Naturgas ersätter kol i Europa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturgas ersätter kol i Europa"

Transkript

1

2 aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna, mätt i energiinnehåll. aturgas är ur miljösynpunkt bättre än olja i och med att den inte innehåller lika stor mängd svavel och ger lägre koldioxidutsläpp. aturgasens andel av energitillförseln har ökat under slutet av 1900-talet och är nu den snabbast växande energikällan i världen. US svarar för ungefär en tredjedel av den totala utvinningen. Men de stora reserverna av ekonomiskt utvinningsbara tillgångar finns i yssland. Sverige har inga egna kända tillgångar, utan importerar naturgas från de danska fyndigheterna i ordsjön, till Skåne och västkusten. Gasen transporteras i gasledningar som når alla större orter mellan relleborg och Göteborg. aturgas används i Sverige mest inom industrin och till att producera el och värme. Stadsgasen på väg bort? Stadsgas är en sammanfattande benämning på gas som produceras med kol eller bensin som råvara. I början av 1900-talet hade ett 40-tal svenska städer gasverk som producerade gas från kol. Gasen distribuerades sedan till hushållen i ett ledningsnät. Under senare delen av 1900-talet blev gasverken olönsamma och idag finns enbart ett kvar, i Stockholm. Där tillverkas gasen av lättbensin. I västra Sverige, där naturgas finns, distribueras i flera städer en blandning av naturgas och luft i de gamla stadsgasnäten. Sverige har ingen egen naturgas. Vi importerar naturgas från Danmark via gasledningar till Skåne och västkusten. Produktion Produktion onsumtion Jämförelse av storleksordningen mellan produktion och konsumtion av naturgas i världen Gaslyktor började lysa upp flera svenska städer redan i mitten på 1800-talet. Denna stadsgas som framställdes ur kol, fick senare en bred användning inom hushåll och industri för uppvärmning. 18

3 Gärstadverket i Linköping. vfall är inte skräp Drygt 303 kilo per person och år. Så mycket avfall kastar varje svensk i sin soptunna i genomsnitt. Detta efter att först ha lämnat 112 kg till återvinning. Men avfallet är inte bara skräp utan det är en resurs också. Samtidigt som vi minskar sopberget när vi förbränner det kan vi utvinna energi. Med modern förbränningsteknik och reningsutrustning är utsläppen från avfallsförbränning jämförbara med andra bränslen som biobränsle, kol och torv. I dag förbränns avfall på 21 platser i landet, vilket ger 5,3 Wh värme till fjärrvärmenäten. Om all energi i hushållsavfallet och det brännbara industriavfallet i Sverige kunde tas tillvara, skulle det motsvara drygt 10 Wh i färdigproducerad värme, eller dubbelt så mycket som avfallsförbränningen producerar idag. Den snabbt ökande källsorteringen av både hushållsavfall och industriellt avfall gör att en stor del av det brännbara avfallet går till återvinning. Det innebär att energiinnehållet i soporna blir lägre så att annat bränsle måste komplettera avfallet i de anläggningar som eldas med avfall. 19 BIOGS Biologisk förgasning innebär att biologiskt material bryts ned av bakterier till gas, huvudsakligen metangas och koldioxid. Denna process sker på sjöbottnar och i mossar, men också i våra vanliga soptippar. Biogas bildas även vid slambehandling i avloppsreningsverk. Biogasen tas om hand för energiproduktion på många ställen i landet. Det sker genom att man skiljer ut organiskt material och låter det biologiskt brytas ned utan syretillförsel. På detta sätt utvinner man inte bara energi, utan minskar även avfallsmängden. Biogasen kan användas inom alla de områden där naturgas används, dvs för värme och elproduktion och som drivmedel i fordon. ör viss användning, t ex i fordon, måste biogasen renas från koldioxid och eventuella ämnen som kan orsaka rost. Värmeproduktion är det enklaste och vanligaste användningsområdet för biogas. I Sverige finns ett hundratal biogasanläggningar i drift, varav de flesta finns på vattenreningsverk och på avfallsdeponier. Man får en miljömässigt bra behandling av avfallet samtidigt som man utvinner ett miljövänligt bränsle. nläggningarna producerar årligen sammanlagt 1 1,5 Wh, mest värme, men även el. Biogas har mest betraktats som en biprodukt, men på senare år har intresset ökat för biogas som fordonsbränsle och det går att utöka denna energiutvinning. V L L

4 ärnkraften tänder varannan glödlampa I dag finns det ca 440 elproducerade kärnreaktorer i drift i ett 30-tal länder. De står för ungefär en sjättedel av världens elproduktion. ärnkraften svarar sedan 90-talet för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. Energin frigörs ur uran I kärnkraftverk används uran som bränsle. Uran finns i alla världsdelar och bryts i ett flertal länder. Sverige köper sitt uran främst från ustralien och anada. Uranmalmen bryts i gruvor och krossas, renas och anrikas sedan i ett uranverk. Malmen har för låg halt av klyvbart uran (uran-235) och måste därför anrikas. Det innebär att man bearbetar uranet så att halten uran- 235 ökar. aturligt uran innehåller bara 0,7 procent uran-235 och resten är uran-238. Efter anrikningen ökar halten uran-235 till ca 3 procent. Uranet formas till små cylindriska s k kutsar. Dessa packas i långa rör som fungerar som bränsleelementet i kärnkraftreaktorn under drygt fem år. är bränslet är på plats i reaktorn aktiveras det så att uranatomkärnorna börja klyvas i en process som kallas fission. Då frigörs värme. rån de delade atomkärnorna frigörs neutroner som i sin tur klyver andra atomkärnor. Det uppstår en kedjereaktion. Värmeenergi får vatten att koka och bilda ånga som driver turbiner. ärnkraft och miljö lla energislag har sina risker för miljön. ossila bränslen ökar koldioxidutsläppen med risk för påverkan av jordens klimat. I vissa områden på jorden är biobränsleanvändningen alltför hög och hotar att ödelägga naturen. I vissa Uranatom ybildade fria neutroner eutron rigjod energi är en atomkärna klyvs frigörs både protoner och neutroner. De neutroner som frigörs vid klyvningen av en uranatom klyver andra uranatomer och då uppstår en kedjereaktion. Hela denna klyvningsprocess kallas fission. Energin, som tidigare hållit samman atomen, frigörs vid klyvningen och omvandlas bland annat till värmeenergi. Det är den värmen som används till att producera el via en turbin och generator. I en kokarreaktor förångas vattnet i reaktortanken. Ångan driver turbinen som genererar el. I en tryckvattenreaktor hålls trycket i reaktortanken så högt att vattnet inte kokar. Det heta vattnet leds i stället till en separat ånggenerator där värmen i reaktortankens vatten överförs till en annan vattenkrets. 20

5 inghals orsmark Barsebäck Oskarshamn ärnkraftverk finns på fyra orter i Sverige; inghals, orsmark, Barsebäck och Oskarshamn, med tillsammans 11 reaktorer i drift. rån 1985 till 2001 länder är kärnkraftreaktorerna osäkra och kärnkraftavfall lagras där på ett otillfredsställande sätt. Den stora utmaningen är att mänskligheten i framtiden kommer att behöva en betydligt ökad energitillförsel för att den ökande befolkningen ska kunna överleva. Startade på 50-talet ärnkraftteknologin började utvecklas på 1950-talet och har sedan dess stadigt förbättrats. Sverige har bland världens säkraste kärnkraftreaktorer och i övrigt gynnsamma förhållanden för att driva kärnkraftverk. ärnkraften har tillsammans med vattenkraften givit den svenska konsumenten, hushåll såväl som industri, elenergi till ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris. ärnkraften har också bidragit till minskade utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid mm. Den svenska kärnkraften började byggas ut under 1970 och 80-talen. Den har diskuterats mycket och varit föremål för folkomröstning. ärnkraftens problem är risken för olyckor, sabotage, spridning av plutonium för kärnvapenändamål och förvaringen av det radioaktiva avfallet. Om kärnkraften inte sköts rätt kan följderna bli mycket allvarliga. Verksamheten har därför höga krav på säkerhet och måste övervakas noga. I historiken finns två allvarliga haverier. Vid Harrisburg i US 1979 var en härdsmälta nära förestående. I Ukraina havererade kärnkraftverket i jernobyl 1986 den mest förödande olycka som inträffat i något kärnkraftverk. Svenska kärnkraftverk är inte konstruerade som detta och har högre säkerhetskrav, men händelserna i forna Sovjet har spelat stor roll för står de för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. Åtta reaktorer är av kokvattentyp, tre (i inghals) är av tryckvattentyp. de fortsatta besluten beträffande kärnkraft i Sverige stängdes Barsebäck 1 efter riksdagsbeslut. D ILLMPIG ärnteknik förknippas i allmänhet med elproduktion. Det är inte lika känt att utvecklingen även har gett viktiga sidoeffekter, med många tillämpningar inom vetenskap, teknik, medicin, jordbruk och miljöteknik. Enligt amerikanska studier är omsättningen fyra gånger större och antalet sysselsatta nästan tio gånger fler inom icke energirelaterad kärnteknik än inom kärnkraftproduktion. 21

6 Mångfaldig säkerhet skyddar från radioaktiv strålning Genomsnittlig stråldos/år I genomsnitt får en svensk en stråldos på drygt 4 msv per år. Cirka 2/3 av den totala genomsnittsdosen kommer från naturen: radon i bostäder och naturlig bakgrundsstrålning. adon är naturligt förekommande i byggmaterial och berggrund. Övrigt: < 0,1 msv Sjukvård, behandling 0,7 msv Sjukvård, undersökning 0,7 msv aturlig bakgrundsstrålning kommer från kosmos, markens gammastrålning och den egna kroppens muskler (ca 1/3 från vardera). Cirka 1/3 av den totala genomsnittsdosen kommer från sjukvård: röntgenundersökningar och strålbehandlingar. aturlig bakgrundsstrålning 1 msv I ett kärnkraftverk skapas många ämnen som är radioaktiva. Sådana ämnen sänder ut strålning när de ombildas till stabila ämnen. Strålning från radioaktiva ämnen kan vara farlig om den når levande organismer. Därför måste man se till att radioaktiva läckage inte sker. ör detta finns flera olika säkerhetssystem på kärnkraftverken. Bränslet i sig är en ytterst hård keramik, ungefär som tegel. Bränslet löser sig inte i vatten och radioaktiva ämnen är hårt bundna till bränslet. Bränslet ligger i gastäta rör som i sin tur skyddas av reaktortankens väggar och reaktorinneslutningens väggar av stål och nära tre meter tjock betong. ll hantering av bränslet sker under vatten som skydd mot strålning. Bränslets kedjereaktion kan stängas av på några sekunder om det uppstår problem. ll hantering av bränslet sker under vatten. Vatten skyddar effektivt mot radioaktiv strålning. De svenska anläggningarna är kanske de allra säkraste med flera barriärer som förhindrar utsläpp. ärnkraftverk i Östeuropa har sämre säkerhetssystem än de svenska reaktorerna, t ex vad gäller brandskydd och reaktorinneslutning. Vissa är även instabila och kan skena, t ex de i jernobyl. adon i bostäder 2 msv Cirka 1% av den totala genomsnittsdosen kommer från industri & forskning: rengöring, sterilisering och röntgenkontroller av artiklar mm, kärnkraft*, nedfall från atombombsprov och jernobylolyckan**. *rån den svenska kärnkraften kommer mindre än 0,01% av den totala genomsnittsdosen. **Den extra strålningen från jernobylolyckan uppmättes i de mest drabbade områdena i Sverige till drygt 3 msv under det första året. Därefter har den minskat succesivt. älla: SSI (Statens Strålskyddsinstitut). VD SÅLIG? Det finns många olika typer av strålning. Den strålning som kommer från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning kallas joniserande strålning och mäts i sievert, Sv, eller oftare i millisievert, msv (tusendels sievert). Joniserande strålning från radioaktiva ämnen i naturen, människokroppen och från kosmos har alltid funnits. Sedan 100 år har människan använt sådan strålning i sjukvården och studerat dess effekter. adioaktiv strålning är ett värdefullt hjälpmedel för att undersöka t ex benbrott och upptäcka tumörsjukdomar. Den används för att behandla cancer, men kan också orsaka cancer. Det finns en ökad cancerrisk för människor som under kort tid (minut dygn) utsätts för stråldoser som är högre än 100 msv. Vid höga stråldoser (över 1000 msv) uppträder strålsjuka och risken för att senare drabbas av cancer är påtaglig. Effekterna från stråldoser under 100 msv är svåra att urskilja från effekterna av andra faktorer i vår miljö. Man antar dock att risken är proportionell mot stråldosen. Största delen av den strålning vi utsätts för dagligdags kommer från radon i våra bostäder, naturlig bakgrundsstrålning och röntgenundersökningar inom sjukvården. 22

7 vfallet från kärnkraften ärnkraftverk Sjukvård Industri orskning använt kärnbränsle driftavfall Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (CLB). Slutförvar för radioaktivt driftavfall (S). Djupförvar för använt kärnbränsle. En första etapp av slutförvaret beräknas tas i drift SB har i dag ett transportsystem, ett slutförvar för radioaktivt driftavfall (S) och ett mellanlager för använt kärnbränsle (CLB). Det som återstår att bygga är en inkapslingsanläggning och ett djupförvar för slutlig förvaring av det använda bränslet. ostnaderna för avfallshanteringen är inräknade i elpriset, och betalas därmed av dagens elkonsumenter. Det använda bränslet tas ur reaktorn efter fem år. Då är det starkt radioaktivt och måste förvaras under ett år i vattenbassänger som kyls oavbrutet. Detta sker inne i kärnkraftverken och då försvinner största delen av strålningen (ca 90 procent). Därefter hämtas det och transporteras till CLB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) som ligger intill kärnkraftverket i Oskarshamn. Där ska kärnbränslet ligga i vattenbassänger i ca fyrtio år. Under den tiden försvinner drygt 9 procent av radioaktiviteten och knappt 1 procent återstår. Därefter ska kärnbränslet inneslutas i kopparkapslar med segjärnsinsats och placeras cirka 500 meter ner i urberget, omgivna av en lera som förhindrar grundvatten att röra sig vid kapseln. Efter drygt år är direktstrålningen i stort sett borta. Därefter återstår bara hälsorisker om man får i sig bränslepartiklar med födan eller via inandningsluft. ärnbränslet kan hållas isolerat i förvaret under miljoner år. Efter år är bränslet lika farligt som en mycket rik naturlig uranmalm. Det är Svensk ärnbränslehantering B, SB som hanterar och förvarar använt kärnbränsle. SB har i åtta kommuner gjort förstudier av var det kan förvaras och kommer att göra fördjupande platsundersökningar med provborrningar i berget i Östhammar och Oskarshamn. Vid drift av kärnkraftverk uppstår också lågaktivt avfall, bland annat använda verktyg och skyddskläder. Detta avfall förvaras i speciella behål- lare i bergrum intill kärnkraftverket i orsmark. Den dag kärnkraftverken rivs kommer radioaktivt rivningsavfall att placeras i nya bergrum intill dagens förvar. SB ansvarar även för detta avfall. YDE Utanför Sverige pågår forskning, bl a med koppling till avfallsfrågan. Så kallad transmutationsteknik, där neutroner med hjälp av en accelerator skjuts in i atomkärnor, är ett sätt att skapa nya ämnen. Dessa nya ämnen kan sedan användas för t ex elproduktion i nya typer av reaktorer. Ett mål med tekniken är också att minska livslängden hos de långlivade ämnen som finns i kärnavfallet. Den skulle kunna minska från storleksordningen år till några hundra år. Med dagens elva reaktorer i drift under 40 år blir det en sammanlagd avfallsvolym motsvarande drygt 1/3 av volymen i Globen i Stockholm. Ungefär 10 procent av volymen den röda delen är farligt i år. 23

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW

Regionala nät Regionala nät tar vid när elenergin nått fram till den region som den ska distribue- 130 kv, MW Elens väg i Sverige Nästan hälften av vår elenergi produceras i kärnkraftverk och lika stor del i vattenkraftverk. Återstoden av elenergin kommer från bränsleeldade kraftverk, där olja, kol, trä och dylikt

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING

IN I ATOMÅLDERN MILITÄR OCH FREDLIG ANVÄNDNING KARNKRAFT Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en jordbävning som uppmätte nio på richterskalan och en efterföljande tsunamivåg. Tsunamin som sköljde över miljonstaden Fukushima var 14 meter hög. Byar och

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt.

PERSPEKTIV PÅ. kärnkraft. En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. PERSPEKTIV PÅ kärnkraft En liten bok om kärnkraft för dig som är intresserad men inte så insatt. introduktion I Sverige, liksom i alla västländer, är det ägarna av kärnkraftverken som ansvarar för att

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm 2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer