strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden."

Transkript

1 strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12

2 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och i din egen kropp. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta men den kan också orsaka skada. SSI arbetar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö ska vara så små som möjligt. heliumkärna). När atomkärnan fallit sönder har den oftast kvar lite överskottsenergi, som atomen skickar iväg i form av gammastrålning. Elektromagnetisk strålning Röntgenstrålning, ultraviolett strålning från solen och radiovågor är strålning med olika våglängd, det påverka atomernas inre, kallas ickejoniserande strålning, till exempel radiovågor och mikrovågor. Halveringstid Halveringstiden hos ett radioaktivt ämne är den tid det tar innan aktiviteten har minskat till hälften av vad den var från början. Halveringstiden är inte ett mått på hur farligt ett ämne är utan bara på hur snabbt strålningen från ämnet minskar. De radioaktiva ämnen som finns i naturen har mycket lång halveringstid. Vad är strålning? I radioaktiva ämnen är atomkärnorna i obalans. Men instabila atomkärnor strävar alltid efter att komma i balans. Därför omvandlar de neutroner till protoner eller tvärtom. Då sänds en betapartikel ut. När detta skett har ämnet ändrat atomnummer det har sönderfallit till ett nytt ämne. Ett radioaktivt ämne kan också falla sönder genom att skicka ut en alfapartikel två protoner och två neutroner (en vill säga de har olika energi. Korta, energirika vågor som gamma och röntgen, har sådan kraft att de till exempel kan slå bort elektroner, så att en atom blir positivt laddad en jon. Man brukar säga att strålningen joniserar och man talar om joniserande strålning. Annan strålning, med mindre energirika vågor som inte orkar Stråldoser I Sverige får vi i genomsnitt en årlig stråldos på ungefär 4 millisievert (msv) per person. Större delen av den dosen kommer från naturliga strålkällor. Nästan hälften orsakas av radon i inomhusluften. Strålning från mark och byggnadsmaterial ger ungefär 0,5 msv, kosmisk strålning 0,3 msv och kalium-40, som finns naturligt i kroppen, 0,2 msv per år. Födan och dricksvattnet ger normalt mycket små stråldoser i Sverige. Strålning en säker strålmiljö 13

3 En femtedel av alla svenskar dör i cancer. Det beror inte på att miljön blivit sämre, utan på att vi numer lever så länge att vi hinner få cancer. Av cancerdödsfallen beräknas 5 10 procent bero på joniserande strålning, främst radon i bostäder i samverkan med rökning. Den största strålningskällan är markradon. Strålningen från kärnkraft i normal drift svarar för mindre än 0,1procent av medelsvenssons stråldos. 1 sievert är en mycket stor stråldos använder man ofta enheten millisievert, msv, (en tusendels sievert). Hur kan strålning skada oss? Varje dygn dör, repareras och förnyas miljarder celler i din kropp. Men om så många celler dör att kroppen inte hinner förnya dem blir det farligt. Sådana akuta skador uppstår när kroppen utsätts för höga stråldoser, det vill säga doser som är tusentals gånger högre än den naturliga strålningen. Beroende på hur mycket strålning man får visar sig akuta strålskador på tre nivåer. På den första nivån skadas tillverkningen av röda blodkroppar det kan leda till döden efter ett par, tre veckor. På den andra nivån slutar tunntarmen att fungera man dör ganska snart, eftersom man inte får någon näring. På den tredje nivån slås centrala nervsystemet ut och man dör snabbt. Ärftliga skador har inte kunnat bevisas Strålningen kan skada arvsmassan i en könscell, det vill säga ett ägg hos kvinnan och en sädescell hos mannen. En sådan skada skulle kunna påverka arvsanlagen och visa sig i en framtida generation. Aktivitet mäts i becquerel, stråldos i sievert Enheten för aktivitet i det internationella enhetssystemet anges i becquerel, Bq. Ett radioaktivt sönderfall per sekund betecknas 1 becquerel. Olika slags strålning (alfa, beta, gamma) har olika biologisk verkan när de träffar ett organ i kroppen och olika organ är olika känsliga. Därför anger man strålningens effekt, dosen, med en enhet som tar hänsyn till hur kroppens organ påverkas av olika slags strålning. Enheten kallas för sievert. Eftersom Radon-222 Jod-131 Strontium-90 Kobolt-60 Cesium-137 Kol-14 Plutonium-239 Kalium-40 Uran-238 Några exempel på radioaktiva ämnens halveringstid 3,8 dygn 8 dygn 29 år 5 år 30 år år år 1,3 miljarder år 4 miljarder år 14

4 Exempel på stråldoser 0,1 msv Dosen vid en flygning tur och retur över Atlanten. Den högsta årliga tillåtna stråldosen för människor som bor eller arbetar i närheten av ett kärnkraftverk. 1 msv Dosen vid en magröntgen. Den årliga dosen från marken, den kosmiska strålningen och naturliga radioaktiva ämnen i kroppen. 4 msv Den sammanlagda årliga dosen från alla strålkällor för en svensk i genomsnitt. Dosen kommer från radon i hus, medicinska undersökningar och medicinsk behandling, naturlig bakgrundsstrålning och övrigt (kärnkraft, nedfall från kärnvapenprov och Tjernobylolyckan). Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera den del av kroppen man vill undersöka. Täta vävnader, som ben, dämpar strålning mer än mjukdelar. Den strålning som passerar ger upphov till en bild. Men vetenskapen har hittills aldrig kunnat påvisa några ärftliga skador orsakade av joniserande strålning på människor. Varken hos de japanska kärnvapenoffren från andra världskriget eller hos någon annan undersökt grupp. Det kan i och för sig ha uppstått skador, men de är för få för att ge säkra spår i statistiken. Alla slutsatser om ärftliga skador kommer från experiment med till exempel möss och bananflugor. Foster som bestrålats kan få skador på samma sätt som vuxna människor. Men då är detta en fosterskada, inte en ärftlig skada. Risken för cancer är liten Risken för cancer på grund av strålning är liten. Om till exempel sannolikheten att få cancer vid en stråldos på msv är 5 procent, så skulle den vid 1 msv vara 0,005 procent. Detta antagande stöds av många statistiska och djurexperimentella studier och i ökande grad också av studier av celler. 50 msv Dosen vid medicinsk avbildning av sköldkörteln med radioaktiv jod. Högsta tillåtna dos enstaka år för personal med strålningsarbete. (Den sammanlagda dosen får på fem år inte överstiga 100 millisievert). 500 msv Dosen till dem som bodde inom 10 km från kärnkraftverket i Tjernobyl 1986 innan de evakuerades msv Dödar de flesta som fått denna dos över hela kroppen på en gång och som inte får intensivvård på sjukhus msv Den lokala dosen vid strålbehandling av hjärntumörer. Strålningen koncentreras till själva tumören och andra delar av kroppen måste skyddas mot strålningen. Om dosen skulle träffa hela kroppen skulle den vara dödande. Strålning en säker strålmiljö 15

5 Kärnkraftverket Oskarshamns kärnkraftverk. Från reaktorn i ett kärnkraftverk bildas vattenånga vid högt tryck. Ångan bildas vid kokning i härden i en kokvattenreaktor och i en ånggenerator i en tryckvattenreaktor (se bild sidan 18). Ångan får turbinen att snurra. Elektricitet alstras i en generator som är kopplad till turbinen. Turbinen i ett modernt kärnkraftverk kan utveckla lika mycket kraft som bilar. I grunden är tekniken inte så svår. På samma sätt gör man elektricitet av kol, naturgas och olja. Men i kärnkraftverket blir bränslet, uranet, kraftigt strålande. Och skulle reaktorn koka torr, så uppstår en härdsmälta. Därför är kärnkraftverken byggda på ett speciellt sätt med flerdubbla skydd och säkerhetssystem. 16

6 Värmen kommer från uranatomer som klyvs För att komma åt energin i uranatomen måste man klyva den. Delarna stöts då ifrån varandra med våldsam kraft bindningsenergin i atomen omvandlas till rörelseenergi. När delarna bromsas upp av andra atomer bildas friktionsvärme. Samtidigt frigörs nya neutroner som i sin tur klyver andra urankärnor, som frigör ännu fler neutroner. En kedjereaktion har startat. För kedjereaktionen behövs en kritisk massa och en moderator Det är inte alldeles lätt att få igång en kedjereaktion som ska leda till en kärnklyvning. Först krävs en kritisk massa. Med det menas att uranet måste formas tillräckligt tätt och ha en viss anrikning annars kommer neutronerna på avvägar innan de har kluvit nya uranatomer och processen dör ut. Men det räcker inte med en kritisk massa. Neutronerna rör sig lite för fort och studsar lätt förbi andra atomer och hinner inte klyva dem. Därför behövs en broms som får ner farten en moderator. I Sverige använder vi vanligt vatten. På andra håll används tungt vatten eller grafit (den form av kol som finns i blyertspennor). Effekten styrs med vatten och bor I ett större kärnkraftverk av kokvattentyp finns ungefär 700 bränslepatroner i reaktorn. Med sina cirka 20 miljoner kutsar av anrikad urandioxid bildar de reaktorhärden. När vattnet (moderatorn) omsluter bränsleelementen kan processen komma igång. Precis som när man kokar mat på spisen vill man ha lagom temperatur effekt i en kärnreaktor. I en kokvattenreaktor, den vanligaste typen i Sverige, reglerar man effekten på två sätt. Dels genom att pumpa olika mycket kylvatten genom reaktorn, dels genom att skjuta in eller dra ut styrstavar som innehåller bor. Bor är ett ämne som fångar in neutroner. Ju fler styrstavar som skjuts in, desto färre neutroner träffar nya atomer kärnklyvningen minskar eller stannar helt. Efter fem år byts bränsleelementet När kärnklyvningen har pågått i 4 5 års tid har halten av uran-235 minskat från 3 procent till cirka 1 procent. Det klyvbara uranet har då minskat så mycket att det är dags att byta ut bränsleelementet mot ett nytt. I praktiken byts en femtedel av bränsleelementen ut varje år. Energin från fem kutsar, som tillsammans väger 25 gram, räcker för att ge en villa el och värme under ett helt år. Det motsvarar liter olja, eller energin från ett litet vindkraftverk (förutsatt att det blåser hela året). Skydd för människor och miljö Inne i reaktorn är strålningen intensiv. Men metertjocka betongväggar skärmar av utanför väggarna är strålningen inte högre än att man kan arbeta där. Den ånga som strömmar ur kokvattenreaktorn till turbinerna är radioaktiv. Om ett rör skulle gå av, så skulle ångan genast spridas i turbinhallen. Därför finns dubbla ventiler som snabbt kan stängas vid ett rörbrott. Kärnkraftverken är byggda för att bara släppa ut små mängder radioaktiva ämnen, bland annat olika gaser. Känsliga mätsystem övervakar att utsläppen ligger under gränsvärdena. Dessa har Statens strålskyddsinstitut, SSI, bestämt så att dosen till dem som bor i närheten hålls liten jämfört med den naturliga strålningen. Skydd mot härdsmälta Det värsta som kan hända i en reaktor är en härdsmälta att uranet blir så varmt, att hela reaktorhärden havererar och smälter till en glödande, starkt radioaktiv massa Kärnkraftverket 17

7 Principen för kok- och tryckvattenreaktorer Kokvattenreaktor Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Kondensor Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi. Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Elektricitet Kylvatten i reaktorinneslutningen, så ökar trycket. Ångan pressas då genom stora rör ner i en vattenbassäng där den kondenseras till vatten och trycket sjunker. Om härdsmältan ändå inträffar Tryckvattenreaktor Reaktortank Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. 18 Kondensor som lägger sig på botten i reaktorbyggnaden. Det skulle kunna hända om effekten blir för hög eller om kylningen upphör. Också efter det att kärnklyvningen stoppats bildar de radioaktiva ämnena så mycket värme, att härden kan smälta ner om den inte kyls. För att en härdsmälta inte ska inträffa, finns flerdubbla system för kylning och för att skjuta in styrstavarna. Systemen är byggda så att de kan fungera oberoende av varandra. Turbin Elgenerator Elektricitet Kylvatten Normalt drivs styrstavarna in med vatten som står under högt kvävgastryck, men de kan också skjutas in med elkraft. Också vattenpumparna kan drivas oberoende av den normala elen med reservkraft antingen från dieselgeneratorer eller från gasturbiner. Om kylvattnet skulle koka bort och bränslet skulle friläggas, börjar man kyla reaktorhärden med strilar inne i själva reaktorn. Det skyddar bränslet från att smälta. Skulle det läcka ut ånga Om det ändå skulle bildas en härdsmälta, så kyls den ner med vatten. Då bildas stora mängder ånga och trycket stiger. För att sänka trycket kondenseras ångan med vatten från sprinklersystemet i taket. Skulle detta av någon anledning inte fungera, så ökar trycket tills ett sprängbleck i väggen brister och ångan kan löpa ut. Men inte rakt ut i luften, utan först genom ett filter som ska tvätta bort 99,9 procent av alla radioaktiva ämnen som kan ge markbeläggning. Under några timmar kan strålningen från radioaktiva partiklar i luften högst ge några hundra millisievert till de människor som bor nära verket. Under några dagar kan radioaktiva ämnen på marken ge ytterligare lika mycket. Det är inga livshotande doser, men man bör ändå undvika dem. Om filtret inte skulle fungera, så kan det snabbt bli stora stråldoser på många mils avstånd. Därför finns planer på snabb utrymning.

8 Svenskt kärnbränsle är inte så bra till kärnvapen För att bygga moderna kärnvapen behövs uran med hög anrikning av isotopen U-235, eller plutonium. Det uran som används i de svenska reaktorerna har lägre anrikning och kan därför inte användas direkt till kärnvapen. Anrikningen sjunker dessutom då bränslet bestrålas i en reaktor eftersom U-235 förbränns. När uranet bestrålas i reaktorn bildas under de första månaderna plutonium av det slag som används i kärnvapen (Pu-239). Men med tiden bildas också andra isotoper av plutonium som gör bränslet mer olämpligt för kärnvapen. Andelen Pu-239 begränsas också av att det fungerar som bränsle ungefär hälften av den utvunna energin kommer från klyvningen av plutonium. Detta gör att bränsle från de svenska kärnkraftverken inte är ett bra material för kärnvapen. Hur bevakas säkerhet och strålskydd i svenska kärnkraftverk? I Sverige, liksom i alla västländer, ansvarar ägaren av kärnkraftverket för att verket drivs på ett säkert sätt och att personal och allmänhet skyddas mot strålning och andra risker. Myndigheterna SKI och SSI ser till att ägaren tar sitt ansvar. Tillsynen omfattar allt från konstruktion till daglig drift och avfallshantering. SSI kontrollerar att personal, allmänhet och miljö inte utsätts för onödiga stråldoser. Om reaktorn inte drivs på ett säkert sätt ingriper myndigheterna som även kan stoppa driften. Precis som när det gäller annan teknik, finns det en viss risk för olyckor i ett kärnkraftverk. Därför gör både kraftföretag och myndigheter simuleringar av både troliga och mindre troliga händelser, för att se om säkerhetssystemen klarar att hantera dessa och för att utveckla säkerheten. Kärnkraftverket 19

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vad menas med gamla reaktorer?

Vad menas med gamla reaktorer? Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Teknisk information om Barsebäck

Teknisk information om Barsebäck Teknisk information om Barsebäck 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3.7 γ strålning. Absorptionslagen 3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket

Kärnenergiberedskap. Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Kärnenergiberedskap Räddningsverket Räddningsverket, Karlstad Projektledare Leif Alfredsson Redaktör Lena Lindell, Info Telje Sakgranskning Utarbetandet av denna bok

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Kraftkällan i fokus. Om OKG och

Kraftkällan i fokus. Om OKG och Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne

Läs mer

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING KARNKRAFT Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som uppmätte nio på richterskalan och en efterföljande tsunamivåg. Tsunamin som sköljde över miljonstaden Fukushima var 14 meter hög. Byar och

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1 Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Strålning. Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl

Strålning. Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl Strålning Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl Du strålar så skön på himmelens ljusberg du levande sol, som först blev till. Du lyser fram på österns horisont och uppfyller alla länder med din fägring.

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW Elens väg i Sverige Nästan hälften av vår elenergi produceras i kärnkraftverk och lika stor del i vattenkraftverk. Återstoden av elenergin kommer från bränsleeldade kraftverk, där olja, kol, trä och dylikt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår

Tjernobyl. - i katastrofens fotspår Tjernobyl - i katastrofens fotspår Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsprogrammet 2008-04-08 Sofie Börjesson, Spss 2 Handledare: Mattias Larsson 1 Innehållsförteckning Förord..3 Inledning.4

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer