i både stora och mikroskopiska fragment, Brand utbröt i härden som varade i veckor. Hettan gjorde att explosionsmolnet steg till flera kilometers höjd omgående och transporterades bort med vinden. Tur att molnet steg högt och att det inte regnade
8 Chernobyl 26 april 1986 Helikopterpiloterna fick ~ 1 Sv i dos för varje passage över och igenom brandröken.
9 Bild från Chernobyl efter olyckan
10 Bild, en månad efter explosionen
11 Modell av reaktorn
12 Exempel 2 - Fukushima Daiichi Utsläpp pga. skalvskador och tsunamiskador på kylningen och inneslutningen. Reaktorn var redan stannad. Resteffekten: Gjorde så att vattnet kokade bort i härden. Det blev övertryck i reaktorn. Vattnet trycktes ut ur reaktorerna genom skador från jordbävningen. Man tvingades flera gånger släppa ut radioaktiv ånga för att få in mer vatten och minska trycket.
13 Fukushima Sprängskiss Pumpade in 120 l/minut och reaktor när de havererade, dygnet runt. Många utrymmen fylldes helt med vatten. Pumpningen tvättade ur reaktorn på lös radioaktivitet med saltvattnet. Läckte ut även till turbinhallar mm., även ned i marken.
14 Skalvskador i Fukushima. Radioaktivt vatten som strömmar ut via kulvertar.
15 Ett av reaktorhaveriets moment 22 Man måste få in vatten för att härden inte skall skadas alt. smälta delvis eller helt. (-) Man kan behöva släppa ut ånga för att få in vatten. (+) Man vill vänta in i det sista med tryckavlastning (släppa ut ångan), för att kortlivade nuklider ska ha hunnit sönderfalla och försvinna så mycket som möjligt. (-) Övertryck kan orsaka läckage av vatten och het ånga. Filtra-systemen hjälper till att kunna hantera detta.
16 4000 Vid vilken temperatur frigörs de olika ämnena? o C Nb 4782 Tc 4877 Zr 4377 Mo 4612 Rh 3727 Ru 3900 Np 3902 Mycket svårflyktiga La 3454 Nd 3127 Pr 3212 Pu 3232 Ce 3257 Co 2870 Am 2607 Sb 1750 Ba 1640 Sr 1384 Te 990 Cs 678 Rb 688 Svårflyktiga Lättflyktiga Ädelgaser, I Mycket lättflyktig 184
17 Viktiga faktorer som påverkar beläggningen Hur mycket radioaktiva ämnen finns i reaktorn (Inventariet). Hur stor andel av inventariet som läcker ut Vilken höjd, hur varmt och hur länge utsläppet varar Vindriktning, vindhastighet, atmosfärisk stabilitet (omblandning), nederbörd.
18 Utsläppskaraktäristik- ofiltrerat utsläpp Det är stor skillnad mellan ett filtrerat och ofiltrerat utsläpp. Ofiltrerat utsläpp: Ädelgaserna kommer alltid ut. Kommer ut i atmosfären som varm ånga, partiklar eller gas. Följer med vinden tills det svalnat och ramlar ned. Regn kan komma att tvätta ur det radioaktiva molnet. Beläggningen kan ha olika innehåll på olika avstånd från den trasiga reaktorn. Det blir eventuellt livshotande situation för de som bor 0-3 km från reaktorn om de inte utrymts innan.
19 Utsläppskaraktäristik - filtrerat utsläpp Filtrerat utsläpp: Ädelgaserna kommer fortfarande ut, med fördröjning. De sönderfaller ev. i luften och faller till viss del ned som beläggning. 99% eller mer av allt annat blir kvar i filtret. Katastrofen uteblir. Åtgärderna blir begränsade och betydligt mildare för de som drabbats.
20 Utsläppskaraktäristik - i naturen. De radioaktiva ämnena fastnar på växter, jord, ytor, överallt De kan fastna hårt på utsidan, ramla av, falla till marken med löv och blad Mossa, svamp och lav på tak och i naturen tar upp radioaktivitet. I marken kan kan växter ta upp ämnena eller, Så binder radioaktiviteten till jorden och vandrar sakta nedåt. Radioaktiviteten flyttas med erosion, djur, växter, vind, väta, snö.
21 Åtgärder, vad man kan göra åt situationen. Man måste vara tydlig med att man inte kommer kunna göra helt rent igen. Vi kan välja att: Flytta på radioaktiviteten, spola av, gräva bort, blästra, dvs förflytta kontaminationen. Vänta ut beläggningen, dvs aktiviteten på marken klingar av, halveringstiden styr detta. Låta invånare och användandet av tätbebyggelse sanera städerna.
22 Upplägg för sanering - målbild, åtgärder, planering Det måste finnas ett tydligt mål, dvs en målbild dvs dit hela kampanjen, ex. sanering ska leda. Det kan ta tex. 2 månader att nå målet men också 30 år. Det måste finnas en plan (saneringsplan) som inkluderar alla åtgärder. Min uppfattning är att man behöver försäkra sig om att allmänheten förstår målet, innan man diskuterar planen och åtgärder. Åtgärder och beslut i planeringen måste kunna läggas till och ändras utan att förändra målbilden. Man måste vara otroligt noga när man lägger fram sin målbild, att berätta att åtgärder kan komma att förändras och bytas ut.
23 Forts. målbilden med sanering Det är årsdos/livstidsdos som är begränsande. Ett mål kan vara 1 extra msv per år från olyckan. Om vi väntar ut beläggningen, kan vi nå målet den vägen. Väljer vi att flytta radioaktiviteten, når vi målet i ett valt område snabbare. Var/ Vad är viktigast att sanera? Finns det något som bör gå snabbare att sanera än något annat? I stort sett allt detta går att förbereda innan en olycka.
24 Vilka dosgränser eller doser är rimliga? I Sverige har vi årsdoser från naturlig bakgrund på mellan 1-10 msv/år. Vi vet inte vilka individer det är som får 10 msv/år men vi vet att de finns i vårt land (Sverige). Vi bryr oss inte för 10 msv/år, dvs 70x10 = 700mSv i livstidsdos. Om vi får beläggning, så kunde vi kanske kunna acceptera ett tillägg på ca 500 msv i livstidsdos? Svenska mätmetoder vid exempelvis kärnteknisk olycka är så grova så ~10-20 msv/år är svårt att skilja på för individen.
25 Beläggningen. Varför är det så svårt att hantera den? Man måste göra mätningar för att veta: Hur beläggningen är fördelad i stor skala. Vad som kommit ut på marken, vilka nuklider. Hur mycket som kommit ut och hamnat på marken.
26 Övningsresa till Japan Övning: SSM och vi på Lunds Universitet fick möjlighet att besöka Restricted Area och röra oss fritt utanför reaktorområdet i Fukushima. Vi gjorde mätningar för att lära oss hur utsläppet såg ut.
27 Japans utsläpp och nedfall sett i stora mått.
28 Fordonsmätningar runt verket i Fukushima
29 Exempel urban miljö Doshastighet från Cs-137 i centrala Gävle µsv/h µsv/h µsv/h µsv/h
30 Varför det är viktigt att få reda på vilka olika nuklider som utsläppet består av Olika nuklider ger människan och miljön olika stråldos. Reaktornuklider: Vissa har lång halveringstid och andra har kort halveringstid (från sekunder till tals år). Olika nuklider frigörs vid olika temperaturer i härden.» De nuklider man hittar med mätning vid utsläpp kan berätta om reaktorns status och historiken vad som hänt därinne.
31 Paus? Avfall, slutdeponi I Japan
32 Saneringseffektivitet Olika metoder har olika effektivitet. Mellan ca 1-95% av radioaktiviteten kan man få bort. Det enda viktiga är hur den påverkar årsdosen. Augusti 2011 satte Japan upp saneringsmålet för två år att en reduktion med 50% för vuxna och 60% dosreduktion för barn. halveringstiden för Cs-134 var inräknad. 5-10% av detta beror då på saneringsåtgärder. Ny policy, 1 msv/år i långsiktigt mål.
33 Ekonomi, vad kostar det Japans uppskattning på kostnad hittills på jordbruk, skogsindustri och fiske är 238 miljarder kr. Tidigare har en prognos på summa givits på 795 miljarder euro för hela olyckan, framtiden inkluderat. Om en olycka händer i EU blir detta förmodligen en EUgemensam insats, olyckan blir förmodligen gränsöverskridande. Kärnkraftspoolen ~ 6miljarder, räcker inte speciellt långt.
34 Ekonomi, vad kostar det forts Exempel, Sanering villa 600 kvm yta genererar kubikmeter avfall från mark. ca kbm avfall från huset och trädgård om det behövs. ca 1 vecka arbetstid för 3-4 personer + maskiner. => ~ till kr + moms per hus. Mätningar, dokumentation, byggnation av avfallsplatser osv. inte inräknat.
35 Skyddsåtgärder Inomhusvistelse är skydd mot kortlivade radionuklider i beläggningen och mot plympassage (max 1-2 dagar). Evakuering man flyttar ut människor till rent område för att beläggningen är för kraftig när man häver inomhusvistelse. Omflyttning/utrymning när man anser att det inte kommer gå att bo där alls. Skyddsfaktor: Den skärmning tex. ett hus ger, dvs ett ökat skydd för strålningen. Normalvärde villa 0.5 (70-talet) Normalvärde lägenhetshus/flervåningshus
36 Lästips
37
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad är viktigt att sanera. Orsaker till att det blir utsläpp förutsättningarna. Två snabba exempel, Ukraina
Läs merVad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s
Läs merKontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder
Läs merHändelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Läs merKärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i
Läs merHotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer
Läs merKärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Läs merResa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?
Resa till Fukushima september 2012 Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen? Konsekvenser av Fukushima Dai-Ichi Ingen kylning härdsmälta 160 000 människor utrymda Tsunamin och jordbävningen försvårar
Läs merFlera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen
Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Läs merVad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merDen nordiska flaggboken
Den nordiska flaggboken Livsmedel och andra varor under en nukleär eller radiologisk nödsituation Peder Kock 2015-05-21 Flaggboken om livsmedel och andra varor Tidig fas Kapitel 9 Skyddsåtgärder för produktion
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Läs mer2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 3 Kärnkraftverken. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på
2017:27 Översyn av beredskapszoner Bilaga 3 Kärnkraftverken Rapportnummer: 2017:27 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM 2017:27 2017:27 Översyn av beredskapszoner Bilaga
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merSE0200271. Studsvik Report STUDS VK-ES-02-13. Stråldoser på grund av en olycka i R2-reaktorn. Bengt Hallberg. Studsvik @ EcoSafe
Studsvik Report SE0007 STUDS VK-ES-0-3 Stråldoser på grund av en olycka i R-reaktorn Bengt Hallberg Studsvik @ EcoSafe STUDSVIK ECO & SAFETY AB STUDSVIK/ES-0/3 Bengt Hallberg Stråldoser på grund av en
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merKärnkraftskrisen i Fukushima
Kärnkraftskrisen i Fukushima Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftfull jordbävning med magnituden 9.0. Jordbävningen följdes av en tsunami som träffade landets östkust, ödelade samhällen och dödade
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Läs merLunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Läs merStrålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet
Läs merNär jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.
Till GRANSKNINGSNÄMNDEN SVT registrator@radioochtv.se 2016-03-13 I påannons förekommer en del felaktigheter. Tjernobylkatastrofen i Vetenskapens värld på måndag 14 mars kl 20.00 SVT2 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tjernobyl-fortfarande-en-dodlig-zon
Läs merInstitution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:
Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i
Läs mer(121 UTLÄGGNINGSSKRIFT
SVERIGE (19) SE (121 UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass^ IB1C2,) 7807351-7 8 21 C 1310 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-1 1-02 ningsskriften publicerad (4t) Ansökan allmänt tillgänglig
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merBERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING
DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merKol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.
Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;
Läs merVärme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten
Läs merIndikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter
Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merStrålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne
Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merRadioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi
Radioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi Radionuklider detekterade i Sverige och globalt Söderström C, Kastlander J, Meister M, Tooloutalaie N, Ban S, Bergkvist N-O, De Geer L-E,
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merSäkerheten vid kärnkraftverket
Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen
Läs merVår beredskap vid kärntekniska olyckor
Vår beredskap vid kärntekniska olyckor 31 Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Utarbetad av Lena Lindell, InfoTelje Omslagsfoto Anders Wiklund Utgivningsår 1999 års utgåva Beställningsnummer R79-194-99
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merBEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING
DIREKTIV ST 1.5 / 12.9.2013 BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Användning av strålning som enligt beslut av Strålsäkerhetscentralen inte är tillståndspliktig
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merExempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merBeräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser
Sida: 1/5 SSM datum: 2013-03-04 SSM referens: SSM 2013/1525 Författare: Robert Finck Fastställd: Lynn Hubbard Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merSSM:s krav på ett renrum
SSM:s krav på ett renrum, SSM Ett verkligt exempel Oplanerad händelse rapporterad till SSM En färsk batch med F-18 FDG (1000 MBq/ml) ska plockas ur en autoinjektor pga tekniskt fel Person A gör jobbet
Läs merEnergiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021
Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26
Läs merGrundläggande definitioner:
Övnings underlag BRANDVENTILATION Från boken brandventilation Förkunskaper : Innehåll: För att brand skall uppstå och kunna fortsätta Brandförlopp: För att kunna ventiler: Först ventilation i allmänhet:
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD. Doskoefficienter för beräkning av interna doser
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD Doskoefficienter för beräkning av interna doser AVDELNINGI DIVISION: Avdelningen för personal- och patiemstrålskydd TITEUTITlE: Doskoefficicntcr
Läs merBilaga till Nyhetsbrev April 2011
Bilaga till Nyhetsbrev April 2011 Referat från informationsmöte om Japan 18 mars Mycket stort intresse gjorde att första informationsmötet efter händelserna i Japan snabbt blev fullsatt och extra mötet
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs mer1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merFöreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269 Sida 3 av 32 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-09-05 Dnr: KS 2017/269 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten ang.
Läs merSTÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning
1 (9) 2017-11-15 STÄDINSTRUKTION FÖR VERKSAMHET MED ÖPPNA STRÅLKÄLLOR Inledning Denna instruktion redogör för hur verksamheter som flyttar från befintliga lokaler på GKS ska hantera material som använts
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merTyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merGränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merUtomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla
Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat
Läs merFukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03
Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merStatens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1
SSI FS 2000:7 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor
Läs merANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA
ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA och hur den påverkat Svensk kärnkraft Författare: Marcus Karlsson, Niclas Säljö Handledare: Per Styrlin Termin: VT14 Ämne: Examensarbete Sammanfattning Rapporten
Läs merMATTIAS JÖNSSON MEDICINSK STRÅLNINGSFYSIK INSTITUTIONEN FÖR TRANSLATIONELL MEDICIN LUNDS UNIVERSITET
Följande föreläsning hölls 13/9-2016 av Mattias Jönsson i Halmstad. Materialet får användas i utbildningssyfte men ej spridas utan min personliga tillåtelse. Kontakt: mattias.jonsson.290@gmail.com Beräkningsverktyg
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merMedlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen. 2015-10-16 SYNPUNKTER PÅ DET NYA STRÅLSKYDDSLAGSFÖRSLAGET. Under 2 Kapitel: Allmänna principer för strålskydd. SSM accepterar inte pågående ökning av mutationer
Läs merAVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL
AVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL Innehåll TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 DEFINITIONER... 3 LAGSTIFTNING... 4 ANSVAR... 4 AVFALLETS UPPKOMST... 5 AVFALLETS VÄG FRÅN SJUKHUSET... 8 AVFALLETS HANTERING PÅ SJUKHUSET
Läs mer