strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
|
|
- Rebecka Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12
2 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och i din egen kropp. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta men den kan också orsaka skada. SSI arbetar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö ska vara så små som möjligt. heliumkärna). När atomkärnan fallit sönder har den oftast kvar lite överskottsenergi, som atomen skickar iväg i form av gammastrålning. Elektromagnetisk strålning Röntgenstrålning, ultraviolett strålning från solen och radiovågor är strålning med olika våglängd, det påverka atomernas inre, kallas ickejoniserande strålning, till exempel radiovågor och mikrovågor. Halveringstid Halveringstiden hos ett radioaktivt ämne är den tid det tar innan aktiviteten har minskat till hälften av vad den var från början. Halveringstiden är inte ett mått på hur farligt ett ämne är utan bara på hur snabbt strålningen från ämnet minskar. De radioaktiva ämnen som finns i naturen har mycket lång halveringstid. Vad är strålning? I radioaktiva ämnen är atomkärnorna i obalans. Men instabila atomkärnor strävar alltid efter att komma i balans. Därför omvandlar de neutroner till protoner eller tvärtom. Då sänds en betapartikel ut. När detta skett har ämnet ändrat atomnummer det har sönderfallit till ett nytt ämne. Ett radioaktivt ämne kan också falla sönder genom att skicka ut en alfapartikel två protoner och två neutroner (en vill säga de har olika energi. Korta, energirika vågor som gamma och röntgen, har sådan kraft att de till exempel kan slå bort elektroner, så att en atom blir positivt laddad en jon. Man brukar säga att strålningen joniserar och man talar om joniserande strålning. Annan strålning, med mindre energirika vågor som inte orkar Stråldoser I Sverige får vi i genomsnitt en årlig stråldos på ungefär 4 millisievert (msv) per person. Större delen av den dosen kommer från naturliga strålkällor. Nästan hälften orsakas av radon i inomhusluften. Strålning från mark och byggnadsmaterial ger ungefär 0,5 msv, kosmisk strålning 0,3 msv och kalium-40, som finns naturligt i kroppen, 0,2 msv per år. Födan och dricksvattnet ger normalt mycket små stråldoser i Sverige. Strålning en säker strålmiljö 13
3 En femtedel av alla svenskar dör i cancer. Det beror inte på att miljön blivit sämre, utan på att vi numer lever så länge att vi hinner få cancer. Av cancerdödsfallen beräknas 5 10 procent bero på joniserande strålning, främst radon i bostäder i samverkan med rökning. Den största strålningskällan är markradon. Strålningen från kärnkraft i normal drift svarar för mindre än 0,1procent av medelsvenssons stråldos. 1 sievert är en mycket stor stråldos använder man ofta enheten millisievert, msv, (en tusendels sievert). Hur kan strålning skada oss? Varje dygn dör, repareras och förnyas miljarder celler i din kropp. Men om så många celler dör att kroppen inte hinner förnya dem blir det farligt. Sådana akuta skador uppstår när kroppen utsätts för höga stråldoser, det vill säga doser som är tusentals gånger högre än den naturliga strålningen. Beroende på hur mycket strålning man får visar sig akuta strålskador på tre nivåer. På den första nivån skadas tillverkningen av röda blodkroppar det kan leda till döden efter ett par, tre veckor. På den andra nivån slutar tunntarmen att fungera man dör ganska snart, eftersom man inte får någon näring. På den tredje nivån slås centrala nervsystemet ut och man dör snabbt. Ärftliga skador har inte kunnat bevisas Strålningen kan skada arvsmassan i en könscell, det vill säga ett ägg hos kvinnan och en sädescell hos mannen. En sådan skada skulle kunna påverka arvsanlagen och visa sig i en framtida generation. Aktivitet mäts i becquerel, stråldos i sievert Enheten för aktivitet i det internationella enhetssystemet anges i becquerel, Bq. Ett radioaktivt sönderfall per sekund betecknas 1 becquerel. Olika slags strålning (alfa, beta, gamma) har olika biologisk verkan när de träffar ett organ i kroppen och olika organ är olika känsliga. Därför anger man strålningens effekt, dosen, med en enhet som tar hänsyn till hur kroppens organ påverkas av olika slags strålning. Enheten kallas för sievert. Eftersom Radon-222 Jod-131 Strontium-90 Kobolt-60 Cesium-137 Kol-14 Plutonium-239 Kalium-40 Uran-238 Några exempel på radioaktiva ämnens halveringstid 3,8 dygn 8 dygn 29 år 5 år 30 år år år 1,3 miljarder år 4 miljarder år 14
4 Exempel på stråldoser 0,1 msv Dosen vid en flygning tur och retur över Atlanten. Den högsta årliga tillåtna stråldosen för människor som bor eller arbetar i närheten av ett kärnkraftverk. 1 msv Dosen vid en magröntgen. Den årliga dosen från marken, den kosmiska strålningen och naturliga radioaktiva ämnen i kroppen. 4 msv Den sammanlagda årliga dosen från alla strålkällor för en svensk i genomsnitt. Dosen kommer från radon i hus, medicinska undersökningar och medicinsk behandling, naturlig bakgrundsstrålning och övrigt (kärnkraft, nedfall från kärnvapenprov och Tjernobylolyckan). Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera den del av kroppen man vill undersöka. Täta vävnader, som ben, dämpar strålning mer än mjukdelar. Den strålning som passerar ger upphov till en bild. Men vetenskapen har hittills aldrig kunnat påvisa några ärftliga skador orsakade av joniserande strålning på människor. Varken hos de japanska kärnvapenoffren från andra världskriget eller hos någon annan undersökt grupp. Det kan i och för sig ha uppstått skador, men de är för få för att ge säkra spår i statistiken. Alla slutsatser om ärftliga skador kommer från experiment med till exempel möss och bananflugor. Foster som bestrålats kan få skador på samma sätt som vuxna människor. Men då är detta en fosterskada, inte en ärftlig skada. Risken för cancer är liten Risken för cancer på grund av strålning är liten. Om till exempel sannolikheten att få cancer vid en stråldos på msv är 5 procent, så skulle den vid 1 msv vara 0,005 procent. Detta antagande stöds av många statistiska och djurexperimentella studier och i ökande grad också av studier av celler. 50 msv Dosen vid medicinsk avbildning av sköldkörteln med radioaktiv jod. Högsta tillåtna dos enstaka år för personal med strålningsarbete. (Den sammanlagda dosen får på fem år inte överstiga 100 millisievert). 500 msv Dosen till dem som bodde inom 10 km från kärnkraftverket i Tjernobyl 1986 innan de evakuerades msv Dödar de flesta som fått denna dos över hela kroppen på en gång och som inte får intensivvård på sjukhus msv Den lokala dosen vid strålbehandling av hjärntumörer. Strålningen koncentreras till själva tumören och andra delar av kroppen måste skyddas mot strålningen. Om dosen skulle träffa hela kroppen skulle den vara dödande. Strålning en säker strålmiljö 15
5 Kärnkraftverket Oskarshamns kärnkraftverk. Från reaktorn i ett kärnkraftverk bildas vattenånga vid högt tryck. Ångan bildas vid kokning i härden i en kokvattenreaktor och i en ånggenerator i en tryckvattenreaktor (se bild sidan 18). Ångan får turbinen att snurra. Elektricitet alstras i en generator som är kopplad till turbinen. Turbinen i ett modernt kärnkraftverk kan utveckla lika mycket kraft som bilar. I grunden är tekniken inte så svår. På samma sätt gör man elektricitet av kol, naturgas och olja. Men i kärnkraftverket blir bränslet, uranet, kraftigt strålande. Och skulle reaktorn koka torr, så uppstår en härdsmälta. Därför är kärnkraftverken byggda på ett speciellt sätt med flerdubbla skydd och säkerhetssystem. 16
6 Värmen kommer från uranatomer som klyvs För att komma åt energin i uranatomen måste man klyva den. Delarna stöts då ifrån varandra med våldsam kraft bindningsenergin i atomen omvandlas till rörelseenergi. När delarna bromsas upp av andra atomer bildas friktionsvärme. Samtidigt frigörs nya neutroner som i sin tur klyver andra urankärnor, som frigör ännu fler neutroner. En kedjereaktion har startat. För kedjereaktionen behövs en kritisk massa och en moderator Det är inte alldeles lätt att få igång en kedjereaktion som ska leda till en kärnklyvning. Först krävs en kritisk massa. Med det menas att uranet måste formas tillräckligt tätt och ha en viss anrikning annars kommer neutronerna på avvägar innan de har kluvit nya uranatomer och processen dör ut. Men det räcker inte med en kritisk massa. Neutronerna rör sig lite för fort och studsar lätt förbi andra atomer och hinner inte klyva dem. Därför behövs en broms som får ner farten en moderator. I Sverige använder vi vanligt vatten. På andra håll används tungt vatten eller grafit (den form av kol som finns i blyertspennor). Effekten styrs med vatten och bor I ett större kärnkraftverk av kokvattentyp finns ungefär 700 bränslepatroner i reaktorn. Med sina cirka 20 miljoner kutsar av anrikad urandioxid bildar de reaktorhärden. När vattnet (moderatorn) omsluter bränsleelementen kan processen komma igång. Precis som när man kokar mat på spisen vill man ha lagom temperatur effekt i en kärnreaktor. I en kokvattenreaktor, den vanligaste typen i Sverige, reglerar man effekten på två sätt. Dels genom att pumpa olika mycket kylvatten genom reaktorn, dels genom att skjuta in eller dra ut styrstavar som innehåller bor. Bor är ett ämne som fångar in neutroner. Ju fler styrstavar som skjuts in, desto färre neutroner träffar nya atomer kärnklyvningen minskar eller stannar helt. Efter fem år byts bränsleelementet När kärnklyvningen har pågått i 4 5 års tid har halten av uran-235 minskat från 3 procent till cirka 1 procent. Det klyvbara uranet har då minskat så mycket att det är dags att byta ut bränsleelementet mot ett nytt. I praktiken byts en femtedel av bränsleelementen ut varje år. Energin från fem kutsar, som tillsammans väger 25 gram, räcker för att ge en villa el och värme under ett helt år. Det motsvarar liter olja, eller energin från ett litet vindkraftverk (förutsatt att det blåser hela året). Skydd för människor och miljö Inne i reaktorn är strålningen intensiv. Men metertjocka betongväggar skärmar av utanför väggarna är strålningen inte högre än att man kan arbeta där. Den ånga som strömmar ur kokvattenreaktorn till turbinerna är radioaktiv. Om ett rör skulle gå av, så skulle ångan genast spridas i turbinhallen. Därför finns dubbla ventiler som snabbt kan stängas vid ett rörbrott. Kärnkraftverken är byggda för att bara släppa ut små mängder radioaktiva ämnen, bland annat olika gaser. Känsliga mätsystem övervakar att utsläppen ligger under gränsvärdena. Dessa har Statens strålskyddsinstitut, SSI, bestämt så att dosen till dem som bor i närheten hålls liten jämfört med den naturliga strålningen. Skydd mot härdsmälta Det värsta som kan hända i en reaktor är en härdsmälta att uranet blir så varmt, att hela reaktorhärden havererar och smälter till en glödande, starkt radioaktiv massa Kärnkraftverket 17
7 Principen för kok- och tryckvattenreaktorer Kokvattenreaktor Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Kondensor Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi. Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Elektricitet Kylvatten i reaktorinneslutningen, så ökar trycket. Ångan pressas då genom stora rör ner i en vattenbassäng där den kondenseras till vatten och trycket sjunker. Om härdsmältan ändå inträffar Tryckvattenreaktor Reaktortank Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. 18 Kondensor som lägger sig på botten i reaktorbyggnaden. Det skulle kunna hända om effekten blir för hög eller om kylningen upphör. Också efter det att kärnklyvningen stoppats bildar de radioaktiva ämnena så mycket värme, att härden kan smälta ner om den inte kyls. För att en härdsmälta inte ska inträffa, finns flerdubbla system för kylning och för att skjuta in styrstavarna. Systemen är byggda så att de kan fungera oberoende av varandra. Turbin Elgenerator Elektricitet Kylvatten Normalt drivs styrstavarna in med vatten som står under högt kvävgastryck, men de kan också skjutas in med elkraft. Också vattenpumparna kan drivas oberoende av den normala elen med reservkraft antingen från dieselgeneratorer eller från gasturbiner. Om kylvattnet skulle koka bort och bränslet skulle friläggas, börjar man kyla reaktorhärden med strilar inne i själva reaktorn. Det skyddar bränslet från att smälta. Skulle det läcka ut ånga Om det ändå skulle bildas en härdsmälta, så kyls den ner med vatten. Då bildas stora mängder ånga och trycket stiger. För att sänka trycket kondenseras ångan med vatten från sprinklersystemet i taket. Skulle detta av någon anledning inte fungera, så ökar trycket tills ett sprängbleck i väggen brister och ångan kan löpa ut. Men inte rakt ut i luften, utan först genom ett filter som ska tvätta bort 99,9 procent av alla radioaktiva ämnen som kan ge markbeläggning. Under några timmar kan strålningen från radioaktiva partiklar i luften högst ge några hundra millisievert till de människor som bor nära verket. Under några dagar kan radioaktiva ämnen på marken ge ytterligare lika mycket. Det är inga livshotande doser, men man bör ändå undvika dem. Om filtret inte skulle fungera, så kan det snabbt bli stora stråldoser på många mils avstånd. Därför finns planer på snabb utrymning.
8 Svenskt kärnbränsle är inte så bra till kärnvapen För att bygga moderna kärnvapen behövs uran med hög anrikning av isotopen U-235, eller plutonium. Det uran som används i de svenska reaktorerna har lägre anrikning och kan därför inte användas direkt till kärnvapen. Anrikningen sjunker dessutom då bränslet bestrålas i en reaktor eftersom U-235 förbränns. När uranet bestrålas i reaktorn bildas under de första månaderna plutonium av det slag som används i kärnvapen (Pu-239). Men med tiden bildas också andra isotoper av plutonium som gör bränslet mer olämpligt för kärnvapen. Andelen Pu-239 begränsas också av att det fungerar som bränsle ungefär hälften av den utvunna energin kommer från klyvningen av plutonium. Detta gör att bränsle från de svenska kärnkraftverken inte är ett bra material för kärnvapen. Hur bevakas säkerhet och strålskydd i svenska kärnkraftverk? I Sverige, liksom i alla västländer, ansvarar ägaren av kärnkraftverket för att verket drivs på ett säkert sätt och att personal och allmänhet skyddas mot strålning och andra risker. Myndigheterna SKI och SSI ser till att ägaren tar sitt ansvar. Tillsynen omfattar allt från konstruktion till daglig drift och avfallshantering. SSI kontrollerar att personal, allmänhet och miljö inte utsätts för onödiga stråldoser. Om reaktorn inte drivs på ett säkert sätt ingriper myndigheterna som även kan stoppa driften. Precis som när det gäller annan teknik, finns det en viss risk för olyckor i ett kärnkraftverk. Därför gör både kraftföretag och myndigheter simuleringar av både troliga och mindre troliga händelser, för att se om säkerhetssystemen klarar att hantera dessa och för att utveckla säkerheten. Kärnkraftverket 19
ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merSäkerheten vid kärnkraftverket
Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merRinghals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag
Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merPERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.
PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merNaturgas ersätter kol i Europa
aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merJoniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merRepetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019
Repetition kärnfysik Heureka 1: kap. 14-15 version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0,0005486 9,109 10-31 proton
Läs merSå fungerar en Tryckvattenreaktor
Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merLärarhandledning del 3 - Fakta - Tips
Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merSTRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority
STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte
Läs merExperimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Läs merNär jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.
Till GRANSKNINGSNÄMNDEN SVT registrator@radioochtv.se 2016-03-13 I påannons förekommer en del felaktigheter. Tjernobylkatastrofen i Vetenskapens värld på måndag 14 mars kl 20.00 SVT2 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tjernobyl-fortfarande-en-dodlig-zon
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merVad menas med gamla reaktorer?
Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merKärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merVart är kärnkraften på väg?
Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag
Läs merKÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi
KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merTeknisk information om Barsebäck
Teknisk information om Barsebäck 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merFramtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merKraftkällan i fokus. Om OKG och
Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter
Läs merKärnenergiberedskap. Räddningsverket
Kärnenergiberedskap Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Räddningsverket, Karlstad Projektledare Leif Alfredsson Redaktör Lena Lindell, Info Telje Sakgranskning Utarbetandet av denna bok
Läs merKärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.
Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merAtt sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET Förlorade/bortglömda strålkällor Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning. Orsaker till att det
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merTorium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs merCESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel
Läs merREGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN
REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN 1. Strålande teknik Vi hör och läser ofta om olika slags elektromagnetisk strålning. Ibland används ordet vågor istället för strålning. Sju exempel på strålning/vågor är A. Radiovågor
Läs merRäddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen
Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,
Läs merHändelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Läs mer14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning
2017-09-05 1 14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning Vd:s inledning Vägen fram till ansökan Radioaktivitet, strålning och avfallstyper 2017-09-05 2 Vd:s inledning
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merIN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING
KARNKRAFT Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som uppmätte nio på richterskalan och en efterföljande tsunamivåg. Tsunamin som sköljde över miljonstaden Fukushima var 14 meter hög. Byar och
Läs merGränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merBindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission
Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merHur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Läs mer