Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK"

Transkript

1 Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

2 Översikt Vad kan hända? Vilka händelser kan tänkas inträffa? Vilka problem medför de? Vilka blir inblandade? Vad är fysikerns roll? Vad kan man som fysiker bli ombedd att göra? Vad kan man göra innan en olycka? Strålskyddsfilosofi för katastrofsituationer

3 Vad kan hända?

4 Kärnvapen Effekt från 0.1 kiloton (Fizzle, ex. Nordkorea) till flertalet Megaton (fission och fusion). Effekten i vapnet beror på ägaren och tillverkare. Klena laddningar liknar mer en smutsig bomb (RDD). Väldigt svåra att upptäcka vid gränsen och vid kontroller.

5 1 kton ytexplosion Strålning Värmestrålning 3:e gradens brännskador 450 m Värmestrålning 1:a gradens brännskador Joniserande initialstrålning, dödlig dos 700 m oskyddade individer, död inom några veckor Joniserande initialstrålning, 960 m på gränsen till akuta skador för oskyddade individer

6 Nedfall från ytexplosion, 100 kton

7 Kärnkraftsolycka Stort spann av olika svåra olyckor Allt från få till väldigt många påverkade. Stråldoser kan variera många tiopotenser.

8 Kärnreaktorproblemet En reaktor är självgående. Den styrs genom att bromsas med styrstavar som fångar upp neutroner. (Risk för kriticitetsolycka) När en reaktor väl startats, kan den inte stängas av helt. Energiutvecklingen från klyvningsprodukterna fortsätter under lång tid. Det kräver fortlöpande kylning. (Risk för härdsmältning) Ett kärnkraftverk innehåller jättelika mängder radioaktiva klyvningsprodukter Doshastighet på 100 m avstånd från en naken, nyss stoppad kärnreaktor är ca 1000 Sv/h. Det skulle ge en dödlig stråldos på 30 sekunder Inneslutningen MÅSTE fungera

9 Tjernobylolyckan, Ukraina 1986 Stråldoser Kriticitetsolycka Räddningsarbetare, doser upp till 16 Sv På 100 mils avstånd, Gävle, max 5 msv första året Högsta doser i Gävleområdet ca 35 msv på 50 år Antal personer 400 arbetare fanns på platsen, 237 till sjukhus, 31 dog kringboende utrymdes de första dagarna likvidatorer arbetade i 30 km zonen med sarkofag och sanering (dosgräns 250 msv) likvidatorer totalt

10 Harrisburgolyckan (TMI), USA, 1978 Bortfall av kylning och härdsmältning Stråldoser Högsta stråldos till allmänheten 0,7 msv Utsläpp 9% ädelgaser, 0,00002% radiojod Total härdsmälta, men härden smälte inte igenom reaktortanken Utrymning personer utrymde

11 Radioaktiva ämnen Transportolycka Allt från ingen till begränsad utspridning Brand som skadar kollit och strålskyddet. HASS-strålkällor och källor transporterade i B-kolli är betydligt tåligare för olycka

12 Radioaktiva ämnen Avsiktlig spridning Ämnet kan släppas fritt i publika miljöer och spridas snabbt över stora områden. En eller flera kraftiga strålkällor kan placeras ut i smyg för att bestråla några/många under lång tid RED. Radioaktiva ämnen kan vara en delmängd i en händelse där explosionen är central RDD. Exempel från olycka Goiania, Brasilien, 1987 Radioterapistrålkälla Cs-137

13 Kombinationer av farliga ämnen CBRNE Kombinationen av t.ex. kemiska stridsmedel (C) och radioaktiva ämnen (R) gör hjälpinsatsen krävande. Stridsgas eller kemikalier kan vara omedelbart dödande. Ett andetag eller en droppe på huden kan vara fatalt. De flesta yrkesgrupperna som ska hantera händelsen är ovana vid scenarion som involverar flera farligheter. Säkerheten kräver instrument från flera discipliner och kunskap om hur man upprätthåller gott personligt skydd

14 Vilka problem kan komma att uppstå? Akuta strålskador kan hända, i begränsad omfattning för många scenarier. Oro mycket troligt, kommer att drabba många. Kaos i samhället troligt, lokalt eller regionalt beroende på händelse Brist på personal mycket troligt Brist på utrustning mycket troligt Kaos bland räddningsarbetare kanske, utbildning och övning för CBRNE-händelser motverkar detta.

15 Vilka kan bli involverade? Räddningstjänst (kommunal eller statlig. Kärnkraftsolycka är statlig räddningstjänst där länsstyrelsen leder) Polis Ambulanssjukvård och klinisk sjukvård Myndigheter (MSB, SSM, SLV, SJV, SMHI, m.fl.) Försvarsmakten (genom stöd till det civila samhället) Myndigheter kan anlita personer med tillräcklig kunskap inom området Kärnkraftsanställda, akademiker, radiofysiker

16 Vad är radiofysikerns roll?

17 Radiofysikerns roll vid en olycka Sjukhusfysiker - Strålskydd och detektion på akutmottagning - Bestämning av externkontamination - Helkroppsmätning, bestämning av internkontamination - Dekontamination (extern och intern, splitter) - Dosberäkning för skadade Vad ska man kunna - Hur en akutmottagning för strålskadade och kontaminerade ställs i ordning (utrustning, instrument, checklistor mm) - Samverka med akutteam (läkare, sjuksköterskor m.fl.) - Detektera alfa, beta, gamma för en stor variation nivåer i en okänd strålningsmiljö (handinstrument, helkroppsmätare m.fl.) - Dekontaminera personer (extern och intern, splitter) - Beräkna doser för skadade och personal - m.m.

18 Radiofysikerns roll vid en olycka Radiofysiker på länsstyrelse - Vara en bro mellan SSM och länsstyrelsen när det gäller frågor om radioaktiva ämnen och strålning - Hämta information från SSM till länsstyrelsen - Förklara strålskydd och skyddsåtgärder - Följa länsstyrelsens indikering och ge råd om mätningar - Ge information från länsstyrelsen till SSM - Vara en kontakt mellan länsstyrelsen och sjukvården Vad ska man kunna - Länsstyrelsens beredskapsplan och indikeringsorganisation - Principer för stabsarbete - I kärnkraftlän, kunskaper om kraftverket och haveriscenarier - Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas, när och hur. - Den nationella strålskyddsberedskapens uppgifter. - Principer för strålningsmätning när situationen är okänd - m.m.

19 Radiofysikerns roll vid en olycka Radiofysiker i den nationella strålskyddsberedskapen - Genomföra mätningar av alfa-, beta, gamma- och neutronstrålning med de instrument som finns i organisationen i okänd strålningsmiljö med hänsyn taget till det skydd som situationen kräver - Samverka med räddningstjänst, polis, SSM m.fl. - Genomföra personavsökning och personsanering - Genomföra dosberäkningar - Bedöma behovet av skyddsåtgärder - Använda RAKEL-systemet och rapporteringssystem - m.m. Vad ska man kunna - Förutom baskunskap, kunna använda all utrustning för alla tänkbara scenarier och veta hur man skyddar sig, hur man samverkar och rapporterar och hur man underhåller utrustningen och klarar sig på egen hand. m.m.

20 Radiofysikerns roll vid en olycka Radiofysiker, om du bli kallad till en olycksplats - Samverka med räddningsledare, räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård. - Samverka med och inhämta råd från TiB-SSM via telefon. - Klara ditt eget skydd och utsanering. - Använda lämpliga mätinstrument och metoder. - Veta vilka problem som kan uppstå, bedöma situationen och ge direkta svar på frågor (Ja/Nej). Vad ska man kunna - Nödvändigt att ha gått särskild utbildning. Sjukhusfysikerutbildningen är inte tillräcklig för den här situationen. - Din arbetsgivare ska förse dig med materiel och kunskap och har ansvaret för ditt arbetsskydd - Du måste öva för situationen (okontrollerad bestrålning)

21 Var och hur lär man sig? Vidareutbildning för sjukhusfysiker i krisberedskap ges samordnat av Lunds och Göteborgs universitet - Mastersprogram riktat mot strålskydd för samhällets behov Applied Radiation Protection - CPD-kurs i omhändertagande av strålskadade ges av Linköpings universitet samordnat med Lunds och Göteborgs universitet - Utbildning/övning i akutmottagning av strålskadade (vid Skånes universitetssjukhus i Malmö) - Ett antal fristående CPD-kurser och utbildning för forskarstuderande Framtagningen av utbildningarna har finansierats med särskilda krisberedskapsmedel via SSM

22 Strålskyddsfilosofi för katastrofsituationer

23 Vad är en farlig stråldos? msv? Säkert dödlig helkroppsdos Mycket farlig 1000 msv? Tröskelvärde för dödsrisk Farlig 100 msv? Endast stokastiska skador Farlig? Frivillighet och endast livräddande syfte vid räddningsinsats 50 msv? Årsdosgräns, enstaka år Farlig?? Frivillighet krävs vid räddningsinsats 20 msv? Årsdosgräns, följd av år Farlig??? 1 msv? Årsdosgräns, allmänheten Farlig???? 0,1 msv? Årsdosbegränsning normaldrift Farlig????? 0,01 msv? Möjlig årsdosbegränsning av väntevärdet för olyckor i nya kkv

24 Farlig, inte farlig, ofarlig bekymmersam, obehaglig, otrevlig Har ändrats med tiden (från kalla krigets kärnvapenhot till idag) Kommer att ändras med tiden (men i vilken riktning?) Ökad osäkerhet > överskattad eller underskattad fara Olika värderingar ger olika upplevelser av fara Teknikutvecklingen (och begränsning av stråldoser) går förhoppningsvis mot högre säkerhet och minskad fara, men inte alltid. Gårdagens teknik var i allmänhet farligare än dagens Är dagens teknik farlig? Om inte farlig idag, men kanske farlig i morgon?

25 Stråldoser jämfört med risker i trafiken Motsvarar dos 0,01-0,03 msv 0,02-0,06 msv 0,09 msv 0,7 msv 1,2 msv 4,2 msv 9 msv 14 msv 15 msv 16 msv Dödsfall per 1000 mil + 0,06 msv från kosmisk strålning (1/ )

26

27 Persiljeparadoxen Efter Tjernobylnedfallet i Sverige Koloniträdgårdsodlaren: Kan jag äta persiljan från köksträdgården SSI: Vi rekommenderar att du inte äter persiljan för det har kommit radioaktivt nedfall på den Koloniträdgårdsodlaren: Men jag har ju redan ätit av den! Blir jag sjuk nu? SSI: Nej, du blir inte sjuk, det är inte farligt att äta persiljan Problemet är här att kostnaden inte tillräckligt tydligt ställts i relation till nyttan

28 Två sätt att begränsa bestrålningen Vid källan Situationen är under kontroll I omgivningen Restriktioner på anläggningen med begränsning av strålnivå och utsläpp

29 Två sätt att begränsa bestrålningen Vid källan Situationen är under kontroll Situationen är inte under kontroll I omgivningen Restriktioner på anläggningen? med begränsning av strålnivå och utsläpp Tvingande skyddsåtgärder begränsar individens frihet

30 Skyddsåtgärder. Berättigande och optimering Kontrollerad bestrålning Verksamheten ska medföra större nytta än skada. Allmänheten skyddas genom restriktioner på anläggningen Arbetstagare skyddas genom berättigande, optimering och dosgränser. Man kan bestämma stråldosen i förväg. Okontrollerad bestrålning Man kan inte bestämma stråldosen i förväg, bara vidta skyddsåtgärder i efterhand för att undvika en del av bestrålningen. Obehaget med skyddsåtgärden måste uppvägas av den minskade risken från bestrålningen. Kostnaden ska alltid ställas i relation till nyttan. Principen om berättigande och optimering gäller i båda fallen.

31 Att förklara och jämföra strålningsrisker vid olyckor För stråldoser i storlek 0,1 20 msv, där åtgärder sker för att minska den slumpmässiga skaderisken är ett sätt att jämföra med stråldoser från röntgenundersökningar Men samtidigt säga att röntgenundersökningar görs för en nytta. Sjukvården försöker ge så låg stråldos som möjligt för att begränsa den (lilla) slumpmässiga risken att få en skada (cancer) senare i livet. Bestrålningen från olyckan är som en påtvingad röntgenundersökning. Den medför ingen nytta utan bara en (liten) slumpmässig risk att få en skada senare i livet. Därför försöker man begränsa bestrålningen genom skyddsåtgärder om det är möjligt utan alltför stora uppoffringar.

32 Vill du lära dig mer om radiologiska och nukleära katastrofsituationer Glasstone, The Effects of Nuclear weapons, 1977 SSM, Risk och sårbarhetsutredning, 2012 SSI-rapport 2007:2 Strålmiljön i Sverige IAEA, UNSCEAR, eller gå en CPD-kurs

33 Thank you for listening!

34

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010 Sida: 1/6 PROMEMORIA Datum: 2010-02-23 Vår referens: 2010/660 Författare: Jan Johansson, Simon Karlsson, Robert Finck, Jonas Lindgren, Lena Wallberg, Karin Lindh Fastställd: Lynn Hubbard Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Omhändertagande av skadad eller akut sjuk patient vid Forsmarks Kraftgrupp AB Röntgenveckan 2013, Uppsala Konsert och Kongress 2013.09.04 Pia Olofsson Syfte Att informera

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapsprogram för kärnteknisk olycka jml. LSO och FSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst vid utsläpp

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk

Läs mer

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll Innehåll Krishanteringssystemet i Sverige Samverkan inom krisberedskap Strålsäkerhetsmyndighetens roll Nationell organisation för expertstöd

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, 22-28 september 2012

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, 22-28 september 2012 Sida: 1/5 Bilkåren Box 5435 114 84 Stockholm Vårt datum: 2012-03-27 Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, 22-28 september 2012 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) behöver hjälp

Läs mer

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan

Läs mer

Fördjupning medicinska konsekvenser

Fördjupning medicinska konsekvenser Fördjupning medicinska konsekvenser Strålningsskador En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar genom strålning. Strålningsskador orsakas av

Läs mer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapport Vårt datum: 2012-11-05 Handläggare: Jonas Boson Diarienr: SSM2011-4222 Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012 Rapporten innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Vår beredskap vid kärntekniska olyckor 31 Vår beredskap vid kärntekniska olyckor Utarbetad av Lena Lindell, InfoTelje Omslagsfoto Anders Wiklund Utgivningsår 1999 års utgåva Beställningsnummer R79-194-99

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk

Läs mer

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Kurser inom kärnenergiberedskapen. samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)

Läs mer

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län Arbetsformer/ansvar Livräddande insatser Personanering (räddningstjönst) Het zon Särskild skyddsutrustning Varm zon Skyddsutrustning

Läs mer

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.

Läs mer

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik Katastrofplan Lokaler / Utrustning Sjukhusfysikerns dagliga arbete Sjukhusfysikerns roll vid katastrofläge Kontaminerade patienter till AS kan även komma från:

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd Katastrofmedicin

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd Katastrofmedicin

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015

Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015 2008 Räddningsverket, Karlstad Enheten beredskap mot farliga ämnen ISBN 978-91-7253-397-4 Beställningsnummer R79-303/08 2008 års utgåva

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om personsanering inom skadeområde vid händelser med farliga

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen? Resa till Fukushima september 2012 Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen? Konsekvenser av Fukushima Dai-Ichi Ingen kylning härdsmälta 160 000 människor utrymda Tsunamin och jordbävningen försvårar

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd Katastrofmedicin

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-02-06 Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: +46 8 799 4269 Vår referens: SSM2011-3358 Objekt: Blekinge sjukhus Föreläggande efter inspektion

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd Katastrofmedicin

Läs mer

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna

Läs mer

PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län

PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län PERSONSANERING PÅ SKADEPLATS Riktlinjer framtagna av Regional samordningsfunkton i Hallands län Foto: Länsstyrelsen Örebo län SAMMANFATTNING Personsanering på skadeplats inom Hallands län utgör en rutinbeskrivning

Läs mer

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar

Läs mer

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS Presentation vid Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2015 Anja Almén AVDELNINGEN FÖR RADIOFYSIK, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik

Läs mer

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation Datum: 2015-01-25 Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation Bakgrund I Sverige finns det flera kärnkraftverk och andra typer av kärntekniska anläggningar. I våra grannländer, t.ex. Finland och

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser. 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd vid katastrofmedicinska insatser 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd Katastrofmedicin

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013 Rapport Datum: 2013-10-31 Handläggare: Jonas Boson Diarienr: SSM2012-5351 Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013 Rapporten innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Strålskydd

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19 ANVISNING 15.6.2001 VAL 1.1 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 19 2 Begrepp och definitioner 19 2.1 Grundbegrepp 19 2.2 Storheter och enheter 19 2.3 Viktiga skyddsåtgärder 20 3 Planeringsgrunder

Läs mer

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Räddningsverket, Karlstad Projektledare Leif Alfredsson Redaktör Lena Lindell, Info Telje Sakgranskning Utarbetandet av denna bok

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Visualisering av osynliga risker

Visualisering av osynliga risker Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg

Läs mer

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys Sida: 1/59 RAPPORT SSM datum: 2010-11-04 SSM referens: SSM 2010/1234 Fastställd: 2010-11-04 Ann-Louise Eksborg Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning 2010 Rapporten

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter.

Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter. Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter. Verksamhetsutövare: NCC Industry AB Hulterstad 7:1-5-8 ggr/år Spellinge 2:22 2-5 ggr/år Bleckenstad 1:5 2-3

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning Upprättare: Mikael Backlund, Bengt Larsson Revisionsnr 1 Diarienr. 1(9) Granskare: Centrala katastrofkommittén Fastställandedatum 2010-12-15 Fastställare: Carina Clemin Giltigt t.o.m. 2013-12-15 Länsplan

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer